Beslut vid regeringssammanträde den 31 augusti 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att

• kartlägga kvinnors situation på arbetsmarknaden, speciellt avseende sysselsättning, och
• utifrån kartläggningen bedöma utvecklingen av kvinnors framtida arbetsmarknad.

Utgångspunkter

Kvinnornas situation på arbetsmarknaden har blivit alltmer jämställd männens. I ett internationellt perspektiv har svenska kvinnor ett mycket högt arbetskraftsdeltagande samtidigt som vi har ett av västeuropas högsta födelsetal. Särskilt kvinnor med kort formell utbildning återfinns i betydligt större utsträckning på arbetsmarknaden i Sverige jämfört med andra västländer.

En viktig förklaring till kvinnornas höga arbetskraftsdeltagande är utbyggnaden av den offentliga sektorn. Den har dels erbjudit arbete, dels tillhandahållit omsorg om barn och gamla, sjuka och handikappade, vilket traditionellt varit kvinnors obetalda arbetsuppgifter och ansvar. En annan förklaring är utbyggnaden av föräldraförsäkringen som gjort det möjligt för kvinnor att kombinera förvärsarbete och barnafödande.

Trots kvinnors höga arbetskraftsdeltagande finns det fortfarande avsevärda skillnader mellan könen i andra aspekter på den svenska arbetsmarknaden. Bland annat arbetar en stor andel kvinnor deltid jämfört med män. Kvinnor finns också koncentrerade i större utsträckning till färre yrken/branscher än män och en stor del arbetar inom yrken där det egna könet är i klar majoritet.

Arbetslösheten steg betydligt mer för män än för kvinnor under den senaste lågkonjunkturen. Skillnaderna har emellertid minskat under de senaste två åren, men kvinnor har forfarande lägre arbetslöshet än män.

Försämringen i de offentliga finanserna, som innebär stora förändringar inom den offentliga sektorn, kan få stora konsekvenser för kvinnors framtida sysselsättning och situation på arbetsmarknaden. Strukturförändringarna inom den privata sektorn drabbar både kvinnor och män. Samtidigt som traditionella industriarbeten, där män dominerat, minskar i antal rationaliseras kontorsadministrativa kvinnoyrken bort.

En förutsättning för att kvinnornas position inte skall försämras är att tillväxten tar fart i hela Sverige. Men detta räcker inte, utan det krävs också att könsuppdelningen på arbetsmarknaden bryts.

Uppdraget

Regeringen tillkallar en särskild utredare som skall behandla frågan om kvinnors nuvarande och framtida arbetsmarknad. Utgångspunkten för direktiven skall vara kvinnors och mäns lika rätt till arbete i framtiden.

Kartläggning av kvinnors situation på arbetsmarknaden jämfört med mäns, speciellt avseende sysselsättning

Utredaren skall inhämta och bygga upp samlad kunskap om kvinnors situation på arbetsmarknaden speciellt avseende sysselsättning. En sådan kartläggning är också en viktig förutsättning för att nå ett mer jämställt arbetsliv. Kartläggningen bör avse följande förhållanden.

• Kvinnors sysselsättningsgrad

Hur skiljer sig sysselsättningsgraden mellan kvinnor och män med avseende på bl.a. ålder, antal barn, barnens ålder, utbildning och yrke, branscher samt näringsgrenar? Hur ser de regionala skillnaderna ut mellan kvinnors och mäns sysselsättning?

• Kvinnors arbetslöshet

Hur har arbetslösheten bland kvinnor utvecklats jämfört med män? Finns det skillnader mellan kvinnors och mäns arbetslöshet med avseende på bl.a. ålder, långtidsarbetslöshet, yrkesgrupper, etniskt ursprung och handikapp? Hur ser de regionala skillnaderna ut?

• Kvinnors arbetstider

Hur skiljer sig kvinnors arbetstider från mäns? Hur ser den genomsnittliga arbetstiden ut? Hur omfattande är deltidsarbetslösheten bland kvinnor? Inom vilka sektorer förekommer den?

• Kvinnors arbetsmiljö

Vad utmärker kvinnors arbetsmiljö jämfört med mäns? Vilka hälsorisker förekommer?

• Kvinnors anställningsformer

Finns det skillnader mellan män och kvinnor när det gäller t.ex. förekomsten av tidsbegränsade anställningar, projektanställningar och distansarbete?

• Kvinnors utbildning

Vilka kunskapskrav ställs idag på kvinnor jämfört med män? Utbildar sig kvinnor i samma utsträckning som män i enlighet med de rekommendationer om utbildningsval och arbetsmarknadsprognoser som tillhandahålls samt i enlighet med de ökade kompetenskraven? Hur stor del av vidareutbildning och kompetensutveckling i arbetet erbjuds kvinnor? Finns det skillnader mellan kvinno- respektive mansdominerade sektorer avseende satsningar på vidareutveckling och kompetensutveckling?

I kartläggningen bör de kunskaper och erfarenheter som finns hos myndigheter och andra instanser inom arbetsmarknadsområdet inhämtas. En kartläggning bör också innefatta erfarenheter av olika genomförda eller pågående projekt liksom forskningsrapporter m.m. inom arbetsmarknadsområdet.

Bedömning av utvecklingen av kvinnors framtida arbetsmarknad jämfört med mäns

Utredaren skall utifrån nuläget söka visa på den sannolika utvecklingen av kvinnors arbetsmarknad jämfört med mäns. Utredaren skall peka på förhållanden som är avgörande för utvecklingen under de närmaste åren. Det är av särskilt intresse att identifiera de utvecklingstendenser i arbetslivet som har betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv. Utredaren skall också belysa hur kvinnors arbete jämfört med mäns påverkas i samband med utvecklingen av bl.a. nya anställningsformer och uppdragsformer, egenföretagande och den privata tjänstesektorns utveckling. Vidare skall utredaren överväga vad strukturella förändringar i samhället kan få för konsekvenser för kvinnors arbetsmarknad jämfört med mäns. Därvid bör även regionala skillnader belysas. Bedömningen bör avse följande förhållanden.

• Anställningsformer

Finns kvinnor oftare i tidsbegränsade anställningar jämfört med män? Hur har utvecklingen varit när det gäller uthyrning av arbetskraft och hur ser det ut i framtiden? Hur kommer den pågående ökningen av anställningsformer som deltidsarbeten och tidsbegränsade arbeten att påverka kvinnors framtida arbetsmarknad jämfört med mäns?

• Utvecklingen inom olika sektorer

Vilka konsekvenser får förändringarna inom den offentliga och privata sektorn för kvinnor jämfört med män? Åt vilket håll leder utvecklingen vad gäller könsfördelningen inom de olika sektorerna på arbetsmarknaden? Hur kommer behovet och möjligheterna till anställningar inom olika sektorer för kvinnor jämfört med män att se ut på sikt?

• Kompetensutveckling och arbetsorganisation

Vilka nya kunskapskrav kommer att ställas? Vilka konsekvenser får dessa nya krav för kvinnor jämfört med för män? Kommer arbetet att organiseras på ett annat sätt än i dag? Deltar både kvinnor och män med sina erfarenheter i utformingen av framtida kompetenskrav och arbetsorganisation?

Tidsplan och samråd

Uppdraget skall redovisas senast den 8 mars 1996.

Utredaren skall samråda med parterna på arbetsmarknaden och vid behov med berörda myndigheter, kommuner och organisationer. Utredaren skall också samråda med och inhämta underlag från kommittéer inom arbetsmarknadsområdet bl.a. Arbetsmarknadspolitiska kommittén (dir. 1993:132) Kommissionen om den svenska arbetsrätten (dir. 1995:30) och Arbetstidskommittén (dir. 1995:6).

Regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om EU-aspekter (dir. 1988:43), om regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt om jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) skall även beaktas.