Beslut vid regeringssammanträde den 11 maj 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att kartlägga fritidsverksamheten för kvinnor och män och analysera fördelningen av offentliga resurser till sådan verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Utredaren skall föreslå de förändringar som resultatet av analysen motiverar.

Bakgrund

Hur fritiden tillbringas är i hög grad en fråga om personliga val och individuella förutsättningar. Sociala bakgrundsfaktorer som uppväxtvillkor och utbildning har också betydelse för människors fritidsverksamhet.

Staten stöder och stimulerar fritidsverksamhet genom olika former av statsbidrag till både idrottsrörelsen och det övriga föreningslivet. I vissa fall utgår även projektstöd till förnyelse- och utvecklingsverksamhet.

Det är framför allt på den kommunala nivån som verksamheter utformas och lokala prioriteringar görs. En utgångspunkt för de kommunala satsningarna är att de skall bidra till att skapa goda levnadsförhållanden för medborgarna. Den kommunala fritidssektorn finansieras till 90 procent av skattemedel. Cirka 5 procent av de kommunala nettoutgifterna avser driftskostnader till denna sektor. Därtill kommer investeringar i form av ny- och ombyggnader. I huvudsak går resurserna till anläggningar för fritidsverksamhet. I den allmänna debatten hävdas att det oftare är pojkar och män än flickor och kvinnor som deltar i aktiviteterna i dessa anläggningar.

Föreningslivets verksamhet engagerar både kvinnor och män. Ett övergripande mål med statsbidragen till föreningslivet är också att främja jämställdhet mellan könen. Rekryteringen av nya medlemmar till föreningslivet har under senare år stagnerat och minskat. Framför allt är det flickor och kvinnor som söker sig till andra verksamheter. En del görs dock för att motverka dessa tendenser. Ungdomsstyrelsen genomför tillsammans med ungdomsorganisationerna en särskild satsning för att stärka flickors roll i föreningslivet. Allmänna arvsfonden fördelar också stöd till föreningar som vill pröva nyskapande verksamhet för bl.a. flickor.

Den svenska idrottsrörelsen bedriver en omfattande verksamhet som framför allt engagerar många ungdomar. Bland högstadieungdomar är cirka 60 procent av pojkarna och 40 procent av flickorna med i en eller flera idrottsföreningar.

Vissa uppgifter tyder på att flickor och kvinnor ofta får sämre tider och mötesplatser för sina verksamheter. Enligt en rapport som Fritid Stockholm lämnat om storstadsungdomars förändrade fritidsvanor mellan åren 1985 och 1991 framhålls att flickor och kvinnor överger den etablerade idrotten. Som skäl uppges bl.a. att det inom den etablerade idrotten inte gått att förena idrott och social samvaro.

Idrottsrörelsen har satt upp egna mål för hur en mer jämställd idrott skall kunna uppnås och jämställdhetsprogrammet skall utvärderas vid kommande riksidrottsmöte hösten 1995.

Det finns således mål - direkta och indirekta - för olika verksamheter inom fritidssektorn. Resultaten följs upp utifrån varje sådant mål men det behövs också en samlad resultatuppföljning av hela fritidssektorn utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter i samhället. En jämlik fördelning av ekonomiska resurser inom olika samhällssektorer är en viktig jämställdhetsfråga. Mycket tyder på att flickor och kvinnor inte har lika stor tillgång som pojkar och män till de offentliga resurserna inom fritidssektorn.

Det finns ett behov av att få en fördjupad kunskap om flickors och kvinnors användning av offentligt finansierad fritidsverksamhet och i vilken utsträckning den motsvarar deras intressen och behov.

Mot denna bakgrund bör en särskild utredare kartlägga fritidsverksamheten för kvinnor respektive män och analysera fördelningen av offentliga resurser till sådan verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Utredaren skall föreslå de förändringar som resultatet av analysen motiverar.

I en tid där de offentliga resurserna minskar är det särskilt angeläget att användningen blir effektiv i förhållande till de mål som ställts upp. Studier av kvinnors och mäns fritidsvanor och fritidsverksamheter finns i viss utsträckning. Utredaren skall, så långt det är möjligt, med utgångspunkt från befintliga studier kartlägga fritidsverksamheten för kvinnor och män. Vid behov skall kompletterande kartläggningar genomföras. Utredaren skall med ledning av kartläggningen belysa de könsskillnader som finns i fråga om kvinnors och mäns fritidsverksamhet.

Utredaren skall behandla följande frågeställningar:

• Vilka fritidsverksamheter är typiska för flickor och kvinnor respektive pojkar och män?
• Hur är dessa fritidsverksamheter finansierade?
• Vilka är kostnaderna för den enskilda individen?
• Vilka orsaker finns till flickors och kvinnors respektive pojkars och mäns val av fritidsverksamhet?

Utredaren skall göra en sammanställning av de samlade offentliga resurser som avser fritidssektorn och analysera hur dessa satsningar stämmer överens med den fritidsverksamhet som flickor och kvinnor respektive pojkar och män bedriver. Som ett led i detta arbete skall utredaren undersöka de offentliga resursernas fördelning inom fritidssektorn i kommuner och föreningar. Utredaren bör belysa om något av könen missgynnas i denna fördelning och i sådana fall närmare analysera orsakerna till detta samt överväga om och hur omprioriteringar av resurserna kan ske. I detta sammanhang skall utredaren också studera andelen kvinnor och män i beslutande positioner.

Även om offentliga resurser satsas på fritidsverksamhet som vänder sig till båda könen är det inte ovanligt att formerna eller ledningen av en fritidsverksamhet utgår från värderingar som inte alltid stämmer med flickors och kvinnors intressen och behov. Utredaren skall därför särskilt beakta om och hur resurser avsätts som tillgodoser behovet av nya metoder och förnyelse i syfte att stimulera en utveckling som innebär en mer jämställd fritidsverksamhet.

Utredaren bör också studera vilka satsningar som gjorts när det gäller forskning om kvinnors respektive mäns fritidsverksamhet. I vilken utsträckning fokuseras på frågor som gäller t.ex. kvinnors villkor inom idrotten eller andra verksamheter?

Utredaren skall föreslå de förändringar som resultatet av analysen motiverar.

Utredaren skall ha kontakt med den särskilda utredningen (dir. 1994:102) om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) samt redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50).

Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 1995.