Beslut vid regeringssammanträde den 19 maj 1995

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillsätts med uppdrag att utvärdera alternativa lösningar för utökad spårkapacitet mellan Stockholms södra och Stockholms Central och norrut samt att utreda förutsättningarna för en långsiktig och miljöanpassad lösning av väg-, järnvägs- och kollektivtrafiken i centrala Stockholm. I uppdraget ingår vidare att föreslå ett åtgärdsprogram och en finansieringslösning.

Bakgrund

Sedan sekelskiftet har trafikkorridoren mellan Gamla stan och Riddarholmen prioriterats i Stockholms stads stadsplanering. Detta har resulterat i att den successivt byggts ut med medel från staten och landstinget för nationell, regional och lokal järnvägstrafik på en dubbelspårig järnväg, två tunnelbanelinjer med fyra huvudspår samt i huvudsak regional vägtrafik på en sexfilig väg, Centralbron, med en trafikmängd på ca 117 000 fordon per årsmedeldygn. Banverket ansvarar för järnvägen, Stockholms läns landsting ansvarar för tunnelbanan och Stockholms stad ansvarar för Centralbron.

I nära anslutning till trafikkorridoren mellan Gamla stan och Riddarholmen finns även de kommunala gatorna Munkbroleden och Skeppsbron, som tillsammans trafikeras av ca 50 000 fordon per årsmedeldygn. Riddarholmen och Gamla stan är unika ur bl.a. stadsbildssynpunkt och kulturhistorisk synpunkt och koncentrationen av de stora trafikstråken samverkar till att skapa en allmänt dålig miljö där bl.a. skönhetsvärdena till stor del gått förlorade.

I enlighet med fattade riksdags- och regeringsbeslut pågår en omfattande upprustning av det statliga järnvägsnätet. Ett av investeringsobjekten är utbyggnaden av nya järnvägsspår mellan Stockholms Central och Årsta. Detta investeringsobjekt ingår i den av regeringen fastställda stomnätsplanen och i överenskommelsen om infrastrukturens utbyggnad i Stockholmsregionen. Tågtrafiken söder om Stockholms Central är mycket omfattande och uppgår totalt till över 400 tåg per vardagsdygn. Enligt Banverkets prognoser beräknas trafiken år 2020 ha ökat till ca 750 tåg per vardagsdygn.

Banverkets förslag till utbyggnad av spårkapacitet genom Stockholm omfattar utökning från två till tre spår på sträckan Stockholms Central till Stockholms södra samt utökning från två till fyra spår på sträckan Stockholms södra till Årsta. Från Stockholms Central planeras utbyggnaden ske på bro över Norrström, i en gemensam trespårstunnel på Riddarholmen, på bro över Söderström och vidare i tunnel under Södermalm till Stockholms södra. Från Stockholms södra planeras ett nytt dubbelspår på bro över Årstaviken till Årsta.

Den nu föreslagna utformningen av det tredje spåret i ytläge över Norrström och Riddarholmen har prövats av regeringen i samband med beslut i dels ett överklagandeärende rörande Stockholms kommuns detaljplan för det tredje spåret, dels ett tillståndsärende rörande Banverkets ansökan om tillstånd till ingrepp i statliga byggnadsminnen på Riddarholmen. Regeringen beslutar denna dag att upphäva Stockholms kommuns beslut att anta detaljplanen samt att avslå Banverkets ansökan om ingrepp i statliga byggnadsminnen. Regeringen har med dessa beslut sagt nej till det tredje spåret i ytläge i dess planerade utformning.

Regeringens ställningstagande i fråga om det tredje spåret innebär att frågan om spårkapacitet mellan Stockholms Central och Stockholms södra ånyo måste ses över.

Vidare bör de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att åstadkomma en långsiktig och miljöanpassad lösning av väg-, järnvägs- och kollektivtrafiken i stråket genom centrala Stockholm utredas. Möjligheterna att åstadkomma en mer genomgripande sanering av trafikmiljön i området, samt ansvars- och kostnadsfördelning för en sådan sanering, bör klarläggas.

Kommittén skall, med hjälp av bl.a. Banverket, utvärdera följande alternativ till det tidigare föreslagna tredje spåret i ytläge över Riddarholmen:

• Tunnellösningar mellan Stockholms södra/Södermalm och Stockholms Central och norrut som kompletterar befintliga spår.
• Tre spår i ytläge vid Riddarholmen i princip på det område som i dag upptas av de befintliga järnvägsspåren och Centralbron.
• Tre spår i ytläge vid Riddarholmen och en tunnel för biltrafiken.

Gemensamt för det andra och det tredje alternativet är att hänsyn skall tas till de kulturhistoriska värdena på Riddarholmen och till önskemålen om att inte ytterligare ta Riddarfjärdens vattenspegel i anspråk.

Kommittén skall vidare, efter samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Banverket, Vägverket, Riks- antikvarieämbetet och Statens naturvårdsverk, föreslå lämpliga åtgärder för att sanera och minska trafiken i området mellan Södermalm och Tegel- backen. Åtgärderna skall syfta till en långsiktig och miljöanpassad lösning för väg-, järnvägs- och kollektivtrafiken i detta område. Kommittén skall efter samråd med berörda parter utarbeta ett åtgärds- program och en tidsplan för genomförandet av åtgärderna samt lämna förslag till överenskommelse om finansiering.

Kommittén skall redovisa effekterna av alternativa tunnel- och trafiklösningar för järnvägstrafiken samt omledning av all vägtrafik på Centralbron till det övriga vägnätet. Vidare skall möjligheterna att ersätta dagens ytligt belägna trafikstråk för väg- och tunnelbanetrafik med tunnellösningar analyseras.

Kommittén skall redovisa konsekvenserna för lokal, regional och nationell trafik samt för den totala trafikmängden. Vidare skall konsekvenserna för bl.a. trafikanter, resenärer och stadsmiljön bedömas.

De ekonomiska förutsättningarna och berörda intressenters ansvarsområden skall särskilt belysas med utgångspunkt i att staten ansvarar för den nationella och interregionala trafiken, att regionen i huvudsak ansvarar för den regionala trafiken och att kommunen i huvudsak ansvarar för den lokala trafiken.

Kommittén skall samordna sina förslag med det pågående genomförandet av överenskommelsen om infrastrukturens utbyggnad i Stockholmsregionen.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 september 1996.

Vidare skall kommittén beakta vad som sägs i direktiv till kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (Dir. 1992:50), att pröva offentliga åtaganden (Dir. 1994:23) samt att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (Dir. 1994:124).