Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att bedöma behov av ytterligare uppgifter för forsknings- och utvecklingsändamål inom rättspsykiatrin, vilka uppgifter som skall få registreras, vad uppgifterna skall få användas till och hur länge uppgifterna skall få användas samt lämna förslag till erforderlig författningsreglering.

Utredaren skall

• bedöma behovet av personregister för forsknings- och utvecklingsändamål inom rättspsykiatrin och väga detta mot kravet på skydd för enskilda individers integritet,
• bedöma om informationsbehoven kan tillgodoses genom en lösning som innebär att uppgifter för forsknings- och utvecklingsändamål registreras i ett särskilt register eller på annat sätt,
• lämna förslag till erforderlig författningsreglering om så anses motiverat.

Bakgrund

Samhällets intresse av uppgifter i förhållande till behovet av ett gott integritetsskydd

Statistiska uppgifter fyller en viktig funktion för forskning och utveckling inom olika områden, exempelvis inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Inom flera av dessa områden finns behov av uppgifter som avser enskilda individer. Sådana uppgifter samlas i olika register som kan vara datorbaserade eller manuella. Dessa register kan ibland innehålla känslig information om olika individer. Exempel på sådan information är uppgifter om begångna brott och ådömda påföljder och om hälsotillstånd eller omdömen eller värderande upplysningar om en person.

Inom det rättspsykiatriska området finns behov av ökade kunskaper om effekterna av vård och behandling av psykiskt störda lagöverträdare. Förutsättningarna för forsknings- och utvecklingsarbete inom det rättspsykiatriska området skulle kunna förbättras t.ex. om ökade möjligheter gavs att föra in uppgifter i Rättsmedicinalverkets datorbaserade rättspsykiatriska ärenderegister. Detta skulle emellertid innebära att uppgifter av ytterst känslig natur om enskilda individers psykiska hälsa m.m. skulle rymmas i verkets datoriserade ärenderegister.

Nuvarande bestämmelser

I 1 kap. 2 § tredje stycket regeringsformen föreskrivs bl.a. att det allmänna skall värna den enskildes privatliv och familjeliv. I 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen anges vidare att varje medborgare i den utsträckning som närmare anges i lag skall skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk databehandling.

I datalagen (1973:289) finns bestämmelser som syftar till att skydda den enskilde mot sådant otillbörligt intrång i den personliga integriteten som kan bli följden av dataregistrering av personuppgifter hos det allmänna eller hos enskilda.

För att inrätta och föra integritetskänsliga personregister som innehåller ömtåliga uppgifter om enskilda personer, krävs i dag normalt tillstånd av Datainspektionen. Om inrättandet av ett register beslutas av riksdagen eller regeringen behövs emellertid inte tillstånd.

Vissa andra undantag från tillståndsplikt följer av 2 a § andra stycket datalagen. Det gäller bl.a. vissa personregister som förs av myndigheter inom hälso- och sjukvården för vård- eller behandlingsändamål samt av läkare och tandläkare i deras yrkesverksamhet.

Bestämmelser om bevarande och gallring av allmänna handlingar hos myndigheter finns i arkivlagen (1990:782). Huvudprincipen enligt arkivlagen är att allmänna handlingar skall bevaras. Gallring får ske, men därvid skall beaktas att återstående material skall kunna tillgodse 1. rätten att ta del av allmänna handlingar, 2. behovet av information för rättsskipningen och förvaltningen och 3. förvaltningens behov.

Arkivlagen medger att avvikande bestämmelser om gallring ges i annan lag eller förordning.

Förändringar av nuvarande reglering

Såväl i Sverige som internationellt pågår förändringar av de regelverk som berör statistik och integritetsskydd vid automatisk databehandling.

Vad gäller internationell reglering pågår utvecklingsarbete på flera håll. Inom Europeiska unionen (EU) arbetar man nu med ett förslag till direktiv om skyddet för enskilda personer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, det s.k. dataskyddsdirektivet. Sedan Europeiska unionens råd den 20 februari 1995 fattade en s.k. gemensam ståndpunkt i frågan om direktivet, behandlas det nu av Europaparlamentet.

Inom Europarådet finns vid sidan av konventionen till skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter (dataskyddskonventionen) bl.a. en rekommendation om skydd för personuppgifter inom vetenskaplig forskning och statistik. För närvarande pågår där arbete med att ta fram en rekommendation om medicinska data och en ny rekommendation som skall gälla för statistikområdet.

Konstitutionsutskottet betonade i betänkandet 1990/91:KU11 vikten av att författningsreglering av integritetskänsliga personregister kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering av känsliga uppgifter i myndighetsregister. I bl.a. proposition 1993/94:217 En reformerad datalag har regeringen angett att detta arbete bör fortsätta.

När det gäller pågående och kommande regleringsarbete inom området kan nämnas den kommitté som regeringen den 15 juni 1995 har beslutat att tillsätta och som bl.a. skall analysera hur det s.k. dataskyddsdirektivet, som nämnts ovan, skall genomföras i Sverige samt lämna förslag till en ny lag på området (dir. 1995:91). Denna kommitté skall avsluta sitt uppdrag senast den 31 mars 1997. En kommitté (dir. 1993:111) som arbetar med förslag till författningsreglering av personregister inom hälso- och sjukvården skall avsluta sitt utredningsarbete inom kort . Socialtjänstkommittén arbetar på motsvarande sätt med ett förslag till författningsreglering av personregister inom socialtjänstens område.Regeringen överlämnade också till riksdagen den 23 mars 1995 en proposition (1994/95:200) Lag om vissa personregister för officiell statistik m.m. vilken riksdagen nu fattat beslut om (1994/95:FiU24, rskr. 1994/95:368).

Befintligt register inom rättspsykiatrin

Sedan mitten av 1930-talet har samtliga rättspsykiatriska utlåtanden i landet arkiverats vid Kriminologiska centralarkivet. Arkivet har sedan tillkomsten av den rättspsykiatriska kliniken, numera avdelningen, i Huddinge varit placerad vid denna enhet men tillhört Karolinska institutet.

För att bl.a. kunna svara för en modernisering av de administrativa rutinerna och för att knyta verksamheten närmare den löpande rättspsykiatriska undersökningsverksamheten slöt Rättsmedicinalverket (RMV) under våren 1992 en överenskommelse med Karolinska institutet om att inordna arkivet i RMV. Det benämns numera Rättsmedicinalverkets centrala arkiv (RCA).

I enlighet med förordningen (1990:893) om underrättelse av dom i vissa brottmål m.m. överlämnar domstolarna kopior till RMV av domarna i de ärenden där den dömde undersökts på rättspsykiatrisk undersökningsenhet. Dessa arkiveras i likhet med samtliga utlåtanden vid RCA. Sedan 1992 arkiveras även de s.k. § 7-intygen vid RCA.

Vid RCA lagras numera vissa uppgifter ur de rättspsykiatriska utlåtandena och § 7-intygen i RMV:s datoriserade rättspsykiatriska ärenderegister, benämnt PsykBase. Detsamma gäller även vissa uppgifter från Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga sociala och medicinska frågor och från domstolarna.

Datainspektionen har genom beslut den 2 januari 1992 meddelat RMV tillstånd till ett register med ändamål att utgöra administrativt hjälpmedel för undersökningsenheterna vad gäller rättspsykiatriska ärenden samt underlag för statistik och planering av verksamheten. Datainspektionens tillstånd för det datoriserade ärenderegistret förutsätter att personuppgifter i registret skall avidentifieras beträffande klienter som inte varit aktuella vid respektive enhet under 5 år.

Rättsmedicinalverkets hemställan

RMV har framhållit att det i dag saknas tillräckliga kunskaper om effekterna av vård och behandling av psykiskt störda lagöverträdare.

Undersökningar inom området visar att det krävs bättre kännedom om risken för återfall i brott och om effekterna av olika behandlingar och terapiformer. Fördjupad kunskap skulle kunna påskynda utvecklingen av bl.a. diagnostik och undersökningsverksamhet. Vidare skulle domstolarna på detta sätt kunna få ett säkrare underlag vid bedömning av brottspåföljder.

RMV menar att ett led i denna utveckling skulle kunna vara att förbättra informationstillgången i verkets datoriserade rättspsykiatriska ärende- register. RMV har därför hos regeringen hemställt att nuvarande tillstånd för ärenderegistret utvidgas.

RMV har vidare hemställt om att få registrera uppgifter från samtliga rättspsykiatriska utlåtanden och § 7-intyg inklusive domar i aktuella mål, som finns vid RMV:s centrala arkiv (RCA) i det rättspsykiatriska ärenderegistret utan krav på gallring efter viss tid.

Verket hemställer också om regeringens medgivande till att de uppgifter rörande rättspsykiatriskt undersökta personer inom kriminalvården, som finns inom ramen för Kriminalvårdsstyrelsens centrala klientregister, får utlämnas till RMV och av verket registreras i det datoriserade ärenderegistret vid RCA.

RMV hemställer vidare om tillstånd att komplettera registret med uppgifter från de sjukvårdsinrättningar som den undersökte förts till efter den rättspsykiatriska undersökningen eller dit den undersökte efter dom överlämnats för rättspsykiatrisk vård. Den information som avses är uppgift om hur länge den undersökte varit intagen på vårdenheten, vart han eller hon därefter flyttats samt de diagnoser som ställts vid flyttningen eller utskrivningen.

Behovet av en utredning

Frågor om personregister och integritetsskydd är aktuella inom många områden. Riksdagen har nyligen fattat beslut (1994/95:Fi 24, rskr. 1994/95:368) om regeringens proposition (1994/95:200) Lag om vissa personregister för officiell statistik m.m. En parlamentariskt sammansatt kommitté skall tillsättas som skall lämna förslag till en ny svensk datalagstiftning före den 31 mars 1997. Kommittéer som skall lägga fram förslag till författningsreglering av personregister inom hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten kommer att avsluta sina utredningsarbeten inom kort. Internationellt pågår det till exempel inom EU ett arbete för att skapa en gemensam, hög nivå för skydd mot integritetskränkning bl.a. i samband med automatisk databehandling av personuppgifter.

Inom det rättspsykiatriska området finns ett behov av forsknings- och utvecklingsarbete för att ge ökade kunskaper om bl.a. effekterna av vård och behandling av psykiskt störda lagöverträdare. RMV har i detta sammanhang hemställt om att få utvidga sitt rättspsykiatriska ärenderegister genom att få föra in vissa uppgifter på individnivå från den psykiatriska vården och från kriminalvården. Vidare har verket hemställt om möjligheten att registrera uppgifter utan krav på gallring efter viss tid.

Regeringen anser att det är väsentligt att möjligheterna till forsknings- och utvecklingsarbete inom det rättspsykiatriska området förbättras. Ökade möjligheter att föra in uppgifter i det rättspsykiatriska ärenderegistret har av RMV angivits vara en väg att underlätta sådan forskning. Å andra sidan kan integritetsskyddsaspekter tala för att ett register för forskningsändamål bör hållas åtskilt från ett ärenderegister. Det torde därför även finnas andra möjliga lösningar att tillgodose forsknings- och utvecklingsbehoven som bör belysas närmare.

Det kan konstateras att RMV:s förslag medför svåra avvägningar från integritetssynpunkt. Ett genomförande av verkets förslag innebär att ytterst känsliga uppgifter om individens personliga förhållanden och psykiska hälsa m.m. skulle rymmas i det datoriserade ärenderegistret.

Uppdraget

En särskild utredare tillkallas som skall analysera behovet av register inom rättspsykiatrin för forsknings- och utvecklingsändamål och väga detta mot kravet på skydd för enskilda individers integritet. Utredaren skall bl.a. bedöma behovet av olika uppgifter och överväga vilka uppgifter som skall få registreras och vad uppgifterna skall få användas till. När det gäller att registrera uppgifter utan krav på gallring efter viss tid, skall utredaren analysera vilka för- och nackdelar en sådan ordning för med sig ur både ett forsknings- och ett integritetsskyddsperspektiv.

Utredaren skall även överväga de rättsliga förutsättningarna för ett utökat ADB-stöd i det syfte som RMV angivit, givetvis med beaktande av nationell och internationell reglering på området samt nationella och internationella förslag till regeländringar. Härvid bör även övervägas om informationsbehovet kan tillgodoses på annat sätt eller om en möjlig lösning kan vara att verksamhet med forskning bedrivs avskilt från RMV:s verksamhet i övrigt och att uppgifter för forskningsändamål förs separat från ärenderegistret. Detta mot bakgrund av de fördelar från integritetsskyddssynpunkt som kan nås vid en sådan lösning. Utredaren skall om så anses motiverat lämna förslag till erforderlig författningsreglering.

För utredarens arbete gäller kommittédirektiven till alla kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23).

Utredningsarbetet skall vara avslutat före den 31 maj 1996.