Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 1996

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera och definiera statens roll när det gäller lokal skolutveckling. Utredaren skall också föreslå hur staten bör främja lokal skolutveckling i framtiden.

Utgångspunkter

Kommunerna har sedan snart fem år det fulla ansvaret för att driva skolverksamheten.

Nya läroplaner, kursplaner och timplaner har nu införts för hela det offentliga skolväsendet. Den stora, riksomfattande reformen är därmed slutförd. Nu skall kommuner och landsting genomföra förändringarna. Skolans huvudmän har ansvaret för både verksamhetens och personalens utveckling.

Svenska Kommunförbundet, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har nyligen enats om ett skolutvecklingspaket som bl.a. innehåller utvecklingsprogrammet Satsning till 2000. Det visar tydligt personalorganisationernas och huvudmännens vilja och ambitioner att ta ett ännu större ansvar än hittills för skolans utveckling.

Staten har intresse av att påverka den lokala utvecklingen på framför allt två plan. Dels vill staten påverka och stödja en utveckling i riktning mot nationellt fastställda mål. Det kan gälla prioriterade områden eller särskilda målgrupper eller så dant utvecklingsarbete som behövs för centralt kursplanearbete. Dels önskar staten stödja och stimulera sådan utveckling som växer fram lokalt och som innebär särskilt intressant utveckling eller förnyelse av skolans verksamhet.

Vidareutveckling nödvändig

Behovet av lokal skolutveckling ökar nu drastiskt i och med omvärldens krav på förändring, internationaliseringen, informationstekniken, skolreformer m.m. Därför behöver statens roll och uppgifter i detta sammanhang prövas. Det gäller såväl personalens kompetensutveckling som utveckling av annat slag.

Från statligt håll är skolutvecklingsfrågor aktualiserade i flera sammanhang.

Regeringen har relativt nyligen tillsatt en kommitté för Det inre arbetet i skolan (dir. 1995:19) med uppgift att bl.a. föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen.

Betänkandet Staten och skolan - styrning och stöd (Ds 1995:60) belyser bl.a. hur arbetet med att främja lokal skolutveckling har bedrivits dels inom Skolverket, dels inom Utbildningsdepartementet. Där föreslås att en särskild analys görs av förutsättningarna för staten och skolans huvudmän att tillsammans driva vissa skolutvecklingsprojekt.

Behovet av utvecklingsinsatser för att främja tillväxt och sysselsättning har även påtalats i regeringens proposition En politik för arbete, trygghet och utveckling (prop. 1995/96:25).

Av det nyligen presenterade betänkandet Den nya gymnasieskolan - hur går det? (SOU 1996:1) framgår också att arbetsformerna behöver utvecklas lokalt för att målen med gymnasiereformen skall förverkligas.

I den översyn av lärarutbildningarna som pågår inom Utbildningsdepartementet har universitets och högskolors möjligheter att medverka i skolans utvecklingsarbete diskuterats, bl.a. ur aspekten regionala utvecklingscentrer.

Vidare kommer internationellt samarbete att i ökad utsträckning påverka skolutvecklingen lokalt. Erfarenhetsutbytet och samarbetet på skolnivå är en väsentlig del av EU:s program Socrates/Comenius och Leonardo.

Lokal skolutveckling - många intressenter

Det är ett uttalat ansvar för kommunerna, som huvudmän för skolverksamheten, att se till att skolan utvecklas i enlighet både med de övergripande mål som ställs upp av regering och riksdag, och med den inriktning och de prioriteringar som fastställts i den kommunala skolplanen.

Skolans utveckling är ett område med många intressenter. På riksomfattande nivå finns såväl statliga myndigheter som kommunförbund, lärar- och skolledarorganisationer samt intresse- och branschorganisationer av olika slag.

På regional nivå är vissa universitet och högskolor engagerade i lokal skolutveckling. Även andra regionala organisationer fungerar som stöd för kompetensutveckling och förändringsarbete t.ex. Kommunförbundets länsavdelningar, läspedagogiska centrer, specialskolornas resurscentrer och kunskapscentrer av olika slag. Samspelet mellan skolan och det regionala arbetslivet är också av vikt.

Det finns numera också en rad utbildnings- och konsultföretag, som erbjuder kommunerna kurser och konferenser för skolutveckling och kompetensutveckling.

Uppdraget

Statens roll i fråga om lokal skolutveckling behöver definieras och preciseras. En särskild utredare tillkallas därför med uppgift att visa hur staten bäst kan bidra till att stimulera skolans utveckling.

De nuvarande formella strukturerna - ansvarsfördelning och organisation - för stöd till lokal skolutveckling skall beskrivas. Olika åtgärder som staten kan vidta för att underlätta och stimulera skolors utveckling skall analyseras och värderas.

Utredaren skall belysa den aktuella skolutvecklingen med avseende på framför allt ansvarsfördelning och finansiering och därvid ta del av tillgängliga erfarenheter av deras effekter. Utredaren skall bedöma om den nuvarande ordningen för statliga insatser kan anses ändamålsenlig för framtiden eller om den bör ändras.

Utredaren skall vidare sondera berörda parters intresse för och vilja att samverka kring stöd och stimulans av lokal skolutveckling och formerna för ett sådant eventuellt samarbete. Därvid bör utredaren beakta det förslag om regionala utvecklingscentra som aktualiserats i anslutning till den översyn av lärarutbildningarna som pågår inom Utbildningsdepartementet.

Utredaren skall föreslå de former av finansiellt stöd från statens sida, inom Utbildningsdepartementets ram, som bäst skulle gynna lokal skolutveckling. För närvarande stödjer staten lokal skolutveckling med statsbidrag dels till skolutveckling och produktion av läromedel för elever med handikapp (A 3), dels stöd för utveckling av skolväsendet (A 4), dels för fortbildning m.m. (A 6), dels till genomförande av skolreformer (A 7). Utredaren skall analysera och värdera effekterna av denna typ av ekonomiska bidrag till skolor och kommuner liksom riktade insatser av annat slag för att understödja eller framhäva vikten av vissa av staten prioriterade områden.

Utredaren skall föreslå hur staten bäst kan främja lokal skolutveckling. Som bakgrund till sina förslag bör utredaren även kunna inhämta erfarenheter från andra länders system för skolutveckling.

Många av de frågor utredaren skall behandla ingår i Statens skolverks arbetsfält. Utredaren skall därför samverka med Skolverket så att kompetens och övriga resurser tas tillvara på bästa sätt.

Utredningen bör bedrivas i nära samråd med Svenska Kommunförbundet. Samråd bör även äga rum med andra berörda organisationer, myndigheter samt med utredningar, vars uppdrag särskilt berör utredningsarbetet, såsom Kommittén för det inre arbetet i skolan (dir. 1995:19) m.fl.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) och om jämställdheten mellan könen (dir. 1994:124).

Redovisning av uppdraget

Uppdraget skall vara slutfört senast den 1 mars 1997.