Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att kartlägga situationen för boken och kulturtidskriften. Utredaren skall pröva hur ända- målsenliga de nuvarande statliga insatserna på området är samt lämna förslag till framtida statliga insatser.

Bakgrund

Från slutet av 1960-talet till mitten av 1980-talet behandlades littera- turområdet av flera statliga utredningar i olika rapporter och be- tänkanden. Det gemensamma uppdraget för dessa utredningar var att hitta former för staten att främja en bokutgivning som präglades av mångfald och kvalitet och som skulle göra boken tillgänglig i hela landet. Se bl.a. 1968 års litteraturutredning och betänkandet Boken (SOU 1974:5), bokhandelsutredningen och betänkandet Stödet till bokhandeln (Ds U 1976:17), 1982 års bokutredning med betänkandet Läs mera! (SOU 1984:30). De statliga stöd som riksdagen beslutat om mot bakgrund av utredningarna har med några mindre undantag varit oförändrade sedan 1970-talet. Tyngdpunkten har legat på utgivningsstöd till bokförlagen. Därutöver har bidrag lämnats till utgivningen av lågprisserien En bok för alla och läsfrämjande insatser i anslutning till denna utgivning. Ett visst stöd har också lämnats till bokhandeln. Ett särskilt distributionsstöd till bokbranschen upphörde i början på 1990-talet då branschavtalet på bokmarknaden sades upp. På kulturtidskriftsområdet lämnas sedan början på 1970-talet ett produktionsstöd som under senare år kompletterats med ett utvecklingsstöd. Den senaste mera omfattande prövningen av statens insatser på bok- och kulturtidskriftsområdet gjordes av riksdagen inför budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU21, rskr. 1992/93:252).

I Kulturutredningens slutbetänkande Kulturpolitikens inriktning (SOU 1995:84) behandlas, förutom de traditionella statliga insatserna, även vissa andra omdebatterade åtgärder på litteraturområdet. Det gäller frågan om fria eller fasta priser på böcker, förslag om s.k. bokfrid, liksom förslag om lägre mervärdesskatt på böcker. Utredningen pekar i det sammanhanget på en rad problem för boken som förändringar i förlagsstrukturen, bokdistributionen samt att möjligheten att köpa äldre litteratur och klassiker är begränsad. Om bredden i bokutgivningen minskar bör, enligt Kulturutredningen, ytterligare åtgärder övervägas. I propositionen 1996/97:3 Kulturpolitik framhåller regeringen att även om det finns en bred kvalitetsutgivning av litteratur tyder mycket på att den inte når ut till människor på det sätt som är önskvärt. Den statliga litteraturpolitiken etablerades i en tid då situationen på den svenska bokmarknaden såg annorlunda ut än i dag. Flera skäl talar därför för att en översyn bör göras.

Regeringen noterar i propositionen om kulturpolitik även att många kulturtidskrifter i dag har stora ekonomiska problem och att det finns en rik flora av kulturtidskrifter som av olika skäl står utanför det statliga stödsystemet. Kulturtidskrifterna har svårigheter att nå sin läsekrets och passar inte in i etablerade distributionsnät. Mot denna bakgrund är det angeläget att en utredning tillsätts för att närmare kartlägga förhållandena på bokmarknaden och för att pröva de statliga insatserna. Utredningen bör även belysa kulturtidskrifternas situation och därvid redogöra för problem och tänkbara lösningar med hänsyn tagen till kulturtidskrifternas särart.

Bokmarknaden

År 1970 utgör en milstolpe i historien om den svenska bokmarknaden. Då upphörde bokbranschens generella dispens från bruttoprisförbudet, dvs. förbudet för en leverantör att binda en återförsäljare vid ett lägsta pris. Samtidigt avskaffades det s.k. kommissionssystemet. Inför det nya systemet med fria priser träffade branschorganen på bokmarknaden emellertid ett branschavtal * det s.k. fackbokhandelsavtalet * i syfte att det även i fortsättningen skulle finnas tillräckligt många bokhandlar som var välsorterade med svensk litteratur. Fackbokhandelsavtalet innebar att bokhandeln åtog sig en viss lagerhållning av aktuella titlar, medan förlagen förband sig att skicka ut en viss andel av sin nyutgivning i abonnemang till bokhandeln. Avtalet omförhandlades flera gånger men behöll de grundläggande inslagen från det ursprungliga avtalet.

Fackbokhandelsavtalet avskaffades år 1992 efter att parterna beslutat att inte förlänga det dåvarande avtalet. Sedan dess finns det inte längre något gemensamt branschavtal på den svenska bokmarknaden. Därmed är dagens bokmarknad i Sverige den mest avreglerade i Västeuropa. Bokmarknaden har genomgått betydande strukturomvandlingar under de senaste decennierna. Förlagsstruktur, distribution och bokhandelsbransch har förändrats. I dag domineras t.ex. förlagsmarknaden av fyra stora förlagsgrupper och inom bokhandelsbranschen har det bildats olika kedjor. Affärsvillkoren avgörs i förhandlingar mellan den enskilda bokhandeln eller bokhandelskedjan å den ena sidan och varje förlag eller förlagsgrupp å den andra. Inom en snar framtid kan bokmarknaden komma att förändras än mer som en följd av informationsteknik och multimedia. I den kulturpolitiska debatten om villkoren för den svenska bokmarknaden finns det en betydande oenighet om vad de senaste årens strukturförändringar beror på och vad de inneburit för människors möjligheter att ta del av en bred utgivning av kvalitetslitteratur. Två olika synsätt kan urskiljas.

Enligt t.ex. Sveriges författarförbund innebär förlagskoncentrationen och kedjebildningen inom bokhandeln ett hot mot en bred utgivning av kvalitetslitteratur. Det fria prissystemet har, enligt detta synsätt, medverkat till att bokhandeln fått en alltför hård konkurrenssituation, framför allt från bokklubbar, vilket bidragit till att många orter i dag saknar en bokhandel och till att utbudet av böcker numera domineras av anglosaxisk underhållningslitteratur.

Enligt t.ex. Svenska förläggareföreningen har avregleringen på bokmarknaden bidragit till förekomsten av livskraftiga bokhandlare. Samtidigt har en samverkan inom bokhandelsledet medfört en förbättrad konkurrenskraft i förhållande till andra försäljningskanaler. De fria priserna har inneburit att olika distributionsvägar kunnat uppstå som effektivt verkar vid sidan av varandra.

Mot bakgrund av de senaste decenniernas utveckling och de olika bilder som ges av dagens situation är det angeläget att situationen klarläggs.

Många kulturtidskrifter har trots statligt stöd stora ekonomiska problem och det finns en rik flora av tidskrifter som av olika skäl står utanför det statliga stödsystemet. I strävandena att få ned produktions- kostnaderna och att nå en större läsekrets används den nya infor- mationstekniken (IT) i allt större utsträckning. Den ekonomiska basen för kulturtidskriften är dock prenumerationerna.

Biblioteken har genom åren hållit en mycket god tillgång på kultur- tidskrifter. De flesta finns dock för läsning på biblioteket, inte för utlåning. Enligt bestämmelser i upphovsrättslagen är det möjligt för bl.a. folkbibliotek att utan upphovsmannens samtycke för låntagare kopiera artiklar ur tidningar och tidskrifter. Bibliotekens prenume- rationer har minskat efter år 1994.

Kulturtidskrifterna finns som regel inte att köpa i handeln. En orsak är att de som ger ut dessa inte har tillgång till de etablerade distributionssystem som gäller för andra tidningar och tidskrifter. Upplagorna är för små, utgivningen är inte periodisk och kostnaderna för höga. Enligt kulturutredningen utkommer hälften av alla kultur- tidskrifter med 1*4 nummer per år och andelen kulturtidskrifter med månadsutgivning utgör endast ca 10 procent av samtliga utgivna titlar. Den kvalificerade essän har länge haft en plats i kulturtidskrifterna. Den är en längre, genomarbetad artikel, byggd på omfattande inläsning och reflektion. En allt mer trängd ekonomi för kulturtidskrifterna riskerar både ett brett utbud och en kvalificerad essäistik.

En särskild utredare tillkallas med uppgift att kartlägga situationen för boken och kulturtidskriften i Sverige. Det står utredaren fritt att göra jämförelser med situationen i andra länder.

När det gäller bokmarknaden skall utredaren identifiera och synliggöra vad som begränsar människors möjligheter att ta del av en bred utgivning av kvalitetslitteratur. Det kan t.ex. handla om förlagsstrukturen, förlagens utgivning, distributionen, samarbetsformer och kedjebildningar i branschen, bokhandelns situation, andra försäljningskanaler, sortimentsbredd i handeln, och försäljningpriset på kvalitetslitteratur. Utredaren skall även göra en bedömning av kvalitetslitteraturens ställning på folkbiblioteken, t.ex. hur tillgänglig den är och i vilken omfattning den sprids.

När det gäller kulturtidskrifterna skall utredaren bedöma möjligheten att främja en fortsatt bred utgivning av tidskrifter som når en vid läsekrets. Det kan t.ex. gälla utgivningsstrukturen, distributionen och tidskrifternas utnyttjande på bibliotek. I anslutning till detta ut- nyttjande skall de upphovsrättsliga problemen belysas.

Utredaren skall vidare pröva hur ändamålsenliga de nuvarande statliga insatserna på bokens och kulturtidskrifternas område är och lämna förslag till framtida statliga insatser. Utgångspunkten för utredarens ställningstagande i denna del skall vara den inriktning som regeringen anger för statens framtida insatser för litteraturen och språket i proposition 1996/97:3 Kulturpolitik. Det handlar om att statens insatser skall stimulera en bred utgivning av kvalitetslitteratur samt öka tillgången till och intresset för litteratur i hela landet. Vidare skall staten medverka till att barn och ungdom har tillgång till litteraturen och på kulturens område stödja en informationsteknik i allmänhetens tjänst. Kulturtidskrifterna och det svenska språket skall värnas. I utredarens uppdrag ingår även att lämna förslag på statistik- och analysmetoder som gör det möjligt att kontinuerligt följa utvecklingen på den svenska bok- och kulturtidskriftsmarknaden. Därvid bör också strävanden som görs internationellt, bl.a. inom EU, att nå fram till en jämförbar statistik studeras.

Förslagens ekonomiska effekter för staten skall redovisas. I budget- propositionen för år 1997 anger regeringen ramarna för statens insatser på litteratur- och kulturtidskriftsområdet för de närmaste tre åren. Förslag som ej ryms inom dessa ramar skall åtföljas av förslag till annan finansiering inom utgiftsområdet. Det ingår inte i utredarens uppdrag att pröva frågor om mervärdesskatt.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om prövning av offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om redovisning av jämställdhetspolitiska aspekter (dir. 1994:124) och om redovisning av konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir 1996:49). Utredaren skall vidare beakta regeringens och riksdagens beslut om former för verksamhet som är beroende av statligt stöd, m.m. (prop. 1995/96:61, bet. 1995/96:LU7, rskr. 1995/96:79).

Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den 1 augusti 1997.