Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

(Upphovsrättslagen, URL)

Departement
Justitiedepartementet L3
Utfärdad
1960-12-30
Ändring införd
SFS 1960:729 i lydelse enligt SFS 2022:1712
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2023-05-01

Huvudförfattare Helena Andersson jur.kand.

Upphovsrättslagen (URL) är den centrala lagen på upphovsrättsområdet. Den kompletteras av upphovsrättsförordningen och den internationella upphovsrättsförordningen.

Upphovsrättslagen gäller enbart inom Sverige. Inom EU pågår sedan flera år tillbaka ett arbete i syfte att harmonisera medlemsstaternas nationella bestämmelser. EU-medlemmarnas rättsordningar ska innehålla bestämmelser som säkerställer att immateriella rättigheter respekteras, såväl för utländska rättsinnehavare som för nationella. Dessa bestämmelser ska göra det möjligt att vidta effektiva åtgärder mot varje form av intrång i upphovsmannens ensamrätt.


An unofficial translation of the Copyright Act is available from the Government Offices


1 Kap. Upphovsrättens föremål och innehåll

Ensamrätt för en upphovsman att förfoga och bestämma över sitt verk har funnits i Sverige sedan år 1810. Upphovsrätten var då inskriven i tryckfrihetsförordningen.

Upphovsrättens utveckling har sin bakgrund i nordiska och europeiska överenskommelser; Bernkonventionen, Romkonventionen (av den 26 oktober 1961) och WIPO Copyright Treaty är internationella överenskommelser som inneburit betydande förändringar av den svenska upphovsrättslagen.

De senare årens svenska lagändringar som berört upphovsrätten, har sin bakgrund i EG-lagstiftningen, bland annat datorprogramsdirektivet (91/250/EEG), databasdirektivet (96/9/EEG), infosoc-direktivet (2001/29/EG) och sanktionsdirektivet (2004/48/EC), ibland kallat IPRED. De flesta internationella överenskommelser och EG:s rättsakter uppställer minimikrav som varje medlemsstat måste uppfylla. Men det finns även tvingade bestämmelser och som exempel kan nämnas artikel 5.1 i infosocdirektivet som gäller rätten att göra tillfälliga kopior av upphovsrättsligt skyddade verk.

De upphovsrättsliga bestämmelserna ger skydd för litterära och konstnärliga verk och för s.k. närstående rättigheter, se 5 kap. Till närstående rättigheter hör skydd för utövande konstnärers (t.ex. sångare, musiker, skådespelare) framförande av verk, framställare av ljud- och bildupptagningar (dvs. skiv- och filmproducenter) såvitt gäller deras upptagningar (t.ex. CD-skivor och filmer), radio-och televisionsföretag vad gäller deras utsändningar, framställare av kataloger och av fotografiska bilder.

I Sverige används enbart begreppet upphovsrätt. Begreppet copyright eller symbolen © har inte någon som helst juridisk betydelse men symbolen används i praktiken som en signal om att ett verk är skyddat av upphovsrätt.

Upphovsrätt uppstår formlöst, dvs upphovsmannen behöver inte göra någon formell anmälan eller registrering av sitt verk för att verket ska omfattas av upphovsrätt.

Upphovsrätten, både den ekonomiska rätten och den ideella rätten, innehas från början alltid av upphovsmannen oavsett om verket skapas privat eller inom ramen för en anställning. Arbetsgivaren kan normalt enbart erhålla upphovsrätten från sina anställda genom villkor i kollektivavtal/anställningsavtal. Om det inte finns några villkor för upphovsrätten i avtalen kan arbetsgivaren dock få rätt att nyttja verken om dessa tillkommit inom ramen för anställningen enligt den s.k. tumregeln (se exv AD 2002 nr 87). Detta gäller dock inte generellt för verk som lärare skapat, enligt det upphovsrättsliga lärarundantaget.

Det är värt att notera att för många verk som skapas inom en myndighets verksamhet uppkommer aldrig någon upphovsrätt varken för arbetsgivaren, den anställde eller för en extern uppdragstagare, se 9 §.

För datorprogram finns en uttrycklig reglering i 40 a §, enligt vilken upphovsrätten normalt helt övergår till arbetsgivaren.

1 §  Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är

  1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,
  2. datorprogram,
  3. musikaliskt eller sceniskt verk,
  4. filmverk,
  5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst,
  6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller
  7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt.

[S2]Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art.

[S3]Vad som i denna lag sägs om datorprogram skall i tillämpliga delar gälla även förberedande designmaterial för datorprogram. Lag (1994:190).

För att något ska ses som ett verk, och omfattas av upphovsrätt, krävs att det har s.k. verkshöjd och med det menar man att verket måste ha en viss särprägel/originalitet. Hur mycket ett visst verk måste skilja sig från ett annat för att uppnå verkshöjd avgörs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Att ett verk går att förväxla med ett annat verk utesluter inte upphovsrätt; två liknande verk kan vara berättigade till upphovsrättslig samexistens.

Det krävs inte att verket måste uppnå någon viss form av kvalitet för att omfattas av upphovsrätt.

Paragrafens uppräkning av vad som ska ses som ett verk är inte fullständig. Som exempel på vad som kan vara ett verk kan nämnas:

Smycken, foton, leksaker, möbler, tygmönster, reklam, varumärken och kläder är ytterligare exempel på verk som normalt kan omfattas av upphovsrätt.

Enkla matrecept, nyhetsmeddelanden, formgivningen av bilar/båtar och skriftliga avtal är exempel på verk som normalt inte omfattas av upphovsrätt.

Upphovsrätten omfattar i stort sett aldrig verkets ämne, motiv eller idé, de tankar, erfarenhetsrön eller uppgifter om fakta som presenteras i verket.

Undantag från den här huvudregeln finns i 9 och 10 §§.

Se 49 § för regler som ger skaparen av kataloger och databaser ensamrätt även om de saknar verkshöjd.

  • NJA 2009 s. 159:Fråga om den s.k. Mini Maglite-ficklampan är skyddad enligt upphovsrättslagen som ett alster av brukskonst.
  • AD 2017 nr 12:Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företaget brutit mot upphovsrättslagen och mot företagshemlighetslagen. Även fråga om arbetstagarna brutit mot lojalitetsplikten i anställningsförhållandet. Fråga också om beräkning av ekonomiskt skadestånd.
  • NJA 1995 s. 256:Den s k nummerbanken utgör en på visst sätt systematiserad förteckning över i elbranschen förekommande artiklar och har som väsentlig och karakteristisk del sjusiffriga artikelnummer. Banken har ansetts åtnjuta upphovsrättsligt skydd. En sammanställning av artikelnummer ur nummerbanken har ansetts utgöra ett exemplar av denna och därmed ett intrång i upphovsrätten till banken.
  • RÅ 2002:9:Ersättning som utbetalas till ett bolag, som framställt ett sceniskt verk inför en viss musikgrupps framträdande, för tillhandahållande av en föreställning, där musikgruppen framför verket och även annan personal medverkar, har inte ansetts undantagen från skatteplikt till mervärdesskatt enligt 3 kap. 11 § 1 mervärdesskattelagen (1994:200). Då musikgruppens framträdande bedömts som det huvudsakliga tillhandahållandet skall skattesatsen 25 procent tillämpas. Förhandsbesked angående mervärdesskatt.
  • RH 2002:69:Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k. piratkopiering av mycket stor omfattning av bl.a. dataspel och -program. Även fråga om förbudet mot reformatio in pejus.
  • NJA 2012 s. 483:Svensk domsrätt har ansetts föreligga när en svensk som är bosatt i Stockholm och bedriver sin verksamhet där har väckt skadeståndstalan mot ett norskt bolag avseende ekonomisk skada och ideell skada för olovligt tillgängliggörande av ett fotografi på internet. Även fråga om partssuccession.
  • RH 2016:2:Fråga om det finns tillräckliga skäl att tillgripa intrångsundersökning i bostadsutrymme.
  • NJA 1994 s. 74:Fråga om ett mönster avsett för dekorativa textilier, "Smultron", varit skyddat enligt upphovsrättslagen samt om intrång enligt samma lag skett genom ett senare framtaget jordgubbsmönster.
  • NJA 2015 s. 1097:För att en tv-utsändning av ett idrottsevenemang ska anses ha verkshöjd krävs att innehållet i sändningen i sådan mån går utöver vad som är givet utifrån de förutsättningar som följer av själva matchen eller tävlingen, att innehållet kan betecknas som resultatet av ett eget intellektuellt skapande.
  • RH 2009:18:Ett fotografi har ansetts åtnjuta upphovsrättsligt skydd enligt 1 § upphovsrättslagen (1960:729). Fråga om en tidning haft rätt att återge fotografiet sedan det förekommit i ett förundersökningsprotokoll som getts in till en tingsrätt.
  • NJA 2000 s. 580:Åtal för brott mot upphovsrättslagen (1960:729) avseende handel med videospel har ogillats, dels därför att videospelen har ansetts inte vara filmverk, dels därför att befattningen med videospelen som datorprogram inte har ansetts innefatta rättshandlingar som är jämförliga med uthyrning. 1, 2, 19 och 53 §§ upphovsrättslagen.
  • RH 1995:128:Brott mot upphovsrättslagen avseende alster av brukskonst (jackor). Fråga om verkshöjd, om det upphovsrättsliga skyddets omfång samt om intrång i upphovsrätten skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.
  • NJA 1998 s. 838:Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av Adolf Hitlers kvarlåtenskap, bl a upphovsrätten till hans bok Mein Kampf, vilken sedermera överläts till Fristaten Bayern. Sedan ett svenskt förlag 1992 gett ut boken förs talan mot förläggaren angående intrång i den upphovsrätt som Bayern sålunda skall ha förvärvat. Det tyska konfiskationsbeslutet har inte tillerkänts verkan beträffande upphovsrätten i Sverige till boken. Fastän det inte anses klarlagt i målet att Bayern innehar upphovsrätten i Sverige till boken har ansvar för upphovsrättsintrång ådömts.
  • NJA 1981 s. 313:Fotograf har framställt en fotografisk bild av ett antal personer grupperade på en teaterscen framför den scenografi (dekor) som av scenograf skapats för ett visst teaterstycke. Den fotografiska bilden har därefter av fotografen överlåtits för att användas som omslagsbild till en saluhållen grammofonskiva. Bilden har ansetts som exemplar av scenografin och fotografens förfarande som intrång i scenografens upphovsrätt till scenografin. 1 och 2 §§ samt 54 § 1 st lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
  • NJA 1990 s. 499:A lät på en landskapskarta illustrera turistattraktioner med teckningar. Fråga om vissa av teckningarna, som var förhållandevis enkla, hade sådan självständighet och originalitet att de hade upphovsrättsligt skydd.
  • NJA 1995 s. 631:Fråga om yrkande om interimistiskt vitesförbud enligt 53 a § upphovsrättslagen kan avslås därför att förbudet skulle få oproportionerliga skadeverkningar. Även spörsmål om sannolika skäl visats föreligga för intrång i upphovsrätt. En bankgaranti har inte godtagits som säkerhet eftersom garantin inte gällde fall då ett interimistiskt vitesförbud hävs genom beslut under rättegången eller slutligt beslut.
  • AD 2015 nr 39:En arbetstagare har sagt upp sig och tagit anställning hos en konkurrent. Innan arbetstagaren slutade sin anställning överförde han väsentliga delar av arbetsgivarens kunddatabas till filer som sparades bl.a. på arbetstagarens personliga dator. Fråga bl.a. om kunddatabasen utgjort ett upphovsrättsligt skyddat verk eller omfattades av det s.k. katalogskyddet enligt 49 § upphovsrättslagen. Även fråga om arbetstagaren brutit mot företagshemlighetslagen.
  • PMÖD 2018:32:Den huvudsakliga frågan i målet var om en inskränkning i ensamrätten avseende användning i rättsvårdens intresse (26 b § upphovsrättslagen) var tillämplig när en enskild person hade gjort utskrifter av fotografier och gett in som bevisning till en domstol utan samtycke från fotografen. Patent- och marknadsöver-domstolen fann att det var fråga om såväl exemplarframställning som spridning till allmänheten. Enligt domstolens bedömning kan en enskilds ingivande av bevis till domstol i och för sig omfattas av bestämmelsen i 26 b §. I det här fallet fann emellertid domstolen att agerandet inte var tillåtet, eftersom utskrifterna saknade relevans för det mål i vilket de åberopades som bevisning. Patent- och marknadsöverdomstolen gjorde undantag från huvudregeln och tillät därför överklagande.
  • PMÖD 2019:19:Ett bolag som gjort gällande att det innehar rättigheterna till den elektriska ljusstaken Elflugan väckte talan mot ett annat bolag, som marknadsförde och sålde andra modeller av elljusstakar, och gjorde gällande dels upphovsrättsintrång, dels otillbörlig marknadsföring.
  • PMÖD 2020:4:Tre personer åtalades för brott mot upphovsrättslagen och varumärkesintrång. Enligt åtalet hade de gjort intrång i målsägandens upphovsrätt till ryggsäcken Fjällräven Kånken och i målsägandens registrerade EU-varumärken genom att på en marknad i Hörby olovligen bjuda ut exemplar av ryggsäcken Fjällräven Kånken försedda med och utformade i enlighet med målsägandens varumärken. Patent- och marknadsdomstolen dömde samtliga tre för varumärkesintrång. Däremot ogillade Patent- och marknadsdomstolen åtalet för brott mot upphovsrättslagen eftersom domstolen fann att åklagaren inte visat att ryggsäcken Fjällräven Kånken är upphovsrättsligt skyddad.
  • NJA 1995 s. 164:Fråga om en stickad tunika varit skyddad enligt upphovsrättslagen och om den som saluhållit tunikan visat oaktsamhet.
  • NJA 2004 s. 149:Fråga om en ritning som innehöll två bilder av en golvskiva åtnjöt upphovsrättsligt skydd. 1 § andra stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
  • NJA 1998 s. 563:Ritningar över byggnadsmoduler har ansetts med hänsyn till individuella särdrag vara upphovsrättsligt skyddade. 1 § 2 st lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
  • PMÖD 2018:3:I mål om intrång i upphovsrätt har Patent- och marknadsöverdomstolen instämt i Patent- och marknadsdomstolens bedömning att en motorbåt var ett alster av brukskonst, dvs. ett upphovsrättsligt skyddat verk. Upphovsrättsintrång ansågs föreligga. De ansvariga bolagen förbjöds vid vite att vidta eller medverka till olika intrångsåtgärder. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställde även att det förelåg ersättningsskyldighet för de intrångsgörande bolagen gentemot upphovsrättsinnehavaren.

2 §  Upphovsrätt innefattar, med de inskränkningar som föreskrivs i det följande, uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik.

[S2]Framställning av exemplar innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis.

[S3]Verket görs tillgängligt för allmänheten i följande fall:

  1. När verket överförs till allmänheten. Detta sker när verket på trådbunden eller trådlös väg görs tillgängligt för allmänheten från en annan plats än den där allmänheten kan ta del av verket. Överföring till allmänheten innefattar överföring som sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.
  2. När verket framförs offentligt. Offentligt framförande innefattar endast sådana fall då verket görs tillgängligt för allmänheten med eller utan användning av ett tekniskt hjälpmedel på samma plats som den där allmänheten kan ta del av verket.
  3. När exemplar av verket visas offentligt. Offentlig visning innefattar endast sådana fall då ett exemplar av ett verk görs tillgängligt för allmänheten utan användning av ett tekniskt hjälpmedel på samma plats som den där allmänheten kan ta del av exemplaret. Om ett tekniskt hjälpmedel används är det i stället ett offentligt framförande.
  4. När exemplar av verket bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten.

[S4]Med överföring till allmänheten och offentligt framförande jämställs överföringar och framföranden som i förvärvsverksamhet anordnas till eller inför en större sluten krets. Lag (2005:359).

Upphovsrätten består av två delar; förfoganderätten, dvs den ekonomiska delen av upphovsrätten, och den ideella delen, se 3 §.

Med förfoganderätt menas att upphovsmannen har ensamrätt att förfoga över verket. Av 2 kap. framgår vilka inskränkningar som finns i förfoganderätten och av 3 kap. framgår att förfoganderätten helt eller delvis kan överlåtas.

Med termen ”förfoga över ett verk” menas att upphovsmannen har exemplarrätt, framföranderätt, överföranderätt, spridningsrätt och visningsrätt.

Exemplarrätt innebär att enbart upphovsmannen har rätt att framställa exemplar av ett verk. Genom 2 stycket den här pragrafen klargörs att tillfälliga kopior, t.ex. i en dators arbetsminne, omfattas av upphovsrätt och i 11 § klargörs när andra personer än upphovsmannen har rätt att framställa tillfälliga kopior.

Framföranderätt innebär att enbart upphovsmannen kan bestämma när ett verk ska göras tillgängligt för allmänheten/offentliggöras för första gången. Framföranden som sker inom privatlivet innebär inte att ett verk är offentliggjort, vem som helst måste äga tillträde till visningen för att verket ska anses offentliggjort.

Överföranderätt innebär att enbart upphovsmannen kan bestämma när ett verk för första gången ska göras tillgängligt för allmänheten på trådbunden eller trådlös väg, t ex sändas i TV eller över Internet.

Ett verk kan göras tillgängligt för allmänheten på ytterligare två olika sätt; genom spridning av fysiska exemplar av verket och genom offentlig visning av verket.

När ett verk har gjorts tillgängligt för allmänheten av upphovsmannen, anses det enligt 8 § 1 st. vara offentliggjort. Konsekvensen av detta är att det är tillåtet för andra människor att använda verket enligt de bestämmelser som finns i 2 kap.

Äganderätten av ett exemplar av ett verk ger inte ägaren rätt att göra nya exemplar av verket (observera dock att var och en har rätt att göra ett eller några få exemplar för privat bruk enligt 12 §, men denna rätt är inte beroende av att man äger ett exemplar).

Det är ingen skillnad mellan att göra ett verk tillgängligt på Internet eller i något annat medium. Upphovsrättslagen ska alltså tillämpas oavsett vilken teknik som använts för att göra ett exemplar och oavsett i vilket medium verket offentliggjorts.

Prop. 2004/05:110: Paragrafen innehåller de grundläggande reglerna om de ekonomiska rättigheterna till ett verk. Den har behandlats i avsnitt 7 i den allmänna motiveringen.

  • AD 2017 nr 12:Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företaget brutit mot upphovsrättslagen och mot företagshemlighetslagen. Även fråga om arbetstagarna brutit mot lojalitetsplikten i anställningsförhållandet. Fråga också om beräkning av ekonomiskt skadestånd.
  • NJA 2005 s. 510:En upphovsman har upplåtit mångfaldigande- och spridningsrätt till verk till ett bolag som försätts i konkurs. Fråga om massaansvar för försäljningsroyalty uppkommer när konkursboet överlåter vid konkursutbrottet befintligt lager av verk.
  • NJA 1996 s. 79:Till en BBS (Bulletin Board System), eller s k elektronisk anslagstavla, har från datorer anslutna till BBS:en överförts kopior av upphovsrättsligt skyddade datorprogram utan upphovsmannens eller hans rättighetshavares samtycke. Andra datoranvändare i BBS-nätet har därefter haft möjlighet att via sina datorer kopiera programmen. Åtal mot den för verksamheten ansvarige systemoperatören för att datorprogrammen funnits tillgängliga i BBS:en så att de har kunnat kopieras har ogillats.
  • RÅ 2002:9:Ersättning som utbetalas till ett bolag, som framställt ett sceniskt verk inför en viss musikgrupps framträdande, för tillhandahållande av en föreställning, där musikgruppen framför verket och även annan personal medverkar, har inte ansetts undantagen från skatteplikt till mervärdesskatt enligt 3 kap. 11 § 1 mervärdesskattelagen (1994:200). Då musikgruppens framträdande bedömts som det huvudsakliga tillhandahållandet skall skattesatsen 25 procent tillämpas. Förhandsbesked angående mervärdesskatt.
  • NJA 1993 s. 390:En tidningsartikel, till vilken en hos ett tidningsföretag anställd medarbetare var upphovsman, har publicerats av ett annat tidningsföretag utan att det företaget fått artikeln överlåten till sig. Fråga huruvida medarbetaren, med hänsyn till innehållet i det för tidningsbranschen gällande kollektivavtalet, haft en självständig rätt till ersättning av detta företag för skada som tillfogats honom genom det olovliga utnyttjandet.
  • NJA 1985 s. 807:Fråga om ersättning för ideell skada på grund av olovligt utnyttjande av tidningsartikel för viss marknadsföringsåtgärd. 54 § 2 st upphovsrättslagen.
  • RH 2002:69:Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k. piratkopiering av mycket stor omfattning av bl.a. dataspel och -program. Även fråga om förbudet mot reformatio in pejus.
  • NJA 2012 s. 975:Innehavare av ensamrätter att göra ett antal ljudböcker tillgängliga för allmänheten har ansökt om informationsföreläggande enligt upphovsrättslagen för en internetleverantör att vid vite ge information om namn på och adress till den som har registrerats som användare av en viss IP-adress, eftersom intrång i ensamrätterna påstås ha skett med användande av IP-adressen. Varken Datalagringsdirektivet eller Datakommunikationsdirektivet har utgjort hinder mot att meddela ett föreläggande. Även fråga om innebörden av uttrycket tillgängliggörande genom överföring till allmänheten och om beviskravet för informationsföreläggande.
  • RH 2012:45:En person som har anordnat och drivit en fildelningstjänst, en så kallad Direct Connect-hubb, har dömts för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen.
  • RH 2013:27:Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  • RH 1996:158:Påföljden för brott mot upphovsrättslagen -- försäljning av piratkopior av videofilmer -- har bestämts till fängelse.
  • NJA 2019 s. 423:En butiksägare som olovligen säljer varor med upphovsrättsligt skyddade motiv gör intrång i rättsinnehavarens ensamrätt till spridning också beträffande lagrade varor med likadana motiv, under förutsättning att även dessa är avsedda för försäljning.
  • NJA 1994 s. 74:Fråga om ett mönster avsett för dekorativa textilier, "Smultron", varit skyddat enligt upphovsrättslagen samt om intrång enligt samma lag skett genom ett senare framtaget jordgubbsmönster.
  • NJA 2010 s. 559:Om inte annat klargjorts av upphovsrättsinnehavaren får det, vid ett avtal om upplåtelse av rätt att använda ett verk på förpackningen till en vara avsedd för vidareförsäljning till konsumenter, i regel anses vara underförstått att upplåtelsen även omfattar en rätt för producenten av varan och för försäljare i senare led att utnyttja förpackningen för marknadsföring på vedertaget sätt.
  • RH 1996:32:Mångfaldigande av s.k. pressklippstidning och spridning av denna i ca 30 exemplar till olika förvaltningar inom en kommun ansågs inte ha skett för enskilt bruk. Den ansvarige har dömts för brott mot upphovsrättslagen.
  • NJA 2010 s. 135:Upphovsrätt. Fotografiska bilder som med fotografens samtycke funnits på en webbplats har under en tid funnits även på en annan webbplats såsom del i en kundreferens. Fråga bl.a. om fotografierna genom att ha gjorts tillgängliga för allmänheten på den första webbplatsen ska anses ha utgivits och om fotografierna på den andra webbplatsen har utgjort en oväsentlig del av en bild i den mening som avses i 20 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
  • NJA 2015 s. 1097:För att en tv-utsändning av ett idrottsevenemang ska anses ha verkshöjd krävs att innehållet i sändningen i sådan mån går utöver vad som är givet utifrån de förutsättningar som följer av själva matchen eller tävlingen, att innehållet kan betecknas som resultatet av ett eget intellektuellt skapande.
  • NJA 2000 s. 580:Åtal för brott mot upphovsrättslagen (1960:729) avseende handel med videospel har ogillats, dels därför att videospelen har ansetts inte vara filmverk, dels därför att befattningen med videospelen som datorprogram inte har ansetts innefatta rättshandlingar som är jämförliga med uthyrning. 1, 2, 19 och 53 §§ upphovsrättslagen.
  • RH 2006:80:En person har arbetat som s.k. cracker inom ett internationellt nätverk med syfte att via Internet hämta hem upphovsrättsligt skyddade datorprogram och kringgå tillverkarnas säkerhetssystem. När programmens säkerhetssystem har kringgåtts har programmen lagts ut på servrar där åtminstone 100 personer kunnat ta del av dem utan begränsning. Hovrätten har funnit att den tilltalade (crackern) gjort sig skyldig till upphovsrättsintrång, dels genom att olovligen framställa exemplar av de aktuella programmen och dels genom att tillsammans och i samförstånd med andra göra programmen tillgängliga för allmänheten.
  • NJA 1998 s. 838:Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av Adolf Hitlers kvarlåtenskap, bl a upphovsrätten till hans bok Mein Kampf, vilken sedermera överläts till Fristaten Bayern. Sedan ett svenskt förlag 1992 gett ut boken förs talan mot förläggaren angående intrång i den upphovsrätt som Bayern sålunda skall ha förvärvat. Det tyska konfiskationsbeslutet har inte tillerkänts verkan beträffande upphovsrätten i Sverige till boken. Fastän det inte anses klarlagt i målet att Bayern innehar upphovsrätten i Sverige till boken har ansvar för upphovsrättsintrång ådömts.
  • NJA 1981 s. 313:Fotograf har framställt en fotografisk bild av ett antal personer grupperade på en teaterscen framför den scenografi (dekor) som av scenograf skapats för ett visst teaterstycke. Den fotografiska bilden har därefter av fotografen överlåtits för att användas som omslagsbild till en saluhållen grammofonskiva. Bilden har ansetts som exemplar av scenografin och fotografens förfarande som intrång i scenografens upphovsrätt till scenografin. 1 och 2 §§ samt 54 § 1 st lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
  • NJA 2000 s. 292:Fråga om anordnande av länkar till musikfiler på Internet utgör brott mot upphovsrättslagen.
  • NJA 1995 s. 631:Fråga om yrkande om interimistiskt vitesförbud enligt 53 a § upphovsrättslagen kan avslås därför att förbudet skulle få oproportionerliga skadeverkningar. Även spörsmål om sannolika skäl visats föreligga för intrång i upphovsrätt. En bankgaranti har inte godtagits som säkerhet eftersom garantin inte gällde fall då ett interimistiskt vitesförbud hävs genom beslut under rättegången eller slutligt beslut.
  • NJA 1986 s. 702:Vid försäljning i en butik av TV- och radioapparater m m demonstrerades apparaternas ljudåtergivning för kunderna genom att musik spelades under korta stunder, 30 sekunder - en minut. Förfarandet har ansetts innebära intrång i upphovsmännens rätt att göra verken tillgängliga för allmänheten (2 § upphovsrättslagen). En styrelseledamot och firmatecknare - tillika anställd i det aktiebolag som drev butiken - har ansetts handla oaktsamt och till följd härav ålagts att utge skäligt vederlag för det intrång i upphovsrätten som ägt rum i bolagets verksamhet.
  • PMÖD 2018:3:I mål om intrång i upphovsrätt har Patent- och marknadsöverdomstolen instämt i Patent- och marknadsdomstolens bedömning att en motorbåt var ett alster av brukskonst, dvs. ett upphovsrättsligt skyddat verk. Upphovsrättsintrång ansågs föreligga. De ansvariga bolagen förbjöds vid vite att vidta eller medverka till olika intrångsåtgärder. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställde även att det förelåg ersättningsskyldighet för de intrångsgörande bolagen gentemot upphovsrättsinnehavaren.
  • PMÖD 2016:9:Mål om ansvar för brott mot upphovsrättslagen m.m. samt skadestånd på grund av intrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att det inte är ett upphovsrättsligt relevant förfogande att för kommersiellt ändamål lagra varor försedda med upphovsrättsligt skyddade verk samt att själva lagringen inte heller utgör straffbart försök till brott mot upphovsrättslagen. Den tilltalade har frikänts i viss del. Prövning har skett i vad mån frikännandet påverkat den tilltalades skyldighet att betala skälig ersättning och ersättning för ytterligare skada, när ersättningsyrkandet också grundat sig på varumärkesintrång beträffande samma varor.
  • PMÖD 2018:7:Ett företag registrerat på Isle of Man marknadsförde och sålde över internet kopior av designmöbler m.m. till kunder i bl.a. Sverige. Verksamheten, som var mycket välplanerad och välorganiserad, pågick under flera års tid och omsatte mycket stora belopp. Ett svenskt företag skötte transporter och lagerhållning i Sverige. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att tre av de tilltalade skulle dömas för brott mot upphovsrättslagen och varumärkesintrång till fängelse i 1,5–2 år. En fjärde tilltalad dömdes för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen till villkorlig dom och dagsböter. Bland övriga frågor fanns yrkanden om bl.a. skälig ersättning för det olovliga utnyttjandet av de upphovsrättsligt skyddade verken. Eftersom det fanns brister i målsägandenas utredning bestämde Patent- och marknadsöverdomstolen skadeståndet till den nivå som hade vitsordats av de tilltalade som i och för sig skälig.
  • PMÖD 2018:6:I ett mål angående vårdnad om barn hade modern som skriftlig bevisning gett in en kopia av en inte sedan tidigare offentliggjord eller utgiven text författad av fadern och vid huvudförhandlingen i vårdnadsmålet föredrogs texten bakom stängda dörrar. Efter att vårdnadsmålet hade avgjorts väckte fadern talan mot modern och yrkade ersättning för intrång i hans ensamrätt till texten. Fadern gjorde i Patent- och marknadsöverdomstolen gällande att modern gjort intrång i hans ensamrätt till texten genom att olovligen ha gjort en kopia av texten och sedan skicka in kopian till en domstol. Faderns talan innefattade intrångspåståenden i form av exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten genom spridning alternativt överföring av texten till allmänheten.
  • PMÖD 2018:32:Den huvudsakliga frågan i målet var om en inskränkning i ensamrätten avseende användning i rättsvårdens intresse (26 b § upphovsrättslagen) var tillämplig när en enskild person hade gjort utskrifter av fotografier och gett in som bevisning till en domstol utan samtycke från fotografen. Patent- och marknadsöver-domstolen fann att det var fråga om såväl exemplarframställning som spridning till allmänheten. Enligt domstolens bedömning kan en enskilds ingivande av bevis till domstol i och för sig omfattas av bestämmelsen i 26 b §. I det här fallet fann emellertid domstolen att agerandet inte var tillåtet, eftersom utskrifterna saknade relevans för det mål i vilket de åberopades som bevisning. Patent- och marknadsöverdomstolen gjorde undantag från huvudregeln och tillät därför överklagande.
  • PMÖD 2019:19:Ett bolag som gjort gällande att det innehar rättigheterna till den elektriska ljusstaken Elflugan väckte talan mot ett annat bolag, som marknadsförde och sålde andra modeller av elljusstakar, och gjorde gällande dels upphovsrättsintrång, dels otillbörlig marknadsföring.
  • NJA 1996 s. 712:En dagstidning har publicerat ett referat av en i en annan dagstidning införd intervjuartikel och därvid citerat den intervjuades uttalanden. Upphovsrättsintrång har ansetts föreligga.
  • NJA 1988 s. 715:Landsting har på sjukhus inom den slutna vården låtit framföra radiomusik dels till patienter dels i personalutrymmen till anställda. Framförandena har ansetts falla under 2 § 3 st första meningen (huvudregeln) resp andra meningen (kompletteringsregeln) i upphovsrättslagen.

3 §  Då exemplar av ett verk framställes eller verket göres tillgängligt för allmänheten, skall upphovsmannen angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver.

[S2]Ett verk må icke ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes; ej heller må verket göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen.

[S3]Sin rätt enligt denna paragraf kan upphovsmannen med bindande verkan eftergiva endast såvitt angår en till art och omfattning begränsad användning av verket.

I vilken form eller omfattning namn ska anges avgörs av allmänt godtagna branschsedvänjor.

De ideella rättigheterna anses normalt inte kunna överlåtas helt och hållet, men de har ändå ett förmögenhetsvärde och intrång ger rätt till ersättning. Inskränkningarna i 2 kap. gäller som regel inte i de ideella rättigheterna

Frågan om en ändring kan anses ha kränkt upphovsmännens litterära eller konstnärliga egenart ska bedömas med utgångspunkt från vilken verkan ändringarna kan ha på respektive verks integritet och på upphovsmannens personlighet sådan som den kommit till uttryck i verket. Bedömningen ska göras efter en, om möjligt, objektiv måttstock och med hänsyn tagen till vilken konstart det är fråga om. (NJA 2008 s 309)

  • NJA 1993 s. 390:En tidningsartikel, till vilken en hos ett tidningsföretag anställd medarbetare var upphovsman, har publicerats av ett annat tidningsföretag utan att det företaget fått artikeln överlåten till sig. Fråga huruvida medarbetaren, med hänsyn till innehållet i det för tidningsbranschen gällande kollektivavtalet, haft en självständig rätt till ersättning av detta företag för skada som tillfogats honom genom det olovliga utnyttjandet.
  • NJA 2012 s. 483:Svensk domsrätt har ansetts föreligga när en svensk som är bosatt i Stockholm och bedriver sin verksamhet där har väckt skadeståndstalan mot ett norskt bolag avseende ekonomisk skada och ideell skada för olovligt tillgängliggörande av ett fotografi på internet. Även fråga om partssuccession.
  • NJA 2005 s. 905:Repliker ur flera litterära verk har sammanställts med filmrepliker till ett radioprogram i syfte att framkalla en komisk effekt. Fråga om sammanställningen är ett självständigt verk och om de litterära verken gjorts tillgängliga på ett sätt som är kränkande för deras upphovsman.
  • RH 1995:59:Bonniers Månadstidningar AB har i en tidning publicerat en bild av en byrå, vars framsida dekorerats med en beskuren affisch, som återger ett konstverk av konstnären Henri Matisse. Bonniers har härigenom ansetts ha överträtt bestämmelserna i 3 § andra stycket upphovsrättslagen och kränkt Matisses konstnärliga anseende och egenart och på grund härav befunnits skyldigt att utge ersättning till dödsboet efter Henri Matisse enligt 54 § tredje stycket nämnda lag.
  • NJA 2008 s. 309:Vid TV-utsändning av spelfilm har utan regissörens samtycke avbrott gjorts för reklam. Förfarandet har ansetts utgöra en kränkning av upphovsmannens egenart. 3 § andra stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
  • NJA 1998 s. 838:Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av Adolf Hitlers kvarlåtenskap, bl a upphovsrätten till hans bok Mein Kampf, vilken sedermera överläts till Fristaten Bayern. Sedan ett svenskt förlag 1992 gett ut boken förs talan mot förläggaren angående intrång i den upphovsrätt som Bayern sålunda skall ha förvärvat. Det tyska konfiskationsbeslutet har inte tillerkänts verkan beträffande upphovsrätten i Sverige till boken. Fastän det inte anses klarlagt i målet att Bayern innehar upphovsrätten i Sverige till boken har ansvar för upphovsrättsintrång ådömts.
  • NJA 1996 s. 354:Sveriges Television AB har ansetts skyldigt att utge skadestånd till en tonsättare för att en av honom tonsatt dikt framförts i television utan att han angetts som upphovsman till musiken. 3 § 1 st och 54 § 3 st upphovsrättslagen.

4 §  Den som översatt eller bearbetat ett verk eller överfört det till annan litteratur- eller konstart har upphovsrätt till verket i denna gestalt, men han äger icke förfoga däröver i strid mot upphovsrätten till originalverket.

[S2]Har någon i fri anslutning till ett verk åstadkommit ett nytt och självständigt verk, är hans upphovsrätt ej beroende av rätten till originalverket.

Man kan bara få upphovsrätt för sådana omarbetningar av verk som utgör resultat av en individuell intellektuell skapande verksamhet. Det krävs inte att det verk som är föremål för omarbetning eller översättning omfattas av upphovsrätt. Upphovsrätt uppkommer oavsett om originalupphovsmannen gett sitt tillstånd att utföra bearbetningen.

För att få kopiera eller framföra ett bearbetat verk kan alltså flera oberoende upphovsmäns tillstånd krävas. När en utövande konstnär (exempelvis en musiker) framför ett verk (exempelvis en låt) får denne en särskild rättighet till sitt framförande (och inspelningar av detta), se 45 §.

När delar av ett verk utnyttjas för att skapa en parodi eller travesti så anses det nya verket vara självständigt (jfr NJA 2005 s 905, "Alfons-målet"). Se även Johan Hübners inlägg "Vad är egentligen en rimlig upphovsrätt", med ett exempel på samspelet mellan ett verk, ett framförande och en inspelning.

  • NJA 2005 s. 905:Repliker ur flera litterära verk har sammanställts med filmrepliker till ett radioprogram i syfte att framkalla en komisk effekt. Fråga om sammanställningen är ett självständigt verk och om de litterära verken gjorts tillgängliga på ett sätt som är kränkande för deras upphovsman.
  • NJA 1995 s. 631:Fråga om yrkande om interimistiskt vitesförbud enligt 53 a § upphovsrättslagen kan avslås därför att förbudet skulle få oproportionerliga skadeverkningar. Även spörsmål om sannolika skäl visats föreligga för intrång i upphovsrätt. En bankgaranti har inte godtagits som säkerhet eftersom garantin inte gällde fall då ett interimistiskt vitesförbud hävs genom beslut under rättegången eller slutligt beslut.

5 §  Den som genom att sammanställa verk eller delar av verk åstadkommit ett litterärt eller konstnärligt samlingsverk har upphovsrätt till detta, men hans rätt inskränker icke rätten till de särskilda verken.

Paragrafen handlar om förhållandet mellan upphovsrätten till ett samlingsverket och upphovsrätten till de verk som ingår i samlingsverket. Det kan handla om läseböcker, diktsamlingar, antologier, uppslagsböcker, tidningar, uppslagsverk, och databaser.

  • RÅ 2002:9:Ersättning som utbetalas till ett bolag, som framställt ett sceniskt verk inför en viss musikgrupps framträdande, för tillhandahållande av en föreställning, där musikgruppen framför verket och även annan personal medverkar, har inte ansetts undantagen från skatteplikt till mervärdesskatt enligt 3 kap. 11 § 1 mervärdesskattelagen (1994:200). Då musikgruppens framträdande bedömts som det huvudsakliga tillhandahållandet skall skattesatsen 25 procent tillämpas. Förhandsbesked angående mervärdesskatt.

6 §  Har ett verk två eller flera upphovsmän, vilkas bidrag icke utgöra självständiga verk, tillkommer upphovsrätten dem gemensamt. De äga dock var för sig beivra intrång i rätten.

7 §  Såsom upphovsman anses, där ej annat visas, den vars namn eller ock allmänt kända pseudonym eller signatur på sedvanligt sätt utsättes på exemplar av verket eller angives då detta göres tillgängligt för allmänheten.

[S2]Är ett verk utgivet utan att upphovsmannen är angiven såsom i första stycket sägs, äger utgivaren, om sådan är nämnd, och eljest förläggaren företräda upphovsmannen, till dess denne blivit angiven på ny upplaga eller genom anmälan i justitiedepartementet.

8 §  Ett verk anses offentliggjort, då det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten.

[S2]Verket anses utgivet, då exemplar därav med upphovsmannens samtycke förts i handeln eller eljest blivit spridda till allmänheten. Lag (1973:363).

Vad som menas med "lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten" framgår av 2 §.

Det upphovsmannens inställning som ska vara avgörande för bedömningen om ett verk gjorts tillgängligt för allmänheten. Det förhållandet att materialet blivit tillgängligt för allmänheten genom tillämpning av offentlighetsprincipen/tryckfrihetsförordningen ska inte påverka bedömningen. (Svea hovrätts dom 2001-03-09, Mål T 1096-98)

Konsekvensen av att ett verk är offentliggjort är att allmänheten får rättighet att använda verket i enlighet med denna lag, se t ex 12, 22 och 44 §§.

  • NJA 2010 s. 135:Upphovsrätt. Fotografiska bilder som med fotografens samtycke funnits på en webbplats har under en tid funnits även på en annan webbplats såsom del i en kundreferens. Fråga bl.a. om fotografierna genom att ha gjorts tillgängliga för allmänheten på den första webbplatsen ska anses ha utgivits och om fotografierna på den andra webbplatsen har utgjort en oväsentlig del av en bild i den mening som avses i 20 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

9 §  Upphovsrätt gäller inte till

  1. författningar,
  2. beslut av myndigheter,
  3. yttranden av svenska myndigheter och
  4. officiella översättningar av sådant som avses i 1-3.

[S2]Upphovsrätt gäller dock till verk vilka ingår i en handling som avses i första stycket och är av följande slag:

  1. kartor,
  2. alster av bildkonst,
  3. musikaliska verk eller
  4. diktverk.

[S3]Upphovsrätt gäller även till ett verk som ingår i en bilaga till ett beslut av en myndighet, om beslutet avser rätten att ta del av den allmänna handling där verket ingår. Lag (2000:92).

I tredje stycket avses situationer då ett upphovsrättsligt skyddat verk är bilaga till ett beslut om rätten att ta del av allmän handling. Om verket däremot helt eller delvis har återgetts i beslutstexten, kommer någon upphovsrätt inte att gälla.

Den praktiska konsekvensen av den här bestämmelsen är att många verk som skapas av anställda vid myndigheter/externa uppdragstagare aldrig kommer att omfattas av bestämmelserna om ensamrättigheter för upphovsmannen. Som exempel kan nämnas att en vetenskaplig text, som i andra sammanhang omfattas av bestämmelserna om upphovsmannens ensamrättigheter, inte längre får det skyddet om texten överlämnas till t ex en statlig utredning och publiceras inom ramen för den utredningens rapport. Rapporten med allt innehåll ses som ett "yttrande av myndighet" även om där ingår ett verk som, när det förekommer i andra sammanhang, omfattas av upphovsrätt. Man kan säga att skyddet för upphovsrätten för en text upphör då den omfattas av reglerna om myndighets handling. (Svea hovrätt 1986-04-18, DT 17, Mål nr 215/83)

Se även 26 a § 2 st. om rätt att återge verk som är upprättade hos myndigheter.

Prop. 1999/2000:35: 4. officiella översättningar av sådant som avses i 1–3. Upphovsrätt gäller dock till verk vilka ingår i en handling som avses i första stycket och är av följande slag:

  • RH 2009:18:Ett fotografi har ansetts åtnjuta upphovsrättsligt skydd enligt 1 § upphovsrättslagen (1960:729). Fråga om en tidning haft rätt att återge fotografiet sedan det förekommit i ett förundersökningsprotokoll som getts in till en tingsrätt.

10 §  Upphovsrätt till ett verk gäller även om verket har registrerats som mönster.

[S2]Upphovsrätt gäller inte till kretsmönster för halvledarprodukter. Om rätten till sådana kretsmönster finns särskilda bestämmelser. Lag (1994:190).

Skydd enligt mönsterskyddslagen (1970:485), varumärkeslagen (1960:644) eller patentlagen (1967:837) hindrar inte att ett verk också skyddas enligt upphovsrättsliga bestämmelser.

  • NJA 2009 s. 159:Fråga om den s.k. Mini Maglite-ficklampan är skyddad enligt upphovsrättslagen som ett alster av brukskonst.

2 Kap. Inskränkningar i upphovsrätten

Den ensamrätt som upphovsmannen har enligt 2 § begränsas genom de inskränkningar i ensamrätten som listas i det här kapitlet.

Allmänna bestämmelser om inskränkningar

11 §  Bestämmelserna i detta kapitel medför inga inskränkningar i upphovsmannens rätt enligt 3 § utöver dem som följer av 26 c §.

[S2]När ett verk återges offentligt med stöd av detta kapitel skall källan anges i den omfattning och på det sätt som god sed kräver samt får verket inte ändras i större utsträckning än användningen kräver. Lag (1993:1007).

Det finns huvudsakligen tre olika typer av inskränkningar:

  • Fritt utnyttjande, t ex 12 § om privatkopiering och 22 § om citaträtt.
  • Begränsat utnyttjande mot ersättning, t ex 18 § som är en form av tvångslicens.
  • Utnyttjande enligt avtal som ingåtts mellan nyttjare och organisationer som företräder upphovsmän, se 3 a kap om avtalslicenser.
  • NJA 2005 s. 905:Repliker ur flera litterära verk har sammanställts med filmrepliker till ett radioprogram i syfte att framkalla en komisk effekt. Fråga om sammanställningen är ett självständigt verk och om de litterära verken gjorts tillgängliga på ett sätt som är kränkande för deras upphovsman.
  • RH 1996:32:Mångfaldigande av s.k. pressklippstidning och spridning av denna i ca 30 exemplar till olika förvaltningar inom en kommun ansågs inte ha skett för enskilt bruk. Den ansvarige har dömts för brott mot upphovsrättslagen.
  • NJA 1984 s. 304:Sveriges Radio Aktiebolag har efter beställning av enskild person utan upphovsmännens samtycke framställt kopia av inspelningar av två musikaliska verk och tillställt beställaren kopiorna. De inspelningar som använts för kopieringen har innehafts av bolaget och i det ena fallet utgjorts av sådan upptagning som avses i 22 § 1 st upphovsrättslagen. Fråga dels om i sistnämnda fall denna bestämmelse utgjort hinder mot kopieringen dels om kopieringen kan anses som framställning för enskilt bruk enligt 11 § 1 st upphovsrättslagen.

Framställning av tillfälliga exemplar

11 a §  Tillfälliga former av exemplar av verk får framställas, om framställningen utgör en integrerad och väsentlig del i en teknisk process och om exemplaren är flyktiga eller har underordnad betydelse i processen. Exemplaren får inte ha självständig ekonomisk betydelse.

[S2]Framställning av exemplar enligt första stycket är tillåten bara om det enda syftet med framställningen är att möjliggöra

  1. överföring i ett nät mellan tredje parter via en mellanhand, eller
  2. laglig användning, dvs. användning som sker med tillstånd från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare, eller annan användning som inte är otillåten enligt denna lag.

[S3]Första och andra styckena ger inte rätt att framställa exemplar av litterära verk i form av datorprogram eller sammanställningar. Lag (2005:359).

I paragrafens första stycke anges tre förutsättningar för att det ska vara tillåtet att framställa tillfälliga exemplar av verk (del i teknisk process, flyktiga kopior, ingen självständig ekonomisk betydelse).

De exemplar som framställs ska utgöra en integrerad och väsentlig del i en teknisk process, t ex tillfälliga kopior som finns i persondatorers arbetsminnen i samband med webbläsning (t.ex. när någon ”surfar på nätet”).

Med kopior som är flyktiga eller ha underordnad betydelse i den tekniska processen menas oftast s.k. cachekopior som har till funktion att effektivisera överföringen i ett nätverk.

Med skrivningen ”möjliggöra överföring i ett nät mellan tredje parter via en mellanhand” menas t ex nätverksoperatörers tillfälliga exemplarframställning i samband med förmedling av e-post.

Med laglig användning menas användning som sker med upphovsmannens tillstånd, dvs originalverket måste vara offentliggjort för allmänheten enligt 2 § innan det är tillåtet att göra en kopia, se 12 §.

Ett exempel på ett fall när en tillfällig kopia kan få självständig ekonomisk betydelse är om en i och för sig tillfällig kopia, t.ex. en cachekopia i en nätverksserver, finns kvar trots att den permanenta ursprungskopian tagits bort från Internet.

11 b § Har upphävts genom lag (1993:1007).

Framställning av exemplar för privat bruk

12 §  Var och en får för privat bruk framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk. Såvitt gäller litterära verk i skriftlig form får exemplarframställningen dock endast avse begränsade delar av verk eller sådana verk av begränsat omfång. Exemplaren får inte användas för andra ändamål än privat bruk.

[S2]Första stycket ger inte rätt att

  1. uppföra byggnadsverk,
  2. framställa exemplar av datorprogram, eller
  3. framställa exemplar i digital form av sammanställningar i digital form.

[S3]Första stycket ger inte heller rätt att för privat bruk låta en utomstående

  1. framställa exemplar av musikaliska verk eller filmverk,
  2. framställa bruksföremål eller skulpturer, eller
  3. genom konstnärligt förfarande efterbilda andra konstverk.

[S4]Denna paragraf ger inte rätt att framställa exemplar av ett verk när det exemplar som är den egentliga förlagan framställts eller gjorts tillgängligt för allmänheten i strid med 2 §. Lag (2005:359).

Med privat bruk menas att kopian enbart får användas i privatlivet och inom familje- och umgängeskretsen. Kopior får alltså inte framställas i syften som är direkt eller indirekt kommersiellt.

Det är oklart exakt vad som gäller för kopiering på arbetsplatser. Kopiering på arbetsplatsen för användning i arbetet, så länge detta sker för egen räkning, är tillåtet. Men det är inte längre tillåtet att framställa kopior åt kollegor på arbetsplatsen, t.ex. flera tjänstemän inom ett företag eller till varje medlem i ett arbetslag inom en forskningsinstitution (jfr NJA II 1961 s. 122). Reglerna om avtalslicens ger vissa möjligheter, se 42 b §. De exakta gränserna för den tillåtna kopieringen kommer att avgöras i rättspraxis, inklusive EG-domstolen.

Förbudet att framställa kopior av databaser gäller enbart om en tillfällig kopia omfattar en tillräckligt stor del av en databas för att den ska anses utgöra en kopia av databasen, se även 49 §.

Det inte tillåtet att framställa exemplar av upphovsrättsligt skyddade verk i form av datorprogram eller databaser. För mellanhänders ansvar, se lag (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster (e-handelslagen).

Prop. 2004/05:110: Paragrafen innehåller en regel om inskränkning i upphovsmannens ensamrätt när det gäller kopiering för privat bruk. Den har behandlats i avsnitt 8.4 i den allmänna motiveringen. Aktuell bestämmelse i direktivet är artikel 5.2.b.

  • NJA 2017 s. 1164:Privatkopieringsersättning. Ersättningsrätten kan omfatta en produkt som utgör en kombination av tekniskt fri-stående komponenter, även om ingen av dem eller bara en av dem är särskilt ägnad för privatkopiering. De belopp som anges i upphovsrättslagen utgör en utgångspunkt när nivån på ersättningen bestäms. Den ersättningsskyldige har bevisbördan för att det finns skäl för att sätta ned ersättningen.

Användning av verk i samband med undervisning

13 §  Lärare och elever vid utbildningsanstalter får i illustrativt syfte återge verk i samband med undervisning. Vid undervisning på distans får verk återges endast i en säker elektronisk miljö.

[S2]Första stycket gäller inte för användning som kan ske med stöd av ett avtal som avses i 42 a §, om ett sådant avtal finns lätt tillgängligt på marknaden.

[S3]Avtalsvillkor som inskränker rätten att använda verk enligt denna paragraf är ogiltiga. Lag (2022:1712).

  • NJA 1993 s. 263:Fråga om ägaren av en byggnad har rätt att utan arkitektens tillstånd utnyttja kopior av originalritningarna för att framställa nya ritningar i samband med ändring av byggnaden. Tillika fråga om skyldighet att ange arkitektens namn på de nya ritningarna. 13 § upphovsrättslagen (1960:729).

14 §  För undervisningsändamål får lärare och elever göra upptagningar av sina egna framföranden av verk. Upptagningarna får inte användas för andra ändamål. Lag (1993:1007).

15 §  Den som framställer ett samlingsverk, sammanställt ur verk från ett större antal upphovsmän, för användning vid undervisning, får återge mindre delar av litterära och musikaliska verk och sådana verk av litet omfång, om det har gått fem år efter det år då verken gavs ut. Konstverk får återges i anslutning till texten, om det har gått fem år efter det år då verket offentliggjordes. Upphovsmännen har rätt till ersättning.

[S2]Första stycket gäller inte sådana verk som har skapats för att användas vid undervisning och ger inte rätt att i förvärvssyfte framställa samlingsverk. Lag (2022:1712).

Framställning av exemplar för text- och datautvinning

15 a §  Den som har lovlig tillgång till ett verk får framställa exemplar av verket för text- och datautvinningsändamål. Exemplaren får inte behållas längre än vad som är nödvändigt för ändamålet och får inte användas för andra ändamål.

[S2]Första stycket gäller inte om upphovsmannen på lämpligt sätt har förbehållit sig den rätt som avses där. Lag (2022:1712).

15 b §  Forskningsorganisationer, sådana bibliotek och museer som är tillgängliga för allmänheten, arkiv samt institutioner för film- eller ljudarvet får framställa exemplar av verk som de har lovlig tillgång till, dock inte datorprogram, för att utföra text- och datautvinning för forskningsändamål. Exemplaren får inte behållas längre än vad som är nödvändigt för ändamålet och får inte användas för andra ändamål. Exemplaren ska lagras på ett sätt som hindrar obehörig användning.

[S2]Första stycket hindrar inte att upphovsmannen vidtar proportionerliga åtgärder för att säkerställa integritet och säkerhet i nätverk och databaser som innehåller verk.

[S3]Avtalsvillkor som inskränker rätten att använda verk enligt denna paragraf är ogiltiga. Lag (2022:1712).

15 c §  Med text- och datautvinning avses i 15 a och 15 b §§ en automatiserad teknik som används för att analysera text och data i digital form i syfte att generera information.

[S2]Med forskningsorganisation avses i 15 b § ett universitet med tillhörande bibliotek, en forskningsinstitution eller en annan enhet vars främsta mål är att bedriva vetenskaplig forskning eller utbildningsverksamhet som omfattar vetenskaplig forskning. Vidare måste verksamheten i organisationen bedrivas på ett sådant sätt att ett företag som utövar ett avgörande inflytande på organisationen inte kan ha prioriterad tillgång till resultaten av forskningen. Forskningen måste bedrivas

  1. utan vinstsyfte eller så att all vinst återinvesteras i den vetenskapliga forskningen, eller
  2. i enlighet med ett uppdrag i det allmännas intresse som har erkänts av en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2022:1712).

Framställning och spridning av exemplar inom kulturarvsinstitutioner

16 §  Bibliotek och museer som är tillgängliga för allmänheten, arkiv samt institutioner för film- eller ljudarvet har rätt att framställa exemplar av verk för bevarandeändamål. Avtalsvillkor som inskränker den rätten är ogiltiga.

[S2]De statliga och kommunala arkivmyndigheterna, de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna och folkbiblioteken har rätt att framställa exemplar av verk, dock inte datorprogram, även

  1. för kompletterings- eller forskningsändamål,
  2. för att tillgodose lånesökandes önskemål om enskilda artiklar eller korta avsnitt eller om material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original, eller
  3. för användning i läsapparater.

[S3]Exemplar som framställs på papper med stöd av andra stycket 2 får spridas till lånesökande. Lag (2022:1712).

Bibliotek får kopiera enstaka artiklar i samlingsverk, tidningar och tidskrifter samt korta avsnitt i andra utgivna verk och lämna kopiorna ut till lånesökande för forsknings- eller studieändamål. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas när det är ändamålsenligt att göra så i stället för att lämna ut de aktuella volymerna eller häftena. Endast en kopia av varje artikel eller avsnitt får lämnas ut till varje lånesökan­de.

Användning av herrelösa verk

16 a §  Bibliotek, utbildningsanstalter och museer som är tillgängliga för allmänheten samt arkiv och institutioner för film- eller ljudarvet får framställa exemplar av litterära verk i skrifter och av filmverk samt överföra sådana verk till allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer, om

  1. verket anses eller har ansetts herrelöst enligt 16 b § och rättsinnehavaren inte har gett sig till känna för användaren,
  2. verket ingår i användarens egna samlingar,
  3. verket har anknytning till ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ett EES-land) genom att
    1. om verket har getts ut, den första utgivningen har skett i ett sådant land, eller
    2. om verket inte har getts ut men sänts ut i ljudradio eller television, den första utsändningen har skett i ett sådant land, eller
    3. om verket varken har getts ut eller sänts ut, det med rättsinnehavarens samtycke har gjorts tillgängligt för allmänheten i ett sådant land av en användare som avses i denna paragraf och det rimligen kan antas att rättsinnehavaren inte motsätter sig förfogandet,
  4. användaren är etablerad i ett EES-land,
  5. användarens verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte och, när det gäller institutioner för film- eller ljudarvet, institutionen utsetts av det allmänna att förvalta film- eller ljudarvet,
  6. förfogandet sker för att uppnå mål som rör användarens uppdrag i allmänhetens intresse och, i fråga om exemplarframställning, för att digitalisera, indexera, katalogisera, bevara, restaurera eller överföra verket till allmänheten,
  7. intäkterna från förfogandet uteslutande syftar till att täcka kostnaderna för att digitalisera och överföra herrelösa verk till allmänheten, och
  8. rättsinnehavare som är kända anges.

[S2]Ett radio- eller tv-företag i allmänhetens tjänst får förfoga över filmverk som har producerats av eller för ett sådant företag före den 1 januari 2003 på de sätt och under de förutsättningar som anges i första stycket 1–4 och 6–8.

[S3]En användare som avses i första stycket får på de sätt och under de förutsättningar som anges där förfoga över verk som ingår i ett litterärt verk i en skrift, ett filmverk eller en ljudupptagning med sådan anknytning till ett EES-land som anges i första stycket 3. Ett radio- eller tv-företag i allmänhetens tjänst får på samma sätt och under de förutsättningar som anges i första stycket 1–4 och 6–8 förfoga över verk som ingår i ett sådant filmverk eller i en sådan ljudupptagning, om filmverket eller ljudupptagningen har producerats av eller för ett sådant företag före den 1 januari 2003. Lag (2014:884).

16 b §  Ett verk ska anses herrelöst om samtliga rättsinnehavare är okända eller inte gått att finna efter det att en användare som avses i 16 a § har utfört en omsorgsfull efterforskning enligt 16 c § och dokumenterat den. Om ett verk har flera rättsinnehavare och endast någon eller några av dessa är okända eller inte gått att finna, ska det som sägs i denna lag om herrelösa verk tillämpas på den rätt till verket som tillkommer denna eller dessa rättsinnehavare.

[S2]Om rättsinnehavaren ger sig till känna för en användare som förfogat över verket med stöd av 16 a §, ska verket inte längre anses herrelöst. Rättsinnehavaren har rätt till rimlig kompensation av den som har förfogat över verket. Lag (2014:884).

16 c §  En omsorgsfull efterforskning ska utföras för varje självständigt verk.

[S2]Efterforskningen ska utföras i det land där verket först gavs ut, eller, om det inte har getts ut, i det land där det först sändes ut i ljudradio eller television. Om ett verk varken har getts ut eller sänts ut men med rättsinnehavarens samtycke har gjorts tillgängligt för allmänheten av en användare som avses i 16 a §, ska efterforskningen utföras i det land där användaren är etablerad.

[S3]För filmverk vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i ett EES-land gäller i stället att efterforskningen ska utföras i det landet.

[S4]För verk som avses i 16 a § tredje stycket ska efterforskningen utföras där den skulle ha utförts för ljudupptagningen eller det verk i vilket det ingår.

[S5]Vid efterforskning i Sverige ska de källor användas som är lämpliga för verk av det slag som efterforskningen avser. Sådana källor som anges i bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/28/EU av den 25 oktober 2012 om viss tillåten användning av föräldralösa verk ska alltid användas vid efterforskningen. Vid efterforskning i ett annat land gäller det som föreskrivs i det landet om lämpliga källor.

[S6]Om det framkommer att det kan finnas information av betydelse för efterforskningen i något annat land än det som följer av andra–fjärde styckena, ska även informationskällor i det landet användas. Lag (2014:884).

16 d §  Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet för de användare som avses i 16 a § att till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer lämna de uppgifter som enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/28/EU av den 25 oktober 2012 om viss tillåten användning av föräldralösa verk, i den ursprungliga lydelsen, ska registreras hos Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet. Lag (2016:371).

Användning av verk som ingår i kulturarvsinstitutioners samlingar men som inte finns i handeln

16 e §  Bibliotek och museer som är tillgängliga för allmänheten, arkiv samt institutioner för film- eller ljudarvet får framställa exemplar av verk som avses i 42 i § och överföra sådana verk till allmänheten, om

  1. det inte finns någon kollektiv förvaltningsorganisation som kan ingå avtal om användningen med stöd av 42 i § första stycket,
  2. överföringen sker via webbplatser som inte drivs i förvärvssyfte,
  3. användningen inte sker i förvärvssyfte, och
  4. rättsinnehavare som är kända anges när det är möjligt.

[S2]Första stycket gäller inte om upphovsmannen hos användaren har meddelat förbud mot exemplarframställningen eller överföringen. Lag (2022:1712).

Framställning av exemplar m.m. till personer med funktionsnedsättning

17 §  En person med syn- eller annan läsnedsättning som på grund av detta inte kan ta del av ett offentliggjort verk i form av en bok eller annan skrift, notation eller tillhörande illustration i väsentligen samma utsträckning som en person utan en sådan nedsättning får framställa exemplar av verket i ett för honom eller henne tillgängligt format. Detsamma gäller en fysisk person som handlar på den personens vägnar.

[S2]Första stycket ger endast rätt att framställa exemplar av verk som personen med syn- eller annan läsnedsättning lovligen har tillgång till och för hans eller hennes egen användning.

[S3]Med en person med syn- eller annan läsnedsättning avses

  1. en person med blindhet,
  2. en person med en synnedsättning som inte kan förbättras så att synförmågan blir väsentligen likvärdig med synförmågan hos en person som inte har en sådan nedsättning,
  3. en person som har perceptions- eller lässvårigheter, eller 4. en person som på grund av en fysisk funktionsnedsättning inte kan hålla eller hantera en bok eller fokusera eller röra ögonen i den utsträckning som normalt sett krävs för att kunna läsa. Lag (2018:1099).

Prop. 2004/05:110: Paragrafen har behandlats i avsnitt 8.10 i den allmänna motiveringen. Den innehåller bestämmelser om användningen av vissa typer av skyddade verk till förmån för personer med funktionshinder som behöver särskilda exemplar för att kunna ta del av verken. Artikel 5.3 b i direktivet drar upp ramarna för bestämmelserna men flertalet ändringar i paragrafen är inte direkt föranledda av direktivet.

17 a §  Ett behörigt organ får under motsvarande förutsättningar som anges i 17 § framställa sådana exemplar som avses i den paragrafen. Det får även överföra och sprida sådana exemplar till personer med syn- eller annan läsnedsättning som avses i den paragrafen och som är bosatta i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), till andra behöriga organ i Sverige och till organ i en annan stat inom EES som i den staten är behöriga organ.

[S2]Första stycket ger endast rätt att framställa exemplar av verk som det behöriga organet lovligen har tillgång till. Framställningen, överföringen och spridningen får ske endast till en person med syn- eller annan läsnedsättning för hans eller hennes egen användning och får inte ske i förvärvssyfte.

[S3]Med ett behörigt organ i Sverige avses

  1. en myndighet som har i uppgift att tillhandahålla utbildning, anpassad läsning eller tillgång till information för personer med syn- eller annan läsnedsättning,
  2. en organisation som utan vinstsyfte tillhandahåller sådana tjänster som avses i 1 om organisationen tillhandahåller tjänsterna med stöd av lag eller annan författning eller får bidrag från det allmänna för att tillhandahålla tjänsterna, eller
  3. en icke-vinstdrivande organisation som tillhandahåller sådana tjänster som avses i 1 som en av sina huvudsakliga uppgifter eller institutionella skyldigheter eller som en del av sitt uppdrag i allmänhetens intresse. Lag (2018:1099).

17 b §  Avtalsvillkor som inskränker rätten att använda verk enligt 17 eller 17 a § är ogiltiga. Lag (2018:1099).

17 c §  När ett behörigt organ som är etablerat i Sverige överför eller sprider exemplar med stöd av 17 a § till personer med syn- eller annan läsnedsättning på ett sådant sätt att dessa personer får behålla ett exemplar av verket, har upphovsmannen rätt till ersättning. Lag (2018:1099).

17 d §  De myndigheter och organisationer som avses i 17 a § tredje stycket 1 och 2 ska anses erkända att tillhandahålla utbildning, anpassad läsning eller tillgång till information för personer med syn- eller annan läsnedsättning vid tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1563 av den 13 september 2017 om gränsöverskridande utbyte mellan unionen och tredjeländer av exemplar i tillgängligt format av vissa verk och andra alster som skyddas av upphovsrätt och närstående rättigheter till förmån för personer med blindhet, synnedsättning eller annan läsnedsättning, i den ursprungliga lydelsen. Lag (2018:1099).

17 e §  Var och en får i andra fall än som avses i 17 och 17 a §§ och på annat sätt än genom ljudupptagning framställa sådana exemplar av offentliggjorda litterära och musikaliska verk samt av offentliggjorda alster av bildkonst, som personer med funktionsnedsättning behöver för att kunna ta del av verken. Exemplaren får också spridas till dessa personer.

[S2]Bibliotek och sådana organisationer som arbetar för delaktighet för personer med funktionsnedsättning får i andra fall än som avses i 17 och 17 a §§ även

  1. överföra exemplar av de verk som avses i första stycket till personer med funktionsnedsättning som behöver exemplaren för att kunna ta del av verken,
  2. genom ljudupptagning framställa sådana exemplar av offentliggjorda litterära verk som personer med funktionsnedsättning behöver för att kunna ta del av verken, samt sprida och överföra ljudupptagningarna till dessa personer, och
  3. framställa sådana exemplar av verk som sänds ut i ljudradio eller television och av filmverk som personer som är döva eller har en hörselnedsättning behöver för att kunna ta del av verken, samt sprida och överföra exemplar av verken till dessa personer.

[S3]Framställning av exemplar, spridning av exemplar och överföring till allmänheten av exemplar med stöd av denna paragraf får inte ske i förvärvssyfte. Exemplaren får inte heller användas för andra ändamål än som avses i paragrafen.

[S4]När bibliotek och organisationer med stöd av denna paragraf sprider exemplar eller överför exemplar av verk till personer med funktionsnedsättning på ett sådant sätt att dessa personer får behålla ett exemplar av verket, har upphovsmannen rätt till ersättning. Detsamma gäller om någon med stöd av första stycket andra meningen överlåter fler än några få exemplar till personer med funktionsnedsättning. Lag (2018:1099).

17 f §  Regeringen får meddela föreskrifter om information som ska lämnas och om krav på dokumentation när behöriga organ samt bibliotek och sådana organisationer som arbetar för delaktighet för personer med funktionsnedsättning framställer, överför eller sprider exemplar enligt 17 a eller 17 e § samt om uppgifter som sådana exemplar ska förses med.

[S2]Regeringen får även meddela föreskrifter om rutiner som ett behörigt organ som är etablerat i Sverige ska följa och information som det ska lämna när det framställer, överför eller sprider exemplar med stöd av 17 a § till personer med syn- eller annan läsnedsättning i en annan stat inom EES eller till organ i en annan stat inom EES som i den staten är behöriga organ. Lag (2018:1099).

18 §  Har betecknats 15 § genom lag (2022:1712).

Bestämmelsen gör skillnad mellan att framställa samlingsverk inom undervisningsområdet och och att framställa samlingsverk i förvärvssyfte inom kommersiella företag. Privata eller offentliga organisationer som framställer samlingsverk i syfte att använda i sin undervisningsverksamhet kan alltså göra detta enbart med stöd av den här paragrafen, medan kommersiella företag måste ha upphovsmännens tillstånd.

För den kopiering som sker med stöd av den här paragrafen får upphovsmännen ersättning genom olika avtal som ingåtts mellan skolor och organisationer som företräder upphovsmännen, t.ex. Bonus Presskopia, COPYSWEDE, skivbolagens organisation (IFPI) samt Sveriges Television (SVT), TV 4 AB och Sveriges Radio.

Spridning av exemplar

19 §  När ett exemplar av ett verk med upphovsmannens samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, får exemplaret spridas vidare.

[S2]Första stycket ger inte rätt att tillhandahålla allmänheten

  1. exemplar av verk, utom byggnader och brukskonst, genom uthyrning eller andra jämförliga rättshandlingar, eller
  2. exemplar av datorprogram i maskinläsbar form eller filmverk genom utlåning. Lag (2005:359).

När ett exemplar av ett verk lovligen överlåtits säger man att spridningsrätten (och visningsrätten, se 20 §) konsumerats. Med det menas att upphovsmannens ursprungliga rätt att bestämma över spridningen av det enskilda exemplaret har övergått till köparen. Den här bestämmelsen gör det möjligt att t ex sälja böcker och DVD-filmer "second hand".

För att spridningsrätten ska konsumeras inom EU krävs alltså att den första försäljningen, eller annan form av övergång av äganderätten, av exemplaret i fråga görs inom EU av rättighetsinnehavaren eller med dennes samtycke.

Köparen av ett enskilt exemplar får enbart rätt att sprida och visa just det exemplaret, någon rätt att göra fler exemplar av verket, utöver vad som medges enligt 12 §, eller att offentligt framföra verket får köparen däremot inte.

Notera punkten 1 och 2 som reglerar vilka typer av verk som är undantagna från huvudregeln som säger att upphovsmannen förlorar spridningsrätten genom försäljning av ett exemplar av ett verk. Att t ex filmverk är undantagna från huvudregeln får alltså bl a konsekvensen att utlåning till allmänheten av ett exemplar av en film alltid kräver upphovsmannens samtycke.

  • NJA 2000 s. 580:Åtal för brott mot upphovsrättslagen (1960:729) avseende handel med videospel har ogillats, dels därför att videospelen har ansetts inte vara filmverk, dels därför att befattningen med videospelen som datorprogram inte har ansetts innefatta rättshandlingar som är jämförliga med uthyrning. 1, 2, 19 och 53 §§ upphovsrättslagen.
  • RH 1994:128:Sedan videofilmkassetter inköpts i och importerats från England och därefter salubjudits här i landet, har de tagits i beslag på grund av misstanke om upphovsrättsintrång. Frågor om EES-avtalets regler om varors fria rörlighet, s.k. parallellimport, konsumtion av upphovsrätt till filmverk, tillämpning av lagvalsregler i EES-lagen, m.m.

Visning av exemplar

20 §  När ett verk har utgivits får de exemplar som omfattas av utgivningen visas offentligt. Motsvarande gäller när upphovsmannen har överlåtit exemplar av ett konstverk. Lag (2005:359).

När ett exemplar av ett verk lovligen överlåtits säger man att visningsrätten (och spridningsrätten, se 19 §) konsumerats. Med det menas att upphovsmannens ursprungliga rätt att bestämma över visningen av det enskilda exemplaret har övergått till köparen. Den här bestämmelsen gör det möjligt att t ex visa en tavla på ett galleri.

Notera att de upphovsrättsliga bestämmelserna gör skillnad mellan begreppen framföra, överföra och visa ett exemplar av ett verk. Att spela upp en film i en lokal, inför en allmänhet som befinner sig i lokalen, innebär att man i upphovsrättslig mening framför filmen och det kräver alltid upphovsmannens samtycke. Med överföra menar man att verket görs tillgängligt via radio/TV/Internet från en annan plats än den plats där publiken befinner sig. Det kan även förekomma att ett verk görs tillgängligt för allmänheten genom att verket samtidigt överförs och framförs; om t ex en restaurangägare visar en film via TV för sina restauranggäster överförs filmen i ett första led, men i förhållande mellan restaurangägaren och restauranggästerna handlar det om ett offentligt framförande.

Prop. 2004/05:110: Paragrafen innehåller en bestämmelse om konsumtion av ensamrätten till offentlig visning, den s.k. visningsrätten. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.12 i den allmänna motiveringen.

Konstverk som ingår i en film, ett televisionsprogram eller en bild

20 a §  Var och en får genom film eller televisionsprogram framställa och sprida exemplar av konstverk, framföra konstverk offentligt och överföra konstverk till allmänheten, om förfogandet är av underordnad betydelse med hänsyn till filmens eller televisionsprogrammets innehåll. Motsvarande förfoganden får göras vad gäller konstverk som förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild.

[S2]Förfoganden enligt första stycket får dock endast ske om förlagan till det exemplar som framställs när konstverket tas in i filmen, televisionsprogrammet eller bilden är ett exemplar som omfattas av en utgivning av konstverket eller ett exemplar som överlåtits av upphovsmannen. Om någon exemplarframställning inte sker, gäller motsvarande det exemplar som direkt överförs till allmänheten genom televisionsprogrammet. Lag (2005:359).

Den här bestämmelsen tar i första hand sikte på konstverk som finns med som rekvisita i en film eller konstverk som syns i bakgrunden av en bild som huvudsakligen föreställer något annat. Även i det här fallet gäller att det exemplar av verket som syns måste ha gjorts tillgängligt för allmänheten enligt 8 §.

  • NJA 2010 s. 135:Upphovsrätt. Fotografiska bilder som med fotografens samtycke funnits på en webbplats har under en tid funnits även på en annan webbplats såsom del i en kundreferens. Fråga bl.a. om fotografierna genom att ha gjorts tillgängliga för allmänheten på den första webbplatsen ska anses ha utgivits och om fotografierna på den andra webbplatsen har utgjort en oväsentlig del av en bild i den mening som avses i 20 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Offentliga framföranden

21 §  Var och en får, med undantag för filmverk och sceniska verk, framföra offentliggjorda verk offentligt

  1. vid tillfällen där framförandet av sådana verk inte är det huvudsakliga, tillträdet är avgiftsfritt och anordnandet sker utan förvärvssyfte samt
  2. vid undervisning eller gudstjänst.

[S2]Riksdagen samt statliga och kommunala myndigheter får i fall som avses i första stycket 1 även framföra offentliggjorda filmverk och sceniska verk. Verken får framföras endast genom en uppkoppling till ett externt nätverk som tillhandahålls i syfte att tillgodose ett allmänt informationsintresse och, när det gäller arkiv och bibliotek som avses i 16 § andra stycket, genom ett tekniskt hjälpmedel avsett för enstaka besökare i syfte att tillgängliggöra verk som ingår i de egna samlingarna. Framförandet får ske endast i riksdagens eller myndigheternas egna lokaler.

[S3]Första stycket 2 ger inte rätt att i förvärvssyfte framföra sammanställningar vid undervisning. Lag (2022:1712).

Citat

22 §  Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Lag (1993:1007).

För att ett citat ska vara berättigat måste det ske i ett lojalt syfte. Det är tillåtet att återge avsnitt ur annans verk inom ramen för ett eget självständigt arbete såsom hjälpmedel för framställningen. Citatet kan då användas för att kritisera eller belysa det andra verket eller för att understryka det egna ställningstagandet eller ytterligare utveckla vad som sägs i det citerade. Bedömningen av hur långt ett citat kan vara utan att strida mot den här bestämmelsen görs med utgångspunkt i den sedvänja som redan utvecklat sig och den omfattning som motiveras av ändamålet och syftet med citatet.

Det är inte tillåtet att använda någon annans bild med hänvisning till den här bestämmelsen men en bild kan återges i anslutning till en kritisk eller vetenskaplig framställning enligt 23 §.

  • NJA 1996 s. 712:En dagstidning har publicerat ett referat av en i en annan dagstidning införd intervjuartikel och därvid citerat den intervjuades uttalanden. Upphovsrättsintrång har ansetts föreligga.
  • NJA 1984 s. 304:Sveriges Radio Aktiebolag har efter beställning av enskild person utan upphovsmännens samtycke framställt kopia av inspelningar av två musikaliska verk och tillställt beställaren kopiorna. De inspelningar som använts för kopieringen har innehafts av bolaget och i det ena fallet utgjorts av sådan upptagning som avses i 22 § 1 st upphovsrättslagen. Fråga dels om i sistnämnda fall denna bestämmelse utgjort hinder mot kopieringen dels om kopieringen kan anses som framställning för enskilt bruk enligt 11 § 1 st upphovsrättslagen.
22 a § Har upphävts genom lag (1993:1007).
22 b § Har upphävts genom lag (1993:1007).
22 c § Har upphävts genom lag (1993:1007).
22 d § Har upphävts genom lag (1993:1007).

Återgivning av konstverk och byggnader

23 §  Offentliggjorda konstverk får återges

  1. i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte,
  2. i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form och
  3. i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dock inte om verket har skapats för att återges i en sådan publikation.

[S2]Första stycket gäller endast om återgivningen sker i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Lag (2005:359).

24 §  Konstverk får avbildas

  1. om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus,
  2. om syftet är att annonsera en utställning eller försäljning av konstverken, men endast i den utsträckning som behövs för att främja utställningen eller försäljningen, eller
  3. om de ingår i en samling, i kataloger, dock inte i digital form.

[S2]Byggnader får fritt avbildas. Lag (2005:359).

  • NJA 2016 s. 212:Bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt är begränsad till avbildningar, ger inte en innehavare av en databas med fotografier av konstverk, stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus, rätt att överföra verken via internet till allmänheten. Huruvida förfogandet sker i kommersiellt syfte saknar betydelse.
24 a § Har upphävts genom lag (1993:1007).

Information om dagshändelser genom ljudradio och television m.m.

25 §  Verk som syns eller hörs under en dagshändelse får återges vid information om dagshändelsen genom ljudradio, television, direkt överföring eller film. Verken får dock återges endast i den omfattning som motiveras av informationssyftet. Lag (1993:1007).

25 a §  Verk som syns eller hörs i en televisionsutsändning får återges när ett televisionsföretag med stöd av 48 a § återger ett utdrag ur utsändningen. Lag (2010:697).

Prop. 2009/10:115: Paragrafen är ny. Övervägandena finns i avsnitt 6.14.

Offentliga debatter, allmänna handlingar m.m.

26 §  Var och en får återge vad som muntligen eller skriftligen anförs

  1. inför myndigheter,
  2. i statliga eller kommunala representationer,
  3. vid offentliga debatter om allmänna angelägenheter eller
  4. vid offentliga utfrågningar om sådana angelägenheter.

[S2]Första stycket 1 och 2 gäller dock inte uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 31 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

[S3]Vid tillämpning av första stycket gäller

  1. att skrifter vilka åberopas som bevis, utlåtanden och liknande får återges endast i samband med en redogörelse för det mål eller ärende i vilket de förekommit och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen,
  2. att en upphovsman har ensamrätt att ge ut samlingar av sina anföranden och
  3. att det som anförs vid sådana utfrågningar som avses i första stycket 4 inte får återges i ljudradio eller television med stöd av den bestämmelsen. Lag (2009:406).

Offentlighetsprincipen, se tryckfrihetsförordningen2 kap, gäller som huvudregel även för handlingar som omfattas av upphovsrätt. Notera 9 § som anger i vilka fall upphovsrätt över huvud taget inte gäller för handlingar som upprättas/förvaras vid myndigheter.

Upphovsrättsligt skyddade verk som är en allmän handling kan omfattas av sekretess. Sekretessbestämmelsen syftar till att skydda enskilds ekonomiska förhållanden. Sekretessbestämmelsen har därför avgränsats till att endast omfatta uppgifter som finns i verk som inte offentliggjorts och som kan antas ha ett kommersiellt värde. Sådana verk som upphovsmannen inte kan få upphovsrättsliga intäkter från omfattas däremot inte av sekretessbestämmelsen, se offentlighets- och sekretesslagen31 kap 23 §.

Prop. 1999/2000:35: Första stycket 1 och 2 gäller dock inte uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 8 kap. 27 § sekretesslagen (1980:100).

  • RH 2009:18:Ett fotografi har ansetts åtnjuta upphovsrättsligt skydd enligt 1 § upphovsrättslagen (1960:729). Fråga om en tidning haft rätt att återge fotografiet sedan det förekommit i ett förundersökningsprotokoll som getts in till en tingsrätt.

26 a §  Var och en får återge verk, vilka ingår i de handlingar som avses i 9 § första stycket och är av de slag som anges i 9 § andra stycket2-4. Detta gäller dock inte ett sådant verk som avses i 9 § tredje stycket. Upphovsmannen har rätt till ersättning, utom när återgivningen sker i samband med

  1. en myndighets verksamhet eller
  2. en redogörelse för ett mål eller ärende i vilket verket förekommit och verket återges endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen.

[S2]Var och en får återge handlingar som är upprättade hos svenska myndigheter men inte är sådana som avses i 9 § första stycket.

[S3]Andra stycket gäller inte beträffande

  1. kartor,
  2. tekniska förebilder,
  3. datorprogram,
  4. verk som skapats för undervisning,
  5. verk som är resultatet av vetenskaplig forskning,
  6. alster av bildkonst,
  7. musikaliska verk,
  8. diktverk eller
  9. verk av vilka exemplar genom en myndighets försorg tillhandahålls allmänheten i samband med affärsverksamhet. Lag (2000:92).

Alla handlingar som finns vid myndigheter ska som utgångspunkt bedömas enligt 9 § som anger vilka handlingar som omfattas av upphovsrätt och vilka som inte gör det. Notera att det kan handla om relativt snäva bedömningar där fri återgivningsrätt gäller för ett visst dokument men inte för t ex en fotografisk bild som ingår i dokumentet (under förutsättning att fotot uppnår verkshöjd enligt upphovsrättslagens terminologi, se 1 § första stycket 5).

Prop. 1999/2000:35: Var och en får återge verk, vilka ingår i de handlingar som avses i 9 § första stycket och är av de slag som anges i 9 § andra stycket 2–4. Detta

  • RH 2009:18:Ett fotografi har ansetts åtnjuta upphovsrättsligt skydd enligt 1 § upphovsrättslagen (1960:729). Fråga om en tidning haft rätt att återge fotografiet sedan det förekommit i ett förundersökningsprotokoll som getts in till en tingsrätt.

26 b §  Allmänna handlingar skall oavsett upphovsrätten tillhandahållas enligt 2 kap.tryckfrihetsförordningen.

[S2]Upphovsrätten hindrar inte att ett verk används i rättsvårdens eller den allmänna säkerhetens intresse. Lag (1997:790).

Upphovsrättsligt skyddade verk som är en allmän handling kan omfattas av sekretess. Sekretessbestämmelsen syftar till att skydda enskilds ekonomiska förhållanden. Sekretessbestämmelsen har därför avgränsats till att endast omfatta uppgifter som finns i verk som inte offentliggjorts och som kan antas ha ett kommersiellt värde. Sådana verk som upphovsmannen inte kan få upphovsrättsliga intäkter från omfattas däremot inte av sekretessbestämmelsen, se offentlighets- och sekretesslagen31 kap 23 §.

  • RÅ 1998:42:Den s.k. scientologibibeln har inte ansetts omfattad av sekretess enligt 2 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100)

Ändringar av byggnader och bruksföremål

26 c §  Ägaren till en byggnad eller ett bruksföremål får ändra egendomen utan upphovsmannens samtycke. Lag (1993:1007).

Den här bestämmelsen är ett undantag från 3 §. Den praktiska konsekvensen av den här bestämmelsen är t ex att den som äger ett hus får ändra det som han vill oavsett om upphovsmannen kan känna sig kränkt eller inte.


Särskilda bestämmelser om radio och tv

26 d § Ny beteckning 42 e § genom lag (2005:359).

26 e §  Ett radio- eller tv-företag som har rätt att sända ut ett verk får ta upp verket på en anordning genom vilken det kan återges, om det görs

  1. för användning vid egna utsändningar ett fåtal gånger under begränsad tid,
  2. för att säkerställa bevisning om utsändningens innehåll, eller
  3. för att en statlig myndighet ska kunna utöva tillsyn över utsändningsverksamheten.

[S2]Den som enligt 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden är skyldig att spela in ett program som tillhandahålls i beställradio eller i beställ-tv får framställa exemplar av verk som ingår i programmet, om det görs för att säkerställa bevisning om programmets innehåll eller för att en statlig myndighet ska kunna utöva tillsyn över verksamheten.

[S3]Upptagningar som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast för de ändamål som anges där. Om sådana upptagningar har dokumentariskt värde, får de dock bevaras hos Kungl. biblioteket. Exemplar som avses i andra stycket får användas endast för de ändamål som anges där.

[S4]En statlig myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över reklamen i ljudradio- och televisionsutsändningar och program som avses i andra stycket får återge verk som ingår i dessa i den omfattning som motiveras av ändamålet med tillsynen. Lag (2020:872).

26 f § Ny beteckning 42 f § genom lag (2005:359).

Särskilda bestämmelser om datorprogram m.m.

26 g §  Den som har förvärvat rätt att använda ett datorprogram får framställa sådana exemplar av programmet och göra sådana ändringar i programmet som är nödvändiga för att han skall kunna använda programmet för dess avsedda ändamål. Detta gäller även rättelse av fel.

[S2]Den som har rätt att använda ett datorprogram får framställa säkerhetsexemplar av programmet, om detta är nödvändigt för den avsedda användningen av programmet.

[S3]Exemplar som framställs med stöd av första eller andra stycket får inte utnyttjas för andra ändamål och får inte heller användas när rätten att utnyttja programmet har upphört.

[S4]Den som har rätt att använda ett datorprogram får iaktta, undersöka eller prova programmets funktion för att fastställa de idéer och principer som ligger bakom programmets olika detaljer. Detta gäller under förutsättning att det sker vid sådan laddning, visning på skärm, körning, överföring eller lagring av programmet som han har rätt att utföra.

[S5]Den som har rätt att använda en sammanställning får förfoga över den på det sätt som är nödvändigt för att han skall kunna använda sammanställningen för dess avsedda ändamål.

[S6]Avtalsvillkor som inskränker användarens rätt enligt andra, fjärde eller femte stycket är ogiltiga. Lag (1997:790).

Femte stycket får den praktiska konsekvensen att om man köper en CD-ROM-skiva med ett digitalt uppslagsverk kan man spara delar av detta på sin hårddisk om det underlättar användningen och om man köper tillgång till en databas på Internet kan man kopiera delar av den till sin hårddisk för att läsa texter utan att vara uppkopplad mot Internet.

  • NJA 2018 s. 725:Passivt lagrande av datorprogramvara efter licenstiden har ansetts inte utgöra upphovsrättsintrång.

26 h §  Återgivning av ett datorprograms kod eller översättning av kodens form är tillåten om åtgärderna krävs för att få den information som är nödvändig för att uppnå samverkansförmåga mellan programmet och ett annat program. Detta gäller dock endast under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

  1. åtgärderna utförs av en person som har rätt att använda programmet eller för hans räkning av en person som har fått rätt att utföra åtgärderna,
  2. den information som är nödvändig för att uppnå samverkansförmåga har inte tidigare varit lätt åtkomlig för de i 1 angivna personerna och
  3. åtgärderna är begränsade till de delar av originalprogrammet som är nödvändiga för att uppnå den avsedda samverkansförmågan.

[S2]Första stycket innebär inte att informationen får

  1. användas för andra ändamål än att uppnå den avsedda samverkansförmågan,
  2. överlämnas till andra personer, utom när detta är nödvändigt för att uppnå den avsedda samverkansförmågan,
  3. användas för utveckling, tillverkning eller marknadsföring av ett datorprogram som i förhållande till det skyddade programmet har en väsentligen likartad uttrycksform eller
  4. användas för andra åtgärder som utgör intrång i upphovsrätten.

[S3]Avtalsvillkor som inskränker användarens rätt enligt denna paragraf är ogiltiga. Lag (1993:1007).

26 i § Ny beteckning 42 a § genom lag (2005:359).

2 a kap. Rätt till särskild ersättning

26 j § Har upphävts genom lag (2007:521).

Ersättning vid tillverkning och införsel av anordningar för ljud- eller bildupptagning

26 k §  När en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet tillverkar eller till landet inför anordningar på vilka ljud eller rörliga bilder kan tas upp och som är särskilt ägnade för framställning av exemplar av verk för privat bruk, har upphovsmän till skyddade verk som därefter har sänts ut i ljudradio eller television eller som har getts ut på anordningar genom vilka de kan återges rätt till ersättning av näringsidkaren.

[S2]Upphovsmännen har dock inte rätt till ersättning, om de tillverkade eller införda anordningarna ska

  1. användas till annat än framställning av exemplar av verk för privat bruk,
  2. föras ut ur landet, eller
  3. användas till framställning av exemplar av verk till personer med funktionsnedsättning. Lag (2018:1099).

Den här bestämmelsen gäller vad som tidigare kallades kasettersättning, numera privatkopieringsersättning. Avtal och inkassering av ersättning enligt den här bestämmelsen hanteras av Copyswede.

Syftet med bestämmelsen är att rättighetsinnehavare ska få en rimlig ersättning för det som privatpersoner kopierar med stöd av 12 §. Eftersom det i praktiken skulle vara omöjligt att inkassera ersättning direkt från privatpersoner har man löst det på så vis att den näringsidkare som importerar eller tillverkar teknisk utrustning/material, som är direkt avsedd för att användas vid kopiering, betalar en ersättning till Copyswede som vidarebefordrar ersättningen till rättighetsinnehavaren. Den tekniska utrustning/material som avses är främst oinspelade kassett- och videoband samt inspelningsbara CD- och DVD-skivor. Privatpersoner betalar på så vis en indirekt ersättning för sin kopiering genom att de betalar för varan.

Prop. 2004/05:110: I första stycket och i andra stycket 1 har gjorts en följdändring till ändringen i 12 § URL. Uttrycket enskilt bruk har där bytts ut mot uttrycket privat bruk.

  • NJA 2017 s. 1164:Privatkopieringsersättning. Ersättningsrätten kan omfatta en produkt som utgör en kombination av tekniskt fri-stående komponenter, även om ingen av dem eller bara en av dem är särskilt ägnad för privatkopiering. De belopp som anges i upphovsrättslagen utgör en utgångspunkt när nivån på ersättningen bestäms. Den ersättningsskyldige har bevisbördan för att det finns skäl för att sätta ned ersättningen.
  • NJA 2016 s. 490:Rätt till privatkopieringsersättning enligt upphovsrättslagen förutsätter att upptagningsanordningarna har egenskaper som gör dem i hög grad lämpade för privatkopiering och att de kan antas komma till sådan användning i en inte oväsentlig omfattning. Mobiltelefoner av visst slag har ansetts omfattade av ersättningsrätten.
  • PMÖD 2016:4:I mål om redovisningsskyldighet avseende datorer och surfplattor som importerats till Sverige har Samsung ålagts att lämna redovisning till upphovsrättsorganisationen Copyswede. Redovisningen ska ge underlag för beräkning av privatkopieringsersättning till upphovsmän enligt 26 k § upphovsrättslagen. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens dom är datorerna och surfplattorna genom sin funktion och den faktiska användningen särskilt ägnade för privatkopiering. I domen behandlas även frågor om utformningen av föreläggandet för Samsung att fullgöra sin redovisningsskyldighet.

26 l §  Ersättningen enligt 26 k § är

  1. för en anordning för analog upptagning: två och ett halvt öre för varje möjlig upptagningsminut,
  2. för anordningar där digital upptagning kan ske upprepade gånger: 0,4 öre per megabyte lagringsutrymme,
  3. för andra anordningar där digital upptagning kan ske: 0,25 öre per megabyte lagringsutrymme.

[S2]Näringsidkaren har rätt till nedsättning av ersättningsbeloppen enligt första stycket, om

  1. upphovsmännen på annat sätt kompenseras för framställning av exemplar av sådana verk som avses i 26 k §, eller
  2. ersättningen med hänsyn till omständigheter hänförliga till en anordning eller i övrigt förhållandena på marknaden är oskäligt hög. Lag (2005:359).

Copyswede är den organisation som inkasserar ersättning och de exakta ersättningsnivåerna finns på deras hemsida.

Prop. 2004/05:110: I första stycket 1 finns en beräkningsgrund för kassettersättning avseende anordningar för analog upptagning. Denna beräkningsgrund är utformad efter mönster från vad som hittills har gällt för alla typer av anordningar. Ersättningen har höjts från två öre per möjlig upptagningsminut till två och ett halvt öre per möjlig upptagningsminut. Till skillnad från vad som hittills har gällt föreskrivs inte längre någon taknivå för ersättningen.

  • NJA 2017 s. 1164:Privatkopieringsersättning. Ersättningsrätten kan omfatta en produkt som utgör en kombination av tekniskt fri-stående komponenter, även om ingen av dem eller bara en av dem är särskilt ägnad för privatkopiering. De belopp som anges i upphovsrättslagen utgör en utgångspunkt när nivån på ersättningen bestäms. Den ersättningsskyldige har bevisbördan för att det finns skäl för att sätta ned ersättningen.

26 m §  Endast en organisation som företräder ett flertal ersättningsberättigade upphovsmän och innehavare av närstående rättigheter på området har rätt att kräva in och träffa avtal om att sätta ned ersättning enligt 26 k och 26 l §§. Organisationen ska kräva in ersättningen och fördela den mellan de ersättningsberättigade, efter avdrag för ersättning till organisationen för dess omkostnader. Vid fördelningen ska rättighetshavare som inte företräds av organisationen vara likställda med rättighetshavare som organisationen företräder.

[S2]Näringsidkare som avses i 26 k § första stycket ska anmäla sig hos en sådan organisation som avses i första stycket. Näringsidkaren ska på begäran av organisationen redovisa det antal anordningar som omfattas av rätt till ersättning, anordningarnas upptagningstid eller lagringskapacitet, om anordningarna kan användas för digital upptagning upprepade gånger och när anordningarna tillverkades eller infördes. Av redovisningen ska framgå antalet anordningar enligt 26 k § andra stycket. Lag (2016:979).

Copyswede är den organisation som avses. Ersättning betalas ut av Copyswede till huvudsakligen skådespelare, musiker, författare, låtskrivare, journalister, fotografer, filmproducenter och skivproducenter. Konstnärerna får ca 2/3 och producenterna 1/3 av pengarna.

  • NJA 2017 s. 1164:Privatkopieringsersättning. Ersättningsrätten kan omfatta en produkt som utgör en kombination av tekniskt fri-stående komponenter, även om ingen av dem eller bara en av dem är särskilt ägnad för privatkopiering. De belopp som anges i upphovsrättslagen utgör en utgångspunkt när nivån på ersättningen bestäms. Den ersättningsskyldige har bevisbördan för att det finns skäl för att sätta ned ersättningen.
  • PMÖD 2016:4:I mål om redovisningsskyldighet avseende datorer och surfplattor som importerats till Sverige har Samsung ålagts att lämna redovisning till upphovsrättsorganisationen Copyswede. Redovisningen ska ge underlag för beräkning av privatkopieringsersättning till upphovsmän enligt 26 k § upphovsrättslagen. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolens dom är datorerna och surfplattorna genom sin funktion och den faktiska användningen särskilt ägnade för privatkopiering. I domen behandlas även frågor om utformningen av föreläggandet för Samsung att fullgöra sin redovisningsskyldighet.

Ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk (följerätt)

26 n §  Om ett exemplar av ett originalkonstverk som har överlåtits säljs vidare inom upphovsrättens giltighetstid har upphovsmannen rätt till ersättning (följerätt) om någon som är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden är säljare, förmedlare eller köpare vid försäljningen. Med originalkonstverk avses

  1. konstverk som har utförts av konstnären själv, eller
  2. exemplar av konstverk som har framställts i ett begränsat antal av konstnären själv eller med hans eller hennes tillstånd.

[S2]Upphovsmannen har inte rätt till ersättning om

  1. försäljningspriset exklusive mervärdesskatt inte överstiger en tjugondel av prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken,
  2. försäljningen avser ett alster av byggnadskonst, eller
  3. försäljningen sker från en privatperson till ett museum som är öppet för allmänheten och som bedriver verksamhet utan vinstsyfte, om försäljningen skett utan att en förmedlare som är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden medverkat.

[S3]Om endast en person som är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden som säljare, förmedlare eller köpare deltar vid försäljningen, ska ersättningen betalas av denne. Har fler än en sådan person deltagit vid försäljningen ska ersättningen betalas av säljaren. Om säljaren inte är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden ska ersättningen i stället betalas av förmedlaren. Lag (2010:1206).

Följerätten är en rättighet som ger upphovsmannen / rättighetsinnehavaren en individuell ersättningsrätt vid vidareförsäljning av exemplar av konstverk, som sker inom upphovsrättens giltighetstid. Rätten omfattar förutom konstverk även fotografiska bilder, se även 49 a § som ger upphovsrättsligt skydd för bl a bilder som inte uppnår verkshöjd.

Med konstverk menas bildkonstverk som målningar, teckningar, skulpturer, alster av bildkonst, inklusive fotografiska verk och brukskonst som t ex keramiska föremål och glasföremål. Följerätten är alltså inte begränsad till att gälla konstverk framställda med en viss teknik eller i ett visst material.

Följerätten ska gälla vid all vidareförsäljning av originalkonstverk där yrkesmässigt verksamma på konstmarknaden deltar som säljare, köpare eller förmedlare. I praktiken handlar det främst om auktionskammare/konsthandlare/konstgallerier. Ersättningen skall primärt betalas av säljaren.

Originalkonstverk är konstverk som utförts av konstnären själv eller exemplar av konstverk som, av konstnären själv eller med dennes tillstånd, framställts i ett begränsat antal.

Den organisation som inkasserar och vidareförmedlar ersättning för följerätt är Bildkonst Upphovsrätt i Sverige ek. för., BUS.

Prop. 2006/07:79: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om innehållet i och omfattningen av följerätten. Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2, 6.3, 6.4 och 6.5. Lagtexten har i vissa delar utformats ...

26 o §  Ersättningen enligt 26 n § skall beräknas på försäljningspriset exklusive mervärdesskatt och tas ut med

  1. fem procent av den del av försäljningspriset som inte överstiger 50 000 euro,
  2. tre procent av den del av försäljningspriset som ligger mellan 50 000,01 och 200 000 euro,
  3. en procent av den del av försäljningspriset som ligger mellan 200 000,01 och 350 000 euro,
  4. en halv procent av den del av försäljningspriset som ligger mellan 350 000,01 och 500 000 euro,
  5. 0,25 procent av den del av försäljningspriset som överstiger 500 000 euro.

[S2]Ersättning enligt första stycket får tas ut med högst 12 500 euro.

[S3]Vid fastställande av vad som skall betalas i följerättsersättning skall omräkning av de belopp som anges i första och andra styckena från euro till svenska kronor ske enligt den växelkurs som Europeiska centralbanken har fastställt för den dag då försäljningen äger rum, eller, om försäljningen inte sker på en svensk bankdag, den växelkurs som fastställts för närmast föregående svenska bankdag.

[S4]Rätten till ersättning är personlig och får inte överlåtas eller efterges. Efter upphovsmannens död är, trots 10 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken, föreskrifterna om bodelning, arv och testamente tillämpliga på rätten. Lag (2007:521).

26 p §  Endast en organisation som företräder ett flertal upphovsmän till i Sverige använda verk på området har rätt att kräva in följerättsersättning.

[S2]Den som är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden som säljare, förmedlare eller köpare ska senast den 1 april till organisationen redovisa de ersättningsgrundande försäljningar som har gjorts under det närmast föregående kalenderåret. För varje försäljning ska uppgifter lämnas om upphovsmannen, verket, försäljningspriset och datum för försäljningen. Om inga ersättningsgrundande försäljningar har gjorts, ska detta redovisas.

[S3]Den som är ersättningsskyldig ska betala ersättningen när organisationen kräver in den. Om det inte har framställts något krav beträffande en ersättningsgrundande försäljning, ska den ersättningsskyldige betala ersättningen till organisationen senast den 1 maj året efter försäljningen.

[S4]En fordran på följerättsersättning preskriberas tre år efter utgången av det kalenderår då försäljningen gjordes, om inte organisationen dessförinnan krävt den ersättningsskyldige på ersättningen eller uppmärksammat denne på att fordran har förfallit till betalning. Lag (2018:604).

26 q §  Organisationen ska betala följerättsersättningen till den ersättningsberättigade efter avdrag för de omkostnader som organisationen har haft.

[S2]Den ersättningsberättigades fordran på organisationen preskriberas tio år efter det att den uppkom, dock endast om organisationen har vidtagit rimliga åtgärder för att finna den ersättningsberättigade. Lag (2018:604).

3 Kap. Upphovsrättens övergång

En upphovsman kan överlåta sin förfoganderätt genom avtal. Att överlåta förfoganderätten innebär att upphovsmannen genom arv, köp, eller gåva överlåter äganderätten till verket till någon annan eller att upphovsmannen temporärt upplåter någon annan att använda verket. Bestämmelserna i det här kapitlet är dispositiva och det är avtalets villkor som avgör hur stor del av och med vilka begränsningar förfoganderätten som överlåtits.

Exempel på vanliga upplåtelser av förfoganderätten är när författare tecknar avtal om utgivning med ett förlag eller när en tonsättare tecknar avtal med STIM och upplåter till STIM att framföra/mångfaldiga en musikinspelning, se 30-31 §§.

Allmänna avtalsrättsliga regler gäller för upphovsrättsliga avtal men det finns en särskild tolkningsregel för upphovsrättsliga avtal, den s.k. specifikationsprincipen. Den innebär att upphovsrättsliga avtal ska tolkas enligt ordalydesen i avtalet; de delar av upphovsrätten som inte uttryckligen upplåtits har upphovsmannen fortfarande ensamrätt till. Oklara avtal ska tolkas till fördel för upphovsmannen.

Det är enbart de ekonomiska rättigheterna som kan överlåtas, den ideella rätten, 3 §, kan inte överlåtas men däremot efterges.

Allmänna bestämmelser om överlåtelse

27 §  Upphovsrätt får, med den begränsning som framgår av 3 §, helt eller delvis överlåtas. Överlåtelse av exemplar omfattar inte överlåtelse av upphovsrätt. I fråga om beställd porträttbild får upphovsmannen dock inte utöva sin rätt utan tillstånd av beställaren eller, efter dennes död, av hans eller hennes efterlevande make och arvingar.

[S2]I 29-29 e §§ finns bestämmelser om upphovsmannens rätt till ersättning och information och om upphovsmannens rätt att häva ett avtal. Bestämmelserna tillämpas inte på överlåtelse av upphovsrätt till datorprogram. Avtalsvillkor som inskränker upphovsmannens rätt enligt 29, 29 a eller 29 b § är ogiltiga. Detsamma gäller avtalsvillkor som inskränker upphovsmannens rätt att begära alternativ tvistlösning i en tvist om rätt till ersättning enligt 29 § andra stycket eller om rätt till information enligt 29 a eller 29 b §.

[S3]I 30-32 och 36-39 §§ finns bestämmelser om överlåtelse av upphovsrätt i vissa särskilda avseenden. De tillämpas i den utsträckning det inte har avtalats om något annat. Lag (2022:1712).

En upphovsman får genom köp, byte eller gåva överlåta hela eller delar av de ekonomiska rättigheterna, se 2 §, till någon annan. Upphovsmannen kan också genom upplåtelse ge någon annan rätten att förfoga över verket under en begränsad tid och i begrändad omfattning.

I bestämmelsen används enbart termen överlåtelse (= ägandeövergång) men den omfattar här även termen upplåtelse (= temporär förfoganderätt).

Oavsett om det handlar om en permanent ägandeövergång eller en temporär förfoganderätt så är det avtalets villkor som bestämmer eventuella begränsningar i förfoganderätten, t ex begränsningar i tid och rum eller antalet exemplar som får framställas eller att ett visst antal förfoganden får genomföras. Avtalet ska tolkas enligt ordalydesen i avtalet; de delar av upphovsrätten som inte uttryckligen upplåtits har upphovsmannen fortfarande ensamrätt till. Oklara avtal ska tolkas till fördel för upphovsmannen.

  • RH 2009:7:En tidningsartikel m.m. av en journalistpraktikant har använts utöver vad som ansetts vara förutsatt enligt avtalet om praktikplatsen. Praktikantens rättigheter till materialet har, med tillämpning av den s.k. tumregeln, inte ansetts övergått till arbetsgivaren och praktikanten har tillerkänts ersättning enligt 54 § upphovsrättslagen.
  • NJA 2010 s. 559:Om inte annat klargjorts av upphovsrättsinnehavaren får det, vid ett avtal om upplåtelse av rätt att använda ett verk på förpackningen till en vara avsedd för vidareförsäljning till konsumenter, i regel anses vara underförstått att upplåtelsen även omfattar en rätt för producenten av varan och för försäljare i senare led att utnyttja förpackningen för marknadsföring på vedertaget sätt.
  • AD 2019 nr 53:En illustratör har enligt huvudsakligen muntliga uppdragsavtal varit uppdragstagare hos ett bolag för att på olika sätt arbeta med illustrationer till ett visst koncept, första gången 2005 och därefter vid skilda tillfällen mellan 2005 och 2008 samt 2012 och 2014. Illustratören anställdes därefter av bolaget 2014 för att på heltid arbeta med illustrationer till konceptet och var därefter med ett uppehåll anställd hos bolaget fram till december 2017 då anställningen upphörde. Parterna är överens om att illustratören, i sitt arbete som uppdragstagare och arbetstagare hos bolaget, gjort upphovsrättsligt skyddade prestationer som ingår i vissa särskilt angivna produkter (se bilaga till domen (uteslutes här)). Fråga om bolaget har förvärvat rätten att förfoga över dessa prestationer - inklusive rätten att ändra och vidarelicensiera dessa - för de typer av förfoganden som framgår av bilagan till domen.

28 §  Om ej annat avtalats, äger den till vilken upphovsrätt överlåtits icke ändra verket samt ej heller överlåta rätten vidare. Ingår rätten i en rörelse, må den överlåtas i samband med överlåtelse av rörelsen eller del därav; överlåtaren svarar dock alltjämt för avtalets fullgörande.

  • NJA 2010 s. 559:Om inte annat klargjorts av upphovsrättsinnehavaren får det, vid ett avtal om upplåtelse av rätt att använda ett verk på förpackningen till en vara avsedd för vidareförsäljning till konsumenter, i regel anses vara underförstått att upplåtelsen även omfattar en rätt för producenten av varan och för försäljare i senare led att utnyttja förpackningen för marknadsföring på vedertaget sätt.

Upphovsmannens rätt till ersättning

29 §  När en upphovsman i avtal överlåter sin upphovsrätt till någon som avser att utnyttja rätten i förvärvsverksamhet, har upphovsmannen rätt till skälig ersättning.

[S2]Om den avtalade ersättningen för en överlåtelse enligt första stycket senare visar sig vara oproportionerligt låg i förhållande till förvärvarens intäkter från utnyttjandet av verket, har upphovsmannen rätt till ytterligare skälig ersättning. Lag (2022:1712).

Den här bestämmelsen är en tvingande rätt till ersättning för upphovsmannen när han/hon överlåter sin uthyrningsrätt till en producent

Upphovsmannens rätt till information

29 a §  Efter en överlåtelse som avses i 29 § första stycket ska förvärvaren minst en gång per år lämna aktuell, relevant och uttömmande information till upphovsmannen om de sätt på vilka verket har utnyttjats, samtliga intäkter som förvärvaren har haft från utnyttjandet och den ersättning som upphovsmannen har rätt till. Skyldigheten att lämna sådan information gäller under förutsättning att

  1. förvärvaren har haft intäkter från utnyttjandet av verket, eller
  2. upphovsmannens ersättning är beroende av i vilken omfattning verket utnyttjas.

[S2]Vid bedömningen av vilken omfattning den information som ska lämnas enligt första stycket ska ha, ska de särskilda förhållandena i den aktuella sektorn beaktas. Om det med hänsyn till de intäkter utnyttjandet av ett verk gett upphov till skulle innebära en oproportionerlig administrativ börda att lämna informationen, får den begränsas till vad som rimligen kan krävas.

[S3]Om upphovsmannens bidrag till verket, eller upphovsmannens bidrag i förhållande till ett annat verk där verket ingår, inte är betydande, har upphovsmannen rätt till information enligt första stycket endast om upphovsmannen behöver informationen för att kunna framställa krav på ytterligare skälig ersättning enligt 29 § andra stycket. I sådana fall ska förvärvaren lämna informationen på begäran av upphovsmannen. Lag (2022:1712).

29 b §  Om förvärvaren inte har tillgång till information som ska lämnas enligt 29 a §, men informationen finns tillgänglig hos någon som med förvärvarens tillstånd utnyttjar verket, har upphovsmannen rätt att på begäran få informationen från denne. Förvärvaren ska informera upphovsmannen om identiteten på den som utnyttjar verket. Lag (2022:1712).

29 c §  Information som har lämnats enligt 29 a eller 29 b § ska upphovsmannen vid tillämpning av lagen (2018:558) om företagshemligheter anses ha fått del av i förtroende i samband med en affärsförbindelse, om den som har lämnat informationen har angett att den utgör en företagshemlighet. Lag (2022:1712).

Upphovsmannens rätt att häva ett avtal

29 d §  Om en överlåtelse som avses i 29 § första stycket innebär att förvärvaren har ensamrätt att utnyttja verket, har upphovsmannen, förutom i fall som avses i 29 e § första stycket, rätt att helt eller delvis häva avtalet och behålla mottagen ersättning, om

  1. förvärvaren inte utnyttjar verket inom en rimlig tid från överlåtelsen eller sedan verket senast utnyttjades,
  2. upphovsmannen därefter har uppmanat förvärvaren att utnyttja verket och förvärvaren inte inom sex månader från uppmaningen gör det, och
  3. det uteblivna utnyttjandet inte till övervägande del beror på omständigheter som upphovsmannen rimligen kan förväntas avhjälpa.

[S2]Om upphovsmannen inte har rätt till information enligt 29 a §, ska förvärvaren på begäran lämna den information som krävs för att upphovsmannen ska kunna bedöma om han eller hon har rätt att häva avtalet.

[S3]Avtalsvillkor som inskränker upphovsmannens rätt enligt denna paragraf är giltiga endast om de följer av ett kollektivt förhandlat avtal som tillämpas på överlåtelseavtalet. Lag (2022:1712).

29 e §  Rätten till hävning enligt 29 d § gäller inte filmverk. Den gäller inte heller överlåtelse av rätt till inspelning av ett verk på film, när filmverket har spelats in.

[S2]Om ett verk innehåller bidrag från fler än en upphovsman, kan upphovsmännen endast gemensamt lämna uppmaning och hävningsförklaring som avses i 29 d §. Lag (2022:1712).

Avtal om offentligt framförande m.m.

30 §  Om en överlåtelse avser rätt att överföra ett verk till allmänheten eller att framföra det offentligt, ska överlåtelsen gälla i tre år och inte medföra ensamrätt. Detta gäller dock inte filmverk. Lag (2022:1712).

Förlagsavtal

31 §  Genom förlagsavtal överlåter upphovsmannen till förläggare rätt att genom tryck eller liknande förfarande mångfaldiga och utgiva litterärt eller konstnärligt verk.

[S2]Manuskript eller annat exemplar av verket, efter vilket detta skall återgivas, förblir i upphovsmannens ägo.

32 §  Förläggaren har rätt att utgiva en upplaga, vilken ej må överstiga av litterärt verk 2 000, av musikaliskt verk 1 000 och av konstverk 200 exemplar.

[S2]Med upplaga förstås vad förläggaren på en gång låter framställa.

33 § Har upphävts genom lag (2022:1712).
34 § Har upphävts genom lag (2022:1712).
35 § Har upphävts genom lag (2022:1712).
Förläggaren är skyldig att tillställa upphovsmannen intyg från tryckeriet eller den som eljest mångfaldigar verket om antalet framställda exemplar.
Har under räkenskapsår skett försäljning för vilken upphovsmannen har rätt till honorar, skall förläggaren inom nio månader efter årets slut tillställa honom redovisning, angivande försäljningen under året samt restupplagan vid årsskiftet. Även eljest äger upphovsmannen efter redovisningsfristens utgång på begäran erhålla uppgift om restupplagan vid årsskiftet.

36 §  Påbörjas framställning av ny upplaga senare än ett år efter det föregående upplaga utgavs, skall upphovsmannen före framställningen erhålla tillfälle att göra sådana ändringar i verket, som kunna vidtagas utan oskälig kostnad och icke ändra verkets karaktär.

37 §  Upphovsmannen har icke rätt att på nytt utgiva verket i den form och på det sätt som avses i avtalet, förrän den eller de upplagor som förläggaren äger utgiva blivit slutsålda.

[S2]Litterärt verk må dock sedan femton år förflutit efter det år, då utgivningen påbörjades, av upphovsmannen intagas i upplaga av hans samlade eller valda arbeten.

38 §  Bestämmelserna om förlagsavtal tillämpas inte på bidrag till en tidning eller tidskrift. Lag (2022:1712).

Avtal om filmning

39 §  Överlåtelse av rätt till inspelning av litterärt eller konstnärligt verk på film omfattar rätt att genom filmen på biograf, i television eller annorledes göra verket tillgängligt för allmänheten samt att i filmen återgiva talade inslag i text eller översätta dem till annat språk. Vad sålunda stadgats gäller icke musikaliskt verk. Lag (1973:363).

40 § Har upphävts genom lag (2022:1712).

Datorprogram skapade i anställningsförhållanden

40 a §  Upphovsrätten till ett datorprogram, som skapas av en arbetstagare som ett led i hans arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren, övergår till arbetsgivaren, såvida inte något annat har avtalats. Lag (1992:1687).

Upphovsrättens övergång vid upphovsmannens död, m.m.

41 §  Efter upphovsmannens död är, utan hinder av 10 kap. 3 § första stycket äktenskapsbalken, föreskrifterna om bodelning, arv och testamente tillämpliga på upphovsrätten. Avträds boet till förvaltning av boutredningsman, får denne inte utan dödsbodelägarnas samtycke utnyttja verket på annat sätt än som förut har skett.

[S2]Upphovsmannen äger genom testamente, med bindande verkan även för efterlevande make och bröstarvingar, giva föreskrifter om rättens utövande eller bemyndiga annan att meddela dylika föreskrifter. Lag (1987:800).

42 §  Upphovsrätt må ej tagas i mät hos upphovsmannen själv eller hos någon, till vilken rätten övergått på grund av bodelning, arv eller testamente. Samma lag vare beträffande manuskript, så ock i fråga om exemplar av sådant konstverk som ej blivit utställt, utbjudet till salu eller eljest godkänt för offentliggörande. Lag (1987:800).

  • NJA 2005 s. 510:En upphovsman har upplåtit mångfaldigande- och spridningsrätt till verk till ett bolag som försätts i konkurs. Fråga om massaansvar för försäljningsroyalty uppkommer när konkursboet överlåter vid konkursutbrottet befintligt lager av verk.

3 a kap. Avtalslicenser

Gemensamma bestämmelser om avtalslicenser

42 a §  En avtalslicens som avses i 42 b-42 i och 42 k §§ gäller för utnyttjande av verk på visst sätt, när ett avtal har ingåtts om utnyttjande av verk på sådant sätt med en organisation som företräder ett flertal upphovsmän till i Sverige använda verk på området. Avtalslicensen ger användaren rätt att utnyttja verk av det slag som avses med avtalet trots att verkens upphovsmän inte företräds av organisationen. För att ett verk ska få utnyttjas med stöd av 42 c § krävs att avtalet med organisationen har ingåtts av någon som bedriver undervisningsverksamhet i organiserade former. För att ett verk ska få utnyttjas med stöd av 42 i § krävs att den avtalsslutande organisationen är en kollektiv förvaltningsorganisation enligt 1 kap. 4 § 3 lagen (2016:977) om kollektiv förvaltning av upphovsrätt.

[S2]De villkor i fråga om rätten att utnyttja verket som följer av avtalet gäller. Upphovsmannen ska i fråga om ersättning som lämnas enligt avtalet och förmåner från organisationen vilka väsentligen bekostas genom ersättningen vara likställd med de upphovsmän som organisationen företräder. Upphovsmannen har dock oavsett detta alltid rätt till ersättning som hänför sig till utnyttjandet, om han eller hon begär det inom tre år efter det år då verket utnyttjades. Krav på ersättning får riktas endast mot organisationen.

[S3]Gentemot den som använder ett verk med stöd av 42 f § får krav på ersättning göras gällande endast av de avtalsslutande organisationerna. Kraven ska framställas samtidigt. Lag (2022:1712).

Den här bestämmelsen handlar om kollektiv förvaltning av rättigheter och i praktiken menas det system av olika avtal som finns mellan rättighetsinnehavare och en upphovsrättsorganisation och mellan upphovsrättsorganisationen och användaren. Förenklat innebär detta att upphovsrättsorganisationen hanterar krav på ersättning för legala massutnyttjanden av upphovsrättsligt skyddade verk och närstående rättigheter; användaren betalar avtalsenlig ersättning till upphovsrättsorganisationen som vidarebefordrar ersättningen till respektive rättighetsinnehavare. Den ersättningsmodellen innebär att rättighetsinnehavarna får rimlig ersättning när deras verk används på ett sätt som de annars skulle ha svårt att bevaka individuellt. En avtalslicens förenklar också för den som använder någon annans verk och inte vill riskera att göra intrång i någons ensamrätt.

Inom musikområdet finns flera organisationer som bevakar rättighetsinnehavarnas intressen. Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM) företräder svenska och utländska upphovsmän och deras förlag, och tecknar avtal för bl.a. musik online. Nordisk Copyright Bureau (NCB) är en dotterorganisation till STIM och förvaltar de s.k. mekaniska rättigheterna, dvs. rätten till exemplarframställning. Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI) företräder de utövande konstnärerna och International Federation of the Phonographic Industry (IFPI) företräder skivbolagen.

Det finns utländska motsvarigheter till de svenska organisationerna och genom s.k. ömsesidighetsavtal mellan de olika nationella organisationerna bevakar de varandras rättigheter i respektive land och inkasserar ersättning från användarna.

Utöver de svenska organisationer som har enskilda rättighetsinnehavare som medlemmar finns också en samararbetsorganisation, Copyswede, där Stim, NCB och SAMI m fl ingår. Copyswedes huvudsakliga uppgift är att hantera avtalslicenser för sändning i svenska kabelnät av tv-kanaler och vidaresändning av svenska kanaler i utländska kabelnät. Copyswede hanterar också inkassering av privatkopieringsersättningen i enlighet med se 26 k-m §§.

Prop. 2010/11:33: Paragrafen innehåller gemensamma bestämmelser om avtalslicenser. Den har behandlats i avsnitt 6.6.

I första stycket har en hänvisning införts till den nya 42 g § om återanvändning av verk i radio- och tv-företagens produktioner. Det innebär att de allmänna bestämmelserna om avtalslicens är tillämpliga också i förhållande till 42 g §.

Även i fjärde stycket har en hänvisning gjorts ...

Avtalslicens för myndigheter, företag och organisationer m.fl.

42 b §  Riksdagen, beslutande kommunala församlingar, statliga och kommunala myndigheter samt företag och organisationer får för att tillgodose behovet av information inom sin verksamhet framställa exemplar av samt överföra och framföra offentliggjorda litterära verk och konstverk, om avtalslicens gäller enligt 42 a §.

[S2]Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot exemplarframställningen, överföringen eller framförandet. Lag (2013:691).

För att kopiera en tidningsartikel för spridning på arbetsplatsen krävs alltså att man betalar ersättning (jfr 12 §, som i detta fall inte blir tillämplig). Bestämmelsen avser främst kopiering av dels fackmässiga artiklar i tidningar, tidskrifter och samlingsverk, dels korta avsnitt av andra verk av fackmässig karaktär.

Notera att den här avtalslicensbestämmelsen enbart gäller för material som ska användas inom den egna verksamheten och är begränsad till kopiering genom reprografiskt förfarande, dvs. framför allt fotokopiering. Många moderna apparater för fotokopiering innefattar ett mellanled där en digital kopia framställs innan den slutliga papperskopian produceras och det är också tillåtet.

Avtalslicens för den här typen av verk hanteras av Bonus Presskopia. Avtalsparter kan vara skolor, företag, organisationer och myndigheter.

Avtalslicens för undervisningsverksamhet

42 c §  För undervisningsändamål får exemplar framställas av offentliggjorda verk, om avtalslicens gäller enligt 42 a §. Exemplaren får användas endast i undervisningsverksamhet som omfattas av det avtal som förutsätts för uppkomsten av avtalslicensen.

[S2]Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot exemplarframställningen. Lag (2005:359).

Avtalslicens för den här typen av verk hanteras av Bonus Presskopia. Avtalsparter kan vara skolor, friskolor, högskolor/universitet och studiecirklar.

Den här typen av avtal reglerar vanligen ersättningens storlek, vem som får kopiera, vilken kopieringsteknik som får användas, hur omfattande kopieringen får vara och eventuella undantag från rätten att kopiera.

Avtalslicens för arkiv och bibliotek

42 d §  Arkiv och bibliotek får framställa exemplar av verk som ingår i de egna samlingarna och tillgängliggöra offentliggjorda sådana verk för allmänheten, om avtalslicens gäller enligt 42 a §.

[S2]Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot exemplarframställningen eller tillgängliggörandet, eller om det av andra skäl finns särskild anledning att anta att upphovsmannen motsätter sig förfogandet. Lag (2017:323).

Bestämmelsen handlar om arkivs/biblioteks rätt att till lånesökande överföra och sprida, i annat än pappersform, enskilda artiklar, korta avsnitt eller material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original. Material får enbart kopieras för vissa angivna ändamål och arkiven/biblioteken måste har slutit en s.k. avtalslicens med en organisation som tillvaratar upphovsmännens intressen. Detta gäller för kopior som är avsedda för rent privat bruk. Om kopiorna däremot är avsedda att användas exempelvis i en bok eller för reklam måste den som beställer kopiorna ta på sig allt ansvar för användningen av materialet.

Avtalslicenser för radio och tv

42 e §  Ett radio- eller tv-företag får sända ut offentliggjorda litterära och musikaliska verk samt offentliggjorda konstverk, om avtalslicens gäller enligt 42 a §. Om verket ingår i ett radio- eller tv-program som företaget sänder ut, får företaget också överföra verket till allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till det från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer. Företaget får även framställa sådana exemplar som är nödvändiga för överföringen.

[S2]Första stycket gäller inte sceniska verk och inte heller andra verk, om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot utsändningen eller överföringen, eller om det av andra skäl finns särskild anledning att anta att upphovsmannen motsätter sig förfogandet. Första stycket gäller inte sådan vidaresändning som avses i 42 f §.

[S3]Vid utsändning över satellit gäller avtalslicensen endast om sändarföretaget samtidigt verkställer utsändning genom en marksändare. Lag (2013:691).

42 f §  Var och en har rätt att till allmänheten samtidigt och oförändrat återutsända (vidaresända) verk som ingår i en ljudradio- eller tv-utsändning, om avtalslicens gäller enligt 42 a §.

[S2]Första stycket gäller inte verk till vilka rättigheterna till vidaresändning innehas av det radio- eller tv-företag som sänder ut den ursprungliga sändningen. Lag (2021:357).

Vidaresändning kräver alltid tillstånd från de berörda rättighetshavare. Ett TV-program har vanligen flera olika rättighetshavare, t ex manusförfattare, regissörer, skådespelare, kompositörer, musiker och producenter.

Filmproducenter är en grupp rättighetshavare som har rätt till ersättning enligt den här bestämmelsen. Avtalslicens enligt 42 a § finns och ersättningen fördelas av http://www.frf.se/ Filmproducenternas Rättighetsförening, FRF.

42 g §  Ett radio- eller televisionsföretag får, om avtalslicens gäller enligt 42 a §, överföra offentliggjorda verk till allmänheten, om verken ingår i egna eller av företaget beställda produktioner som har sänts ut före den 1 juli 2005. Företaget får också framställa sådana exemplar av verken som är nödvändiga för överföringen.

[S2]Första stycket gäller inte om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot överföringen eller exemplarframställningen, eller om det av andra skäl finns särskild anledning att anta att upphovsmannen motsätter sig förfogandet. Lag (2011:94).

Prop. 2010/11:33: Paragrafen är ny och innehåller en avtalslicensbestämmelse för återanvändning av verk som ingår i radio- och tv-företagens produktioner. Den har behandlats i avsnitt 6.

Paragrafen ger rätt för ett radio- eller televisionsföretag att ingå avtal med avtalslicensverkan avseende återanvändning av verk i egenproducerade eller av företaget beställda produktioner. Begreppet radio- och televisionsföretag ...

Avtalslicens för användning av verk som ingår i presspublikationer

42 h §  En leverantör av en informationssamhällets tjänst får, om avtalslicens gäller enligt 42 a §, överföra verk till allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verken från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer, om verken ingår i en presspublikation som avses i 48 c § och utnyttjandet sker online. Leverantören får också framställa sådana exemplar av verken som är nödvändiga för överföringen.

[S2]Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot exemplarframställningen eller överföringen, eller om det av andra skäl finns särskild anledning att anta att upphovsmannen motsätter sig förfogandet. Lag (2022:1712).

Avtalslicens för användning av verk som ingår i kulturarvsinstitutioners samlingar men som inte finns i handeln

42 i §  Bibliotek och museer som är tillgängliga för allmänheten, arkiv samt institutioner för film- eller ljudarvet får, om avtalslicens gäller enligt 42 a § och förutom i fall som avses i 42 j §, framställa exemplar av verk som ingår i de egna samlingarna och tillgängliggöra sådana verk för allmänheten, om det kan antas att verket inte finns tillgängligt i handeln.

[S2]Första stycket gäller inte användning som sker i förvärvssyfte och inte heller om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot exemplarframställningen eller tillgängliggörandet. Lag (2022:1712).

42 j §  Bestämmelserna i 42 i § gäller inte bestånd av verk som till övervägande del består av verk med anknytning till ett land som inte ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet genom att

  1. om verket i andra fall än som avses i 3 har getts ut, den första utgivningen har skett i ett sådant land,
  2. om verket i andra fall än som avses i 3 inte har getts ut men sänts ut i radio eller tv, den första utsändningen har skett i ett sådant land,
  3. om det är ett filmverk, producenten har sitt säte eller sin hemvist i ett sådant land, eller
  4. verkets upphovsman är medborgare i ett sådant land och det saknas anknytning som avses i 1-3 till något land.

[S2]Trots första stycket gäller 42 i § om den avtalsslutande organisationen företräder ett flertal upphovsmän till verk som används i det land till vilket verken i beståndet till övervägande del har anknytning. Lag (2022:1712).

Generell avtalslicens

42 k §  Var och en får inom ett avgränsat användningsområde framställa exemplar av verk eller tillgängliggöra offentliggjorda verk för allmänheten också i andra fall än de som anges i 42 b42 g §§, om avtalslicens gäller enligt 42 a § och det är en förutsättning för utnyttjandet att användaren genom avtalet med organisationen ges rätt att utnyttja verk av det slag som avses med avtalet trots att verkens upphovsmän inte företräds av organisationen.

[S2]Första stycket gäller inte, om upphovsmannen hos någon av de avtalsslutande parterna har meddelat förbud mot exemplarframställningen eller tillgängliggörandet, eller om det av andra skäl finns särskild anledning att anta att upphovsmannen motsätter sig förfogandet. Lag (2022:1712).

4 Kap. Upphovsrättens giltighet

43 §  Upphovsrätt till ett verk gäller till utgången av sjuttionde året efter det år då upphovsmannen avled eller, i fråga om verk som avses i 6 §, efter den sist avlidne upphovsmannens dödsår.

[S2]I stället för det som anges i första stycket gäller upphovsrätt till

  1. ett filmverk, till utgången av sjuttionde året efter dödsåret för den sist avlidne av huvudregissören, manusförfattaren, dialogförfattaren och kompositören av musik som har skapats speciellt för verket, och
  2. ett musikaliskt verk med text, till utgången av sjuttionde året efter dödsåret för den sist avlidne av kompositören och textförfattaren, om musik och text har skapats speciellt för verket. Lag (2013:691).

44 §  För verk som har offentliggjorts utan att upphovsmannen har blivit angiven med sitt namn eller med sin allmänt kända pseudonym eller signatur gäller upphovsrätten intill utgången av sjuttionde året efter det år då verket offentliggjordes. Om verket består av två eller flera delar, räknas tiden för varje del för sig.

[S2]Om upphovsmannen inom den tid som anges i första stycket avslöjar sin identitet, gäller bestämmelserna i 43 §.

[S3]För verk som inte har offentliggjorts och vars upphovsman inte är känd gäller upphovsrätten intill utgången av sjuttionde året efter det år då verket skapades.

44 a §  Om ett verk inte har getts ut inom den tid som avses i 43 eller 44 §, har den som därefter för första gången ger ut eller offentliggör verket sådan rätt till verket som svarar mot de ekonomiska rättigheter som innefattas i upphovsrätten. Rätten gäller intill utgången av tjugofemte året efter det år då verket gavs ut eller offentliggjordes. Lag (1995:1273).

5 Kap. Vissa upphovsrätten närstående rättigheter

Prestationer som har ett nära samband med den litterära eller konstnärliga verksamheten skyddas enligt bestämmelserna om närstående rättigheter. De kategorier som vanligtvis skyddas är: utövande konstnärer, fonogramproducenter, producenter av bildupptagnings, radio- och televisionsföretag samt fotografer. De kallas närstående rättighetshavare.

Skyddet för närstående rättigheter skiljer sig från övriga upphovsrättsliga bestämmlser på fler punkter.

  • Skyddet kan gälla för andra prestationer än själva skapandet av ett verk; ett framförande av ett verk, ett fonogram, en bildupptagning, en radio- eller televisionsutsändningssignal.
  • Skyddet kan gälla för verk som inte uppnår verkshöjd; en databas eller ett fotografi.
  • Skyddstiden är kortare än skyddstiden för verk och räknas från året för framförandet, upptagningen, utgivningen, utsändningen eller framställningen.

Utövande konstnärer

45 §  En utövande konstnär har, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, en uteslutande rätt att förfoga över sitt framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk eller ett uttryck av folklore genom att

  1. ta upp framförandet på en grammofonskiva, en film eller en annan anordning, genom vilken det kan återges,
  2. framställa exemplar av en upptagning av framförandet, och
  3. göra framförandet eller en upptagning av det tillgängligt för allmänheten.

[S2]De rättigheter som avses i första stycket 2 och 3 gäller till utgången av femtionde året efter det år då framförandet gjordes. Om upptagningen har getts ut eller offentliggjorts inom femtio år från framförandet, gäller rättigheterna i stället till utgången av det femtionde eller, för ljudupptagningar, sjuttionde året efter det år då upptagningen först gavs ut eller offentliggjordes.

[S3]Bestämmelserna i 2 § andra-fjärde styckena, 3, 6-9, 11-13 och 15 a-16 §§, 16 a § tredje stycket, 16 e-17 c, 17 e, 21, 22, 25-26 b, 26 e, 26 k-26 m och 27-29 e §§, 39 § första meningen samt i 41-42 k §§ ska tillämpas i fråga om framföranden som avses i denna paragraf. När det gäller rätt till en ljudupptagning som en utövande konstnär har överlåtit till en framställare av ljudupptagningar ska dock 29 d § inte tillämpas efter det femtionde året efter det år då upptagningen först gavs ut eller, om den inte getts ut, det år då den först offentliggjordes.

[S4]När ett exemplar av en upptagning enligt denna paragraf med den utövande konstnärens samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får exemplaret spridas vidare.

[S5]Fjärde stycket ger inte rätt att tillhandahålla allmänheten

  1. exemplar av en upptagning genom uthyrning eller andra jämförliga rättshandlingar, eller
  2. exemplar av en film eller annan anordning på vilken rörliga bilder tagits upp genom utlåning. Lag (2022:1712).

Med utövande konstnärer menas artister, sångare, musiker och andra som framför litterära eller musikaliska verk eller alster av folklore. Det ställs inte några krav på att framförandet ska ha ett visst konstnärligt värde; även amatörers framföranden skyddas.

Bestämmelsen är inte tillämplig för imitatörer, illusionister och akrobater.

Med ”uttryck av folklore” menas framförande som baseras på traditionell kunskap/muntliga traditioner. I de fall den typen av framföranden inte uppfyller kravet på verkshöjd får de framförandena skydd genom den här bestämmelsen.

Utövande konstnärers ensamrätt omfattar rättighet:

  • att besluta om att göra en första upptagning/fixering av framförandet
  • att framställa exemplar av upptagningar av sina framföranden
  • att göra sitt framförande eller en upptagning av det tillgängligt för allmänheten
  • samt att besluta om s.k. sekundäranvändning.

Med sekundäranvändning menas t ex att en musikinspelning används som ljudpålägg i en reklamfilm. Den rättigheten framgår av hänvisningen till 2 § 2 st.

Det finns inte något som förbjuder andra artister att imitera/efterlikna ett visst framförande.

De utövande konstnärerna kan inte förhindra att en upptagning av deras framförande framförs offentligt efter att det gjorts tillgängligt för allmänheten. Men de har alltid rätt till ersättning, se 47 §.

Prop. 2010/11:33: Paragrafen handlar om utövande konstnärers rättigheter. Den har behandlats i avsnitt 6.7.

I paragrafens tredje stycke har förts in en hänvisning till den nya 42 g §, vilket innebär att den nya avtalslicensbestämmelsen är tillämplig även på upptagningar av utövande konstnärers framföranden som ingår i radio- och tv-produktioner.

  • AD 2002 nr 87:Fråga huruvida musiker inom Försvarsmakten till arbetsgivaren har överlåtit sina s.k. närstående rättigheter enligt 45 § upphovsrättslagen avseende videoinspelning av ett framträdande där musikerna medverkade.

45 a §  Om en utövande konstnär som har rätt till en ljudupptagning enligt 45 § har överlåtit denna rätt till en framställare av ljudupptagningar mot en engångsersättning, har konstnären rätt till särskild ersättning av framställaren (tilläggsersättning) för varje år som följer på det femtionde året efter det år då upptagningen först gavs ut eller, om den inte har getts ut, det år då den först offentliggjordes. Om två eller flera konstnärer som har rätt till tilläggsersättning samverkat vid framförandet, tillkommer ersättningen dem gemensamt.

[S2]Tilläggsersättningen ska uppgå till tjugo procent av de intäkter som framställaren haft till följd av rätten att utnyttja upptagningen. Framställarens intäkter från uthyrning av upptagningen eller ersättning till framställaren med stöd av 26 k eller 47 § ska dock inte tas med vid beräkningen.

[S3]Ett avtalsvillkor som inskränker konstnärens rätt enligt denna paragraf är ogiltigt. Lag (2013:691).

45 b §  Endast en organisation som företräder ett flertal ersättningsberättigade utövande konstnärer på området får kräva in tilläggsersättning enligt 45 a §. Organisationen ska kräva in ersättningen och fördela den mellan de ersättningsberättigade, efter avdrag för ersättning till organisationen för dess omkostnader. Vid fördelningen ska konstnärer som inte företräds av organisationen vara likställda med konstnärer som organisationen företräder.

[S2]Framställaren ska på begäran av organisationen lämna det underlag som krävs för att ersättningen ska kunna beräknas. Lag (2016:979).

45 c §  Om en utövande konstnär som har rätt till en ljudupptagning enligt 45 § har överlåtit denna rätt till en framställare av ljudupptagningar mot återkommande betalning, har konstnären, efter det femtionde året efter det år då upptagningen först gavs ut eller, om den inte har getts ut, det år då den först offentliggjordes, rätt till betalning utan avräkning för förskott eller avräkning på någon annan grund. Avräkning får dock ske om konstnären uttryckligen godkänt det. Lag (2013:691).

45 d §  Om en utövande konstnär som har rätt till en ljudupptagning enligt 45 § har överlåtit denna rätt till en framställare av ljudupptagningar, har konstnären, efter det femtionde året efter det år då upptagningen först gavs ut eller, om den inte har getts ut, det år då den först offentliggjordes, rätt att häva avtalet om

  1. framställaren inte bjuder ut upptagningen till försäljning i tillräckligt antal exemplar och överför den till allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till den från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer, och
  2. konstnären har uppmanat framställaren att göra upptagningen tillgänglig för allmänheten på de sätt som anges i 1 och framställaren inte inom ett år från uppmaningen gör detta.

[S2]Om två eller flera konstnärer har samverkat vid framförandet och överlåtit sina rättigheter till upptagningen till framställaren, kan de endast gemensamt lämna uppmaning och hävningsförklaring.

[S3]Om avtalet hävs, har konstnären rätt att behålla mottagen ersättning.

[S4]Ett avtalsvillkor som inskränker konstnärens rätt enligt denna paragraf är ogiltigt. Lag (2013:691).

Framställare av ljud- eller bildupptagningar

46 §  En framställare av upptagningar av ljud eller rörliga bilder har, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, en uteslutande rätt att förfoga över sin upptagning genom att

  1. framställa exemplar av upptagningen, och
  2. göra upptagningen tillgänglig för allmänheten.

[S2]De rättigheter som avses i första stycket gäller till dess femtio år har förflutit efter det år då upptagningen gjordes. Om en ljudupptagning ges ut inom denna tid, gäller rättigheterna i stället till utgången av det sjuttionde året efter det år då ljudupptagningen första gången gavs ut. Om ljudupptagningen inte ges ut under nämnda tid men offentliggörs under samma tid, gäller rättigheterna i stället till utgången av det sjuttionde året efter det år då ljudupptagningen först offentliggjordes. Hävs ett avtal enligt 45 d §, gäller dock inte längre rättigheterna. Om en upptagning av rörliga bilder har getts ut eller offentliggjorts inom femtio år från upptagningen, gäller rättigheterna enligt första stycket till dess femtio år har förflutit efter det år då upptagningen av rörliga bilder först gavs ut eller offentliggjordes.

[S3]Bestämmelserna i 2 § andra-fjärde styckena, 6-9 §§, 11 § andra stycket, 11 a, 12, 13 och 15 a-16 §§, 16 a § tredje stycket, 16 e-17 c, 17 e, 21, 22, 25-26 b, 26 e, 26 k-26 m och 42 a- 42 k §§ ska tillämpas i fråga om upptagningar som avses i denna paragraf. I fråga om ljudupptagningar ska dessutom det som gäller för filmverk enligt 16 a och 16 b §§ samt 16 c § första, andra och fjärde-sjätte styckena tillämpas.

[S4]När ett exemplar av en upptagning enligt denna paragraf med framställarens samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får exemplaret spridas vidare.

[S5]Fjärde stycket ger inte rätt att tillhandahålla allmänheten

  1. exemplar av en upptagning genom uthyrning eller andra jämförliga rättshandlingar, eller
  2. exemplar av en film eller annan anordning på vilken rörliga bilder tagits upp genom utlåning. Lag (2022:1712).

Prop. 2010/11:33: Paragrafen handlar om rättigheter för framställare av ljudupptagningar och upptagningar av rörliga bilder, dvs. skiv- och filmproducenter. Den har behandlats i avsnitt 6.7.

I paragrafens tredje stycke har förts in en hänvisning till den nya 42 g §, vilket innebär att den nya avtalslicensbestämmelsen är tillämplig också i förhållande till upptagningar som ingår i radio- och tvproduktioner.

  • RH 2002:69:Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k. piratkopiering av mycket stor omfattning av bl.a. dataspel och -program. Även fråga om förbudet mot reformatio in pejus.
  • RH 2012:45:En person som har anordnat och drivit en fildelningstjänst, en så kallad Direct Connect-hubb, har dömts för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen.
  • RH 2013:27:Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  • NJA 2015 s. 1097:För att en tv-utsändning av ett idrottsevenemang ska anses ha verkshöjd krävs att innehållet i sändningen i sådan mån går utöver vad som är givet utifrån de förutsättningar som följer av själva matchen eller tävlingen, att innehållet kan betecknas som resultatet av ett eget intellektuellt skapande.
  • NJA 2000 s. 292:Fråga om anordnande av länkar till musikfiler på Internet utgör brott mot upphovsrättslagen.
  • NJA 2020 s. 293:Fråga om intresset av informationsfrihet kan medföra att ersättningsskyldighet vid upphovsrättsintrång faller bort.

Användning av ljudupptagningar för offentligt framförande m.m.

47 §  Oavsett bestämmelserna i 45 § första stycket och 46 § första stycket får ljudupptagningar användas vid

  1. ett offentligt framförande, eller
  2. en överföring till allmänheten utom i fall då överföringen sker på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till ljudupptagningarna från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.

[S2]Vid användning som avses i första stycket har framställaren samt de utövande konstnärer vars framförande finns på upptagningen rätt till ersättning. Om två eller flera konstnärer har samverkat vid framförandet, kan den rätt som tillkommer dem göras gällande endast av dem gemensamt. Mot den som har använt anordningen ska konstnärer och framställare göra gällande sina krav samtidigt.

[S3]Används en ljudupptagning vid överföring i form av en ljudradio- eller tv-utsändning som samtidigt och oförändrat återutsänds (vidaresänds) till allmänheten gäller följande. Gentemot den som vidaresänder får krav på ersättning göras gällande endast genom sådana organisationer som företräder ett flertal utövande konstnärer eller framställare vars framföranden eller upptagningar används i Sverige. Organisationerna ska framställa kraven samtidigt med de krav som avses i 42 a § tredje stycket.

[S4]Bestämmelsen i 11 § andra stycket ska tillämpas i de fall som avses i denna paragraf.

[S5]Denna paragraf gäller inte ljudfilm. Lag (2021:357).

Rättighetshavarna till de närstående rättigheterna, de utövande konstnärerna t.ex. sångare, musiker, instrumentalister och dirigenter, kan ingå avtal med Svenska Artisters och Musikers intresseorganisation (SAMI). SAMI hanterar den ersättning de utövande konstnärerna har rätt till när inspelad musik sprids via Radio/TV och andra offentliga framföranden som te.x. framföranden i varuhus, mässor, casinon, hotell, frisörer, hotell och telefonväxlar.

När det gäller musikaliska verk finns det ofta olika rättighetshavare, dels de som har närstående rättigheter dels upphovsmän som kan vara textförfattare, kompositörer och musikförlag. STIM, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå är den organisation som företräder kompositörer, bearbetare, textförfattare och deras förlag. STIM inkasserar och fördelar den ersättning deras medlemmar har rätt till enligt olika avtalslicenser, se 30 § och 42 a §.

Rättighetshavarna till de närstående rättigheterna kan inte förhindra att deras prestationer framförs offentligt men genom SAMI får de ersättning. Upphovsmännen ingår frivilligt avtal med STIM och får därigenom ersättning när deras verk framförs offentligt.

Genom s.k. ömsesidighetsavtal med utländska organisationer bevakar SAMI och STIM utländska artisters och musikers intressen inom Sverige och svenska artisters och musikers intressen när det gäller framföranden i andra länder än Sverige.

  • NJA 2000 s. 292:Fråga om anordnande av länkar till musikfiler på Internet utgör brott mot upphovsrättslagen.
  • NJA 2003 s. 465:Fråga om skäligheten av en tariff för ersättning enligt 47 § 2 st. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
  • PMÖD 2019:30:Målet gäller betalningsskyldighet för skälig ersättning enligt 47 § upphovsrättslagen. Frågan i målet var om ett bolag som bedriver hotellverksamhet på ett antal hotell hade fullgjort sin betalnings-skyldighet för musikanvändning på hotellen genom betalning enligt tecknade licenser för hotellverksamhet eller om ytterligare ersättning skulle betalas. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att utredningen visade att hotellen även bedrev restaurang-verksamhet och att de tecknade licenserna inte omfattade ersättning för sådan musikanvändning. Domstolen bedömde att det inte var oskäligt att bolaget skulle betala även för musik-användning som skett i restaurangverksamhet. Patent- och marknadsöverdomstolen fastställde därför Patent- och marknads-domstolens dom.

Radio- och tv-företag

48 §  Ett radio- eller tv-företag har, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, en uteslutande rätt att förfoga över en ljudradio- eller televisionsutsändning genom att

  1. ta upp utsändningen på en anordning genom vilken den kan återges,
  2. framställa exemplar av en upptagning av utsändningen,
  3. sprida exemplar av en upptagning av utsändningen till allmänheten,
  4. tillåta återutsändning eller en återgivning för allmänheten på platser där allmänheten har tillträde mot inträdesavgift, eller
  5. tillåta att en upptagning av utsändningen på trådbunden eller trådlös väg överförs till allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till upptagningen från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.

[S2]De rättigheter som avses i första stycket 2, 3 och 5 gäller till utgången av femtionde året efter det år då utsändningen ägde rum.

[S3]Bestämmelserna i 2 § andra stycket, 6-9 §§, 11 § andra stycket, 11 a, 12, 13 och 15 a-16 §§, 16 a § tredje stycket, 16 e-17 c, 17 e, 21, 22, 25-26 b, 26 e, 42 a, 42 b, 42 d och 42 g-42 k §§ ska tillämpas i fråga om ljudradio- och televisionsutsändningar som avses i denna paragraf.

[S4]När ett exemplar av en upptagning enligt denna paragraf med företagets samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får exemplaret spridas vidare.

[S5]Om ett radio- eller tv-företag har krav på ersättning för en sådan vidaresändning som avses i 42 f § och som har skett med företagets samtycke, ska företaget framställa sitt krav samtidigt med de krav som avses i 42 a § tredje stycket. Lag (2022:1712).

Prop. 2010/11:33: Paragrafen handlar om radio- och tv-företags rättigheter till sina utsändningar. Den har behandlats i avsnitt 6.7.

I paragrafens tredje stycke har förts in en hänvisning till den nya 42 g §, vilket innebär att den nya avtalslicensbestämmelsen är tillämplig också i förhållande till utsändningar som ingår i radio- och tvproduktioner.

  • NJA 2015 s. 1097:För att en tv-utsändning av ett idrottsevenemang ska anses ha verkshöjd krävs att innehållet i sändningen i sådan mån går utöver vad som är givet utifrån de förutsättningar som följer av själva matchen eller tävlingen, att innehållet kan betecknas som resultatet av ett eget intellektuellt skapande.

48 a §  Om ett televisionsföretag ensamt har rätt att sända ut ett evenemang av stort allmänintresse får, trots 48 §, andra televisionsföretag som är etablerade i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet återge utdrag ur televisionsutsändningen från evenemanget i sina televisionsutsändningar av allmänna nyhetsprogram. Televisionsföretaget får även återge utdraget när en upptagning av nyhetsprogrammet därefter överförs till allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till upptagningen från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.

[S2]Utdraget får inte vara längre än vad som motiveras av informationssyftet. Det får inte heller återges längre tid efter evenemanget än vad som motiveras av nyhetsintresset.

[S3]Bestämmelserna i 11 § andra stycket ska tillämpas i de fall som avses i första stycket. Lag (2010:697).

Framställare av presspublikationer

48 b §  Den som har framställt en presspublikation har, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, en uteslutande rätt att genom en informationssamhällets tjänst och för användning online förfoga över sin presspublikation genom att

  1. framställa exemplar av presspublikationen, och
  2. göra presspublikationen tillgänglig för allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till den från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer.

[S2]Rätten enligt första stycket omfattar inte

  1. en användares förfogande som inte sker i förvärvssyfte,
  2. hyperlänkningsåtgärder, eller
  3. användning av enstaka ord eller mycket korta utdrag ur en presspublikation.

[S3]Rätten enligt första stycket gäller till utgången av det andra året efter det år då presspublikationen offentliggjordes.

[S4]Bestämmelserna i 2 § andra stycket, 6-9 §§, 11 § andra stycket, 11 a och 15 a-16 §§, 16 a § tredje stycket, 16 e- 17 c, 17 e, 21, 22, 25-26 b, 26 e och 42 a-42 k §§ ska tillämpas i fråga om presspublikationer som avses i denna paragraf. Lag (2022:1712).

48 c §  Med en presspublikation avses i 48 b § en samling av i huvudsak litterära verk av journalistiskt slag, som inte framställs för vetenskapliga eller akademiska ändamål, och som

  1. utgör ett enskilt objekt av en tidskrift eller en regelbundet uppdaterad publikation under en gemensam titel,
  2. har till syfte att ge allmänheten information som avser nyheter eller andra teman, och
  3. framställs på initiativ av en tjänsteleverantör under dennes redaktionella ansvar och kontroll. Lag (2022:1712).

48 d §  De upphovsmän vars verk ingår i en presspublikation har rätt till en lämplig andel av de intäkter som framställaren av presspublikationen får från leverantörer av informationssamhällets tjänster för utnyttjanden enligt den rätt som följer av 48 b §.

[S2]Endast en organisation som företräder ett flertal upphovsmän till i Sverige använda verk på området har rätt att kräva in ersättning enligt första stycket. Organisationen ska kräva in ersättningen och fördela den mellan de ersättningsberättigade, efter avdrag för ersättning till organisationen för dess omkostnader. Vid fördelningen ska upphovsmän som inte företräds av organisationen vara likställda med upphovsmän som organisationen företräder.

[S3]Framställaren av presspublikationen ska på begäran av organisationen lämna det underlag som krävs för att ersättningen ska kunna beräknas. Lag (2022:1712).

Framställare av kataloger m.m.

49 §  Den som har framställt en katalog, en tabell eller ett annat dylikt arbete i vilket ett stort antal uppgifter har sammanställts eller vilket är resultatet av en väsentlig investering har uteslutande rätt att framställa exemplar av arbetet och göra det tillgängligt för allmänheten.

[S2]Rätten enligt första stycket gäller till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet framställdes. Om arbetet har gjorts tillgängligt för allmänheten inom femton år från framställningen, gäller dock rätten till dess femton år har förflutit efter det år då arbetet först gjordes tillgängligt för allmänheten.

[S3]Bestämmelserna i 2 § andra-fjärde styckena, 6-9 §§, 11 § andra stycket, 12 § första, andra och fjärde styckena, 13-16 §§, 16 a § tredje stycket, 16 e-17 c, 17 e, 19-22, 25-26 b och 26 e §§, 26 g § femte och sjätte styckena samt i 42 a-42 k §§ ska tillämpas på arbeten som avses i denna paragraf. Är ett sådant arbete eller en del av det föremål för upphovsrätt, får upphovsrätten också göras gällande.

[S4]Ett avtalsvillkor som utvidgar framställarens rätt enligt första stycket till ett offentliggjort arbete är ogiltigt. Lag (2022:1712).

Det här är en närstående rättighet som kallas katalogskyddet. Det är i dagens läge framförallt tillämpligt på databaser som inte inte uppnår verkshöjd och alltså inte skyddas enligt 1 §. En databas kan vara skyddad antingen på grund av att i databasen ett stort antal uppgifter har sammanställts eller på grund av att databasen är resultatet av en väsentlig investering. Upphovsmannen till en databas har enligt den här bestämmelsen en rad ensamrätter i linje med de ekonomiska rättigheter som en upphovsman har enligt 2 §: permanent eller tillfälligt mångfaldigande av basen, översättning, bearbetning eller annan ändring av basen samt spridning till allmänheten av denna samt överföring, visning eller framförande av basen för allmänheten. Skyddet gäller för basen som sådan och omfattar inte de verk eller det material som ingår i basen. (NJA 2002 s. 398 och NJA 2005 s. 924)

Skyddstiden för en databas börjar om vid varje ny bearbetad version. Konsekvensen av det blir att databasen får evigt skydd så länge som den kontinuerligt bearbetas och vidareutvecklas.

Se även Åse Lundh Databasskydd på Internet, Juridiska Fakulteten vid Lunds universitet, 2002

Prop. 2010/11:33: Paragrafen handlar om rätt till sammanställningar (databaser) som inte har upphovsrättsligt skydd. Den har behandlats i avsnitt 6.7.

I paragrafens tredje stycke har förts in en hänvisning till den nya 42 g §, vilket innebär att den nya avtalslicensbestämmelsen är tillämplig också på databaser som ingår i radio- och tv-produktioner.

  • AD 2017 nr 12:Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företaget brutit mot upphovsrättslagen och mot företagshemlighetslagen. Även fråga om arbetstagarna brutit mot lojalitetsplikten i anställningsförhållandet. Fråga också om beräkning av ekonomiskt skadestånd.
  • NJA 2002 s. 398:I mål om upphovsrättsintrång enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk har beslutats att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.
  • RH 2016:2:Fråga om det finns tillräckliga skäl att tillgripa intrångsundersökning i bostadsutrymme.
  • NJA 2005 s. 924:Databas med spelordningar för fotbollsligor har inte ansetts skyddad såsom resultatet av en väsentlig investering. Användandet av uppgifter i databasen har inte ansetts utgöra exemplarframställning eller tillgängliggörande av hela eller väsentlig del av databasen (spelordningarna).
  • NJA 1985 s. 813:En sammanställning av uppgifter om krukväxter har ansetts som ett arbete vilket åtnjuter skydd enligt 49 § upphovsrättslagen. Tillika fråga om ersättning enligt 54 § 2 st samma lag.
  • AD 2015 nr 39:En arbetstagare har sagt upp sig och tagit anställning hos en konkurrent. Innan arbetstagaren slutade sin anställning överförde han väsentliga delar av arbetsgivarens kunddatabas till filer som sparades bl.a. på arbetstagarens personliga dator. Fråga bl.a. om kunddatabasen utgjort ett upphovsrättsligt skyddat verk eller omfattades av det s.k. katalogskyddet enligt 49 § upphovsrättslagen. Även fråga om arbetstagaren brutit mot företagshemlighetslagen.
  • PMÖD 2019:26:En läkare skiljdes från sin tjänst som verkställande direktör i ett bolag som bedrev klinisk prövning av en medicin. I samband med detta laddade han vid två tillfällen ner en kopia av den databas som innehöll företagshemlig patientinformation från prövningen och som också åtnjöt s.k. katalogskydd. Han åtalades för företagsspionage alternativt dataintrång samt brott mot upphovs-rättslagen.

Fotografer

49 a §  Den som har framställt en fotografisk bild har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmänheten. Rätten gäller oavsett om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett vilken teknik som utnyttjas. Rätten gäller dock inte om det huvudsakliga motivet för bilden utgörs av ett konstverk för vilket upphovsrätt inte längre gäller.

[S2]Med fotografisk bild avses även en bild som har framställts genom ett förfarande som är jämförligt med fotografi.

[S3]Rätten enligt första stycket gäller till dess femtio år har förflutit efter det år då bilden framställdes.

[S4]Bestämmelserna i 2 § andra-fjärde styckena, 3, 7-9, 11 och 11 a §§, 12 § första och fjärde styckena, 13 och 15-16 §§, 16 a § tredje stycket, 16 e-17 c, 17 e, 19-21 och 23 §§, 24 § första stycket, 25-26 b, 26 e, 26 k-28, 29-29 e, 31, 32, 36- 38, 41-42 k och 50-52 §§ ska tillämpas på bilder som avses i denna paragraf. Om en sådan bild är föremål för upphovsrätt, får upphovsrätten också göras gällande. Lag (2022:1712).

Bestämmelsen i 49 a § är en närstående rättighet och omfattar två situationer.

  • Fotografiska bilder som inte uppnår verkshöjd/kravet på originalitet och därför inte skyddas som konstnärligt verk enligt 1 § upphovsrättslagen.
  • Bilder som i och för sig uppnår verkshöjd men där ytterligare någon person än fotografen är att anse som upphovsman till bilden, t.ex. den som arrangerat ett motiv. I sådana situationer har den som arrangerat motivet ett eget skydd, enligt den här bestämmelen, vid sidan om fotografens upphovsrättsliga skydd.

Följerätten, se 26 n §, gäller även fotografier som är upphovsrättsligt skyddade enligt den här bestämmelsen. En praktisk konsekvens av det är att det kan finns två rättighetsinnehavare som båda har rätt till ersättning; om bilden som sådan uppnår verkshöjd är fotografen upphovsman enligt 1 § och har rätt till ersättning enligt 26 n § och den som arrangerat ett motiv är rättighetsinnehavare och har rätt till ersättning enligt den här bestämmelsen som hänvisar till 26 n §. I de fallen ska ersättningen delas mellan de båda upphovsmännen.

Bonus Presskopia inkasserar, förvaltar och fördelar ersättning för mångfaldigande bilder ur böcker och litteratur samt hanterar avtal om kopiering av fotografiska bilder.

Prop. 2010/11:33: I paragrafen finns regler om fotografers rättigheter till sådana fotografiska bilder som inte är upphovsrättsligt skyddade. Den har behandlats i avsnitt 6.7.

I paragrafens fjärde stycke har tagits in en hänvisning till den nya 42 g §, vilket innebär att den nya avtalslicensbestämmelsen är tillämplig också på fotografier som ingår i radio- och tv-produktioner.

Prop. 2006/07:79: Paragrafen innehåller regler om närstående rättigheter för fotografer. Det har endast gjorts en redaktionell ändring i paragrafen. I fjärde stycket har en hänvisning till de tre föreslagna nya paragraferna 26 n–26 p §§ tagits in, vilken ersätter den tidigare hänvisningen till 26 j §. Ändringen är en följd av att 26 j § har upphävts och ersatts av tre nya paragrafer, 26 n-26 p §§.

  • NJA 2012 s. 483:Svensk domsrätt har ansetts föreligga när en svensk som är bosatt i Stockholm och bedriver sin verksamhet där har väckt skadeståndstalan mot ett norskt bolag avseende ekonomisk skada och ideell skada för olovligt tillgängliggörande av ett fotografi på internet. Även fråga om partssuccession.
  • NJA 2004 s. 363:Fråga om omfattningen av en beställares användarrätt vid uppdrag att utföra fotografering.
  • NJA 2010 s. 135:Upphovsrätt. Fotografiska bilder som med fotografens samtycke funnits på en webbplats har under en tid funnits även på en annan webbplats såsom del i en kundreferens. Fråga bl.a. om fotografierna genom att ha gjorts tillgängliga för allmänheten på den första webbplatsen ska anses ha utgivits och om fotografierna på den andra webbplatsen har utgjort en oväsentlig del av en bild i den mening som avses i 20 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
  • NJA 2020 s. 293:Fråga om intresset av informationsfrihet kan medföra att ersättningsskyldighet vid upphovsrättsintrång faller bort.
  • PMÖD 2016:5:I mål om intrång i fotografisk bild enligt 49 a § upphovsrättslagen har Patent- och marknadsöverdomstolen – till skillnad från tingsrätten – funnit att det i målet inte visats att de påstått intrångsgörande bilderna innefattat framställning av exemplar av den upphovsrättsligt skyddade fotografiska bild som åberopats till grund för talan.
  • PMÖD 2019:27:Patent- och marknadsöverdomstolen har fastställt en dom som innebar att en man dömdes till dagsböter för att ha lagt ut ett fotografi på sin webbplats utan rättighetshavarens tillstånd. Mannen, som påstod att han hämtat fotografiet på en öppen Facebooksida, gjorde bl.a. gällande att hans förfogande var tillåtet på grund av att rättighetshavaren - genom att acceptera användarvillkoren på Facebook eller Instagram - hade gett sitt tillstånd till andra att använda fotografiet. Han gjorde vidare gällande att hans förfogande i vart fall omfattades av undantaget om nyhetsrapportering och därför var tillåtet.

6 Kap. Särskilda bestämmelser

49 b §  Om någon sänder ut det som ett radio- eller tv-företag tillhandahåller denne utan att radio- eller tv-företaget samtidigt sänder ut det som tillhandahålls, ska även radio- eller tv-företaget anses delta i överföringen till allmänheten av de verk och andra prestationer som ingår i utsändningen. Lag (2021:357).

49 c §  Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet för den som använder verk enligt 16 e § eller ingår ett avtal som avses i 42 i § att till Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet lämna de uppgifter som, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG, ska tillgängliggöras på den webbportal som myndigheten tillhandahåller. Lag (2022:1712).

50 §  Litterärt eller konstnärligt verk må ej göras tillgängligt för allmänheten under sådan titel, pseudonym eller signatur, att verket eller dess upphovsman lätt kan förväxlas med förut offentliggjort verk eller dess upphovsman.

  • NJA 1986 s. 226:Regeln i 54 § 1 st upphovsrättslagen om vederlag har inte ansetts vara tillämplig när intrång skett i rätt till titel enligt 50 § samma lag.

51 §  Om litterärt eller konstnärligt verk återgives offentligt på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen, äger domstol på talan av myndighet som regeringen bestämmer vid vite meddela förbud mot återgivandet. Vad nu är sagt skall ej gälla återgivande som sker under upphovsmannens livstid. Lag (1978:488).

52 §  I samband med utdömande av vite äger rätten efter vad som finnes skäligt föreskriva åtgärder för att förebygga missbruk av exemplar som avses med förbud enligt 51 §, så ock av föremål som kan användas endast för framställning därav. Sådan föreskrift må avse, att egendomen skall förstöras eller på visst sätt ändras.

[S2]Vad i denna paragraf stadgas gäller ej mot den som i god tro förvärvat egendomen eller särskild rätt därtill.

[S3]Egendom som avses i första stycket må i avbidan på föreskrift som där sägs tagas i beslag; därvid skall vad om beslag i brottmål i allmänhet är stadgat äga motsvarande tillämpning.

52 a §  Om någon vill utföra en vidaresändning genom kabel av verk och andra prestationer som ingår i en ljudradio- eller tv-utsändning och begär men inte på önskade villkor får avtal om detta hos en organisation som företräder ett flertal rättighetshavare till i Sverige använda verk eller prestationer på området eller hos ett radio- eller tv-företag som verkställer utsändningar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), har denne på begäran rätt till förhandling med organisationen respektive företaget.

[S2]En förhandlingsskyldig part ska själv eller genom ombud inställa sig vid förhandlingssammanträde och, om det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av den fråga som förhandlingen avser. Parterna kan gemensamt välja en annan form för förhandling än sammanträde.

[S3]Den som bryter mot bestämmelsen i andra stycket ska ersätta uppkommen skada. Vid bedömande av om och i vilken utsträckning skada har uppkommit för någon ska hänsyn tas även till dennes intresse av att bestämmelsen iakttas och till övriga omständigheter av annat än rent ekonomisk betydelse.

[S4]Den som vill utföra en vidaresändning genom annan teknik än kabel och ett radio- eller tv-företag som verkställer utsändningar inom EES ska förhandla om licensiering av rättigheter till vidaresändningen i enlighet med god affärssed. Lag (2021:357).

6 a kap. Skydd för tekniska åtgärder m.m.

Inledande bestämmelser

52 b §  I detta kapitel finns bestämmelser om skydd för tekniska åtgärder och elektronisk information om rättighetsförvaltning.

[S2]Med teknisk åtgärd avses i detta kapitel varje verkningsfull teknik, anordning eller komponent som har utformats för att vid normalt bruk hindra eller begränsa exemplarframställning eller tillgängliggörande för allmänheten av ett upphovsrättsligt skyddat verk utan samtycke från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare.

[S3]Med information om rättighetsförvaltning avses all information, även i form av nummer eller koder, som är kopplad till ett exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk eller som framträder i samband med överföring till allmänheten av ett sådant verk och som syftar till att identifiera verket, upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare eller till att upplysa om villkor för användning av verket. Informationen skall ha lämnats av upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare. Lag (2005:359).

  • MD 2011:29:Tre bolag har marknadsfört en USB-modul vars enda syfte har varit att kirnggå det upphovsrättsliga skyddet för tekniska åtgärder för att på så sätt möjliggöra olovlig exemplarframställning av videospel. Bolagens handhavande av produkten har befunnits olovligt enligt 52 e och 57 a §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Marknadsföringen har därigenom ansetts otillbörlig enligt lagstridighetsprincipen.

52 c §  Bestämmelserna om skydd för tekniska åtgärder i detta kapitel är inte tillämpliga om verket är ett datorprogram. De är inte heller tillämpliga vid tillhandahållande av allmänna handlingar enligt 2 kap.tryckfrihetsförordningen, vid sådan användning i rättsvårdens eller den allmänna säkerhetens intresse som avses i 26 b § andra stycket, eller vid kryptografisk forskning.

[S2]I lagen (2000:171) om förbud beträffande viss avkodningsutrustning finns bestämmelser som avser att förhindra obehörig tillgång till vissa tjänster. Såvitt gäller tekniska åtgärder eller arrangemang som används i samband med sådana tjänster i form av ljudradio- eller televisionsutsändningar som avses i 2 § 1 i den lagen är bestämmelserna om skydd för tekniska åtgärder i detta kapitel inte tillämpliga. Lag (2005:359).

Skydd för tekniska åtgärder

52 d §  Det är förbjudet att utan samtycke från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare kringgå en digital eller analog spärr som hindrar eller begränsar framställning av exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk, kringgå en teknisk skyddsprocess, exempelvis en kryptering, som hindrar eller begränsar tillgängliggörande för allmänheten av ett upphovsrättsligt skyddat verk eller kringgå en annan teknisk åtgärd som hindrar eller begränsar sådant tillgängliggörande.

[S2]Första stycket gäller inte när någon som lovligen har tillgång till ett exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk, kringgår en teknisk åtgärd för att kunna se eller lyssna på verket. Lag (2005:359).

52 e §  Det är förbjudet att tillverka, importera, överföra, sprida genom att exempelvis sälja eller hyra ut, eller i förvärvssyfte inneha anordningar, produkter eller komponenter eller att tillhandahålla tjänster som

  1. marknadsförs eller utannonseras i syfte att kringgå en teknisk åtgärd,
  2. utöver att kringgå en teknisk åtgärd endast har ett begränsat intresse från förvärvssynpunkt eller ett begränsat förvärvsmässigt användningsområde, eller
  3. huvudsakligen är utformade, konstruerade, anpassade eller framtagna i syfte att möjliggöra eller underlätta kringgående av en teknisk åtgärd. Lag (2005:359).

  • MD 2011:29:Tre bolag har marknadsfört en USB-modul vars enda syfte har varit att kirnggå det upphovsrättsliga skyddet för tekniska åtgärder för att på så sätt möjliggöra olovlig exemplarframställning av videospel. Bolagens handhavande av produkten har befunnits olovligt enligt 52 e och 57 a §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Marknadsföringen har därigenom ansetts otillbörlig enligt lagstridighetsprincipen.

Rätt att i vissa fall använda verk som skyddas av tekniska åtgärder

52 f §  Den som på grund av bestämmelserna i 13, 15 a, 15 b, 16, 17, 17 a, 17 e, 26, 26 a eller 26 e § får utnyttja ett upphovsrättsligt skyddat verk har rätt att använda ett exemplar av ett verk som denne lovligen har tillgång till på sätt som anges i aktuell bestämmelse även om exemplaret skyddas av en teknisk åtgärd.

[S2]Om en teknisk åtgärd hindrar sådan användning, får en domstol på yrkande av en berättigad användare förelägga upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare vid vite att möjliggöra för användaren att utnyttja verket på sätt som anges i aktuell bestämmelse.

[S3]I fråga om verk som har gjorts tillgängliga för allmänheten i enlighet med överenskomna avtalsvillkor på ett sätt som gör att enskilda kan få tillgång till verket genom överföring från en plats och vid en tidpunkt som de själva har valt gäller första och andra styckena endast sådan användning som sker med stöd av 13, 15 a eller 15 b §, 16 § första stycket, 17 eller 17 a §. Lag (2022:1712).

Skydd för elektronisk information om rättighetsförvaltning

52 g §  Det är förbjudet att utan samtycke från upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare

  1. avlägsna eller ändra elektronisk information om rättighetsförvaltning som avser ett upphovsrättsligt skyddat verk,
  2. förfoga över ett upphovsrättsligt skyddat verk eller ett exemplar av verket som ändrats i strid med 1 genom att sprida det, importera det i spridningssyfte eller överföra det till allmänheten.

[S2]Första stycket gäller endast om den åtgärd som vidtas orsakar, möjliggör, underlättar eller döljer ett intrång i en rättighet som skyddas enligt denna lag. Lag (2005:359).

Bestämmelsernas tillämplighet på närstående rättigheter

52 h §  Det som föreskrivs om verk i detta kapitel ska också tillämpas på prestationer som skyddas enligt 45, 46, 48 och 48 b §§ samt sådana sammanställningar och fotografier som skyddas enligt 49 och 49 a §§. Lag (2022:1712).

  • PMÖD 2018:2:Fråga om inskränkningen i ensamrätten avseende tidningar var tillämplig när ett tidningsföretag på sin webbplats och på Twitter återgav fotografier som hämtats från Facebook utan rättighetshavarens tillstånd. Patent- och marknadsöverdomstolen fann att inskränkningen var tillämplig och att fotografiernas rättsinnehavare inte hade rätt till ersättning. I bedömningen ingick bl.a. om fotografierna på Facebook hade överförts till allmänheten, om tidningsföretagets webbplats och användning av Twitter skulle vara att anse som tidningar, om återgivningarna hade skett i samband med en redogörelse för en dagshändelse samt om tidningsföretaget uppfyllt kravet på namn- och källangivelse.

6 b kap. Särskilda bestämmelser om vissa onlinetjänster för delning av innehåll

Tillämpningsområdet

52 i §  Detta kapitel gäller för sådana informationssamhällets tjänster som har som ett huvudsyfte att lagra och ge allmänheten tillgång till en stor mängd verk som laddats upp online av tjänsternas användare, om

  1. tjänsteleverantören ordnar och marknadsför verken i vinstsyfte, och
  2. tjänsten spelar en viktig roll på innehållsmarknaden genom att konkurrera med andra slags befintliga eller potentiella onlinetjänster för innehåll. Lag (2022:1712).

Tjänsteleverantörens upphovsrättsliga ansvar

52 j §  När en användare gör ett verk tillgängligt för allmänheten genom att ladda upp det på tjänsten, ska även tjänsteleverantören anses överföra verket till allmänheten enligt 2 § tredje stycket 1.

[S2]Bestämmelserna i 18 § lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster ska inte tillämpas på det ansvar som enligt denna lag föreskrivs för en sådan överföring. Lag (2022:1712).

Verkan av erhållna tillstånd

52 k §  Om en tjänsteleverantör har tillstånd att överföra ett verk till allmänheten enligt 52 j § första stycket, ska tillståndet även anses omfatta den överföring till allmänheten som görs av användaren, under förutsättning att

  1. användaren inte agerar i förvärvssyfte, eller
  2. användarens verksamhet inte genererar betydande intäkter. Lag (2022:1712).

Tjänsteleverantörens ansvarsfrihet

52 l §  En tjänsteleverantör ska inte ansvara för en olovlig överföring enligt 52 j § om leverantören, för det fall leverantören har fått en välgrundad underrättelse från rättsinnehavaren, skyndsamt hindrar tillgång till innehållet. För ansvarsfrihet krävs därutöver att leverantören har gjort det som skäligen kan krävas för att

  1. få tillstånd till de överföringar till allmänheten som leverantören gör på tjänsten, och
  2. säkerställa att innehåll som medför intrång i upphovsrätten till verk som rättsinnehavarna har försett leverantören med relevant och nödvändig information om, inte görs tillgängligt på tjänsten.

[S2]Vid bedömningen av om leverantören har gjort vad som skäligen kan krävas ska särskilt beaktas

  1. vilken typ av tjänst leverantören tillhandahåller,
  2. vilken publik och omfattning tjänsten har,
  3. vilken typ av verk som användarna av tjänsten laddar upp där, och
  4. vilka lämpliga och effektiva medel för att vidta åtgärder enligt första stycket 2 som finns tillgängliga på marknaden och leverantörens kostnad för dem.

[S3]De åtgärder som leverantören ska vidta för ansvarsfrihet enligt denna paragraf hindrar inte att leverantören vidtar nödvändiga åtgärder för att uppfylla sina skyldigheter enligt 52 o §. Lag (2022:1712).

52 m §  Det krav för ansvarsfrihet som föreskrivs i 52 l § första stycket 2 gäller inte för en tjänst som har varit tillgänglig för allmänheten i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under kortare tid än tre år, under förutsättning att

  1. tjänsteleverantörens årsomsättning understiger ett belopp motsvarande 10 miljoner euro, och
  2. antalet unika besökare på tjänsten föregående kalenderår inte översteg 5 miljoner per månad i genomsnitt. Lag (2022:1712).

Rätt till information

52 n §  En tjänsteleverantör ska på begäran av en rättsinnehavare eller en användare lämna information om de åtgärder leverantören vidtar enligt 52 l §.

[S2]Om leverantören har ingått ett avtal med en rättsinnehavare om sådan överföring till allmänheten som avses i 52 j §, ska leverantören informera rättsinnehavaren om den användning som sker med stöd av avtalet. Lag (2022:1712).

Skydd för laglig användning

52 o §  En tjänsteleverantör ska säkerställa att de åtgärder leverantören vidtar för att hindra tillgång till innehåll enligt 52 l § inte hindrar lagliga överföringar till allmänheten i någon påtaglig omfattning. Metoder för automatisk blockering får endast användas för att hindra tillgång till innehåll som med en hög grad av sannolikhet kan antas medföra intrång i upphovsrätt.

[S2]När tillgång till innehåll hindras, ska användaren skyndsamt underrättas om det. Lag (2022:1712).

Användarnas rätt att tillgängliggöra material

52 p §  En användare får, trots 2 §, tillgängliggöra verk för citat, kritik och recensioner och i karikatyr-, parodi- eller pastischsyfte på en tjänst som avses i 52 i §. Bestämmelserna i 11 § andra stycket ska tillämpas i sådana fall.

[S2]Användaren har också rätt att, utan hinder av åtgärder som tjänsteleverantören vidtar enligt 52 l §, tillgängliggöra innehåll som inte medför intrång i upphovsrätt på tjänsten.

[S3]Tjänsteleverantören ska i sina användarvillkor informera användarna om deras rätt enligt denna paragraf. Lag (2022:1712).

Klagomål

52 q §  En tjänsteleverantör ska ha rutiner för att kunna hantera klagomål från användare av tjänsten när tillgången till innehåll som de laddat upp har hindrats till följd av en åtgärd som vidtagits med stöd av 52 l §.

[S2]Den berörda rättsinnehavaren ska få tillfälle att yttra sig över klagomålet och motivera sin begäran om att tillgången till innehållet ska hindras.

[S3]Klagomål ska avgöras skyndsamt. Om rättsinnehavarens begäran inte är vederbörligen motiverad, ska innehållet återställas. Ett beslut om att inte återställa tillgången till innehållet ska föregås av en manuell granskning. Lag (2022:1712).

Skadestånd

52 r §  Om en tjänsteleverantör uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter enligt 52 o § och en användare lider skada av åsidosättandet, ska leverantören ersätta skadan. Lag (2022:1712).

Föreläggande att vidta rättelse

52 s §  Om en tjänsteleverantör åsidosätter sina skyldigheter enligt 52 o § eller 52 q § första eller tredje stycket får en domstol vid vite förelägga leverantören att vidta rättelse.

[S2]En talan om föreläggande enligt första stycket får väckas av en användare eller av en organisation som företräder användare.

[S3]En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om föreläggandet. Lag (2022:1712).

Tillämpning på närstående rättigheter

52 t §  Det som sägs om verk i detta kapitel ska också tillämpas på prestationer som avses i 45, 46 och 48 §§ och fotografier som avses i 49 a §. Lag (2022:1712).

Tvingande bestämmelser

52 u §  Ett avtalsvillkor som inskränker en användares rätt enligt detta kapitel är ogiltigt. Lag (2022:1712).

7 Kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m.

53 §  Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar en åtgärd, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 § andra stycket eller mot 50 §, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, för upphovsrättsbrott till böter eller fängelse i högst två år. Detta gäller också om någon för in ett exemplar av ett verk till Sverige i syfte att sprida det till allmänheten, om exemplaret har framställts utomlands och motsvarande framställning här skulle ha varit straffbar enligt första meningen.

[S2]Om brottet begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, döms för grovt upphovsrättsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen

  1. har föregåtts av särskild planering,
  2. har utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form,
  3. har varit av större omfattning, eller
  4. annars har varit av särskilt farlig art.

[S3]Den som för sitt enskilda bruk kopierar ett datorprogram som är utgivet eller av vilket exemplar har överlåtits med upphovsmannens samtycke, ska inte dömas till ansvar, om förlagan för kopieringen inte används i näringsverksamhet eller offentlig verksamhet och han eller hon inte utnyttjar framställda exemplar av datorprogrammet för annat ändamål än sitt enskilda bruk. Den som för sitt enskilda bruk framställer exemplar i digital form av en offentliggjord sammanställning i digital form ska under de förutsättningar som nyss nämnts inte dömas till ansvar.

[S4]Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 53 b § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet.

[S5]För försök eller förberedelse till upphovsrättsbrott eller grovt upphovsrättsbrott döms det till ansvar enligt 23 kap.brottsbalken. Lag (2020:540).

Prop. 2004/05:135: Paragrafen innehåller regler om straffansvar. Ändringen i fjärde stycket är föranledd av att bestämmelsen i nuvarande 53 a § flyttas till 53 b §. Den innebär alltså inte någon ändring i sak.

  • RH 2006:80:En person har arbetat som s.k. cracker inom ett internationellt nätverk med syfte att via Internet hämta hem upphovsrättsligt skyddade datorprogram och kringgå tillverkarnas säkerhetssystem. När programmens säkerhetssystem har kringgåtts har programmen lagts ut på servrar där åtminstone 100 personer kunnat ta del av dem utan begränsning. Hovrätten har funnit att den tilltalade (crackern) gjort sig skyldig till upphovsrättsintrång, dels genom att olovligen framställa exemplar av de aktuella programmen och dels genom att tillsammans och i samförstånd med andra göra programmen tillgängliga för allmänheten.
  • RH 1995:128:Brott mot upphovsrättslagen avseende alster av brukskonst (jackor). Fråga om verkshöjd, om det upphovsrättsliga skyddets omfång samt om intrång i upphovsrätten skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.
  • RH 2002:69:Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k. piratkopiering av mycket stor omfattning av bl.a. dataspel och -program. Även fråga om förbudet mot reformatio in pejus.
  • RH 2012:45:En person som har anordnat och drivit en fildelningstjänst, en så kallad Direct Connect-hubb, har dömts för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen.
  • RH 2013:27:Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  • RH 1996:158:Påföljden för brott mot upphovsrättslagen -- försäljning av piratkopior av videofilmer -- har bestämts till fängelse.
  • NJA 2017 s. 446:Upphovsrättsintrång är inte sådan brottslighet att dess art utgör skäl för fängelse. Också fråga om brottslighetens straffvärde.
  • NJA 2019 s. 423:En butiksägare som olovligen säljer varor med upphovsrättsligt skyddade motiv gör intrång i rättsinnehavarens ensamrätt till spridning också beträffande lagrade varor med likadana motiv, under förutsättning att även dessa är avsedda för försäljning.
  • RH 1996:32:Mångfaldigande av s.k. pressklippstidning och spridning av denna i ca 30 exemplar till olika förvaltningar inom en kommun ansågs inte ha skett för enskilt bruk. Den ansvarige har dömts för brott mot upphovsrättslagen.
  • NJA 2015 s. 1097:För att en tv-utsändning av ett idrottsevenemang ska anses ha verkshöjd krävs att innehållet i sändningen i sådan mån går utöver vad som är givet utifrån de förutsättningar som följer av själva matchen eller tävlingen, att innehållet kan betecknas som resultatet av ett eget intellektuellt skapande.
  • NJA 2000 s. 580:Åtal för brott mot upphovsrättslagen (1960:729) avseende handel med videospel har ogillats, dels därför att videospelen har ansetts inte vara filmverk, dels därför att befattningen med videospelen som datorprogram inte har ansetts innefatta rättshandlingar som är jämförliga med uthyrning. 1, 2, 19 och 53 §§ upphovsrättslagen.
  • NJA 1998 s. 838:Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av Adolf Hitlers kvarlåtenskap, bl a upphovsrätten till hans bok Mein Kampf, vilken sedermera överläts till Fristaten Bayern. Sedan ett svenskt förlag 1992 gett ut boken förs talan mot förläggaren angående intrång i den upphovsrätt som Bayern sålunda skall ha förvärvat. Det tyska konfiskationsbeslutet har inte tillerkänts verkan beträffande upphovsrätten i Sverige till boken. Fastän det inte anses klarlagt i målet att Bayern innehar upphovsrätten i Sverige till boken har ansvar för upphovsrättsintrång ådömts.
  • NJA 2000 s. 292:Fråga om anordnande av länkar till musikfiler på Internet utgör brott mot upphovsrättslagen.
  • NJA 2014 s. 859:Påföljden för brott mot upphovsrättslagen genom fildelning vid 51 tillfällen har i visst fall bestämts till ett kraftigt bötesstraff.
  • NJA 1985 s. 909:Fråga om ansvaret för daglig tidnings intrång i upphovsrätt till litterärt verk.
  • PMÖD 2016:9:Mål om ansvar för brott mot upphovsrättslagen m.m. samt skadestånd på grund av intrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att det inte är ett upphovsrättsligt relevant förfogande att för kommersiellt ändamål lagra varor försedda med upphovsrättsligt skyddade verk samt att själva lagringen inte heller utgör straffbart försök till brott mot upphovsrättslagen. Den tilltalade har frikänts i viss del. Prövning har skett i vad mån frikännandet påverkat den tilltalades skyldighet att betala skälig ersättning och ersättning för ytterligare skada, när ersättningsyrkandet också grundat sig på varumärkesintrång beträffande samma varor.
  • PMÖD 2018:7:Ett företag registrerat på Isle of Man marknadsförde och sålde över internet kopior av designmöbler m.m. till kunder i bl.a. Sverige. Verksamheten, som var mycket välplanerad och välorganiserad, pågick under flera års tid och omsatte mycket stora belopp. Ett svenskt företag skötte transporter och lagerhållning i Sverige. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att tre av de tilltalade skulle dömas för brott mot upphovsrättslagen och varumärkesintrång till fängelse i 1,5–2 år. En fjärde tilltalad dömdes för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen till villkorlig dom och dagsböter. Bland övriga frågor fanns yrkanden om bl.a. skälig ersättning för det olovliga utnyttjandet av de upphovsrättsligt skyddade verken. Eftersom det fanns brister i målsägandenas utredning bestämde Patent- och marknadsöverdomstolen skadeståndet till den nivå som hade vitsordats av de tilltalade som i och för sig skälig.

53 a §  Egendom med avseende på vilken brott föreligger enligt denna lag skall förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Även utbyte av sådant brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma gäller vad någon har tagit emot som ersättning för kostnader i samband med ett sådant brott, eller värdet av det mottagna, om mottagandet utgör brott enligt denna lag.

[S2]Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag får förklaras förverkad, om det behövs för att förebygga brott eller om det annars finns särskilda skäl. Detsamma gäller egendom som varit avsedd att användas som hjälpmedel vid ett sådant brott, om brottet har fullbordats eller om förfarandet har utgjort ett straffbart försök eller en straffbar förberedelse. I stället för egendomen får dess värde förklaras förverkat. Lag (2005:360).

Prop. 2004/05:135: Paragrafen, som är ny, innehåller regler om förverkande vid brott enligt upphovsrättslagen. De överväganden som ligger bakom paragrafen finns i avsnitt 9.7 och 10.5. Ytterligare möjligheter till förverkande finns bland annat i 36 ...

  • NJA 2017 s. 1070:Rätten till ett domännamn utgör egendom som kan förverkas.
  • RH 2012:45:En person som har anordnat och drivit en fildelningstjänst, en så kallad Direct Connect-hubb, har dömts för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen.
  • NJA 2000 s. 435:I mål om vitesförbud enligt (I) lagen om skydd för företagshemligheter, (II) upphovsrättslagen har käranden återkallat sin talan. Svaranden har ansetts inte ha rätt att få målet prövat enligt 13 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken.
  • NJA 1998 s. 838:Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av Adolf Hitlers kvarlåtenskap, bl a upphovsrätten till hans bok Mein Kampf, vilken sedermera överläts till Fristaten Bayern. Sedan ett svenskt förlag 1992 gett ut boken förs talan mot förläggaren angående intrång i den upphovsrätt som Bayern sålunda skall ha förvärvat. Det tyska konfiskationsbeslutet har inte tillerkänts verkan beträffande upphovsrätten i Sverige till boken. Fastän det inte anses klarlagt i målet att Bayern innehar upphovsrätten i Sverige till boken har ansvar för upphovsrättsintrång ådömts.
  • NJA 1995 s. 631:Fråga om yrkande om interimistiskt vitesförbud enligt 53 a § upphovsrättslagen kan avslås därför att förbudet skulle få oproportionerliga skadeverkningar. Även spörsmål om sannolika skäl visats föreligga för intrång i upphovsrätt. En bankgaranti har inte godtagits som säkerhet eftersom garantin inte gällde fall då ett interimistiskt vitesförbud hävs genom beslut under rättegången eller slutligt beslut.
  • PMÖD 2020:14:Fråga om beslag till säkerställande av förverkande enligt 53 a § upphovsrättslagen.

53 b §  På yrkande av upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare eller av den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket får domstolen vid vite förbjuda den som vidtar eller medverkar till en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 § att fortsätta med åtgärden.

[S2]Om käranden visar sannolika skäl för att en åtgärd som innebär intrång eller överträdelse som avses i 53 §, eller medverkan till åtgärden, förekommer och om det skäligen kan befaras att svaranden genom att fortsätta med åtgärden, eller medverkan till den, förringar värdet av den ensamrätt som upphovsrätten medför, får domstolen meddela vitesförbud för tiden till dess att målet slutligt har avgjorts eller något annat har beslutats. Innan ett sådant förbud meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada.

[S3]Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §.

[S4]Förbud enligt andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Saknar käranden förmåga att ställa sådan säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. I fråga om slaget av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.

[S5]När målet avgörs ska domstolen pröva om förbud som har meddelats enligt andra stycket fortfarande ska bestå.

[S6]I fråga om överklagande av beslut enligt andra eller fjärde stycket samt i fråga om handläggningen i högre domstol gäller rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap.rättegångsbalken.

[S7]En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet. Lag (2016:190).

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om vitesförbud. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

  • NJA 2015 s. 512:Utdömande av vite vid upphovsrättsligt intrång. En vitesadressat har tillräknats handlande av en tredje man.
  • AD 2017 nr 12:Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företaget brutit mot upphovsrättslagen och mot företagshemlighetslagen. Även fråga om arbetstagarna brutit mot lojalitetsplikten i anställningsförhållandet. Fråga också om beräkning av ekonomiskt skadestånd.
  • PMÖD 2017:1:I ett mål om vitesföreläggande enligt 53 b § upphovsrättslagen gjorde ett antal film- och musikbolag gällande att en internetleverantör, genom att ge sina kunder tillgång till tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer via den internetuppkoppling som bolaget tillhandahåller, medverkar till upphovsrättsintrång. Bolagen hade yrkat att internetleverantören vid vite ska förbjudas att medverka till intrången. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att det genom EU-domstolens praxis står klart att det s.k. Infosocdirektivet innebär att det ska vara möjligt med ett föreläggande mot en internetleverantör vars tjänster utnyttjas för att begå upphovrättsintrång även om internetleverantören enbart tillhandahåller sina kunder internetanslutning. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar också att den svenska upphovsrättslagen ska tolkas i ljuset av EU-rätten och att detta innebär att upphovsrättslagen ska tolkas på så sätt att det inte krävs någon medverkan i straffrättslig mening för att domstolen ska besluta om ett föreläggande. Patent- och marknadsöverdomstolen har också gjort en proportionalitetsbedömning och kommit fram till att det även i övrigt finns förutsättningar att meddela ett föreläggande. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför beslutat att internetleverantören ska förbjudas att medverka till intrången på så sätt att bolaget åläggs att genom tekniska blockeringsåtgärder hindra bolagets abonnenters tillgång till tjänsterna The Pirate Bay och Swefilmer via specifikt listade domännamn och webbadresser. Föreläggandet har begränsats till att gälla under tre år.
  • PMÖD 2019:1:I ett mål om intermistiskt vitesförbud enligt 53 b § andra stycket upphovsrättslagen har Patent- och marknadsöverdomstolen avslagit ett antal film- och musikbolags förbudsyrkande. Bolagen yrkade att en internetleverantör intermistiskt skulle åläggas att blockera sina kunders tillgång till flera domännamn och webbadresser. Via dessa gick det att nå tjänster där bl.a. upphovsrättsligt skyddade filmer och tv-program olovligen gjordes tillgängliga för allmänheten, hävdade bolagen. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att det i och för sig förelåg sannolika skäl för upphovsrättsintrång och att internetleverantören, i enlighet med den rättsliga bedömningen av begreppet ”medverkan” i Patent- och marknadsöverdomstolens tidigare avgörande PMÖD 2017:1, gjorde sig skyldig till medverkan till detta. Det fanns även en risk för att värdet av rättighetshavarnas ensamrätt till filmerna och tv-programmen förringades. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg dock att det på det intermistiska stadiet i processen inte fanns underlag för någon bedömning av i vilken utsträckning upphovsrättsligt skyddat material tillgängliggjordes via de aktuella webbsidorna. Bl.a. användes ett av domännamnen numera för en helt laglig tjänst och i fråga om andra domännamn hade bolagen inte motbevisat internetleverantörens påstående att flera av dem inte ledde till de tjänster där det skyddade materialet tillgängliggjordes. Med hänsyn till bl.a. intresset av internetanvändarnas informationsfrihet ansåg Patent- och marknadsöverdomstolen att det inte var proportionerligt med ett intermistiskt vitesförbud. Bolagens yrkande avslogs därför.
  • PMÖD 2019:19:Ett bolag som gjort gällande att det innehar rättigheterna till den elektriska ljusstaken Elflugan väckte talan mot ett annat bolag, som marknadsförde och sålde andra modeller av elljusstakar, och gjorde gällande dels upphovsrättsintrång, dels otillbörlig marknadsföring.
  • PMÖD 2020:1:Patent- och marknadsöverdomstolen har bedömt att en internetleverantör, i den mening som avses i 53 b § upphovsrättslagen, har medverkat till upphovsrättsintrång genom att ge internetuppkoppling till sina abonnenter som på det sättet fått tillgång till filmverk som olovligen tillgängliggjorts för allmänheten av The Pirate Bay och tre andra tjänster. Patent- och marknadsöverdomstolen har vid vite förbjudit internetleverantören att fortsätta medverka till upphovsrättsintrång samt ålagt denna att med tekniska blockeringsåtgärder hindra sina abonnenter från att få tillgång till tjänsterna via vissa domännamn och webbadresser. Även ytterligare domännamn och webbadresser som har till huvudsakligt syfte att ge tillgång till tjänsterna ska blockeras, om domännamnen och webbadresserna anmäls av något av de filmbolag som fört talan i målet.

53 c §  Om sökanden visar sannolika skäl för att någon har gjort ett intrång eller gjort sig skyldig till en överträdelse som avses i 53 §, får domstolen vid vite besluta att någon eller några av dem som anges i andra stycket ska ge sökanden information om ursprung och distributionsnät för de varor eller tjänster som intrånget eller överträdelsen gäller (informationsföreläggande). Ett sådant beslut får meddelas på yrkande av upphovsmannen eller upphovsmannens rättsinnehavare eller den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket. Det får bara meddelas om informationen kan antas underlätta utredning av ett intrång eller en överträdelse som avser varorna eller tjänsterna.

[S2]Skyldigheten att lämna information omfattar den som

  1. har gjort eller medverkat till intrånget eller gjort sig skyldig till eller medverkat till överträdelsen,
  2. i kommersiell skala har förfogat över en vara som intrånget eller överträdelsen gäller,
  3. i kommersiell skala har använt en tjänst som intrånget eller överträdelsen gäller,
  4. i kommersiell skala har tillhandahållit en elektronisk kommunikationstjänst eller en annan tjänst som har använts vid intrånget eller överträdelsen, eller
  5. har identifierats av någon som anges i 2–4 såsom delaktig i tillverkningen eller distributionen av en vara eller tillhandahållandet av en tjänst som intrånget eller överträdelsen gäller.

[S3]Information om varors eller tjänsters ursprung och distributionsnät kan särskilt avse

  1. namn på och adress till producenter, distributörer, leverantörer och andra som har innehaft varorna eller tillhandahållit tjänsterna,
  2. namn på och adress till avsedda grossister och detaljister, och
  3. uppgifter om hur mycket som har producerats, levererats, mottagits eller beställts och om vilket pris som har bestämts för varorna eller tjänsterna.

[S4]Bestämmelserna i första–tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §. Lag (2009:109).

  • NJA 2012 s. 975:Innehavare av ensamrätter att göra ett antal ljudböcker tillgängliga för allmänheten har ansökt om informationsföreläggande enligt upphovsrättslagen för en internetleverantör att vid vite ge information om namn på och adress till den som har registrerats som användare av en viss IP-adress, eftersom intrång i ensamrätterna påstås ha skett med användande av IP-adressen. Varken Datalagringsdirektivet eller Datakommunikationsdirektivet har utgjort hinder mot att meddela ett föreläggande. Även fråga om innebörden av uttrycket tillgängliggörande genom överföring till allmänheten och om beviskravet för informationsföreläggande.
  • RH 2017:25:Informationsföreläggande enligt 53 c § upphovsrättslagen. Hovrätten har vid en sammantagen bedömning funnit att fyra månader är en skälig tidsfrist för utlämnande av information avseende ett större antal IP-adresser. Vid bedömningen av tidsfristens längd har en licenstagare ansetts ha ett lika starkt intresse av informationen som en rättighetshavare.
  • PMÖD 2018:12:En ansökan om informationsföreläggande har avslagits, eftersom det inte visats att motparten förfogat över de uppgifter i form av s.k. IP-adresser som ansökan avsett. Fråga om bl.a. åberopande av bevisning i ärenden om informationsföreläggande.
  • PMÖD 2018:28:En ansökan om informationsföreläggande mot en internetleverantör avseende namn och adresser till användare av IP-adresser har avslagits, eftersom det inte visats sannolika skäl för upphovsrättsintrång. Även fråga om ny bevisning ska tillåtas. När det gäller kravet på giltig ursäkt i 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken har Patent- och marknadsöverdomstolen uttalat att en mildare syn som regel bör gälla vid överklagade beslut i ärenden om informationsförelägganden än i tvistemål som handläggs enligt reglerna i 50 kap. rättegångsbalken.
  • PMÖD 2018:29:En ansökan om informationsföreläggande mot en internet-leverantör avseende namn och adresser till användare av IP-adresser har avslagits, eftersom det inte visats sannolika skäl för upphovsrättsintrång. Även fråga om ny bevisning ska tillåtas. När det gäller kravet på giltig ursäkt i 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken har Patent- och marknadsöverdomstolen uttalat att en mildare syn som regel bör gälla vid överklagade beslut i ärenden om informationsförelägganden än i tvistemål som handläggs enligt reglerna i 50 kap. rättegångsbalken.

53 d §  Ett informationsföreläggande får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.

[S2]Skyldigheten att lämna information enligt 53 c § omfattar inte uppgifter vars yppande skulle röja att uppgiftslämnaren eller någon honom eller henne närstående som avses i 36 kap. 3 § rättegångsbalken har begått en brottslig handling.

[S3]I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) finns bestämmelser som begränsar hur mottagna personuppgifter får behandlas. Lag (2018:272).

  • NJA 2012 s. 975:Innehavare av ensamrätter att göra ett antal ljudböcker tillgängliga för allmänheten har ansökt om informationsföreläggande enligt upphovsrättslagen för en internetleverantör att vid vite ge information om namn på och adress till den som har registrerats som användare av en viss IP-adress, eftersom intrång i ensamrätterna påstås ha skett med användande av IP-adressen. Varken Datalagringsdirektivet eller Datakommunikationsdirektivet har utgjort hinder mot att meddela ett föreläggande. Även fråga om innebörden av uttrycket tillgängliggörande genom överföring till allmänheten och om beviskravet för informationsföreläggande.
  • PMÖD 2017:11:I mål om informationsföreläggande mot en internetleverantör enligt 53 c – 53 f §§ upphovsrättslagen (1960:729) avseende namn och adress till användare av ca 5 600 IP-adresser, där det funnits sannolika skäl för att upphovsrättsintrång förekommer, har vid en sammanvägd bedömning internetleverantören beviljats en tidsfrist på tre månader från Patent- och marknadsöverdomstolens beslut för att överlämna informationen. Tidsfristen har bestämts med beaktande av de integritetshänsyn som gör sig gällande, vilket medför att arbetet med att ta fram information kräver särskild noggrannhet och utbildning av medarbetare. I beslutet har Patent- och marknadsöverdomstolen även uttalat att en internetleverantör inte enbart kan hänvisa till tillgängliga resurser som argument för att informationen inte kan lämnas ut inom viss tid.
  • PMÖD 2018:12:En ansökan om informationsföreläggande har avslagits, eftersom det inte visats att motparten förfogat över de uppgifter i form av s.k. IP-adresser som ansökan avsett. Fråga om bl.a. åberopande av bevisning i ärenden om informationsföreläggande.
  • PMÖD 2018:28:En ansökan om informationsföreläggande mot en internetleverantör avseende namn och adresser till användare av IP-adresser har avslagits, eftersom det inte visats sannolika skäl för upphovsrättsintrång. Även fråga om ny bevisning ska tillåtas. När det gäller kravet på giltig ursäkt i 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken har Patent- och marknadsöverdomstolen uttalat att en mildare syn som regel bör gälla vid överklagade beslut i ärenden om informationsförelägganden än i tvistemål som handläggs enligt reglerna i 50 kap. rättegångsbalken.
  • PMÖD 2018:29:En ansökan om informationsföreläggande mot en internet-leverantör avseende namn och adresser till användare av IP-adresser har avslagits, eftersom det inte visats sannolika skäl för upphovsrättsintrång. Även fråga om ny bevisning ska tillåtas. När det gäller kravet på giltig ursäkt i 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken har Patent- och marknadsöverdomstolen uttalat att en mildare syn som regel bör gälla vid överklagade beslut i ärenden om informationsförelägganden än i tvistemål som handläggs enligt reglerna i 50 kap. rättegångsbalken.

53 e §  Om ett yrkande om informationsföreläggande riktar sig mot den som är sökandens motpart i ett mål om intrång eller överträdelse, ska bestämmelserna om rättegång som gäller för det målet tillämpas. Ett beslut om informationsföreläggande får överklagas särskilt.

[S2]Om yrkandet om informationsföreläggande riktar sig mot någon annan än den som anges i första stycket, ska lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Domstolen får bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader.

[S3]En talan om utdömande av vite får föras av den som har ansökt om föreläggandet. Lag (2016:190).

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om handläggningen av informationsföreläggande. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2, 6 och 9.4.1.

  • PMÖD 2016:15:I mål om informationsföreläggande mot en internetleverantör avseende namn och adress till användare av IP-adresser, där det finns sannolika skäl för att upphovsrättsintrång i filmer förekommer, har internetleverantören förpliktats att ersätta rättighetshavaren för rättegångskostnader. Möjligheten i 53 e § tredje stycket tredje meningen upphovsrättslagen (1960:729) att bestämma att vardera parten ska svara för sina rättegångskostnader har getts en begränsad tillämpning.

53 f §  Den som på grund av bestämmelserna i 53 c § andra stycket2-5 har förelagts att enligt första stycket samma paragraf lämna information har rätt till skälig ersättning för kostnader och besvär. Ersättningen ska betalas av den som har framställt yrkandet om informationsföreläggande.

[S2]Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst och som till följd av ett informationsföreläggande har lämnat ut information som avses i 9 kap. 31 § lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation ska sända en skriftlig underrättelse om detta till den som uppgifterna gäller tidigast efter en månad och senast efter tre månader från det att informationen lämnades ut. Kostnaden för underrättelsen ersätts enligt första stycket. Lag (2022:485).

[S3]53 g §Utöver det som anges i 3 kap.8 och 9 §§ lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning får personuppgifter om lagöverträdelser som innefattar brott enligt 53 § behandlas om detta är nödvändigt för att ett rättsligt anspråk ska kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Lag (2018:272).

53 h §  På yrkande av käranden får domstolen, i mål om intrång eller överträdelse som avses i 53 §, ålägga den som har gjort eller medverkat till intrånget eller gjort sig skyldig till eller medverkat till överträdelsen att bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om domen i målet.

[S2]Bestämmelserna i första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §. Lag (2009:109).

54 §  Den som i strid mot denna lag eller mot föreskrift enligt 41 § andra stycket utnyttjar ett verk ska betala skälig ersättning för utnyttjandet till upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare.

[S2]Sker det uppsåtligen eller av oaktsamhet, ska ersättning även betalas för den ytterligare skada som intrånget eller överträdelsen har medfört. När ersättningens storlek bestäms ska hänsyn särskilt tas till

  1. utebliven vinst,
  2. vinst som den som har begått intrånget eller överträdelsen har gjort,
  3. skada på verkets anseende,
  4. ideell skada, och
  5. upphovsmannens eller rättsinnehavarens intresse av att intrång inte begås. Andra stycket gäller även den som annars uppsåtligen eller av oaktsamhet vidtar en åtgärd, som innebär intrång eller överträdelse enligt 53 §.

[S3]Ersättningsskyldighet enligt första eller andra stycket gäller inte den som i samband med framställning av exemplar för privat bruk enbart överträder 12 § fjärde stycket, om inte denna överträdelse sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Lag (2009:109).

  • AD 2017 nr 12:Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företaget brutit mot upphovsrättslagen och mot företagshemlighetslagen. Även fråga om arbetstagarna brutit mot lojalitetsplikten i anställningsförhållandet. Fråga också om beräkning av ekonomiskt skadestånd.
  • NJA 2005 s. 510:En upphovsman har upplåtit mångfaldigande- och spridningsrätt till verk till ett bolag som försätts i konkurs. Fråga om massaansvar för försäljningsroyalty uppkommer när konkursboet överlåter vid konkursutbrottet befintligt lager av verk.
  • RH 2002:69:Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k. piratkopiering av mycket stor omfattning av bl.a. dataspel och -program. Även fråga om förbudet mot reformatio in pejus.
  • NJA 2012 s. 483:Svensk domsrätt har ansetts föreligga när en svensk som är bosatt i Stockholm och bedriver sin verksamhet där har väckt skadeståndstalan mot ett norskt bolag avseende ekonomisk skada och ideell skada för olovligt tillgängliggörande av ett fotografi på internet. Även fråga om partssuccession.
  • RH 2009:7:En tidningsartikel m.m. av en journalistpraktikant har använts utöver vad som ansetts vara förutsatt enligt avtalet om praktikplatsen. Praktikantens rättigheter till materialet har, med tillämpning av den s.k. tumregeln, inte ansetts övergått till arbetsgivaren och praktikanten har tillerkänts ersättning enligt 54 § upphovsrättslagen.
  • RH 1995:59:Bonniers Månadstidningar AB har i en tidning publicerat en bild av en byrå, vars framsida dekorerats med en beskuren affisch, som återger ett konstverk av konstnären Henri Matisse. Bonniers har härigenom ansetts ha överträtt bestämmelserna i 3 § andra stycket upphovsrättslagen och kränkt Matisses konstnärliga anseende och egenart och på grund härav befunnits skyldigt att utge ersättning till dödsboet efter Henri Matisse enligt 54 § tredje stycket nämnda lag.
  • RH 2013:27:Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  • NJA 2019 s. 3:Skälig ersättning vid obehörigt utnyttjande av ett filmverk.
  • NJA 1984 s. 34:Fråga om bestämmande av skadestånd vid uppsåtligt intrång i upphovsrätt till musikaliska verk med därtill hörande texter, bestående i utbjudande och försäljning av olovligen framställda grammofonskivor. 54 § upphovsrättslagen.
  • RH 1998:89:Grossist i mattbranschen som sålt olovlig efterbildning av upphovsrättsligt skyddat alster av brukskonst (röllakansmattor) har ansetts varit oaktsam och därför skyldig att betala skadestånd.
  • NJA 2010 s. 135:Upphovsrätt. Fotografiska bilder som med fotografens samtycke funnits på en webbplats har under en tid funnits även på en annan webbplats såsom del i en kundreferens. Fråga bl.a. om fotografierna genom att ha gjorts tillgängliga för allmänheten på den första webbplatsen ska anses ha utgivits och om fotografierna på den andra webbplatsen har utgjort en oväsentlig del av en bild i den mening som avses i 20 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
  • NJA 2018 s. 725:Passivt lagrande av datorprogramvara efter licenstiden har ansetts inte utgöra upphovsrättsintrång.
  • PMÖD 2018:7:Ett företag registrerat på Isle of Man marknadsförde och sålde över internet kopior av designmöbler m.m. till kunder i bl.a. Sverige. Verksamheten, som var mycket välplanerad och välorganiserad, pågick under flera års tid och omsatte mycket stora belopp. Ett svenskt företag skötte transporter och lagerhållning i Sverige. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att tre av de tilltalade skulle dömas för brott mot upphovsrättslagen och varumärkesintrång till fängelse i 1,5–2 år. En fjärde tilltalad dömdes för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen till villkorlig dom och dagsböter. Bland övriga frågor fanns yrkanden om bl.a. skälig ersättning för det olovliga utnyttjandet av de upphovsrättsligt skyddade verken. Eftersom det fanns brister i målsägandenas utredning bestämde Patent- och marknadsöverdomstolen skadeståndet till den nivå som hade vitsordats av de tilltalade som i och för sig skälig.
  • PMÖD 2018:32:Den huvudsakliga frågan i målet var om en inskränkning i ensamrätten avseende användning i rättsvårdens intresse (26 b § upphovsrättslagen) var tillämplig när en enskild person hade gjort utskrifter av fotografier och gett in som bevisning till en domstol utan samtycke från fotografen. Patent- och marknadsöver-domstolen fann att det var fråga om såväl exemplarframställning som spridning till allmänheten. Enligt domstolens bedömning kan en enskilds ingivande av bevis till domstol i och för sig omfattas av bestämmelsen i 26 b §. I det här fallet fann emellertid domstolen att agerandet inte var tillåtet, eftersom utskrifterna saknade relevans för det mål i vilket de åberopades som bevisning. Patent- och marknadsöverdomstolen gjorde undantag från huvudregeln och tillät därför överklagande.
  • NJA 1995 s. 164:Fråga om en stickad tunika varit skyddad enligt upphovsrättslagen och om den som saluhållit tunikan visat oaktsamhet.
  • NJA 1993 s. 390:En tidningsartikel, till vilken en hos ett tidningsföretag anställd medarbetare var upphovsman, har publicerats av ett annat tidningsföretag utan att det företaget fått artikeln överlåten till sig. Fråga huruvida medarbetaren, med hänsyn till innehållet i det för tidningsbranschen gällande kollektivavtalet, haft en självständig rätt till ersättning av detta företag för skada som tillfogats honom genom det olovliga utnyttjandet.
  • NJA 1981 s. 313:Fotograf har framställt en fotografisk bild av ett antal personer grupperade på en teaterscen framför den scenografi (dekor) som av scenograf skapats för ett visst teaterstycke. Den fotografiska bilden har därefter av fotografen överlåtits för att användas som omslagsbild till en saluhållen grammofonskiva. Bilden har ansetts som exemplar av scenografin och fotografens förfarande som intrång i scenografens upphovsrätt till scenografin. 1 och 2 §§ samt 54 § 1 st lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
  • PMÖD 2016:5:I mål om intrång i fotografisk bild enligt 49 a § upphovsrättslagen har Patent- och marknadsöverdomstolen – till skillnad från tingsrätten – funnit att det i målet inte visats att de påstått intrångsgörande bilderna innefattat framställning av exemplar av den upphovsrättsligt skyddade fotografiska bild som åberopats till grund för talan.
  • RH 1997:13:Fråga om alster av brukskonst (jackor) varit skyddade enligt upphovsrättslagen samt om intrång enligt denna lag skett genom senare framtagna jackor.
  • NJA 1985 s. 807:Fråga om ersättning för ideell skada på grund av olovligt utnyttjande av tidningsartikel för viss marknadsföringsåtgärd. 54 § 2 st upphovsrättslagen.
  • NJA 1985 s. 813:En sammanställning av uppgifter om krukväxter har ansetts som ett arbete vilket åtnjuter skydd enligt 49 § upphovsrättslagen. Tillika fråga om ersättning enligt 54 § 2 st samma lag.
  • NJA 1996 s. 354:Sveriges Television AB har ansetts skyldigt att utge skadestånd till en tonsättare för att en av honom tonsatt dikt framförts i television utan att han angetts som upphovsman till musiken. 3 § 1 st och 54 § 3 st upphovsrättslagen.
  • NJA 1986 s. 226:Regeln i 54 § 1 st upphovsrättslagen om vederlag har inte ansetts vara tillämplig när intrång skett i rätt till titel enligt 50 § samma lag.

55 §  På yrkande av upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare får domstolen, efter vad som är skäligt, besluta att egendom som ett intrång eller en överträdelse som avses i 53 § gäller ska återkallas från marknaden, ändras eller förstöras eller att någon annan åtgärd ska vidtas med den. Detsamma gäller i fråga om hjälpmedel som har använts eller varit avsett att användas vid intrånget eller överträdelsen.

[S2]Bestämmelserna i första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §.

[S3]Bestämmelserna i första stycket gäller inte om det olagliga förfarandet bestått i utförande av byggnadsverk.

[S4]Ett beslut om åtgärd enligt första stycket får inte innebära att upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare ska betala ersättning till den som åtgärden riktas mot.

[S5]Åtgärder enligt första stycket ska bekostas av svaranden om det inte finns särskilda skäl mot detta.

[S6]Ett beslut som avses i denna paragraf ska inte meddelas, om förverkande eller någon åtgärd till förebyggande av missbruk ska beslutas enligt 53 a § eller enligt brottsbalken. Lag (2009:109).

Prop. 2004/05:135: Paragrafen innehåller bestämmelser om civilrättsliga skyddsåtgärder, vilka innebär att rättighetshavaren har ett enskilt (privaträttsligt) anspråk på att bland annat olovligt framställda produkter exempelvis skall ändras, förstöras eller mot lösen lämnas ut till den som har lidit intrånget.

Ändringen i andra stycket innebär att åklagarens talerätt enligt den privaträttsliga regleringen upphävs. Därigenom överlåts till rättighetshavaren att avgöra om ett privaträttsligt anspråk ...

  • NJA 1998 s. 838:Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av Adolf Hitlers kvarlåtenskap, bl a upphovsrätten till hans bok Mein Kampf, vilken sedermera överläts till Fristaten Bayern. Sedan ett svenskt förlag 1992 gett ut boken förs talan mot förläggaren angående intrång i den upphovsrätt som Bayern sålunda skall ha förvärvat. Det tyska konfiskationsbeslutet har inte tillerkänts verkan beträffande upphovsrätten i Sverige till boken. Fastän det inte anses klarlagt i målet att Bayern innehar upphovsrätten i Sverige till boken har ansvar för upphovsrättsintrång ådömts.

56 §  Trots 55 § får domstolen, om det med hänsyn till det konstnärliga eller ekonomiska värdet hos ett exemplar av ett verk eller övriga omständigheter är skäligt, på yrkande av den som har handlat i god tro, meddela tillstånd att exemplaret mot särskild ersättning till upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare görs tillgängligt för allmänheten eller används för annat avsett ändamål. Lag (2009:109).

  • NJA 2000 s. 292:Fråga om anordnande av länkar till musikfiler på Internet utgör brott mot upphovsrättslagen.

56 a §  Om det skäligen kan antas att någon har gjort eller medverkat till ett intrång, eller gjort sig skyldig till eller medverkat till en överträdelse som avses i 53 §, får domstolen för att bevisning ska kunna säkras om intrånget eller överträdelsen besluta att en undersökning får göras hos denne för att söka efter föremål eller handlingar som kan antas ha betydelse för en utredning om intrånget eller överträdelsen (intrångsundersökning).

[S2]Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den som drabbas av den eller för något annat motstående intresse.

[S3]Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång eller överträdelse som avses i 53 §. Lag (2009:109).

Prop. 1998/99:11: Om det skäligen kan antas att någon har gjort ett intrång, eller en överträdelse som avses i 53 §, får domstolen för att bevisning skall kunna säkras om intrånget eller överträdelsen besluta att en undersökning får göras hos denne för att söka efter föremål eller handlingar som kan antas ha betydelse för utredning om intrånget eller överträdelsen (intrångsundersökning). ...

  • AD 2019 nr 52:Fråga om behörig domstol. Ett bolag har inkommit till Arbetsdomstolen med en ansökan om att domstolen, med stöd av 56 a § upphovsrättslagen, ska besluta om intrångsundersökning hos tre före detta arbetstagare i deras respektive bostad. Bolaget är bundet av kollektivavtal genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation, men organisationen har förklarat att den inte avser att föra bolagets talan i Arbetsdomstolen såvitt avser frågan om intrångsundersökning. Arbetsdomstolen har funnit att varken Arbetsdom-stolen eller Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol och att ansökan, som avser en arbetstvist, ska hänvisas till den tingsrätt som är behörig enligt de allmänna reglerna om laga domstol i 10 kap. rättegångs-balken.
  • RH 2016:2:Fråga om det finns tillräckliga skäl att tillgripa intrångsundersökning i bostadsutrymme.
  • RH 2012:44:Fråga om beviskrav vid ansökan om intrångsundersökning enligt 56 a § upphovsrättslagen. Hovrätten har funnit att det är tillräckligt att det skäligen kan antas att ett upphovsrättsligt skydd finns för de alster som åberopas i ansökan.
  • RH 2009:6:Vid intrångsundersökning enligt 56 a § upphovsrättslagen har sökanden bevisbördan för att upphovsrätt föreligger och någon bevislättnad i denna fråga finns inte. Det åvilar därmed sökanden att konkret visa att de aktuella handlingarna åtnjuter upphovsrättsligt skydd.

56 b §  En fråga om intrångsundersökning får tas upp endast på yrkande av upphovsmannen eller upphovsmannens rättsinnehavare eller den som på grund av upplåtelse har rätt att utnyttja verket. Om en rättegång inte är inledd, ska yrkandet framställas skriftligen.

[S2]Innan ett beslut om undersökning meddelas ska motparten ha fått tillfälle att yttra sig. Domstolen får dock omedelbart meddela ett beslut som gäller till dess annat har beslutats, om ett dröjsmål skulle medföra risk för att föremål eller handlingar som har betydelse för utredning om intrånget skaffas undan, förstörs eller förvanskas.

[S3]I övrigt ska en fråga om intrångsundersökning som uppkommer då en rättegång inte är inledd handläggas på samma sätt som om frågan har uppkommit under en rättegång. Lag (2016:190).

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller regler om handläggningen av en fråga om intrångsundersökning. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2 och 6.

Prop. 1998/99:11: Ett beslut om intrångsundersökning meddelas av den domstol där rättegång som rör intrånget pågår. Om rättegång inte är inledd, gäller i fråga om behörig domstol vad som är bestämt om tvistemål som rör intrång. Vad som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av domstols behörighet i fråga om tvist som skall tas upp i annan ordning än inför domstol skall dock inte tillämpas. ...

  • AD 2020 nr 59:Rättegångskostnader med anledning av ansökan om intrångsundersökning enligt upphovsrättslagen.

56 c §  Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om sökanden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas motparten. Saknar sökanden förmåga att ställa säkerhet, får domstolen befria sökanden från det. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten skall prövas av domstolen, om den inte har godkänts av motparten.

[S2]I fråga om överklagande av domstolens beslut om intrångsundersökning och i fråga om handläggningen i högre domstol gäller vad som föreskrivs i rättegångsbalken om överklagande av beslut enligt 15 kap.rättegångsbalken. Lag (1998:1454).

Prop. 1998/99:11: Ett beslut om intrångsundersökning får meddelas endast om sökanden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas motparten. Saknar sökanden förmåga att ställa säkerhet, får domstolen befria sökanden från det. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsöknings-

balken. Säkerheten ...

56 d §  Ett beslut om intrångsundersökning skall innehålla uppgifter om

  1. vilket ändamål undersökningen skall ha,
  2. vilka föremål och handlingar som det får sökas efter, och
  3. vilka utrymmen som får genomsökas.

[S2]Om det behövs, skall domstolen även förordna om andra villkor för verkställandet. Lag (1998:1454).

Prop. 1998/99:11: 3. vilka utrymmen som får genomsökas. Om det behövs, skall domstolen även förordna om andra villkor för verkställandet.

Paragrafen, som är ny, anger vilka villkor domstolen skall ställa upp för verkställandet.

56 e §  Ett beslut om intrångsundersökning gäller omedelbart. Om ansökan om verkställighet inte har gjorts inom en månad från beslutet, förfaller det.

[S2]Om sökanden inte inom en månad från det att verkställigheten avslutats väcker talan eller på något annat sätt inleder ett förfarande om saken, skall en åtgärd som företagits vid verkställigheten av intrångsundersökningen omedelbart gå åter, i den utsträckning det är möjligt. Detsamma gäller om ett beslut om intrångsundersökning upphävs sedan verkställighet genomförts. Lag (1998:1454).

Prop. 1998/99:11: Ett beslut om intrångsundersökning gäller omedelbart. Om ansökan om verkställighet inte har gjorts inom en månad från beslutet, förfaller det.

Om sökanden inte inom en månad från det att verkställigheten avslutats väcker talan eller på något annat sätt inleder ett förfarande om saken, skall en åtgärd som företagits vid verkställigheten av intrångsundersökningen omedelbart gå åter, i den utsträckning det är möjligt. Detsamma ...

  • RH 2016:2:Fråga om det finns tillräckliga skäl att tillgripa intrångsundersökning i bostadsutrymme.

56 f §  Ett beslut om intrångsundersökning verkställs av Kronofogdemyndigheten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tilllämpning av 1-3 kap., 17 kap.1-5 §§ samt 18 kap.utsökningsbalken. Sökandens motpart skall underrättas om verkställigheten endast om beslutet om intrångsundersökning har tillkommit efter motpartens hörande. Myndigheten har rätt att ta fotografier och göra film- och ljudupptagningar av sådana föremål som den får söka efter. Myndigheten har också rätt att ta kopior av och göra utdrag ur sådana handlingar som den får söka efter.

[S2]En intrångsundersökning får inte omfatta en skriftlig handling som avses i 27 kap. 2 § rättegångsbalken. Lag (2006:680).

Prop. 2005/06:200: Ändringen är en direkt följd av att 16 kap. 10 § utsökningsbalken föreslås bli upphävd. Någon särskild behörighetsregel behövs inte här när det finns en rikstäckande myndighet.

Prop. 1998/99:11: Ett beslut om intrångsundersökning verkställs av kronofogdemyndigheten enligt de villkor som domstolen har föreskrivit och med tillämpning av 1–3 kap., 16 kap. 10 §, 17 kap. <a ...

56 g §  När ett beslut om intrångsundersökning skall verkställas har motparten rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. I avvaktan på att biträdet inställer sig får verkställigheten inte påbörjas. Detta gäller dock inte, om

  1. undersökningen därigenom onödigt fördröjs, eller
  2. det finns en risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås.

[S2]Vid verkställigheten får Kronofogdemyndigheten anlita det biträde av en sakkunnig som behövs.

[S3]Myndigheten får tillåta att sökanden eller ett ombud för sökanden är närvarande vid undersökningen för att bistå med upplysningar. Om ett sådant tillstånd ges, skall myndigheten se till att sökanden eller ombudet inte i större utsträckning än som kan motiveras av verkställigheten får kännedom om förhållanden som kommer fram. Lag (2006:680).

Prop. 1998/99:11: När ett beslut om intrångsundersökning skall verkställas har motparten rätt att tillkalla ett juridiskt biträde. I avvaktan på att biträdet inställer sig får verkställigheten inte påbörjas. Detta gäller dock inte, om

56 h §  Fotografier och film- och ljudupptagningar av föremål samt kopior av och utdrag ur handlingar skall förtecknas och hållas tillgängliga för sökanden och motparten. Lag (1998:1454).

Prop. 1998/99:11: Fotografier och film- och ljudupptagningar av föremål samt kopior av och utdrag ur handlingar skall förtecknas och hållas tillgängliga för sökanden och motparten.

Paragrafen, som är ny, reglerar hur kronofogdemyndigheten skall hantera material från verkställigheten av en intrångsundersökning.

Om kronofogdemyndigheten vid intrångsundersökningen t.ex. fotograferat ett föremål eller tagit kopior av eller gjort utdrag ur affärshandlingar, ...

57 §  Vad som sägs i 53-56 h §§ skall också tillämpas på rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap.Lag (1998:1454).

Prop. 1998/99:11: Vad som sägs i 5356 h §§ skall också tillämpas på rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap.

Paragrafen anger sanktionsbestämmelser för vissa upphovsrätten närstående rättigheter.

Ändringen innebär att bestämmelserna om intrångsundersökning även får tillämpas på rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. upphovsrättslagen.

  • AD 2017 nr 12:Två arbetstagare har startat ett nytt, med arbetsgivaren konkurrerande, företag och därefter sagt upp sig. I det nya företaget har de använt sig av den tidigare arbetsgivarens databaser avseende vissa kontaktuppgifter. Fråga om arbetstagarna och det nya företaget brutit mot upphovsrättslagen och mot företagshemlighetslagen. Även fråga om arbetstagarna brutit mot lojalitetsplikten i anställningsförhållandet. Fråga också om beräkning av ekonomiskt skadestånd.
  • RH 2002:69:Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k. piratkopiering av mycket stor omfattning av bl.a. dataspel och -program. Även fråga om förbudet mot reformatio in pejus.
  • RH 2012:45:En person som har anordnat och drivit en fildelningstjänst, en så kallad Direct Connect-hubb, har dömts för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen.
  • RH 2013:27:Fråga om straffrättsligt medverkansansvar för upphovsrättsintrång genom tillhandahållande av en fildelningstjänst (The Pirate Bay) inom ett datornätverk och om de medverkandes skyldighet att för intrånget betala ersättning enligt upphovsrättslagen (1960:729).
  • NJA 2015 s. 1097:För att en tv-utsändning av ett idrottsevenemang ska anses ha verkshöjd krävs att innehållet i sändningen i sådan mån går utöver vad som är givet utifrån de förutsättningar som följer av själva matchen eller tävlingen, att innehållet kan betecknas som resultatet av ett eget intellektuellt skapande.
  • PMÖD 2018:32:Den huvudsakliga frågan i målet var om en inskränkning i ensamrätten avseende användning i rättsvårdens intresse (26 b § upphovsrättslagen) var tillämplig när en enskild person hade gjort utskrifter av fotografier och gett in som bevisning till en domstol utan samtycke från fotografen. Patent- och marknadsöver-domstolen fann att det var fråga om såväl exemplarframställning som spridning till allmänheten. Enligt domstolens bedömning kan en enskilds ingivande av bevis till domstol i och för sig omfattas av bestämmelsen i 26 b §. I det här fallet fann emellertid domstolen att agerandet inte var tillåtet, eftersom utskrifterna saknade relevans för det mål i vilket de åberopades som bevisning. Patent- och marknadsöverdomstolen gjorde undantag från huvudregeln och tillät därför överklagande.
  • PMÖD 2019:27:Patent- och marknadsöverdomstolen har fastställt en dom som innebar att en man dömdes till dagsböter för att ha lagt ut ett fotografi på sin webbplats utan rättighetshavarens tillstånd. Mannen, som påstod att han hämtat fotografiet på en öppen Facebooksida, gjorde bl.a. gällande att hans förfogande var tillåtet på grund av att rättighetshavaren - genom att acceptera användarvillkoren på Facebook eller Instagram - hade gett sitt tillstånd till andra att använda fotografiet. Han gjorde vidare gällande att hans förfogande i vart fall omfattades av undantaget om nyhetsrapportering och därför var tillåtet.

57 a §  Den som i annat fall än som avses i 53 § säljer, hyr ut eller för försäljning, uthyrning eller annat förvärvssyfte innehar ett hjälpmedel som är avsett endast för att underlätta olovligt borttagande eller kr inggående av en anordning som anbringats för att skydda ett datorprogram mot olovlig exemplarframställning, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1992:1687).

  • MD 2011:29:Tre bolag har marknadsfört en USB-modul vars enda syfte har varit att kirnggå det upphovsrättsliga skyddet för tekniska åtgärder för att på så sätt möjliggöra olovlig exemplarframställning av videospel. Bolagens handhavande av produkten har befunnits olovligt enligt 52 e och 57 a §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Marknadsföringen har därigenom ansetts otillbörlig enligt lagstridighetsprincipen.

57 b §  Den som, i annat fall än som avses i 53 §, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 52 e eller 52 g § döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

[S2]Den som, i annat fall än som avses i 53 §, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 52 d § döms till böter. Lag (2005:359).

58 §  Patent- och marknadsdomstolen är rätt domstol i mål och ärenden enligt denna lag om de inte ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

[S2]Det som sägs i rättegångsbalken om inskränkning av en domstols behörighet i fråga om tvist som ska tas upp i annan ordning än inför domstol ska inte tillämpas i fråga om ett yrkande om informationsföreläggande eller intrångsundersökning. Lag (2016:190).

Prop. 2015/16:57: Paragrafen innehåller bestämmelser om behörig domstol. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.2, 6 och 7.1.

  • AD 2019 nr 52:Fråga om behörig domstol. Ett bolag har inkommit till Arbetsdomstolen med en ansökan om att domstolen, med stöd av 56 a § upphovsrättslagen, ska besluta om intrångsundersökning hos tre före detta arbetstagare i deras respektive bostad. Bolaget är bundet av kollektivavtal genom medlemskap i en arbetsgivarorganisation, men organisationen har förklarat att den inte avser att föra bolagets talan i Arbetsdomstolen såvitt avser frågan om intrångsundersökning. Arbetsdomstolen har funnit att varken Arbetsdom-stolen eller Patent- och marknadsdomstolen är behörig domstol och att ansökan, som avser en arbetstvist, ska hänvisas till den tingsrätt som är behörig enligt de allmänna reglerna om laga domstol i 10 kap. rättegångs-balken.
  • PMÖD 2017:6:Ett bolag hade yrkat interimistiskt förbud enligt upphovsrättslagen resp. marknadsföringslagen och till grund för yrkandena åberopat bl.a. att svaranden hade skapat ett datorprogram inom ramen för sin anställning hos bolaget. Huruvida anställning hade förelegat var tvistigt. Patent- och marknadsdomstolen har ansetts inte behörig att pröva bolagets yrkande om interimistiskt förbud enligt upphovsrättslagen, eftersom tvisten rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Patent- och marknadsdomstolen har dock ansetts behörig att pröva yrkandet om interimistiskt förbud enligt marknadsföringslagen.

59 §  Åklagaren får väcka åtal för brott som avses i denna lag endast om åtal är motiverat från allmän synpunkt.

[S2]Överträdelse av 3 § eller av föreskrift enligt 41 § andra stycket får alltid beivras av upphovsmannens efterlevande make, släktingar i rätt upp- och nedstigande led eller syskon.

[S3]Egendom som avses i 55 § får, om brott enligt denna lag skäligen kan antas föreligga, tas i beslag. I fråga om ett sådant beslag tillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet. Lag (2020:540).

  • NJA 1998 s. 838:Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av Adolf Hitlers kvarlåtenskap, bl a upphovsrätten till hans bok Mein Kampf, vilken sedermera överläts till Fristaten Bayern. Sedan ett svenskt förlag 1992 gett ut boken förs talan mot förläggaren angående intrång i den upphovsrätt som Bayern sålunda skall ha förvärvat. Det tyska konfiskationsbeslutet har inte tillerkänts verkan beträffande upphovsrätten i Sverige till boken. Fastän det inte anses klarlagt i målet att Bayern innehar upphovsrätten i Sverige till boken har ansvar för upphovsrättsintrång ådömts.

8 Kap. Lagens tillämpningsområde

60 §  Bestämmelserna om upphovsrätt tillämpas på

  1. verk av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige,
  2. verk som först utgivits i Sverige eller samtidigt i Sverige och utom riket,
  3. filmverk vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i Sverige,
  4. här uppfört byggnadsverk,
  5. konstverk som utgör del av här belägen byggnad eller på annat sätt är fast förenat med marken.

[S2]Vid tillämpning av första stycket 2. anses samtidig utgivning ha ägt rum, om verket utgivits i Sverige inom trettio dagar efter utgivning utomlands. Vid tillämpning av första stycket 3. anses, där ej annat visas, den vars namn på sedvanligt sätt utsatts på exemplar av filmverket som verkets producent.

[S3]Bestämmelserna i 26 k-26 p §§ tillämpas på verk av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige.

[S4]Bestämmelserna i 44 a § tillämpas på utgivningar och offentliggöranden av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. Bestämmelserna tillämpas också på utgivningar och offentliggöranden av juridiska personer som har säte i Sverige.

[S5]Bestämmelserna i 50 och 51 §§ tillämpas på varje litterärt eller konstnärligt verk, oberoende av dess ursprung. Lag (2007:521).

61 §  Bestämmelserna i 45, 47 och 48 §§ är tillämpliga på framföranden, ljudupptagningar samt ljudradio- och televisionsutsändningar som äger rum i Sverige. Dessutom tillämpas 45 § på framföranden av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige, 47 § på ljudupptagningar vars framställare är svensk medborgare eller svensk juridisk person eller har sin vanliga vistelseort i Sverige och 48 § på utsändningar av radio- eller televisionsföretag som har sitt säte i Sverige. Bestämmelserna i 46 § tillämpas på ljudupptagningar och upptagningar av rörliga bilder vars framställare är svensk medborgare eller svensk juridisk person eller har sin vanliga vistelseort i Sverige liksom på sådana upptagningar av rörliga bilder som äger rum i Sverige. Bestämmelsen i 46 § om exemplarframställning gäller dock alla ljudupptagningar.

[S2]Bestämmelserna i 48 b § tillämpas på presspublikationer vars framställare är etablerad i Sverige. Bestämmelserna i 49 § tillämpas på arbeten vars framställare är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. Bestämmelserna tillämpas även på arbeten vars framställare är svensk juridisk person och har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet i Sverige. Om den juridiska personen har sitt säte i Sverige men inte sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet här, tillämpas bestämmelserna dock endast om arbetet ingår i en ekonomisk verksamhet som har etablerats i Sverige.

[S3]Av bestämmelserna i 49 a § tillämpas hänvisningen till 50 och 51 §§ på alla fotografiska bilder och övriga bestämmelser på fotografiska bilder

  1. vars framställare är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige, eller
  2. som först har getts ut i Sverige eller samtidigt i Sverige och utomlands, eller
  3. som har infogats i en byggnad eller annan anordning som är fast förenad med marken, om byggnaden eller anordningen är belägen i Sverige.

[S4]Vid tillämpningen av tredje stycket 2 anses utgivningen ha skett samtidigt, om bilden har getts ut i Sverige inom trettio dagar efter utgivningen utomlands.

[S5]Av bestämmelserna i 45 § tillämpas hänvisningen till 26 k-26 m §§ endast på framföranden som har gjorts av någon som är svensk medborgare eller som har sin vanliga vistelseort i Sverige. Av bestämmelserna i 46 § tillämpas hänvisningen till 26 k-26 m §§ endast på upptagningar vars framställare är svensk medborgare eller svensk juridisk person eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. Av bestämmelserna i 49 a § tillämpas hänvisningen till 26 k-26 p §§ endast på fotografiska bilder vars framställare är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort i Sverige. Lag (2022:1712).

Prop. 2006/07:79: Paragrafen innehåller regler om den anknytning till Sverige som krävs för att upphovsrättslagen skall vara direkt tillämplig när det gäller närstående rättigheter. Endast redaktionella ändringar har gjorts i paragrafen. Ändringarna innebär att de tidigare hänvisningarna i sista stycket till bestämmelserna i 26 j § om följerätt respektive 26 k § om kassettersättning har ändrats. För följerättens del hänvisas i stället till 26 n – 26 ...

  • RH 2002:69:Fråga om påföljd och skadestånd vid brott mot upphovsrättslagen genom s.k. piratkopiering av mycket stor omfattning av bl.a. dataspel och -program. Även fråga om förbudet mot reformatio in pejus.

61 a §  När verk eller andra prestationer som skyddas enligt denna lag sänds ut till allmänheten över satellit, skall den upphovsrättsligt relevanta åtgärden anses ske i det land där sändarföretaget under sin kontroll och på sitt ansvar för in prestationerna i en oavbruten överföring till satelliten och därifrån till marken.

[S2]Detta gäller inte, om införandet äger rum i ett land som inte ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som inte heller tillhandahåller den skyddsnivå som föreskrivs i kapitel 2 i Europeiska gemenskapernas råds direktiv 93/83/EEG av den 27 september 1993.12

[S3]Om i fall som avses i andra stycket uppsändningen till satelliten äger rum i ett EES-land, skall den upphovsrättsligt relevanta åtgärden anses ske i det land där uppsändningen äger rum. Om uppsändningen till satelliten inte äger rum i ett EES-land men det radio- eller televisionsföretag som har beslutat om utsändningen har sitt säte i ett EES-land, skall den upphovsrättsligt relevanta åtgärden anses ske i det landet. Lag (1995:447).

61 b §  När ett radio- eller tv-företag gör sin utsändning av ett radio- eller tv-program eller en upptagning av programmet tillgänglig för allmänheten i en tjänst via internet ska den upphovsrättsligt relevanta åtgärden anses ske i det land där företaget huvudsakligen är etablerat. Detta gäller endast i fråga om utövande av de rättigheter som krävs för att utnyttja de verk och andra prestationer som skyddas enligt denna lag och som ingår i radio- eller tv-programmet samt under förutsättning att

  1. företaget tillhandahåller eller kontrollerar och ansvarar för tjänsten,
  2. tillgängliggörandet sker samtidigt med den ursprungliga utsändningen eller under en begränsad tid efter den,
  3. när det gäller tv-program, det är fråga om ett nyhets- eller aktualitetsprogram eller ett program som är tv- företagets egen produktion och som är finansierat i dess helhet av företaget, men inte till den del programmet återger ett idrottsevenemang, och
  4. företagets huvudsakliga etablering är i ett land som ingår i EES.

[S2]Detsamma ska gälla när ett radio- eller tv-företag gör material som utgör komplement till ett radio- eller tv-program enligt första stycket tillgängligt för allmänheten i en sådan tjänst som anges i samma stycke. Det ska gälla också när tillgängliggörandet sker före den ursprungliga utsändningen av programmet.

[S3]När det avtalas om ersättning för utnyttjande som avses i denna paragraf ska avtalsparterna beakta alla aspekter av tjänsten. Lag (2021:357).

61 c §  När lärare och elever vid en utbildningsanstalt som är etablerad i ett EES-land i samband med undervisning på distans använder verk och prestationer som skyddas enligt denna lag och användningen sker i enlighet med de bestämmelser som i det landet genomför artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG, i den ursprungliga lydelsen, ska den upphovsrättsligt relevanta åtgärden anses ske i det landet. Lag (2022:1712).

61 d §  När ett bibliotek, museum, arkiv eller en institution för film- eller ljudarvet som är etablerad i ett EES-land använder verk och prestationer som skyddas enligt denna lag och användningen sker i enlighet med de bestämmelser som i det landet genomför artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG, i den ursprungliga lydelsen, ska den upphovsrättsligt relevanta åtgärden anses ske i det landet. Lag (2022:1712).

62 §  Regeringen får, under förutsättning av ömsesidighet eller om det följer av ett sådant avtal med en främmande stat eller en mellanfolklig organisation som riksdagen godkänt, meddela föreskrifter om denna lags tillämpning med avseende på andra länder. Regeringen får också meddela föreskrifter om lagens tillämpning på verk och fotografiska bilder som först har utgivits av en mellanfolklig organisation och på inte utgivna verk och fotografiska bilder som en sådan organisation får ge ut. Lag (1995:1273).

9 Kap. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

63 §  Denna lag träder i kraft den 1 juli 1961; dock att 51 § och därtill anslutande bestämmelser i 6 och 8 kap. skola, såvitt angår återgivande i tryckt skrift, träda i kraft den dag Konungen förordnar. Lag (1970:488).64 § Genom denna lag upphävas:

  1. 1) lagen den 30 maj 1919 (nr 381) om rätt till litterära och musikaliska verk;
  2. 2) lagen den 30 maj 1919 (nr 382) om rätt till verk av bildande konst;
  3. 3) lagen den 14 december 1956 (nr 590) om skydd för vissa kartor; samt
  4. 4) lagen den 1 mars 1957 (nr 32) om tillfällig förlängning av skyddstid för litterära och musikaliska verk.

65 §  Den nya lagen skall, med iakttagande av vad i 66-69 §§ sägs, äga tillämpning jämväl med avseende å litterärt eller konstnärligt verk, som tillkommit före ikraftträdandet. Lag (1970:488).

  • NJA 1998 s. 838:Efter andra världskrigets slut fattades i Tyskland beslut om konfiskering av Adolf Hitlers kvarlåtenskap, bl a upphovsrätten till hans bok Mein Kampf, vilken sedermera överläts till Fristaten Bayern. Sedan ett svenskt förlag 1992 gett ut boken förs talan mot förläggaren angående intrång i den upphovsrätt som Bayern sålunda skall ha förvärvat. Det tyska konfiskationsbeslutet har inte tillerkänts verkan beträffande upphovsrätten i Sverige till boken. Fastän det inte anses klarlagt i målet att Bayern innehar upphovsrätten i Sverige till boken har ansvar för upphovsrättsintrång ådömts.

66 §  Sådana exemplar av ett verk, som framställts med stöd av äldre lag, må fritt spridas och visas, dock att vad i 23 § stadgas om uthyrning av noter till musikaliskt verk skall äga tillämpning.

67 §  Trycksatser, klichéer, formar och andra hjälpmedel, som med stöd av äldre lag framställts för mångfaldigande av visst verk, må utan hinder av vad i nya lagen är stadgat fritt användas för sitt ändamål till utgången av år 1963. På exemplar, som framställts med stöd härav, skall vad i 66 § sägs äga motsvarande tillämpning.

68 §  Beträffande tidning, tidskrift eller annat verk, som består av självständiga bidrag från särskilda medarbetare och som utgivits före nya lagens ikraftträdande, skall upphovsrätt enligt 5 § tillkomma utgivaren eller, om han ej är känd, förläggaren.

[S2]Om såsom utgivare angivits offentlig undervisningsanstalt eller akademi eller ock bolag, förening eller annan samfällighet eller, där utgivare ej är känd, dylik samfällighet är förläggare, skall skyddstiden beräknas enligt 44 §.

69 §  Äldre lag skall tillämpas på sådant avtal om överlåtelse av upphovsrätt, som tillkommit före nya lagens ikraftträdande. Lag (1976:192).

70 §  Vad i 65-67 §§ sägs skall äga motsvarande tillämpning med avseende å rättighet, som skyddas genom föreskrift i 5 kap.

[S2]Har avtal om upptagning som sägs i 45 § tillkommit före nya lagens ikraftträdande, skall vad i 69 § sägs äga motsvarande tillämpning.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Ändring, SFS 1961:347

    Omfattning
    ikrafttr.

Lag (1970:488) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1970.
    I fråga om alster av konsthantverk eller konstindustri, som tillkommit före ikraftträdandet och då åtnjöt skydd enligt äldre bestämmelser, äger de nya bestämmelserna tillämpning, om alstret är att hänföra under brukskonst, och skall i annat fall upphovsrätten icke upphöra före utgången av september 1980.
    Förarbeten
    Prop. 1969:618
    Omfattning
    ändr. 1, 10, 43, 44, 63, 65 §§
    Ikraftträder
    1970-10-01

Ändring, SFS 1971:886

Ändring, SFS 1973:363

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1973.
    Den nya lagen skall tillämpas även på verk som tillkommit före ikraftträdandet, dock med följande undantag:
    1. Exemplar av verk som framställts med stöd av äldre lag får fritt spridas och visas.
    2. Har någon före ikraftträdandet tillverkat trycksats, kliché, form eller annat sådant hjälpmedel för att med stöd av äldre lag mångfaldiga visst verk, får han använda det för detta ändamål till utgången av år 1975 och fritt sprida och visa exemplar som framställts.
    Vad sålunda stadgas om verk skall äga motsvarande tillämpning på framförande, ljudupptagning samt ljudradio- och televisionsutsändning som avses i 45-48 §§ ävensom på arbete som avses i 49 §.
    Förarbeten
    Prop. 1973:15
    Omfattning
    ändr. 8, 9, 19, 21, 24, 25, 39, 45-49, 58, 60, 61 §§; ny 24 a §

Lag (1976:192) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Lag (1978:488) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978. Den skall tillämpas även på verk som tillkommit före ikraftträdandet. Vad sålunda har föreskrivits om verk skall ha motsvarande tillämpning på framförande, ljudupptagning, ljudradioutsändning och televisionsutsändning som avses i 45, 46 och 48 §§ samt på arbete som avses i 49 §.
    Förarbeten
    Prop. 1977/78:97
    Omfattning
    ändr. 12, 18, 22, 45, 46, 48, 49, 51, 62 §§; nya 22 a-22 c §§

Lag (1980:610) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
    Den nya lagen skall tillämpas även på sådant verk och i 49 § avsett arbete som tillkommit före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1979/80:132
    Omfattning
    ändr. 49 §; ny 15 a §

Lag (1982:284) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982. Den gäller inte beträffande intrång eller överträdelse som har skett dessförinnan eller i fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1981/82:152
    Omfattning
    ändr. 53, 55, 57, 59 §§

Lag (1982:1059) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Den skall tillämpas även på verk som har tillkommit före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1982/83:40
    Omfattning
    ändr. 23 §

Lag (1986:367) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Lag (1986:1426) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 april 1987. Lagen tillämpas inte på kretsmönster som har tillkommit före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1986/87:49
    Omfattning
    ändr. 10 §
    Ikraftträder
    1987-04-01

Lag (1987:800) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder ikraft den 1 januari 1988.
    2. Har upphovsmannen avlidit före ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser fortfarande tillämpas.
    Förarbeten
    Prop. 1986/87:86
    Omfattning
    ändr. 41, 42 §§
    Ikraftträder
    1988-01-01

Lag (1989:396) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989.
    Lagen tillämpas även på verk som har tillkommit före ikraftträdandet. Bestämmelserna i 40 a § tillämpas även på överlåtelser som har ägt rum före ikraftträdandet.
    Förarbeten
    Prop. 1988/89:85
    Omfattning
    ändr. 1, 11, 23, 24, 27 §§; nya 40 a §, rubr. närmast före 40 a §
    Ikraftträder
    1989-07-01

Lag (1991:1073) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Den skall tillämpas även på verk som har kommit till före ikraftträdandet. Vad som föreskrivs om verk gäller också framföranden, ljudupptagning, ljudradiosändning och televisionssändning som avses i 45, 46 och 48 §§ samt arbete som avses i 49 §.
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:149
    Omfattning
    ändr. 22 a §
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1992:1687) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 utom i fråga om 23 §. Vad gäller 23 § träder lagen i kraft den dag regeringen bestämmer. Har regeringen inte före den 1 januari 1994 satt lagen i kraft såvitt gäller 23 §, träder dock lagen i den delen aldrig i kraft. Har regeringen före den 1 januari 1994 satt lagen i kraft såvitt gäller 23 §, upphör lagen att gälla i den delen vid utgången av år 1993. Lag (1993:1008).
    2. Lagen tillämpas även på verk som har tillkommit före i kraftträdandet utom så vitt gäller åtgärder som vidtagits eller rättigheter som förvärvats dessförinnan.
    Förarbeten
    Prop. 1992/93:48, Bet. 1992/93:LU17
    Omfattning
    ändr. 1, 11, 23, 27, 40 a, 53 §§, rubr. närmast före 40 a §; nya 11 a, 11 b, 57 a §§
    CELEX-nr
    391L0250
    Ikraftträder
    1993-01-01

Lag (1993:1007) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 utom i fråga om 19 § tredje meningen som träder i kraft den dag regeringen bestämmer. (I kraft den 1 januari 1994, 1993:1646).
    2. Lagen tillämpas även på verk som har kommit till före ikraftträdandet utom när det gäller åtgärder som har gjorts eller rättigheter som har förvärvats före den tidpunkten. Det som sägs i 19 § om uthyrning och andra jämförliga rättshandlingar avseende exemplar av litterära verk skall dock alltid tillämpas från tiden för ikraftträdandet.
    3. Det som sägs i 2 tillämpas också i fråga om framföranden, upptagningar, utsändningar och arbeten som avses i 45, 46, 48, och 49 §§. I fråga om framföranden, ljudupptagningar och utsändningar för vilka skyddstiden enligt äldre bestämmelser löpte ut före den 1 juli 1986, gäller dock fjärde och femte punkterna i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1986:367) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Lag (1993:1213).
    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:413, Prop. 1992/93:214, Bet. 1992/93:LU44
    Omfattning
    upph. 11 a, 11 b, 15 a, 22 a, 22 b, 22 c, 22 d, 24 a §§; ändr. 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 45, 46, 47, 48, 49, 58 §§; nya 26 a-26 i §§, rubr. närmast före 11-13, 15-23, 25, 26, 26 c, 26 d, 26 g, 26 i
    Ikraftträder
    1994-01-01

Lag (1993:1008) om ändring i lagen (1992:1687) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:413, Prop. 1992/93:214, Bet. 1992/93:LU44
    Omfattning
    ändr. 1 p ikrafttr.- och övergångsbest. till 1992:1687

Lag (1993:1213) om ändring i lagen (1993:1007) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:24, Prop. 1993/94:49, Bet. 1993/94:LU10
    Omfattning
    ändr. 3 p ikrafttr.- och övergångsbest. till 1993:1007

Ändring, SFS 1993:1646

    Omfattning
    ikrafttr. av 19 § tredje meningen i 1993:1007

Lag (1994:190) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994, då lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild skall upphöra att gälla.
    2. Med de undantag som anges i punkterna 3--7 tillämpas de nya föreskrifterna även på verk och fotografiska bilder som har kommit till före ikraftträdandet.
    3. Sådana exemplar av en fotografisk bild som har framställts med stöd av äldre föreskrifter, får även i fortsättningen fritt spridas och visas. De nya föreskrifterna tillämpas inte heller i övrigt när det gäller åtgärder som har gjorts eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet.
    4. Bestämmelserna om upphovsrättens giltighetstid i 43 och 44 §§ tillämpas på fotografiska verk som har kommit till före ikraftträdandet endast under förutsättning att skyddstiden enligt äldre bestämmelser inte har löpt ut vid ikraftträdandet.
    5. Bestämmelsen om skyddstid i 49 a § tredje stycket tillämpas på fotografiska bilder som har kommit till före ikraftträdandet endast under förutsättning att skyddstiden enligt äldre bestämmelser inte har löpt ut vid ikraftträdandet.
    6. Om de nya föreskrifterna i fråga om en viss fotografisk bild medför en kortare skyddstid än den som följer av äldre bestämmelser, skall de äldre bestämmelserna om skyddstid tillämpas.
    7. Bestämmelsen i 10 § andra stycket tillämpas inte på kretsmönster som kom till före den 1 april 1987.
    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:226, Prop. 1993/94:109, Bet. 1993/94:LU16
    Omfattning
    ändr. 1, 10, 16, 26 b, 26 d, 26 e, 58, 61, 62 §§; ny 49 a §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:233) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:227, Prop. 1993/94:122, Bet. 1993/94:LU17
    Omfattning
    ändr. 53, 57 §§; ny 53 a §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1995:447) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 1995.
    2. Bestämmelserna i 26 d § tredje stycket och 61 a § skall i fråga om avtal som har ingåtts före ikraftträdandet inte tillämpas förrän den 1 januari 2000.
    3. Bestämmelsen i 45 § tredje stycket såvitt gäller hänvisningen till 39 § första meningen skall inte tillämpas i fråga om avtal om filminspelning som har ingåtts före ikraftträdandet. I fråga om sådana avtal gäller dock att en utövande konstnär genom avtalet skall anses ha överlåtit rätt att genom filmen göra framförandet tillgängligt för allmänheten.
    4. Med de undantag som anges i 5 och 6 skall de nya föreskrifterna tillämpas även på verk och prestationer som har kommit till före ikraftträdandet.
    5. De nya föreskrifterna skall inte tillämpas när det gäller åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet. Bestämmelserna i 19 § andra stycket samt 45 och 46 §§ såvitt gäller hänvisningen till 19 § andra stycket skall dock alltid tillämpas från tiden för ikraftträdandet.
    6. I fråga om framföranden, ljudupptagningar och utsändningar för vilka skyddstiden enligt äldre bestämmelser löpte ut före den 1 juli 1986 gäller 4 och 5 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1986:367) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:266, Prop. 1994/95:58, Bet. 1994/95:LU4
    Omfattning
    ändr. 19, 26 d, 26 f, 45, 46, 47, 48, 49 a, 57, 61 §§, nya 52 a, 61 a §§, rubr. närmast före 45, 46, 47, 48, 49, 49 a §§
    CELEX-nr
    393L0083
    Ikraftträder
    1995-06-01

Lag (1995:1273) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.
    2. De nya bestämmelserna tillämpas även på verk som har kommit till före ikraftträdandet.
    3. De nya bestämmelserna tillämpas inte när det gäller åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet. De exemplar av ett verk som har framställts med stöd av äldre bestämmelser får fritt spridas och visas. Vad som sägs i 19 § andra stycket och 26 j § skall dock tillämpas.
    4. Om någon efter utgången av upphovsrättens giltighetstid enligt de äldre bestämmelserna men före ikraftträdandet har börjat att förfoga över ett verk genom att framställa exemplar av det eller genom att göra det tillgängligt för allmänheten, får han utan hinder av de nya bestämmelserna om upphovsrättens giltighetstid i nödvändig och sedvanlig utsträckning fortsätta den planerade verksamheten dock längst till den 1 januari 2000. Sådan rätt till förfogande har under motsvarande förutsättningar även den som har vidtagit väsentliga åtgärder för att framställa exemplar av verket eller för att göra det tillgängligt för allmänheten. De exemplar av ett verk som framställs med stöd av dessa bestämmelser får fritt spridas och visas. Vad som sägs i 19 § andra stycket och 26 j § skall dock tillämpas.
    5. Om upphovsrättens giltighetstid för ett visst verk vid tillämpningen av de nya bestämmelserna blir kortare än den skulle ha blivit vid tillämpning av äldre bestämmelser, tillämpas de äldre bestämmelserna om giltighetstid. Bestämmelserna i 44 § tredje stycket tillämpas dock alltid efter ikraftträdandet.
    6. Det som sägs i punkterna 2 - 5 tillämpas också på framföranden och upptagningar som avses i 45 och 46 §§.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:34, Prop. 1994/95:151, Bet. 1995/96:LU1
    Omfattning
    ändr. 43, 44, 45, 46, 60, 62 §§; nya 2 a kap, 44 a §
    CELEX-nr
    393L0098
    Ikraftträder
    1996-01-01

Lag (1995:1274) om ändring i lagen (1995:447) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen (1995:447) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk att punkt 6 övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla så vitt avser framföranden och ljudupptagningar.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:34, Prop. 1994/95:151, Bet. 1995/96:LU1
    Omfattning
    upph. 6 p övergångsbest. till 1995:447 delvis
    CELEX-nr
    393L0098
    Ikraftträder
    1996-01-01

Lag (1996:846) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:296, Prop. 1995/96:160, Bet. 1995/96:KU29
    Omfattning
    ändr. 53 a §
    Ikraftträder
    1996-12-01

Lag (1997:309) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
    2. De nya bestämmelserna tillämpas även på verk och framföranden som har kommit till före ikraftträdandet.
    3. De nya bestämmelserna tillämpas även på avtal om överlåtelse som har ingåtts före ikraftträdandet, dock inte på avtal som har ingåtts före den 19 november 1992. Beträffande avtal som har ingåtts därefter men före den 1 juli 1994 föreligger rätt till ersättning enligt de nya bestämmelserna endast om krav på ersättning har framställts före den 1 september 1997.
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:246, Prop. 1996/97:129, Bet. 1996/97:LU22
    Omfattning
    ändr. 45 §; ny 29 §
    Ikraftträder
    1997-07-01

Lag (1997:790) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
    2. De nya bestämmelserna tillämpas även på verk och prestationer som har kommit till före ikraftträdandet. I fråga om arbeten som har framställts inom femton år före ikraftträdandet gäller rätt enligt 49 § till den 1 januari 2014.
    3. De nya bestämmelserna tillämpas inte när det gäller åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet. De exemplar av arbeten enligt 49 § som har framställts med stöd av äldre bestämmelser får fritt spridas och visas. Hänvisningen i 49 § tredje stycket till 19 § andra stycket skall dock tillämpas.
    4. Om någon med stöd av äldre bestämmelser har börjat att förfoga över ett arbete enligt 49 § genom att framställa exemplar av det eller genom att göra det tillgängligt för allmänheten, får han trots de nya bestämmelserna i nödvändig och sedvanlig utsträckning fortsätta den planerade verksamheten, dock längst till den 1 januari 2000. Sådan rätt till förfogande har under motsvarande förutsättningar även den som före ikraftträdandet har vidtagit väsentliga åtgärder för att framställa exemplar av arbetet eller för att göra det tillgängligt för allmänheten. De exemplar av ett arbete som framställs med stöd av dessa bestämmelser får fritt spridas och visas. Hänvisningen i 49 § tredje stycket till 19 § andra stycket skall dock tillämpas.
    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:24, Prop. 1996/97:111, Bet. 1997/98:LU2
    Omfattning
    ändr. 12, 19, 21, 26 b, 26 g, 49, 53, 61 §§, rubr. närmast före 26 g §
    CELEX-nr
    396L0009
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1998:1454) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 1998/99:24, Prop. 1998/99:11, Bet. 1998/99:LU5
Omfattning
ändr. 57 §, rubr. närmast före 53 §; nya 56 a, 56 b, 56 c, 56 d, 56 e, 56 f, 56 g, 56 h §§
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:1552) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
  2. De nya bestämmelserna tillämpas även på verk och prestationer som har kommit till före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 1998/99:22, Prop. 1997/98:156, Bet. 1998/99:LU3
Omfattning
ändr. 45, 46, 60, 61 §§, rubr. till 2 a kap. rubr. närmast före 26 j §; ny 26 k §, rubr. närmast före 26 k §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (2000:92) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2000.
  2. De nya bestämmelserna i 9 och 26 a §§ tillämpas även på verk som ingår i en bilaga till ett beslut som meddelats före ikraftträdandet.
  3. Den nya bestämmelsen i 26 § tillämpas även på uppgifter i verk som anförts muntligen eller skriftligen före ikraftträdandet.
  4. En åtgärd som före ikraftträdandet har vidtagits med ett sådant verk som avses i punkterna 2 och 3 och som då var tillåten kan inte angripas med stöd av de nya bestämmelserna.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:134, Prop. 1999/2000:35, Bet. 1999/2000:KU14
Omfattning
ändr. 9, 26, 26 a §§
Ikraftträder
2000-04-01

Lag (2000:665) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:262, Prop. 1999/2000:100, Bet. 1999/2000:FiU27
Omfattning
ändr. 16, 26 e §§
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2005:359) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
  2. Med de undantag som anges i 3-5 skall de nya föreskrifterna även tilllämpas på verk och prestationer som har kommit till före ikraftträdandet.
  3. Äldre bestämmelser i 19 § första stycket skall fortfarande tillämpas på sådana exemplar av verk som med upphovsmannens samtycke har överlåtits inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet före ikraftträdandet.
  4. Bestämmelsen i 46 § andra stycket om beräkning av skyddstiden för ljudupptagningar skall inte tillämpas på ljudupptagningar beträffande vilka skyddstiden löpt ut vid lagens ikraftträdande.
  5. Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas i fråga om åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:247, Prop. 2004/05:110, Bet. 2004/05:LU27
Omfattning
upph. 15 §, rubr. närmast före 15 §; nuvarande 13, 26 d, 26 f, 26 i betecknas 42 c, 42 e, 42 f, 42 a §§; ändr. 2, 12, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 23, 24, 26 k, 30, 45, 46, 47, 48, 49, 49 a, 54, 58, 59, de nya 42 a, 42 c, 42 e, 42 f §§, rubr. närmast före 12, 16, 17, 30, 47 §§, rubr. närmast före 13, 26 i §§ sätts närmast före 42 c, 42 a §§; nya 11 a, 20 a, 26 l, 26 m, 42 b, 42 d, 52 b, 52 c, 52 d, 52 e, 52 f, 52 g, 52 h, 57 b §§, rubr. närmast före 11 a, 14, 20 a, 42 b, 42 d, 42 e, 42 f, 52 b, 52 d, 52 f, 52 g, 52 h §§, nya kapitelrubr. närmast före rubr. före 42 a, 52 b §§
CELEX-nr
32001L0029
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:360) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
  2. För brott begångna innan denna lag trätt i kraft gäller 55 § i sin äldre lydelse.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:237, Prop. 2004/05:135, Bet. 2004/05:JuU31
Omfattning
nuvarande 53 a § betecknas 53 b §; ändr. 53 §, nya 53 b §, 55 §; ny 53 a §
CELEX-nr
32001L0029
Ikraftträder
2005-07-01

Lag (2005:757) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2005/06:9
Omfattning
ändr. 49 a §
Ikraftträder
2005-12-01

Lag (2006:680) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2005/06:356, Prop. 2005/06:200, Bet. 2005/06:SkU35
Omfattning
ändr. 56 g, 56 f §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2007:521) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
  2. Med det undantag som anges i 3 skall de nya bestämmelserna även tilllämpas på verk och prestationer som har kommit till före ikraftträdandet.
  3. Har en vidareförsäljning av ett konstverk skett före ikraftträdandet gäller fortfarande äldre bestämmelser.
  4. Bestämmelsen i 26 p § tredje stycket skall dock tillämpas även på fordringar som har uppkommit före ikraftträdandet, om inte fordran innan dess har preskriberats enligt äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 2006/07:195, Prop. 2006/07:79, Bet. 2006/07:NU13
Omfattning
upph. 26 j §, rubr. närmast före 26 j §; ändr. 49 a, 60, 61 §§; nya 26 n, 26 o, 26 p §§, rubr. närmast före 26 n §
CELEX-nr
32001L0084
Ikraftträder
2007-07-01

Lag (2008:1416) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2008/09:130, Prop. 2008/09:1, Bet. 2008/09:UbU1
Omfattning
ändr. 16, 26 e §§
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2009:109) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.
  2. Bestämmelserna i 53 c53 f och 53 h §§ ska inte tillämpas när intrånget eller överträdelsen, eller försöket eller förberedelsen till intrånget eller överträdelsen, har begåtts före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2008/09:176, Prop. 2008/09:67, Bet. 2008/09:NU11
Omfattning
ändr. 53 b, 54, 55, 56, 56 a, 56 b §§; nya 53 c, 53 d, 53 e, 53 f, 53 g, 53 h §§
CELEX-nr
32004L0048
Ikraftträder
2009-04-01

Lag (2009:406) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2008/09:237, Prop. 2008/09:150, Bet. 2008/09:KU24
Omfattning
ändr. 26 §
Ikraftträder
2009-06-30

Lag (2010:697) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2009/10:331, Prop. 2009/10:115, Bet. 2009/10:KU25
Omfattning
ändr. 49 §; nya 25 a, 48 a §§
CELEX-nr
32010L0013
Ikraftträder
2010-08-01

Lag (2010:1206) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 26 n §
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2011:94) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2010/11:148, Prop. 2010/11:33, Bet. 2010/11:NU9
Omfattning
ändr. 42 a, 45, 46, 48, 49, 49 a §§; ny 42 g §, rubr. närmast före 42 g §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2013:691) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2013.
  2. De nya bestämmelserna ska tillämpas även på verk och prestationer som har tillkommit före ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 45 § andra stycket och 46 § andra stycket ska dock inte tillämpas om skyddstiden har löpt ut vid lagens ikraftträdande.
  3. Äldre bestämmelser gäller i fråga om åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet. 45 a, 45 c och 45 d §§ ska dock tillämpas även på avtal som har ingåtts före ikraftträdandet.
  4. Om inte annat uttryckligen har avtalats ska en överlåtelse, genom vilken en utövande konstnär före ikraftträdandet har överlåtit den rätt till en ljudupptagning som konstnären har enligt 45 § till en framställare av ljudupptagningar, anses omfatta även tid efter det att skyddstiden för den utövande konstnärens rätt enligt äldre bestämmelser löpt ut.
Förarbeten
Rskr. 2012/13:282, Prop. 2012/13:141, Bet. 2012/13:NU21
Omfattning
upph. rubr. närmast före 42 f, 42 g §§; ändr. 16, 21, 26 m, 26 p, 42 a, 42 b, 42 d, 42 e, 43, 45, 46, 47, 48, 49, 49 a, 58 §§, rubr. närmast före 42 b, 42 c, 42 d, 42 e, 48 §§; nya 42 h, 45 a, 45 b, 45 c, 45 d §§, rubr. närmast före 42 h §
CELEX-nr
32011L0077
Ikraftträder
2013-11-01

Lag (2014:884) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2013/14:363, Prop. 2013/14:206, Bet. 2013/14:NU26
Omfattning
ändr. 45, 46, 48, 49, 49 a, 58 §§; nya 16 a, 16 b, 16 c, 16 d §§, rubr. närmast före 16 a §
CELEX-nr
32012L0028
Ikraftträder
2014-10-29

Lag (2015:661) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2015/16:12, Prop. 2014/15:118, Bet. 2015/16:KU2
Omfattning
ändr. 26 e §, rubr. närmast före 26 e §
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2016:190) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2016.
  2. Mål och ärenden som har inletts i Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt före ikraftträdandet ska överlämnas till Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen.
  3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för övriga mål och ärenden som har inletts i allmän domstol före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2015/16:159, Prop. 2015/16:57, Bet. 2015/16:JuU10
Omfattning
ändr. 53 b, 53 e, 56 b, 58 §§
Ikraftträder
2016-09-01

Lag (2016:371) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2015/16:202, Prop. 2015/16:123, Bet. 2015/16:NU18
Omfattning
ändr. 16 d §
Ikraftträder
2016-06-01

Lag (2016:979) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2016/17:20, Prop. 2015/16:181, Bet. 2016/17:NU5
Omfattning
ändr. 26 m, 26 p, 45 b §§
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2017:323) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.
  2. Tillstånd som har beslutats med stöd av 16 och 17 §§ i den äldre lydelsen gäller fortfarande.
Omfattning
ändr. 16, 17, 21, 42 d §§, rubr. närmast före 16, 17, 42 d §§
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2018:272) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2017/18:232, Prop. 2017/18:111, Bet. 2017/18:CU19
Omfattning
ändr. 53 d, 53 g §§
Ikraftträder
2018-05-25

Lag (2018:604) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om försäljningar som skett före år 2018.
Förarbeten
Rskr. 2017/18:278, Prop. 2017/18:92, Bet. 2017/18:NU14
Omfattning
ändr. 26 p §; ny 26 q §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:1099) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 11 oktober 2018.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2017/18:362, Prop. 2017/18:241, Bet. 2017/18:NU21
Omfattning
nuvarande 17 § betecknas 17 e §; ändr. den nya 17 e §, 26 k, 45, 46, 48, 49, 49 a, 52 f §§; nya 17, 17 a, 17 b, 7 c, 17 d, 17 f §§
Ikraftträder
2018-10-11

Lag (2020:540) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2019/20:312, Prop. 2019/20:149, Bet. 2019/20:NU18
Omfattning
ändr. 53, 59 §§
Ikraftträder
2020-09-01

Lag (2020:872) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2020/21:16, Prop. 2019/20:168, Bet. 2020/21:KU3
Omfattning
ändr. 2 kap. 26 e §
Ikraftträder
2020-12-01

Lag (2021:357) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 7 juni 2021.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet. De nya 49 b och 61 b §§ ska dock från och med den 7 juni 2025 respektive den 7 juni 2023 gälla i fråga om rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2020/21:288, Prop. 2020/21:153, Bet. 2020/21:NU19
Omfattning
ändr. 42 f, 47, 52 a §§; nya 49 b, 61 b §§
Ikraftträder
2021-06-07

Lag (2022:485) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Förarbeten
Rskr. 2021/22:302, Prop. 2021/22:136, Bet. 2021/22:TU17
Omfattning
ändr. 53 f §
Ikraftträder
2022-06-03

Lag (2022:1712) om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
  2. Lagen tillämpas även på verk och prestationer som har tillkommit före ikraftträdandet.
  3. Äldre bestämmelser gäller i fråga om åtgärder som har vidtagits eller rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet. Den nya bestämmelsen i 29 § andra stycket gäller dock även avtal som har ingåtts före ikraftträdandet men tidigast den 1 januari 2003. I fråga om sådana avtal ska upphovsmannen, den utövande konstnären eller framställaren av en fotografisk bild ha samma rätt till information som en upphovsman vars bidrag till ett verk inte är betydande har enligt 29 a § tredje stycket och 29 b §.
Förarbeten
Rskr. 2022/23:41, Prop. 2021/22:278, Bet. 2022/23:NU6
Omfattning
upph. 33, 34, 35, 40 §§, rubr. närmast före 14, 18 §§; nuvarande 18, 42 h §§ betecknas 15, 42 k §§; ändr. 16, 21, 27, 29, 30, 38, 42 a, 45, 46, 48, 49, 49 a, 52 f, 52 h, 61 §§, rubr. närmast före 16 §, rubr. närmast före 42 h § sätts närmast före 42 k §; nya 13, 15 a, 15 b, 15 c, 16 e, 29 a, 29 b, 29 c, 29 d, 29 e, 42 h, 42 i, 42 j, 48 b, 48 c, 48 d, 49 c, 52 i, 52 j, 52 k, 52 l, 52 m, 52, n, 52 o, 52 p, 52 q, 52 r, 52 s, 52 t, 52 u, 61 c, 61 d §§, rubr. närmast före 13, 15 a, 16 e, 29, 29 a, 29 d, 42 h, 42 i, 48 b, 52 i, 52 j, 52 k, 52 l, 52, n, 52 o, 52 p, 52 q, 52 r, 52 s, 52 t, 52 u §§, kapitelrubr. närmast före 52 i §
Ikraftträder
2023-01-01