Sammanfattning av uppdraget

Regeringen tillkallar en kommission med uppgift att undersöka

• dels hur svenska myndigheter, banker och andra före och under andra världskriget befattat sig med tillgångar i guld och andra värden som kan ha tillhört judar och som förvärvats från Nazityskland,
• dels hur myndigheter, banker och andra efter andra världskriget behandlat banktillgodohavanden och andra tillgångar som tillhört judar och som på grund av judeförföljelserna före och under kriget blivit herrelösa,
• dels om det av de handlingar som finns i Flyktkapitalbyråns arkiv framgår om eventuell tysk-judisk egendom likviderades genom Flyktkapitalbyråns verksamhet.BakgrundFrågan om hur olika länder under och efter andra världskriget behandlat tillgångar som tillhört judar har väckt betydande internationell uppmärksamhet under senare tid.

Särskilda undersökningskommissioner har tillsatts i bl.a. Schweiz, Portugal, Frankrike och Norge. Intresset har inte minst riktats mot de länder som var neutrala under kriget, bl.a. Sverige, Schweiz och Portugal. GuldFrågan har ställts om dessa länder före och under andra världskriget med öppna ögon tog emot guld från Nazityskland som betalning i handelsutbytet trots att de visste eller borde ha vetat att guldet hade stulits från judar som ett led i Nazitysklands judeförföljelser, så kallat rövat guld.

Frågan är nära sammanlänkad med frågan om vad som har hänt med guld som Nazityskland tillägnat sig i ockuperade länders centralbanker. För svensk del tilldrar sig Riksbankens transaktioner under andra världskriget störst intresse. Under slutet av andra världskriget varnade de allierade de neutrala länderna för att ta emot guld från Tyskland som betalning vid varuexport. Efter krigsslutet undersöktes frågan i Sverige och guld som kunde antas vara rövat återlämnades. Riksbanken återlämnade 7,1 ton guld till den Banque Nationale de Belgique år 1949 och cirka 6 ton guld till De Nederlandsche Bank år 1955.

Riksbanken har nyligen tillsatt en utredning bestående av en utredare och två sekreterare utan någon anknytning till Riksbanken. Utredningens uppdrag är att göra en förnyad undersökning i Riksbankens arkivhandlingar för att utröna om det finns ytterligare uppgifter om Riksbankens förvärv av så kallat rövat guld. I uppdraget ingår att göra en sammanställning av relevant material.Privatpersoners banktillgodohavanden och annan privat egendom

Vid tiden före andra världskriget när förföljelserna av judar inletts i Nazityskland överfördes judisk egendom bl.a. till svenska banker i syfte att rädda tillgångarna undan tyska myndigheter. Men även från andra länder överfördes tillgångar till svenska banker.

Fram till februari 1940 var det tillåtet för utlänningar att sätta in sina tillgodohavanden på svenska banker. I februari 1940 infördes en valutareglering som framför allt syftade till att förhindra att utländskt flyktkapital sökte sig till Sverige. Utlänningar kunde således inte längre göra insättningar i svenska banker.

Under 1960-talet gjordes utredningar i Svenska Bank-föreningens regi som syftade till att kartlägga bankkonton som blivit herrelösa till följd av kriget. Utredningsarbetet bedrevs under ett par år och resulterade i att cirka 1,2 miljoner kronor ställdes till Röda korsets förfogande för bildande av en fond för ersättning till offer för den nazistiska förföljelsen. Judiska organisationer var starkt kritiska mot Bankföreningens handlingssätt. Bland annat framfördes kritik mot att tillgångar i notariatdepåer och bankfack inte kom att ingå i beräkningsunderlaget.

I samband med andra världskriget kan även judisk egendom i form av tavlor, smycken m.m. ha förts till Sverige. Vissa förfrågningar gjordes vid samma tid till advokater, revisorer transportörer och andra för att försöka utröna om sådan egendom kunde finnas hos dem. Frågan kan behöva belysas ytterligare.

Tyska tillgångar

Sedan de fyra huvudallierade efter den tyska kapitulationen förklarat att de övertagit högsta makten i Tyskland vände de sig till bl.a. Sverige med anspråk på förfoganderätten och kontrollen över tyska tillgångar i Sverige. Förhandlingar med de allierade ledde till lagstiftning som belade all tysk egendom i Sverige med skingringsförbud. En särskild myndighet, Flyktkapitalbyrån, upprättades, vilken efter avslutandet av det s.k. Washington-avtalet med de allierade år 1946 fick i uppdrag att likvidera den tyska egendomen.

Flyktkapitalbyrån upphörde med sin verksamhet år 1956 i samband med att ett avtal träffades med Förbundsrepubliken Tyskland. Avtalet reglerade den ersättning som skulle utgå till de tyska rättsägare vilkas egendom likviderats i Sverige.

Ersättningen utbetalades ur en fond i Tyskland till vilken tillgängliga medel överförts från svensk och tysk sida. Enligt vad som uppgetts om Flyktkapitalbyråns verksamhet avvecklades i princip inte egendom som tillhörde personer som varit utsatta för de nazistiska förföljelserna. Det kan emellertid inte uteslutas att egendom tillhörig tyska judar likviderades av Flyktkapitalbyrån. Detta är en fråga som behöver belysas.

Uppdraget

Kommissionens uppgift är att skapa största möjliga klarhet i vad som kan ha hänt i Sverige när det gäller egendom av judiskt ursprung som förts hit i samband med judeförföljelserna före och under andra världskriget.

Kommissonen skall analysera och ta ställning till vad som kommit fram vid genomgången av Riksbankens arkivhandlingar för att belysa Riksbankens förvärv av s.k. rövat guld under andra världskriget. Den av Riksbanken tillsatta utredningen beräknas vara klar med sitt uppdrag under första halvåret 1997. Kommissionen bör, om den anser detta vara till gagn för utredningen, göra kompletterande undersökningar i saken med särskild fokusering på frågan om guld som kan ha tillhört Kommissionen skall vidare bedriva forskning i alla de offentliga arkiv som kan tänkas ha uppgifter som är relevanta för uppdraget liksom i privata arkiv som ställs till kommissionens förfogande i syfte att klarlägga i vad mån myndigheters, privatpersoners eller företags agerande före och under andra världskriget bidragit till att Sverige befattat sig med rövat guld eller annan egendom av judiskt ursprung. Stor uppmärksamhet skall ägnas möjligheten att bedriva forskning i privata arkiv.

Kommissionen skall även redovisa de utredningar som gjorts tidigare rörande herrelösa bankkonton och annan privat egendom som kan antas ha tillhört judar. Kompletterande utredningar som kan anses vara nödvändiga för att få full belysning av frågan om sådana judiska tillgångar bör göras.

Vidare skall kommissionen undersöka om judisk egendom kom att omfattas av Flyktkapitalbyråns verksamhet.

Kommissionen får behandla även andra frågor som kan bidra till att skapa klarhet i vad som hänt med sådan egendom av judiskt ursprung som förts till Sverige i samband med de nazistiska judeförföljelserna före och under andra världskriget.

Finner kommissionen egendom av sådant slag som uppdraget avser skall egendomen i görligaste mån anges och beskrivas.Arbetsformer m.m.För kommissionens arbete gäller kommittéförordningen (1976:119).