Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att föreslå hur stödet till föräldrar i form av föräldrautbildning och andra verksamheter för föräldrar med barn i förskole- och skolåldern kan utvecklas och stimuleras.

Uppdraget skall vara slutfört den 30 september 1997.

Bakgrund

Riksdagens socialutskott har påtalat vikten av att föräldrautbildning kommer till stånd (bet. 1990/91:SoU2). Utskottet anser att det bör skapas förutsättningar för en föräldrautbildning för föräldrar till barn som passerat spädbarnstiden. En sådan föräldrautbildning bör vara frivillig för föräldrarna men bör genomföras så att alla föräldrar får praktiska möjligheter att delta. Utskottet anser vidare att utbildningen bör bedrivas inom ramen för barnhälsovården, barnomsorgen och skolan samt kompletteras med insatser från frivilligorganisationer, såsom barn- och ungdomsorganisationer och studieförbund.

Enligt utskottet bör föräldrautbildningens syfte vara att dels ge ökade kunskaper om barns utveckling, dels skapa möjlighet till kontakt och gemenskap med andra föräldrar samt med barnomsorgs- och skolpersonal. Enligt utskottet bör regeringen med utgångspunkt både i vad utskottet skisserat och i resultaten från det pågående förnyelsearbetet med föräldrautbildning föreslå hur en föräldrautbildning under barnens förskole- och skolår kan utvecklas och stimuleras.

Riksdagen har gett regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr. 1990/91:5). I sitt betänkande 1995/96:SoU4 Barn och ungdom, har social- utskottet vidhållit sin tidigare inställning.

En särskild arbetsgrupp (1996:A) inom Socialdepartementet har under år 1996 haft till uppgift att kartlägga, beskriva och analysera verksamheter med föräldrautbildning och föräldrastöd.

Denna arbetsgrupp har nyligen lämnat en rapport Stöd i föräldraskapet (Ds 1997:6). Rapporten ger en bred beskrivning av hur föräldrautbildningen och närliggande föräldrastödjande verksamheter bedrivs i dag. Rapporten innehåller dock inte några förslag.

Den föräldrautbildning som ges genom mödra- och barnhälsovården är för flertalet föräldrar det viktigaste momentet i föräldrautbildningen och föräldrastödet. Mödra- och barnhälsovården har en betydelsefull föräldrastödjande roll. Kunskaper om graviditet, förlossning och det lilla barnets behov är givetvis grundläggande, men även kunskaper om parrelationer, relationer och samspel i familjen är angelägna att förmedla.

Barnen har behov av och rätt till kontakt med båda sina föräldrar. Det är viktigt att stödja föräldrarna att ta ett gemensamt ansvar för sina barn. Särskilda insatser behövs för att öka fäders deltagande i föräldrautbildning.

Föräldrar till barn i förskoleåldern behöver kunskap och kontakter med andra föräldrar. Frågor om föräldraskapet, barnuppfostran, gränssättning och tydlighet, barns språkutveckling och TV-tittande är exempel på frågor som engagerar många föräldrar. Barnomsorgen ger utrymme för sådana diskussioner, men bara begränsat.

Den genomsnittliga åldern för alkoholdebuten har sänkts och missbruket bland ungdomar har ökat under 1990-talet. Detta trots att det inte är tillåtet att sälja, servera eller överlämna alkohol som gåva till ungdomar under 18 år. Ungdomarna själva anger föräldrarnas beteende och normer som centrala i förhållande till deras egen syn på alkohol.

Föräldrar till skolbarn känner allt tidigare en oro för barnens miljö både inom och utom skolans värld. Många föräldrar är i dag oroliga för att deras barn skall råka illa ut. Det kan gälla droger, kriminalitet och risker för tidig social utslagning.

I föräldrautbildningen kan också barnuppfostran diskuteras i ett jämställd- hetsperspektiv. Det gäller såväl i förhållande till små barn som till tonåringar. Vad är berättigade skillnader i uppfostran av flickor och pojkar och vad har sin grund i myter och fördomar?

En särskild utredare tillkallas för att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att utveckla och förbättra stödet till föräldrar i form av föräldrautbildning och andra verksamheter som är avsedda att stödja och stärka föräldrarna i deras föräldraroll.

Syftet är inte att samhället skall ta över barnets fostran utan tvärtom att ge föräldrarna det stöd de kan behöva för att lättare klara av föräldraskapet. Alla föräldrar behöver dock kunskap för att kunna fungera som föräldrar och många föräldrar behöver stöd i sitt föräldraskap.

Utredaren skall pröva om det är möjligt att erbjuda alla föräldrar föräldrautbildning. Det gäller framför allt inom mödra- och barnhälsovården, men även inom barnomsorgen och skolan. Inom mödra- och barnhälsovården är det angeläget att förstagångsföräldrarna kan ges plats i gruppverksamhet med inriktning på att föräldrarna skall få kunskaper, kontakt och gemenskap. Intervjuundersökningar visar att föräldrar önskar att barnavårdscentralerna skall ge föräldrautbildning under hela förskoleperioden. I uppdraget ingår att pröva förutsättningarna för en sådan försöksverksamhet.

Vissa medicinska kunskaper förefaller också allt viktigare att ge föräldrarna. Astma, allergi och överkänslighet håller på att utvecklas till folksjukdomar. Förebyggande arbete inom detta område kan sannolikt ge besparingar i behandlingsarbetet. Också när det gäller barnolycksfall och plötslig spädbarnsdöd är det angeläget att öka kunskaper och ge en ökad medvetenhet. Utredaren bör undersöka vilka metoder som är användbara när det gäller att förbättra föräldrarnas kunskaper inom dessa områden.

Utredaren bör ta fram modeller för information till föräldrarna om det skadliga för barnets hälsomässiga utveckling i att bruka alkohol, narkotika och tobak under graviditeten.

Det är angeläget att föräldrar som sviktar i sin föräldraroll nås med erbjudande om stöd och om föräldrautbildning. Inte minst viktigt är att erbjuda föräldrarna hjälp att lösa och minska eventuella inbördes konflikter. Modeller för föräldrautbildning för stöd till föräldrar som sviktar i sin föräldraroll bör tas fram.

Barnomsorgen har en viktig föräldrastödjande roll. Utredaren skall pröva på vilket sätt denna kan utvecklas. Barnomsorgen når dock inte alla barnfamiljer. Utredaren skall därför särskilt se över möjligheterna att förbättra den öppna förskolans verksamhet som stöd till föräldrar och till barn som inte har plats inom den sedvanliga barnomsorgen.

Utredaren skall belysa vilka grupper som inte nås av erbjudande om den organiserade föräldrautbildningen och föräldrastödet och vad som kan göras för att nå dessa föräldrar. Det kan bl.a. bli fråga om uppsökande verksamhet som riktas mot föräldrar med särskilda behov eller i särskilda situationer. Som exempel kan nämnas vissa invandrar- och flyktingföräldrar. Det kan också vara fråga om föräldrar till barn med vissa funktionshinder eller barn med behov av annat särskilt stöd.

Ett särskilt område där föräldrar kan behöva stöd gäller tonårsbarnens förhållande till alkohol, droger och tobak. Utredaren skall pröva vad som kan göras inom barnomsorgen, skolan och på annat sätt för att hjälpa föräldrarna i deras arbete med att ge sina barn en positiv inriktning på sina liv.

För barnet är en nära och tidig kontakt med båda föräldrarna av ovärderlig betydelse. Det är därför viktigt att nå både mammorna och papporna med föräldrautbildning. Särskilda insatser för att uppmuntra pappor att delta i föräldrautbildning har visat sig vara framgångsrika. Bl.a. har fäder som deltagit i försöksverksamhet med pappautbildning varit föräldralediga i större utsträckning än fäder som inte deltagit. Med hänsyn härtill är det angeläget att utredningen medverkar till att verksamheten med pappautbildning får en fast och generell form över hela landet. Det är även viktigt att finna former för hur mammor och pappor som inte bor tillsammans med sina barn kan få stöd i sitt föräldraskap.

Utredaren skall beakta FN:s konvention om barnets rättigheter. I samman- hanget bör övervägas hur barnets rätt till skydd, integritet och deltagande kan behandlas i föräldrautbildningen. Likaså bör prövas hur man kan hjälpa föräldrarna att utveckla barnets förmåga till empati, dvs. inlevelse i andra människors situation.

För området föräldrautbildning finns inga specifika lagregler. Utredaren skall vara oförhindrad att fortlöpande under utredningsarbetet föreslå sådana åtgärder av lagteknisk, finansiell och organisatorisk natur som behövs dels för att uppnå förbättrade möjligheter till samordning och samverkan mellan olika myndigheter och organisationer inom området, dels för att medverka till att föräldrautbildning kan erbjudas föräldrar till barn i olika åldrar.

Många av de frågor som kommittén skall behandla ingår bl.a. i Social- styrelsens, Folkhälsoinstitutets, Barnombudsmannens, Statens skolverks och Ungdomsstyrelsens arbetsfält. Utredaren skall samråda med dessa myndigheter så att kompetens och resurser inom kommittén respektive berörda myndigheter tas till vara på bästa sätt. Utredaren skall även ha kontakter med Barnpsykiatrikommittén (S 1995:06).

När det gäller utnyttjande av föräldrapenning bör samråd ske med Riksförsäkringsverket. I detta sammanhang är försäkringskassornas erfarenheter av särskilt intresse.

Utredaren skall även samråda med företrädare för kommuner och landsting.

Uppdraget skall vara slutfört senast den 30 september 1997.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om prövning av offentliga åtaganden (dir. 1994:23), om redovisning av jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) och om redovisning av konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (1996:49).

Kommitténs förslag skall vara kostnadsneutrala såväl för den statliga sektorn som för den samlade offentliga sektorn. Utredaren skall belysa vad detta innebär vad gäller omfördelning av resurser.