Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 1997

Sammanfattning av uppdraget

1995 års domstolskommitté (Ju 1995:05) har enligt sina ursprungliga direktiv (dir. 1995:102) i uppgift att föreslå en ny domstolsorganisation som kan uppfylla högt ställda krav på kvalitet, effektivitet och kompetens i rättskipningen. Den nya organisationen skall på sikt medföra avsevärt sänkta kostnader, dvs. en sänkning med minst 200 miljoner kronor årligen.

Enligt tilläggsdirektiven står det kommittén även fritt att lämna kompletterande förslag som tillgodoser de ökande kraven på kvalitet, effektivitet och kompetens i rättskipningen som förutses i direktiven, även om dessa förslag inte leder till så omfattande kostnadssänkningar som angivits i direktiven. Utöver vad som sägs i de ursprungliga direktiven om utveckling av samverkan mellan domstolar på samma nivå får kommittén också i enlighet med sin hemställan överväga lösningar som innebär en sammanläggning av tingsrätter och länsrätter.

Med hänsyn till arbetets omfattning och behovet av ett samlat förslag skall utredningsarbetet, med ändring av vad som sägs i direktiven av den 29 juni 1995, redovisas i sin helhet senast den 3 april 1998.

Bakgrund

Regeringen gav den 29 juni 1995 en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppgift att göra en översyn av den organisatoriska strukturen inom domstolsväsendet. Översynen skall göras med utgångspunkt i de ökande kraven på domstolarnas - främst underrätternas - kompetens och förmåga att handlägga allt svårare mål samt kraven på att verksamheten skall bedrivas på ett effektivt sätt. Kommittén skall lämna förslag till en ny organisation för domstolsväsendet som helhet. Den nya organisationen skall på sikt medföra sänkta kostnader med minst 200 miljoner kronor årligen.

En annan övergripande utgångspunkt för kommittén är bl.a. att samverkan mellan domstolar på samma nivå skall utvecklas betydligt. I uppdraget ingår därför att lämna förslag till hur ett mer långtgående administrativt samarbete mellan tingsrätter och länsrätter, hovrätter och kammarrätter samt Högsta domstolen och Regeringsrätten bör utformas. När det gäller överrätterna får utredningen föreslå lösningar som går längre än till enbart ett administrativt samarbete. Som exempel nämns en sammanslagning av Högsta domstolen och Regeringsrätten till en domstol och en motsvarande sammanläggning av hovrätter och kammarrätter (dir. 1995:102 s. 16-17).

I en skrivelse till Justitiedepartementet har 1995 års domstolskommitté hemställt att regeringen utfärdar tilläggsdirektiv som innebär att kommittén även får överväga förslag om en sammanslagning av tingsrätter och länsrätter. Kommittén har vidare, mot bakgrund av uppdragets komplexitet och behovet av att även Stockholms tingsrätt utreds och omfattas av ett organisationsförslag, hemställt att tiden för den första utredningsetappen förlängs till den 1 juli 1997.

Uppdraget

Den inriktning och de krav på en ny domstolsorganisation som anges i direktiven av den 29 juni 1995 skall fortfarande utgöra utgångspunkten för kommitténs arbete. Enligt vad regeringen upplysts om under hand har flera olika modeller för en ny organisation förts fram och diskuterats i kommittén. Några av dem avviker från de utgångspunkter som anges i direktiven för ett nytt domstolsväsende, exempelvis att varken Statskontorets förslag eller den s.k. organisationspromemorians slutliga ståndpunkt går tillräckligt långt (dir. 1995:102 s. 13 - 14, bilaga till dir. s. 1 - 3).

En utgångspunkt för kommittén skall vara att domstolarna skall vara sammansatta på det sätt som bäst tillgodoser de ökande kraven på kvalitet, effektivitet och kompetens i syfte att öka rättssäkerheten och rättstryggheten i samhället. När det gäller domstolarnas antal, storlek och placering kan dock ibland särskilda hänsyn behöva tas beroende på geografiska och demografiska förhållanden, behoven av samhällsservice m.m.

Kommittén skall redovisa förslag enligt det ursprungliga uppdraget i direktiven (dir. 1995:102 s. 13 - 18). Detta innebär förslag som är mycket långtgående och som leder till en i grunden ny domstolsorganisation med moderna arbetsformer och modern teknik.

Det står emellertid kommittén fritt att även lämna kompletterande förslag som tillgodoser de ökande kraven på kvalitet, effektivitet och kompetens i rättskipningen som förutses i direktiven, även om dessa förslag inte leder till så omfattande kostnadssänkningar som angivits i direktiven.

Enligt de ursprungliga direktiven skall samverkan mellan olika slag av domstolar på samma nivå utvecklas betydligt. I likhet med vad som gäller för överrätterna bör kommittén därför nu i enlighet med sin hemställan vara fri att också överväga lösningar som innebär en sammanslagning av tingsrätter och länsrätter. I detta sammanhang skall kommittén analysera och redovisa de processuella och administrativa för- och nackdelar som kan finnas med en sammanslagen domstolsorganisation.

De utgångspunkter som gäller för en ny domstolsorganisation måste naturligtvis tillgodoses även vid en sammanläggning av domstolsslagen, dvs. de ökande kraven på kvalitet och effektivitet i rättskipningen. Det måste säkerställas att det t.ex. finns ett tillräckligt stort antal mål, exempelvis skattemål, för att detta skall vara möjligt. Överhuvudtaget är det givetvis viktigt att se till att kompetensen och kvaliteten bibehålls i förvaltningsdömandet. Oavsett vilken lösning som väljs på sikt när det gäller en sammanslagen domstolsorganisation måste man räkna med att arbetet under en övergångstid kan behöva bedrivas med skilda arbetsenheter för förvaltningsmål och andra mål.

Kommittén skall redovisa de ekonomiska och praktiska konsekvenserna av samtliga organisationsförslag som diskuteras i betänkandet. Därutöver skall kommittén lämna förslag till olika sätt att organisera domstolarnas arbete (beredningsorganisation), där t.ex. nuvarande rotelstruktur och bemanning frångås. En sådan beredningsorganisation behöver inte vara utformad på samma sätt vare sig i alla instanser eller i alla domstolar och den bör kunna anpassas efter olika måltyper.

Om kommittén finner att kvaliteten och kompetensen i domstolarnas arbete kan förbättras med en del av de resurser som frigörs genom en förändrad domstolsorganisation, är kommittén fri att lämna sådana förslag.

Regeringen har den 13 februari 1997 givit Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att granska fördelningen av resurser inom domstolsväsendet. RRV skall vidare med utgångspunkt i nuvarande organisation och arbetsformer identifiera väsentliga hinder för ett effektivt resursutnyttjande inom domstolsväsendet. Uppdraget skall redovisas senast den 15 oktober 1997. Resultatet av RRV:s uppdrag skall beaktas av kommittén vid utformningen av en ny domstolsorganisation.

I de ursprungliga direktiven anges att kommittén i en första etapp skall lämna förslag om var i landet domstolarna skall vara belägna och om samordning av domstolsslagen. Vidare anges att utredningen också får, för att möjliggöra förändringar av organisationen, lämna förslag om beredningsorganisation, notarie- och domarutbildningen, befordrade domaranställningar utan chefsansvar m.m. (dir. 1995:102 s. 13 - 18).

Under utredningens arbete har det visat sig att dessa frågor har ett så nära samband med hur man väljer att organisera domstolsväsendet att det är nödvändigt att redovisa samtliga frågor i ett sammanhang. Med hänsyn till detta och RRV:s uppdrag behöver utredningstiden förlängas. Utredningsarbetet skall därför redovisas i sin helhet senast den 3 april 1998.