Dir. 1998:23

Organ för värdering av utländsk yrkesutbildning på gymnasial nivå och utländska arbetslivserfarenheter

Dir. 1998:23

Beslut vid regeringssammanträde den 26 mars 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att lägga fram förslag till ett organ som skall ha till uppgift att värdera hur utländsk yrkesutbildning på gymnasial nivå och utländska arbetslivserfarenheter förhåller sig till motsvarande svensk utbildning. Utredaren skall föreslå hur detta organ kan inrymmas i eller knytas till någon statlig myndighet.

Bakgrund

Invandrarnas utländska yrkesutbildning och arbetslivserfarenheter måste tas till vara för att målen för den svenska integrations- och arbetsmarknadspolitiken skall kunna uppnås. Om de yrkeskunskaper och arbetslivserfarenheter som många invandrare bär med sig när de kommer till Sverige utnyttjas bättre, ökar förutsättningarna för att svenskt arbetsliv tillförs nödvändig kompetens. Detta gäller särskilt inom yrkesområden där det råder brist på personer med lämpliga kunskaper. Om dessa yrkeskunskaper inte tas till vara skapas det både onödiga kostnader för samhället och frustration hos de människor som inget hellre vill än att få använda sina kunskaper.

Ett hinder för invandrare att komma in på svensk arbetsmarknad är avsaknad av kontakter och nätverk. Ett annat hinder är dåliga språkkunskaper. De olikheter som finns mellan svensk yrkesutbildning på gymnasial nivå och motsvarande utbildningar i andra länder utgör också ett hinder för invandrare att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Ett ytterligare hinder är att många svenska arbetsgivare, inte minst småföretagare, har begränsade förutsättningar att kunna bedöma utländska

arbetslivserfarenheter, betyg och andra bevis om utbildningar som har fullföljts i andra länder. För att öka invandrares integration i det svenska samhället och för att öka deras möjlighet att komma in på den svenska arbetsmarknaden räcker det inte med att erbjuda dem t.ex. utbildning i svenska för invandrare eller andra utbildningar. I stället behövs det nu ett organ som kan bedöma vilka svenska utbildningar som motsvarar deras egna utbildningar och hur deras arbetslivserfarenhet skall värderas.

Inom Högskoleverket, på den internationella avdelningen, finns det redan en sådan funktion för högskoleområdets yrkesutbildningar. Verket har till uppgift att värdera utländsk högre utbildning och att ge information om utländska utbildningar. Högskoleverket värderar endast utbildningar som leder till yrken som inte är reglerade i Sverige. För reglerade yrken ansvarar respektive sektorsmyndighet, t.ex. Socialstyrelsen och Sjöfartsverket. Högskoleverket ger även information om de generella EG-direktiven, informerar till utlandet om svensk utbildning och främjar erkännandet av svensk utbildning utomlands.

I EG-kommissionens grönbok "Grundutbildning - vidareutbildning - forskning: hinder för rörlighet över gränserna" anges att ett ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis och meriter är avgörande för den fria rörligheten. I Sveriges nationella svarsrapport till kommissionen tillbakavisar Sverige dock alla försök att utforma ett certifieringssystem på europeisk nivå. Sverige betonar i stället att de nödvändiga åtgärderna för ett vidgat ömsesidigt erkännande av kvalifikationer bör vidtas på nationell nivå.

Det nya organets syfte och uppgifter

Syftet med det nya organet är att jämföra utländska yrkesutbildningar på gymnasial eller angränsande nivå och utländska arbetslivserfarenheter med svenska och värdera dem. Till personer med utländsk yrkesutbildning, som har betyg, bevis etc. som dokumenterar en viss yrkesutbildning, skall organet kunna ge ett utlåtande som anger att de har en viss yrkeskompetens. Ett sådant utlåtande skall så långt det låter sig göras utformas så att arbetsgivare direkt kan se att en arbetssökande har den utbildning som de frågar efter.

I samband med att man på organet värderar t.ex. ett betyg skall man i förekommande fall även kunna ge förslag till kompletterande yrkesutbildning.

Det nya organet skall i viss utsträckning också kunna bedöma utländska arbetslivserfarenheter eller andra livserfarenheter som är av betydelse för det aktuella yrkesområdet. Detta ställer dock krav på ett nära samarbete med berörda arbetsmarknadsmyndigheter. I många fall kan det även vara nödvändigt med någon form av yrkesprövning.

Organet skall också kunna ge information på området. Med hjälp av Internet kan informationen enkelt göras tillgänglig för alla. De som inte har tillgång till egna datorer kan exempelvis utnyttja bibliotekens service.

För att kunna samla kompetens inom området och ge den service som är tänkt bör organet exempelvis knytas till en myndighet med uppgifter som redan nu har anknytning till organets uppdrag. Organet behöver dock inte vara bundet till endast en ort. Det kan vara en fördel att det inom olika regioner finns en institution som invandrare kan vända sig till i kompetensvärderingsfrågor. Dessa regionala institutioner bör antingen tillhöra organets värdmyndighet eller samverka med en annan passande myndighet på orten.

Utredarens uppdrag

Utredarens uppgift skall vara att

  • kartlägga vilka myndigheter som i dag har snarlika uppgifter och snarlik service,
  • kartlägga hur yrkesprövning för invandrare (YPI) hittills har bedrivits,
  • kartlägga hur andra länder inom EU hanterar denna typ av frågor,
  • lämna förslag till ett organ för bedömning och värdering av utländska yrkesutbildningar på gymnasial eller angränsande nivå och av dokumenterade arbetslivserfarenheter erhållna i ett annat land,
  • lämna förslag till hur organet kan inrymmas inom ramen för en befintlig statlig myndighet och hur denna myndighet skall samverka med andra myndigheter och organ,
  • bedöma i vilken omfattning det behövs regionala institutioner knutna till organet,
  • bedöma hur organet kan samverka med utbildningsinstitutioner för att ge råd om kompletterande utbildning.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall samråda med arbetsmarknadens parter för att försöka få stöd för sina förslag. De förslag som utredaren lägger fram får inte leda till utgiftsökningar eller inkomstminskningar för den offentliga sektorn. Förslag som medför ökade utgifter skall finansieras genom omprioriteringar inom berörda områden. Utredaren får dock inte i sina förslag till finansiering omfördela medel anvisade av konjunkturskäl till ordinarie verksamhet inom området.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv (dir. 1994:23) till samtliga

kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden. Utredaren skall även följa regeringens direktiv till kommittéer och särskilda utredare om regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49) och om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).

Utredaren skall senast den 1 april 1998 komma in med en budgetplan över beräknade kostnader för utredningens arbete.

Uppdraget i dess helhet skall vara slutfört senast den 1 oktober 1998.