Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 1998

Sammanfattning av uppdraget

Utredningen (Fö 1998:01) om översyn av totalförsvarspliktens tillämpning och andra pliktfrågor m.m. lämnas genom tilläggsdirektiv i uppdrag att

• överväga och föreslå förändringar som i förhållande till nuvarande ordning medför att pliktsystemet blir flexiblare och mer anpassat till rådande säkerhets- och försvarspolitiska förutsättningar samt gör det möjligt att vid behov öka Sveriges internationella insatser,
• överväga och i förekommande fall föreslå förändringar som medför att plikttjänstgöring i större utsträckning kan fullgöras i eller i närheten av den ort där den totalförsvarspliktige är bosatt,
• överväga och föreslå eventuella förändringar av påföljd för brott mot totalförsvarsplikten,
• överväga om personskadeskyddet bör förändras för de totalförsvarspliktiga och i förekommande fall komma med förslag samt
• uppmärksamma de effekter som förslagen i övrigt kan få på de förmåner som gäller för den som fullgör plikttjänstgöring.

Bakgrund

Med stöd av regeringens bemyndigande den 25 september 1997 tillsattes en parlamentarisk utredning med uppgift att göra en översyn av tillämpningen av systemet med totalförsvarsplikt. Enligt direktiven (dir. 1997:106) skall utredningen främst utreda frågor om inskrivningssystemet, uppskovsreglerna, utbildningsreserven, utbildningstidernas längd, pliktutbildningen för kvinnor, avgångar samt utbildningens meritvärde. Utredningen skall därutöver utreda olika disciplinfrågor inom totalförsvaret samt överväga om ett pliktssystem för svåra påfrestningar på samhället i fred skall införas. Dessa direktiv ligger alltjämt fast.

Sedan direktivens tillkomst har Försvarsberedningen presenterat delrapporten Svensk säkerhetspolitik i ny omvärldsbelysning (Ds 1998:9).

I rapporten diskuteras innebörden av den internationella utvecklingen på det säkerhetspolitiska området sedan det senaste totalförsvarsbeslutet fattades år 1996. Försvarsberedningen gör i sin analys bl.a. den bedömningen att ett större krig i Europa och därmed också ett angreppshot mot Sverige ter sig än mer avlägset än inför det senaste totalförsvarsbeslutet. Därutöver menar Försvarsberedningen att krav även kan komma att ställas på Sverige att medverka till krishantering i ett vidare globalt sammanhang. Försvarsberedningen anser därför att Sverige bör pröva att lägga relativt större vikt vid att ha kapacitet för krishantering både i det egna närområdet och i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Genom totalförsvarsbeslutet år 1996 lade riksdagen fast vilka mål och resurser som totalförsvaret skall ha under perioden 1997-2001. Ett viktigt inslag i beslutet är att Försvarsmaktens beredskap skall medge att organisationens huvuddel inom ett år efter beslut om det skall ha uppnått full krigsduglighet.

För att skapa förutsättningar för att åstadkomma balans i Försvarsmaktens ekonomi och planering har regeringen i propositionen Försvarsmaktens ekonomi och verksamhet år 1998 m.m. (prop. 1997/98:84) angivit att det övergripande målet för Försvarsmaktens beredskap skall ändras enligt följande. Försvarsmaktens beredskap skall medge att utvalda delar av organisationen inom ett år efter beslut har uppnått full krigsduglighet. Beredskap, organisation och planläggning skall vidare medge att Försvarsmaktens förmåga långsiktigt kan anpassas, dvs. utökas eller förändras för att motsvara framtida krav och behov.

Utredningen om utlandsstyrkan har i januari 1998 i betänkandet Utlandsstyrkan (SOU 1998:30) lämnat förslag bl.a. om personskadeskydd, rehabilitering m.m. för personal i utlandsstyrkan.

Arbetsskadeutredningen har i mars 1988 i betänkandet Den framtida arbetsskadeförsäkringen (SOU 1998:37) tagit upp frågan om personskadeskyddet m.m. för totalförsvarspliktiga.

Mot bakgrund av det anförda finns det anledning att vid översynen av utbildningssystemet för totalförsvarspliktiga beakta ytterligare aspekter än de som har angivits i utredningens ursprungliga direktiv.

Sverige bör i framtiden inrikta sig på att ha ett pliktsystem som är flexibelt och anpassat efter förmågan att lösa olika uppgifter med hänsyn till rådande säkerhets- och försvarspolitiska förutsättningar. Detta innebär att pliktsystemet bör vara mer differentierat än nu samt mer anpassat till tänkbara förändringar av uppgifter och resurser.

Utredningen skall därför utreda och föreslå de förändringar som behöver göras av det nuvarande utbildningssystemet för att det bättre skall möta de nya krav som kommer att ställas inför framtiden. I sammanhanget skall beaktas att ett mål bör vara att alla som genomgår mönstring och som har förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt skall skrivas in för sådan tjänstgöring och att inskrivning i en utbildningsreserv i framtiden bör tillgripas endast undantagsvis.

Utredningen skall överväga möjligheterna att genomföra förändringar som medför att utbildningssystemet blir flexiblare med avseende på större variationer i utbildningstidernas längd. Utredningen skall också utreda och föreslå de eventuella förändringar som behöver göras av pliktsystemet för att kunna möta ett kvarstående behov av att långsiktigt kunna anpassa försvarsförmågan. Härvid skall utredningen analysera för- och nackdelar med ett utbildningssystem som tillåter att grundutbildningen inte behöver genomföras i en följd, t.ex. att en andra del av grundutbildningen först görs i ett anpassningsskede. Utredningen skall även utreda behovet av och möjligheten att krigsplacera den totalförsvarspliktige efter sådan utbildning.

I sitt arbete skall utredningen beakta att ett framtida system av beredskapsskäl måste kunna tillförsäkra att ett ganska stort antal totalförsvarspliktiga årligen ges sådan utbildning att dessa får de kunskaper och färdigheter som krigsuppgiften kräver. En sådan utbildning behövs också för att säkerställa rekrytering till officersyrket och för Sveriges internationella insatser.

Utredningen skall analysera och i förekommande fall lämna förslag till om det kan skapas ett system med ökade möjligheter för den enskilde att fullgöra sin plikttjänstgöring i eller i så nära anslutning som möjligt till den ort där denne är bosatt.

Utredningen skall vidare i sina förslag beakta möjligheterna av att förlägga utbildningstiderna så att de i mindre utsträckning än i dag kolliderar med när terminerna för högskolestudier börjar och slutar.

För att pliktsystemet skall kunna upprätthållas måste det finnas fungerande och trovärdiga påföljder för underlåtenhet att fullgöra sådan tjänstgöring som omfattas av totalförsvarsplikten. För närvarande tillämpas en mycket fast praxis när det gäller påföljdsval och straffmätning för s.k. totalvägran. En ändrad utformning av pliktsystemet i riktning mot ett mer flexibelt system ger emellertid anledning att ta upp frågan om denna praxis bör ändras i något avseende.

Utredningen skall med utgångspunkt från sina överväganden när det gäller pliktsystemets utformning behandla frågan om hur vägran att fullgöra tjänstgöring bör bedömas i påföljdshänseende. Bland annat skall utredningen undersöka om de olika alternativen till fängelse i anstalt kan komma till användning i större utsträckning än i dag såsom påföljd för totalvägran. När det gäller användningen av olika påföljdsalternativ skall utredningen beakta de överväganden som redovisas i regeringens proposition Vissa reformer av påföljdssystemet (prop. 1997/98:96). Om utredningen kommer fram till att den nuvarande ordningen skall ändras, bör förslag utarbetas till ändring av relevanta straffbestämmelser i lagen om totalförsvarsplikt.

Utredningen skall uppmärksamma de effekter som utredningens förslag kan få på de förmåner som enligt pliktlagstiftningen är förknippade med fullgörandet av totalförsvarsplikten.

Mot bakgrund av vad som tagits upp i ovannämnda betänkanden om utlandsstyrkan och den framtida arbetsskadeförsäkringen och med beaktande av statsmakternas ställningstagande till förslagen skall utredningen överväga om personskadeskyddet bör förändras för de totalförsvarspliktiga med avseende på rehabiliteringsansvar och stöd till anhöriga m.m och i förekommande fall komma med förslag.

Utredningen skall lämna förslag till nödvändig författningsreglering.

Med ändring av vad som angivits i huvuddirektiven skall utredningen redovisa resultatet av allt sitt arbete senast den 1 februari år 2000. Utredningen behöver således inte i augusti 1998 lämna något delbetänkande i fråga om lagregleringen av disciplinansvar och uppskov.

Utredningen skall även i de uppdrag som lämnats i detta tilläggsdirektiv samarbeta med Totalförsvarets pliktverk, Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap. Rikspolisstyrelsen och övriga som anordnar pliktutbildning samt Värnpliktsrådet och Civilpliktsrådet.

Om det krävs försöksverksamhet får den bedrivas inom utredningens ram och skall då göras inom gällande lagstiftning.

Utredningen skall i nödvändig utsträckning jämföra det svenska pliktsystemet med motsvarande system i de nordiska länderna.

Även i övrigt skall vad som angivits i utredningens huvuddirektiv (dir. 1997:106) under rubriken "arbetets bedrivande" gälla för de uppdrag som i detta tilläggsdirektiv lämnats utredningen.