Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 1998

Sammanfattning av uppdraget

Rådet för utvärdering av 1998 års val (Ju 1997:13) får i särskilt uppdrag att utvärdera om, och i så fall på vilket sätt, reformen av det svenska valsystemet påverkade valdeltagandet i 1998 års val. Rådet får vidare i uppgift att se över reglerna om det statliga partistödet till de politiska partier som tidigare varit representerade i riksdagen och lämna förslag till de förändringar i regelverket som rådet finner behövliga.

Rådets nuvarande uppdrag

Den 19 juni 1997 beslutade regeringen att tillkalla ett parlamentariskt sammansatt råd med uppgift att utvärdera reformen av det svenska valsystemet (dir. 1997:87).

Rådet har i uppdrag att utvärdera de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska effekterna av det nya systemet med personval. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt konsekvenserna av systemet ur ett demokratiskt perspektiv. Den övergripande frågan och den som har störst betydelse för valsystemets funktionsduglighet i demokratin är enligt direktiven, om personvalssystemet leder till ökade kontakter mellan väljare och valda. I de fall rådet finner det nödvändigt att föreslå förändringar i lagstiftningen skall rådet söka sådana lösningar som samlar en bred politisk majoritet. Arbetet med utvärderingen skall enligt direktiven vara avslutat senast den 1 juli 1999.

Valdeltagandet i Sverige

Valdeltagandet i Sverige har under 1900-talet legat på en internationellt sett hög nivå. Särskilt högt var det under en period från slutet av 1960-talet och fram till i mitten av 1980-talet då omkring 90 % av de röstberättigade deltog i de allmänna valen. Det allra högsta valdeltagandet noterades 1976 då 91,6 % röstade i riksdagsvalet. Vid valen åren 1988, 1991 och 1994 sjönk emellertid valdeltagandet och uppgick i riksdagsvalen till cirka 86 %, medan valdeltagandet i kommun- och landstingsval uppgick till cirka 84 %. Vid 1998 års allmänna val sjönk valdeltagandet ytterligare. Det uppgick i riksdagsvalet till strax över 81 % och i kommun- och landstingsvalen till omkring 78 %.

Valdeltagandet har således under en längre tid sjunkit och måste vid 1998 års val sägas vara betydligt lägre än tidigare. Det finns tendenser som pekar på att tilltron till det politiska systemet har avtagit och att det har uppstått en klyfta mellan väljare och valda. Detta är en oroande utveckling. Högt valdeltagande är en förutsättning för ett väl fungerande demokratiskt system. Det är mot denna bakgrund angeläget att ta fram underlag som belyser orsakerna till det sjunkande valdeltagandet. Direktiven till rådet bör därför vidgas så att det också studerar om reformen av det svenska valsystemet kan ha påverkat valdeltagandet i 1998 års val.

Tilläggsuppdraget

Rådet för utvärdering av 1998 års val får i särskilt uppdrag att utvärdera om, och i så fall på vilket sätt, reformen av det svenska valsystemet påverkade valdeltagandet i 1998 års val.

Den 7 maj 1997 beslutade regeringen direktiv för en särskild utredare med uppgift att se över reglerna för det statliga stödet till de politiska partier som tidigare varit representerade i riksdagen. Någon utredare har hittills inte tillsatts. Rådet för utvärdering av 1998 års val får nu i uppgift att fullgöra det uppdrag som framgår av direktiven Statligt stöd till partier som tidigare varit representerade i riksdagen (1997:73). Uppdraget skall redovisas på det sätt som rådet finner lämpligt och vara klart senast den 1 juli 1999.

Samråd

Rådet skall vid utvärderingen av valdeltagandet samråda med Demokratiutredningen (dir. 1997:101 och 1998:100). Rådet skall också samråda med Integrationsverket, som av regeringen fått i uppdrag att börja undersöka det låga valdeltagandet bland invandrare och utvecklingen under åren sedan den kommunala rösträttsreformen år 1976 (In98/2272/IE).