Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2000

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att göra en teknisk och administrativ översyn av delar av valsystemet. Utredaren skall lämna förslag till de författningsändringar och andra åtgärder som utredaren anser vara behövliga.

Utredaren skall

• göra en översyn av bestämmelserna om indelning i valdistrikt,
• göra en översyn av regelsystemet avseende möjligheterna att förtidsrösta och att rösta i vallokal,
• göra en översyn av dels formen för utlandssvenskars röstning, dels om 10-årsgränsen för utlandssvenskars rösträtt kan tas bort,
• överväga att flytta funktionen att vara central valmyndighet från Riksskatteverket till en annan myndighet,
• överväga om röstsammanräkningen och mandatfördelningen kan utföras snabbare,
• göra en översyn av bestämmelserna om framställning av röstlängder och röstkort samt om rättelse i röstlängden,
• överväga om valsedlarnas storlek och utformning bör ändras,
• föreslå ändringar av vallagens bestämmelser om valbarhetskrav så att de står i överensstämmelse med EU:s s.k. valrättsakt,
• föreslå en reglering som ger häktade och anhållna personer godtagbara möjligheter att kunna utöva sin rösträtt,
• överväga om det i vallagen uttryckligen skall anges att som vallokal i första hand bör väljas en lokal som är tillgänglig för personer med funktionshinder och i samband därmed också överväga om det skall vara möjligt för valförrättarna att i särskilda fall ta emot röster utanför vallokalen,
• undersöka möjligheten att på partimarkerade valsedlar för partier som har skyddat sin partibeteckning skriva till ett namn som anmälts av partiet, och att ett sådant tillskrivet namn betraktas som en personröst samt
• överväga om den centrala valmyndigheten vid val till Europaparlamentet skall ansvara för att väljarna har tillgång till namnvalsedlar för de partier som vid något av de två senaste valen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet.

Bakgrund

Den nu gällande vallagen (1997:157) trädde i kraft den 1 juni 1997. Genom den har reglerna om val till riksdagen, val till landstings- och kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet samlats i en lag. Lagen tillämpades för första gången vid de allmänna valen år 1998. Bestämmelserna bygger till stora delar på de lagar som tidigare reglerade valförfarandet men vissa väsentliga nyheter har också införts. Det gäller t.ex. möjligheten för väljarna att, i enlighet med vad som numera föreskrivs i regeringsformen, inom partivalets ram avge en särskild personröst.

I samband med att konstitutionsutskottet behandlade förslaget till ny vallag (prop. 1996/97:70) underströk utskottet behovet av en utvärdering av 1998 års val och hemställde att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört i denna del (bet. 1996/97:KU16). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan (rskr. 1996/97:177). Regeringen delade riksdagens uppfattning att det var angeläget med en fördjupad utvärdering av de allmänna valen år 1998 och tillkallade därför under 1997 ett parlamentariskt sammansatt råd, Rådet för utvärdering av 1998 års val (Ju 1997:13, dir. 1997:87, dir. 1997:73, dir. 1998:99, dir. 1999:61). Under hösten 1999 lämnade rådet ett delbetänkande: Personval 1998 En utvärdering av personvalsreformen (SOU 1999:136). Rådets uppdrag bestod - i de delar som redovisades i delbetänkandet - i korthet av att utvärdera de tekniska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska effekterna av det nya systemet med personval. Rådet hade också i uppgift att se över reglerna om statligt partistöd till de politiska partier som tidigare varit representerade i riksdagen och att lämna behövliga förslag till förändringar. Vidare skulle rådet utvärdera om, och i så fall på vilket sätt, reformen av det svenska valsystemet påverkade valdeltagandet i 1998 års val.

Rådet har i betänkandet dels lämnat förslag till vissa lagändringar, dels föreslagit att ett antal frågor behandlas särskilt. Det gäller t.ex. valkretsarnas storlek och hur blanka röster skall behandlas. Den återstående delen av rådets uppdrag, att analysera orsakerna till det låga valdeltagandet i 1999 års val till Europaparlamentet, skall redovisas senast den 1 juli 2000.

Vidare har Riksskatteverket (RSV) i sin promemoria den 1 februari 1999, Erfarenheter från 1998 års allmänna val (dnr 398-99/100), dels lämnat förslag på ändringar i vallagen, dels presenterat ett antal områden vilka enligt RSV:s uppfattning bör bli föremål för utredning. Det gäller t.ex. partibegreppet i 3 kap. 7 § regeringsformen, valdistriktens storlek och valsedlarnas utformning. RSV har dessutom i promemorian den 25 november 1999, Erfarenheter från 1999 års val till Europaparlamentet (dnr 11105-99/100) lämnat ytterligare förslag på ändringar i vallagen samt presenterat flera områden som RSV anser bör utredas. Det gäller t.ex. utlandssvenskarnas möjlighet att rösta och förtydligande av RSV:s uppdrag när det gäller aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta.

Slutligen har RSV väckt frågan om funktionen att vara central valmyndighet bör flyttas till någon annan myndighet.

Vilka frågor som omfattas av utredningsuppdraget

Flera av de frågor som Rådet för utvärdering av 1998 års val och RSV har aktualiserat och som det finns anledning att utreda vidare, är sådana som har anknytning till det konstitutionella systemet och den parlamentariska ordningen. Dessa frågor bör mot den bakgrunden utredas av en kommitté med parlamentarisk representation. Regeringen har för avsikt att ge den nyligen tillsatta Författningsutredningen (Ju 1999:13) tilläggsdirektiv i bl.a. dessa avseenden.

Övriga förslag som rådet och RSV har lagt fram är huvudsakligen av teknisk och administrativ natur. Det är angeläget att en översyn av dessa frågor görs i god tid inför valet år 2002. Efter överläggningar inom en arbetsgrupp med företrädare för riksdagspartierna har enighet nåtts om vilka frågor som bör ingå i utredningsuppdraget.

· Valdistriktens storlek

Enligt vallagens bestämmelser skall varje kommun delas in i valdistrikt. Ett valdistrikt bör normalt omfatta 1 200 - 1 500 personer som har rösträtt. Enligt huvudregeln är det länsstyrelsen i respektive län som på förslag av kommunfullmäktige beslutar om kommunens indelning i valdistrikt. Länsstyrelsen får efter samråd med valnämnden besluta om valdistrikt som omfattar fler än 1 800 personer som har rösträtt.

Inför valet till Europaparlamentet år 1999 skedde i ett flertal kommuner i landet sammanslagningar av valdistrikt vilket ledde till att vallokalerna blev färre. I medierna fördes en debatt där det gjordes gällande att sammanslagningarna kunde medföra sådana problem för väljarna att valdeltagandet kunde komma att påverkas negativt.

Regeringen gav i beslut den 3 juni 1999 (Ju99/1603) RSV i uppdrag att i samband med utvärderingen av 1999 års val till Europaparlamentet för hela landet länsvis redovisa valdeltagandet dels i sammanslagna valdistrikt, dels i valdistrikt som inte slagits samman. RSV skulle dessutom för respektive valdistrikt redovisa valdeltagandets förändring i förhållande till 1995 års val till Europaparlamentet i de fall då valdistrikten varit desamma. För det fall valdeltagandet visade sig vara lägre i sammanslagna valdistrikt än i andra distrikt skulle RSV, så långt möjligt, analysera om särskilda röstmottagningsställen eller valskjutsar i sammanslagna valdistrikt kunde ha påverkat valdeltagandet.

RSV har i sin redovisning av uppdraget den 1 november 1999 (dnr 5956-99/100) anfört att det inte finns något som entydigt talar för att valdeltagandet har påverkats negativt av att valdistrikt lagts samman. Enligt RSV tycks en utökad service med särskilda röstmottagningsställen i sammanslagna valdistrikt kunna påverka valdeltagandet positivt.

Erfarenheterna från valet år 1999 visar att bestämmelserna om indelning i valdistrikt kräver en översyn. Det skall övervägas om det i fortsättningen skall vara möjligt att lägga ihop valdistrikt så att de omfattar fler än 1 800 röstberättigade personer och, i så fall, under vilka förutsättningar det skall kunna ske.

· Röstning

Vallokaler och särskilda röstmottagningsställen

Hela regelverket avseende förtidsröstning på posten och andra särskilda röstmottagningsställen inom landet bör ses över. Det är angeläget att varje väljare har en plats att rösta på inom rimligt avstånd och att regelverket tydligt anger vem det är som har ansvaret för detta.

Valadministrationen är i dag uppdelad på tre nivåer. RSV är central valmyndighet och ansvarar centralt för förberedelserna och genomförandet av de allmänna valen. På regional nivå ansvarar länsstyrelserna för valen och på lokal nivå är det kommunerna genom valnämnderna som är ansvariga. Denna ordning innebär att både stat och kommun är engagerade i att se till att det finns platser där väljarna kan lämna sina röster men att ingen har det övergripande ansvaret. Det bör nu övervägas om det övergripande ansvaret för att väljarna har en tillräckligt god tillgång till vallokaler bör ligga på kommunerna. Det bör också övervägas vilka lösningar som kan finnas för att kompensera en förmodad nedläggning av postkontor runt om i landet.

Utredningen skall omfatta

· möjligheten att "poströsta" i vallokal, dvs. att rösta i en annan vallokal än den egna på valdagen,

· möjligheterna för valnämnderna att ordna förtidsröstning i lämpliga lokaler, t.ex. i bibliotek och kommunkontor, under hela eller delar av den tid förtidsröstning får pågå,

· möjligheterna för valnämnderna att ansvara för röstningen på vårdinrättningar av olika slag,

· möjligheterna att i större utsträckning än för närvarande inrätta ambulerande röstmottagningar och

· möjligheten att brevrösta för väljare bosatta i Sverige.

Utredaren skall också göra en inventering av de möjligheter och problem som kan finnas med röstning via Internet. Utredaren skall särskilt belysa om röstning via Internet kan förenas med kravet på bibehållen valhemlighet. Även de erfarenheter som har gjorts i andra länder skall uppmärksammas.

Utlandssvenskars röstning

Med den ökade internationaliseringen befinner sig allt fler svenskar utomlands under kortare eller längre tid. Även om fler röstmottagningsställen skulle kunna öppnas kommer ett stort antal svenskar alltid att befinna sig på orter där det inte finns någon röstmottagning. RSV och UD får i samband med varje val ta emot kritik från svenska medborgare som vill vara med i valet men som av praktiska skäl inte kan rösta eftersom de befinner sig alltför långt från något röstmottagningsställe. Frågan om formen för utlandssvenskars röstning skall därför ses över. Utredaren skall t.ex. överväga möjligheten för utlandssvenskar att brevrösta. Utredaren skall också överväga om 10-årsgränsen för utlandssvenskars rösträtt kan tas bort.

· Valadministrationen

Uppgiften att vara central valmyndighet tilldelades år 1969 den centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. De skäl som föranledde att nämnden fick funktionen att vara central valmyndighet var främst anknytningen till folkbokföringen. RSV bildades år 1971 genom en sammanslagning av flera myndigheter, bl.a. av den centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. RSV övertog då funktionen som central valmyndighet.

Från RSV har det nu ifrågasatts om det är ändamålsenligt att RSV i framtiden är central valmyndighet. Skälen till detta är främst att valverksamheten saknar ett naturligt samband med RSV:s övriga verksamhet och därför har en tendens att komma i skymundan av övriga arbetsuppgifter. Vidare har valverksamheten behov av ett helt annat slags IT-stöd än RSV i övrigt. RSV har skisserat olika förslag till förändring, t.ex. att bilda en central valnämnd direkt under Justitiedepartementet eller att knyta uppgiften som central valmyndighet till en länsstyrelse, lämpligast Stockholms länsstyrelse.

RSV har slutligen uppmärksammat frågan om dess uppdrag såvitt gäller aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta.

Utredaren skall överväga om funktionen att vara central valmyndighet bör flyttas till en annan myndighet än RSV.

· Sammanräkning av valresultat

Röstsammanräkningen sker i dag på tre olika ställen. Sedan röstningen avslutats vidtar en preliminär röstsammanräkning av valförrättarna i vallokalen. Riksdagsvalet räknas först, sedan kommunfullmäktigvalet och slutligen landstingsfullmäktigvalet. Valsedlarna räknas för varje parti och antalet röster förs upp i särskilda protokoll. Valsedlarna transporteras sedan till valnämndens kansli för omedelbar vidare transport till länsstyrelsen där slutlig sammanräkning påbörjas på morgonen måndagen efter valet. Onsdagen efter valet sker valnämndens preliminära rösträkning av röster som valdistrikten inte hunnit få. Detta material levereras till länsstyrelsen under onsdagen. I den slutliga sammanräkningen fastställs vid mandatfördelningen dels hur många mandat varje parti skall tilldelas, dels vilken kandidat som skall tillträda respektive mandat. Mandatfördelningen vid riksdagsval och val till Europaparlamentet ombesörjs av RSV. Vid val till landstings- och kommunfullmäktige är det länsstyrelserna som ansvarar för mandatfördelningen.

Det har framförts synpunkter på att röstsammanräkningen och mandatfördelningen tar för lång tid i anspråk. Partierna och kandidaterna får inte tillräckligt snabbt besked om vilka kandidater som har blivit valda. Detta kan orsaka problem, särskilt om samma person har kandiderat i olika val, t.ex. både i riksdagsvalet och kommunfullmäktigvalet.

Det är angeläget att det slutliga valresultatet kan fastställas så snabbt som möjligt. Utredaren skall därför överväga om det är möjligt att utföra röstsammanräkningen och mandatfördelningen snabbare.

· Röstlängder

Framställning av röstlängder och röstkort

Inför 1998 års val tillämpades delvis nya regler för framställning av röstlängder och röstkort. Förfarandet kan sammanfattningsvis sägas ha fungerat tillfredsställande inför 1998 års val och 1999 års val till Europaparlamentet. Systemet är dock enligt RSV sårbart främst beroende på att vissa arbetsmoment, t.ex. sambearbetning av olika register, är mycket tidskrävande. Det vore därför önskvärt att åstadkomma en lösning där alla uppgifter som behövs för röstlängderna snabbt och säkert kan hämtas ur ett enda register. En annan omständighet som RSV har framhållit är att sista dag för att begära rättelse av uppgifter i röstlängden, måndagen före valdagen, ligger så nära valdagen att det finns en risk för att röstlängderna inte kan distribueras till valnämnderna i tid. Av bl.a. dessa skäl har RSV förklarat att det kan finnas anledning att överväga en ordning där de uppgifter som behövs för att framställa röstlängden kan hämtas ur ett enda register och att sista dag för rättelse tidigareläggs till torsdagen tio dagar före valdagen. Enligt RSV bör det också övervägas var ansvaret för framställning av röstlängder bör ligga.

RSV har vidare föreslagit att röstkort skall kunna hämtas via Internet. Skattekontoren har blivit allt färre och detta gör det svårt för många medborgare att i sista stund hämta ett röstkort för att kunna poströsta. Om det vore möjligt att hämta röstkort via Internet skulle röstkort kunna tas ut på alla de ställen där man kan förtidsrösta, t.ex. på postkontor och hos utlandsmyndigheter och eventuellt också på bibliotek och i hemmet. Mot denna bakgrund bör det övervägas om det skall vara möjligt att hämta röstkort via Internet.

Det har också, bland annat från vissa kommuner, framförts önskemål om att tidigarelägga det datum - den 1 juli året före valåret - då de personer som har rösträtt i en kommun skall beräknas inför indelningen i valkretsar (jfr 2 kap. 6 § 3 stycket vallagen). Enligt kommunerna infaller det nu gällande datumet för sent för att beslut om indelning i valkretsar skall kunna fattas senast den 31 oktober året före valåret (jfr 2 kap. 10 § vallagen). Utredaren skall därför överväga om datumet kan tidigareläggas, t.ex. till den 1 mars året före valåret. I samband härmed skall utredaren också överväga att senarelägga det datum - den 1 november året före valåret - då de personer som har rösträtt i hela landet (jfr 3 kap. 2 § vallagen), i respektive landsting (jfr 3 kap. 6 § vallagen) och i respektive kommun (jfr 3 kap. 8 § vallagen) skall beräknas till t.ex. den 1 mars det år valet hålls. Utredaren skall slutligen överväga om det datum då antalet fria valsedlar som vissa partier har rätt till skall beräknas (jfr 6 kap. 11 § vallagen) kan senareläggas till t.ex. den 1 mars valåret.

Rättelse i röstlängden

Felaktig uppgift

Den som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter eller anser sig vara felaktigt utesluten ur röstlängden kan enligt 7 kap. 11 § vallagen begära rättelse hos skattemyndigheten. Om skattemyndigheten avslår en begäran om rättelse får beslutet enligt 7 kap. 14 § vallagen överklagas endast i samband med att valet överklagas. Ett sådant överklagande skall göras hos Valprövningsnämnden.

Det kan inte anses vara en tillfredsställande ordning att ett beslut om avslag på en begäran om rättelse av röstlängden endast kan överklagas i samband med att valet överklagas. Valprövningsnämnden kan ju finna att klaganden faktiskt borde ha varit upptagen i röstlängden och därmed röstberättigad i det val som just har hållits. Utredaren skall därför överväga en ändring av bestämmelserna i vallagen så att dessa beslut kan överklagas innan valet har hållits.

För sen anmälan

Enligt 7 kap. 5 § vallagen skall en unionsmedborgare, som vill rösta i ett val till Europaparlamentet, senast 30 dagar före valdagen till skattemyndigheten anmäla sin önskan om att tas upp i röstlängd.

Valprövningsnämnden har bedömt en anmälan, som kommit in för sent till skattemyndigheten, som en begäran om rättelse. Nämnden avvisade i detta fall överklagandet med hänvisning till att rättelser endast kan prövas i samband med överklagande av valet.

Mot denna bakgrund skall utredaren överväga om det i vallagen skall införas en bestämmelse om att en anmälan som kommit in för sent till skattemyndigheten inte skall tas upp till prövning. Ett därefter följande överklagande av skattemyndighetens beslut borde kunna tas upp till slutlig prövning utan att det sker i samband med överklagande av valet. Utredaren skall därför överväga om också en sådan bestämmelse skall införas i vallagen.

Möjlighet att stryka en person från röstlängden

Enligt 7 kap. 12 § vallagen skall skattemyndigheten genast rätta röstlängden om en myndighet i något annat medlemsland meddelar att en person som har rösträtt och som finns upptagen i röstlängd här i landet, redan har avgett en röst i ett val till Europaparlamentet.

Bestämmelsen har överförts oförändrad från den tillfälliga lag som gällde för det svenska valet till Europaparlamentet år 1995. Övriga medlemsländer hade då redan haft sina val. När valen nu sker samtidigt i hela unionen måste det förhållandet att en person anmält en önskan om att rösta i ett annat land kunna ligga till grund för att personen tas bort från den svenska röstlängden. Utredaren skall ta fram förslag till en sådan bestämmelse.

· Övriga frågor

Valsedlarnas utformning

Valsedlarna har kommit att bli för små, de har nu formatet A 6. Med personröstningen har det tillkommit ett behov av att ha en rad som informerar väljarna om att partiets kandidater är s.k. anmälda kandidater. Vidare skall det framför varje namn finnas utrymme för att markera en personröst. Om inte utrymmet för markering skall bli för litet bör antalet namn på valsedeln inte vara mer än högst 60. Från partierna har det dock visats intresse av att ha fler kandidatnamn än 60 på varje valsedel.

Mot denna bakgrund skall utredaren överväga om valsedlarnas utformning bör ändras. Man kan t.ex. tänka sig större valsedlar, som då måste vikas.

Valbarhetskrav

I 1 kap. 8 § vallagen uppställs vissa valbarhetskrav för val till Europaparlamentet. En person är t.ex. inte valbar om vederbörande är ledamot av regeringen i ett medlemsland. Vallagens bestämmelser innebär att ett statsråd som kandiderar till Europaparlamentet måste avgå från sin statsrådsbefattning senast på valdagen för att vara valbar i Europaparlamentsvalet.

Bestämmelserna i 1 kap. 8 § vallagen är avsedda att införliva artikel 6 i den s.k. valrättsakten (fogad till rådets beslut 76/787 av den 20 september 1976). I artikel 6 sägs att "uppdraget som företrädare i församlingen är inte förenligt med att vara" bl.a. "ledamot av regeringen i en medlemsstat". Valrättsaktens bestämmelser kan inte tolkas på annat sätt än att oförenligheten inträder först i och med att den valde påbörjar sitt uppdrag i Europaparlamentet (jfr Valprövningsnämndens beslut den 15 juli 1999, dnr 13-1999). Valrättsakten hindrar alltså inte att t.ex. ett statsråd kandiderar i valet. Vallagen bör mot denna bakgrund ändras så att den står i överensstämmelse med valrättsaktens bestämmelser. Utredaren skall lämna förslag till en sådan ändring.

Anhållna och häktades möjlighet att rösta

Justitiekanslern har i ett beslut den 28 september 1999 (dnr 1409-99-40) konstaterat att anhållna och häktade kan bli betagna sin möjlighet att rösta. Enligt vallagen har en person rätt att rösta genom bud endast om han eller hon är sjuk, funktionshindrad eller gammal. Om inget av dessa förhållanden stämmer in på en anhållen eller häktad person, som inte heller kan utöva sin rösträtt på något annat sätt, t.ex. genom poströstning i häktet, är han eller hon utesluten från möjligheten att rösta. Detta är inte en godtagbar ordning. Utredaren skall därför överväga om det skall införas en bestämmelse i vallagen som ger anhållna och häktade godtagbara möjligheter att utöva sin rösträtt.

Vallokalers anpassning till personer med funktionshinder

Det förekommer att vallokaler inte är tillgängliga för personer som har någon form av funktionshinder. Om det inte är möjligt för en person att rösta i den egna vallokalen återstår alternativen poströstning eller röstning genom bud. Detta kan upplevas som diskriminerande. Mot denna bakgrund skall utredaren överväga om det i vallagen uttryckligen skall anges att som vallokal i första hand bör väljas en lokal som är tillgänglig för personer med funktionshinder. På samma sätt skall utredaren överväga om det skall vara möjligt för valförrättarna att i särskilda fall ta emot röster utanför vallokalen.

Tillskrivna namn på valsedlar

Rådet för utvärdering av 1998 års val har i sitt betänkande Personval 1998 En utvärdering av personvalsreformen (SOU 1999:136, sid. 149) anfört att det kan finnas skäl att undersöka möjligheten att på partimarkerade valsedlar för partier som har skyddat sin partibeteckning skriva till ett namn som har anmälts av partiet och att ett sådant tillskrivet namn skall betraktas som en personröst.

I 18 kap. 11 § 2 vallagen anges att ett namn på en valsedel skall anses som obefintligt om namnet skrivits till på en valsedel som gäller för ett parti som har registrerat partibeteckning och anmält kandidater. Av förarbetena (prop. 1996/97:70, s. 221 och 132) framgår att bestämmelsen infördes bl.a. för att den ansågs inskärpa att personröstning sker genom att väljarna med en markering på valsedeln avger en särskild personröst och att andra förändringar av valsedeln inte beaktas. Därtill ansågs bestämmelsen ge goda förutsättningar för en korrekt och snabb sammanräkning av röstresultatet.

Som har nämnts ovan anses ett tillskrivet namn på en valsedel som obefintligt bara om valsedeln gäller för ett parti som har registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater. För partier som inte har registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater gäller den fria nomineringsrätten och väljarna kan fritt skriva till kandidater som beaktas vid valet.

Det finns nu skäl att överväga om denna ordning - att ett tillskrivet namn på en partimarkerad valsedel för ett parti som har skyddat sin partibeteckning anses som obefintligt medan ett tillskrivet namn på en valsedel för ett parti som inte har skyddat sin partibeteckning räknas som en personröst - bör bestå. Utredaren skall därför överväga om personröstning skall kunna ske genom att väljaren på en partimarkerad valsedel för ett parti som skyddat sin partibeteckning skriver till en kandidat som har anmälts av partiet.

Namnvalsedlar

Valadministrationen ansvarar för att väljarna i alla röstningslokaler har tillgång till valsedlar med partibeteckning för de partier som vid något av de två senaste valen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet (9 kap. 12 § vallagen). Vid 1999 års val till Europaparlamentet omfattades de sju riksdagspartierna och SarajevoListan av denna förmån.

Vid val till Europaparlamentet, då hela landet utgör en valkrets, skulle det enligt RSV vara möjligt för valadministrationen att, i alla röstningslokaler inom landet, lägga ut namnvalsedlar i stället för valsedlar med bara partibeteckning för de partier som omfattas av förmånen. Förutsättningarna för detta är enligt RSV dels att varje parti deltar i valet med endast en namnvalsedel, dels att partierna lämnar in sina beställningar av valsedlar vid en något tidigare tidpunkt, som RSV i så fall måste fastställa. Vid 1999 års val hade ett av partierna två valsedlar.

RSV har vidare anfört att det skulle vara möjligt att förse också utlandsmyndigheterna med namnvalsedlar. I så fall måste dock partiernas beställningar av namnvalsedlar ytterligare tidigareläggas. Såväl packning som distribution av valmaterialet till utlandet måste börja i sådan tid att det garanterat nått utlandsmyndigheterna innan röstmottagningen börjar. Även materialet för brevröstning skulle enligt RSV:s uppfattning kunna förses med namnvalsedlar åtminstone så länge brevröstningen bara omfattar Schweiz och Tyskland.

Utredaren skall överväga om den centrala valmyndigheten vid kommande val till Europaparlamentet skall ansvara för att väljarna har tillgång till namnvalsedlar för de partier som vid något av de senaste två valen fått mer än en procent av rösterna i landet dels i varje röstningslokal i landet, dels hos utlandsmyndigheterna. Utredaren skall också överväga om den centrala valmyndigheten skall bifoga sådana namnvalsedlar till materialet för brevröstning. Slutligen skall utredaren överväga vilka andra förändringar, t.ex. vad gäller sista dag för partiernas beställning av valsedlar, ett sådant ansvar kan föranleda.

Allmänna utgångspunkter för utredningsarbetet

Utredningsarbetets övergripande syfte är att skapa så goda praktiska förutsättningar som möjligt för väljarna att rösta. Det är särskilt angeläget att det inom valsystemet finns garantier för att varje väljare inom rimligt avstånd har tillgång till en plats att rösta på både under den tid förtidsröstning pågår och under själva valdagen. Det är också angeläget att förutsättningslöst överväga de utökade möjligheter som kan finnas för väljarna att rösta på andra sätt än i vallokal. Detta gäller både för väljare som befinner sig i Sverige och för väljare som befinner sig utomlands.

Som utgångspunkt för arbetet gäller att valsystemet måste uppfylla högt ställda krav på tillförlitlighet. Vidare måste garantier finnas för att valen sker under former som tryggar den nödvändiga valhemligheten. Slutligen är det viktigt att valförfarandet är enkelt och smidigt.

När det gäller frågan om var den centrala valmyndigheten i framtiden skall vara placerad skall utredaren bilda sig en uppfattning om hur en lämplig framtida organisation bör se ut och föreslå de ändringar som behövs. I sammanhanget skall utredaren också klargöra i vilken utsträckning valmyndigheten skall svara för aktiv information och uppmaningar till väljarna att rösta samt bedöma vilket IT-stöd som kan komma att krävas i framtiden. Det är angeläget att valadministrationen på alla nivåer, nu och framöver, har ett gemensamt, modernt och effektivt IT-stöd.

Utredaren skall lämna förslag till de författningsändringar och andra åtgärder som anses vara befogade.

Utredaren skall på lämpligt sätt informera riksdagspartierna om sitt arbete och även inhämta partiernas synpunkter på kommande förslag.

Den del av utredningsuppdraget som gäller frågan om att flytta funktionen att vara central valmyndighet till en annan myndighet än RSV skall vara avslutad senast den 30 juni 2000. I övriga delar skall uppdraget vara avslutat senast den 31 december 2000.

(Justitiedepartementet)