Beslut vid regeringssammanträde den 17 februari 2000

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att utarbeta förslag till en sammanhållen svensk hästpolitik. Syftet med utredningen är att skapa förutsättningar att bevara och utveckla hästsektorn i Sverige. Utredningsarbetet skall bedrivas i nära samarbete med organisationer inom denna sektor. Det utvecklingsarbete som i dag bedrivs inom hästsektorn skall beaktas av utredaren. Utgångspunkten är att regeringen senast under år 2001 skall kunna presentera en sammanhållen svensk hästpolitik. Utredaren skall redovisa sina förslag senast den 1 december 2000.

Bakgrund

Hästen har en stor social, kulturell och ekonomisk betydelse i dagens samhälle. Antalet hästar i Sverige har sedan 1970-talet ökat från ca 70 000 till över 200 000. Närmare en tredjedel av den svenska befolkningen har kontakt med hästar och olika verksamheter som växer fram kring hästar. Ur ett samhällsperspektiv är hästen en viktig länk mellan stad och land. Hästsporten har en folkrörelseprägel med ett mycket stort antal ungdomar, särskilt flickor, engagerade i föreningsliv. Ridsport kommer på andra plats i fråga om antalet utövande ungdomar. Av Svenska Ridsportförbundets drygt 200 000 medlemmar är 65 % yngre än 25 år och en övervägande del är kvinnor. Inom ridsporten finns också en utbredd verksamhet för funktionshindrade. Hästsektorn har en stor ekonomisk betydelse. Antalet besökare vid trav- och galopptävlingar uppgår årligen till ca 600 000 och ca 2,4 miljoner spelar på hästar någon gång per år. Hästen bidrar också till jordbrukets inkomster med 1,2 miljarder kr per år. För produktion av hästfoder utnyttjas en areal motsvarande 150-200 000 ha. Antalet sysselsatta inom hästsektorn uppgår till ca 10 000 personer på heltid och ca 30 000 på deltid. Hästen utgör en resurs för att utveckla jordbruket, landsbygden och miljön. Mot denna bakgrund är det av intresse för Sverige att det skapas förutsättningar för att hästsektorn bevaras och utvecklas. En särskild utredare bör därför tillkallas.

Uppdraget

Allmänna utgångspunkter för uppdraget

Den stora betydelse som hästsporten har för ungdomar, och särskilt för flickor när det gäller ridsporten, ger samhället ett särskilt ansvar. Det är viktigt att ungdomarna ges möjlighet att utöva sitt intresse till en rimlig kostnad. Umgänget med hästen lär barn och ungdomar att ta ansvar för en annan levande varelse. Barn och ungdomar med invandrarbakgrund är underrepresenterade, vilket kräver särskild uppmärksamhet. Hästen är också en viktig resurs i habilitering och rehabilitering för funktionshindrade och för människor med sociala problem. De växande skarorna av barn och ungdomar som söker sig till ridskolor, och annan närliggande verksamhet, behöver vägledning av kunnig och välutbildad personal. Det är därför en central fråga att god utbildning kan erbjudas de som vill satsa på yrken med inriktning på hästar. En viktig del i detta sammanhang är också fortbildning för såväl yrkesverksamma som för ideellt engagerade personer i hästrelaterad verksamhet. Det är viktigt att man skapar kompetens beträffande hästhållning, användning av hästen och relationen till hästen.

En hippologutbildning omfattande 80 poäng startades höstterminen 1994 som ett resultat av utredningen (Ds 1993:60) En högskoleutbildning inom hästområdet (prop. 1993/94:157 Stöd till ekologisk odling och trädgårdsnäringen, m.m.). Huvudman för utbildningen är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Avtal om resurstilldelning, organisation och utbildningens genomförande har slutits mellan SLU och hästsportens organisationer. Staten, genom SLU, anvisar 12,7 miljoner kr till utbildningen medan hästsportorganisationerna genom Nationella stiftelsen för hästhållningens främjande skjuter till en något större summa. En utvärdering av hippologutbildningen år 1996 visade på behovet av ett forskningsprogram för att utveckla utbildningen på olika nivåer samt näringen i stort. Ett forskningsprogram kräver dock en förlängning av grundutbildningen med ett år. Vad gäller avelsverksamheten så har antalet betäckta ston och därmed födda föl som helhet minskat under 1990-talet. Denna utveckling är mer uttalad för vissa raser än andra. Hästens betydelse för att uppnå jordbrukets miljömål har ökat i flera avseenden och bör liksom annan jordbruksproduktion beaktas. Detta bör också få genomslag på hur hästrelaterad verksamhet behandlas i såväl nationell jordbrukspolitik som på EU-nivå. Hästen är också av betydelse för det naturvårdsinriktade skogsbruket och kan vara ett alternativ till konventionella metoder vid särskilda förhållanden, såsom oländig terräng, våt mark och vid större stormfällen. En god hästhållning med ett utvecklat miljö- och djurskyddstänkande bör eftersträvas.

Uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att ta fram det underlag som behövs för att regeringen skall kunna ta ställning till etablerandet av en sammanhållen svensk hästpolitik. Utredaren skall undersöka förutsättningarna för organisationers och företags konkurrensförmåga inom hästsektorn samt för hästens roll i den gemensamma jordbrukspolitiken. Utredaren skall också bedöma behovet av stöd till forskning och utbildning inom hästsektorn samt till avel och uppfödning. Dessutom skall utredaren se över och komma med förslag vad avser ansvarsfördelning, styrformer och finansiering mellan SLU och Nationella Stiftelsen för hästhållningens främjande när det gäller den hippologiska högskoleutbildningen. Utredaren skall bedöma hur hästnäringen kan medverka till att uppfylla miljömålen för jordbruket och för skogsbruket, de av riksdagen antagna miljökvalitetsmålen och regeringens målsättning att ställa om Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Principen om ett sektorsintegrerat miljöansvar skall vara vägledande. Vidare skall utredaren belysa hur länder som är jämförbara med Sverige har hanterat de aktuella frågorna. Utredaren skall även belysa vad som i övrigt kan anses vara relevant för uppdraget. Ambitionen bör vara att skapa ett generellt utformat stöd för hästsektorn som ligger i linje med en modern näringspolitik. Utredaren skall ange kostnaderna för sina förslag samt föreslå hur de skall finansieras.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2000.

(Jordbruksdepartementet)