Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera vissa frågor som rör införlivandet av kommissionens direktiv 80/732/EEG av den 25 juni 1980 om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samti vissa företags ekonomiska verksamhet, senast ändrat genom direktiv 2000/52/EG av den 26 juli 2000. Utredaren skall även utarbeta förslag till den författningsreglering som behövs.

Bakgrund

EG-fördraget ålägger kommissionen att se till att medlemsstaterna inte ger sådant stöd till bl.a. offentliga företag som strider mot den gemensamma marknaden. Ofta är förhållandet mellan offentliga myndigheter och offentliga företag så komplicerat att kommissionens uppgift blir mycket svår. För att möjliggöra tillämpningen av fördraget i denna del tillkom direktivet om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag samt i vissa företags ekonomiska verksamhet (transparensdirektivet) 1980. Direktivet har sedan dess ändrats vid tre tillfällen 1985, 1993 och senast 2000. Den senaste ändringen skulle varit införd genom författningar som trätt i kraft den 31 juli 2001 och skall tillämpas från och med den 1 januari 2002.

Den senaste ändringen har föranletts av att kommissionen under senare år har mottagit klagomål avseende företag som i enlighet med artikel 86.2 i EG-fördraget anförtrotts att tillhandahålla vissa tjänster av allmännyttig karaktär. Flera av dessa företag har tidigare haft en monopolställning på sina marknader men genom avregleringen inom EU har delar av dessa företags marknader öppnats för konkurrens.

Kommissionen har funnit att denna dubbla position kan störa konkurrensen genom risken för s.k. korssubventionering. Med korssubventionering avses att medel som tillställs företaget som ersättning för dess "public service-uppdrag" används för att subventionera verksamheten som bedrivs på den konkurrensutsatta marknaden.

Transparensdirektivet

Direktivet kräver redan sedan tidigare att offentliga företag redovisar samtliga finansiella förbindelser öppet, så att det klart framgår vilka offentliga medel som tillförts bolaget och hur dessa har använts (artikel 1.1). Vidare krävs viss rapportering kring nämnda finansiella relationer.

Genom den senaste ändringen av direktivet (artikel 1.4 i direktiv 2000/52/EG) har införts ett krav på separat redovisning av företag som i enlighet med artikel 86.1-2 i EG-fördraget åtnjuter särskilda eller exklusiva rättigheter eller tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse samtidigt som de bedriver kommersiell konkurrensutsatt verksamhet. Förutom kravet på separat redovisning har ändringen inneburit att det inte bara är offentliga företag som omfattas av direktivet i detta sammanhang.

I den separata redovisning som skall upprättas skall kostnader och intäkter i den konkurrensskyddade verksamheten och annan verksamhet särredovisas. Fullständiga uppgifter skall finnas om de metoder som tillämpats vid fördelningen (art 1.2 i direktiv 2000/52/EG). Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att tillse att den separata redovisningen blir korrekt (art 1.4 i direktiv 2000/52/EG).

Det uppställs även ett krav på att bevara viss information om finansiella förbindelser m.m. under minst fem år (art 1.5 i direktiv 2000/52/EG).

Transparensdirektivet är horisontellt dvs. inte inriktat på vissa speciella sektorer. Det finns dock sektorer där separat redovisning redan krävs genom andra rättsakter inom gemenskapslagstiftningen (t.ex. telekommunikationer och järnvägstrafik), och dessa omfattas inte av det nu aktuella direktivet.

Radio? och TV-sändningar omfattas av direktivet, som dock beaktar den särskilda uppmärksamhet som ägnas denna sektor genom tolkningsbestämmelserna i Protokollet om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna som bifogats fördraget.

Svensk lagstiftning har tidigare bedömts tillräcklig för att uppfylla transparensdirektivets krav. De nya bestämmelser som tillkommit i och med den senaste ändringen av direktivet torde i någon mån vara införlivade i svensk rätt genom Bokföringsnämndens rekommendationer och uttalanden. Som framhållits i många sammanhang måste emellertid EG-direktiv genomföras i författningsform. Genomförande genom allmänna råd är inte tillräckligt. Härtill kommer att direktivet nu ställer krav som saknar motsvarighet i Bokföringsnämndens uttalanden.

Det finns därför anledning att göra en samlad analys av i vilken utsträckning de krav som uppställs i direktivet tillgodoses genom gällande regler. Utifrån analysen skall klarläggas behovet av ny lagstiftning samt huruvida befintlig lagstiftning behöver kompletteras eller ges bättre överblickbarhet. Behov finns också av en kartläggning av företag inom olika sektorer som omfattas av direktivets nya krav på separat redovisning.

Det åligger medlemsstaterna att se till att företagen följer reglerna. Behovet av tillsyn och sanktioner bör därför omfattas av utredningen.

En särskild utredare tillkallas för att analysera de krav som uppställs i transparensdirektivet och i vilken mån dessa krav tillgodoses i svensk lagstiftning. I uppgiften ingår att föreslå den lagstiftning som krävs för att direktivet skall anses införlivat i svensk rätt.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2003.

(Näringsdepartementet)