Sammanfattning av uppdraget

En delegation ska medverka till att, i dialog med centrala, regionala och lokalaaktörer, långsiktigt stärka en hållbar regional utveckling inom de mest utsatta lokala arbetsmarknadsregionerna i norra Sveriges inland.

Bakgrund till uppdraget

Analyser visar att det finns ett par sammanhängande områden i Sverige, delvis av mycket olika karaktär, som har särskilda svårigheter att uppnå en positiv regional utveckling.

Ett av dessa områden är norra Sveriges inland, i detta sammanhang definierat som nationellt stödområde A enligt förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd. Området tillhör också EG:s strukturfonders högst prioriterade målområde 1.

Framför allt långa avstånd till större varumarknader, en låg befolkningstäthet och en ofördelaktig åldersstruktur begränsar möjligheterna att utnyttja områdets alla förutsättningar. Även klimatet innebär i vissa avseenden problem för en positiv regional utveckling.

Sverige har, i jämförelse med andra medlemsstater inom Europeiska unionen, små regionala skillnader när det gäller arbetslöshet och BNP per capita. Detta beror bl.a. på att de viktigaste basnäringarna i inlandet (skogen, gruvorna och vattenkraften) är ekonomiskt livskraftiga. Höga krav på produktivitet har dock tillsammans med den tekniska utvecklingen, lett till ett minskat antal sysselsatta i dessa näringar.

Däremot har turistnäringen en positiv utveckling när det gäller sysselsättning. Turism och andra verksamheter inom servicesektorn har förutsättningar att expandera i dessa regioner. De regionala och lokala natur- och kulturresurserna ger goda förutsättningar för att utveckla en hållbar turistnäring.

Det finns också möjligheter att utveckla nya företag och ny sysselsättning i anslutning till de traditionella basnäringarna. Även verksamheter som baseras på ny avståndsoberoende teknik inom telesektorn expanderar. Det finns således goda förutsättningar för en positiv ekonomisk utveckling och uthållig sysselsättning i norra Sveriges inland som främjar en hållbar regional utveckling.

Förutsättningarna för transporter av människor och gods varierar kraftigt mellan landets olika delar. Gemensamt är dock kravet om tillfredsställande transportförsörjning både för näringsliv och privatpersoner. Transportsystemet bidrar till att främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd.

Eftersom den offentliga sektorn har en relativt stor omfattning i dessa områden är det särskilt viktigt att uppnå en bättre samverkan när det gäller de offentliga insatserna. Genom utökad regional samverkan, bättre samordning och ett mer långsiktigt synsätt på utvecklingsfrågorna bör den kunna bidra till att den negativa utvecklingen bryts.

Näringslivet, kommuner och landsting, myndigheter, länsstyrelser och lokala utvecklingsgrupper har också viktiga uppgifter, bl.a. inom ramen för det regionala partnerskapet, när det gäller att medverka till ett bättre utnyttjande av de regionala förutsättningarna för att uppnå en långsiktigt hållbar regional utveckling.

Riksdagen har ställt sig bakom de förslag till åtgärder som regeringen presenterat i propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118). Enligt propositionen ska regionalpolitiken omvandlas till en ny politik för hållbar regional utveckling. De viktigaste långsiktiga strategierna och instrumenten för den nya politiken är ökad sektorssamordning. Det handlar om att hitta helhetslösningar som påverkar inriktningen av den regionala utvecklingen mot en mer hållbar samhällsutveckling. Rent konkret innebär det att inom olika politikområden prioritera lösningar som ger synergieffekter mellan de ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiven.

Regeringen har i propositionen bl.a. bedömt att det finns behov av särskilda stimulansåtgärder i vissa delar av landet. En sådan åtgärd, som presenteras i propositionen, är tillsättandet av en särskild delegation - med tidsbegränsat mandat - som ska medverka till att, i dialog med centrala, regionala och lokala aktörer, långsiktigt stärka en hållbar utveckling inom de mest utsatta lokala arbetsmarknadsregionerna i norra Sveriges inland.

Inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet) har en särskild arbetsgrupp, den s.k. Omställningsgruppen, haft till uppgift att stödja en positiv utveckling av arbetsmarknaden och en övergång till nya näringar i de kommuner som drabbats av särskilda omställningsproblem främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvarsmakten. Erfarenheterna från Omställningsgruppens arbete med främst strategiska utvecklingsprogram bör tas tillvara av delegationen.

Ett omfattande arbete har sedan 1998 pågått i samtliga län med regionala tillväxtavtal. Ett viktigt syfte är att åstadkomma samverkan mellan myndigheter, näringsliv, kommuner och nationella organ kring gemensamma mål för hur hållbar tillväxt kan skapas i en region.

Mot bakgrund av bl.a. dessa erfarenheter bör även arbetsmetoder för samverkan mellan staten och kommuner med omstruktureringsproblem, främst på grund av näringslivets omvandling och en negativ befolkningsutveckling, vidareutvecklas. De ska syfta till att förbättra kommunernas möjligheter att mobilisera sina befintliga utvecklingsresurser för att kunna utnyttja sin långsiktiga utvecklingspotential.

I propositionen 2001/02:4 har regeringen redovisat sin uppfattning om strategier för regional utveckling. All regional utveckling måste utgå från ansvarstagande och inflytande på lokal och regional nivå. Lokala och regionala partnerskap har en avgörande roll för att i samverkan få till stånd en positiv regional utveckling genom att stärka de lokala och regionala förutsättningarna. Delegationen ska ansluta sitt arbete till existerande samarbetsformer och ansvarsförhållanden på lokal, regional och central nivå och med beaktande av den nya inriktningen av regionalpolitiken mot en hållbar utveckling.

Uppdraget

Delegationen ska

1. Med utnyttjande av nationell och internationell expertis medverka till att analysera och sprida kunskap om förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling i norra Sveriges inland.

2. Medverka till att dessa kunskaper utnyttjas för att skapa en helhetssyn om vilka strategiska insatser som behövs från den nationella, regionala respektive lokala nivån för att uppnå en ökad helhetssyn om hållbar regional utveckling.

3. Medverka till att öka förståelsen för behovet av förändringar och därigenom stärka innovationsklimatet för en hållbar regional utveckling.

4. Medverka till att bedöma eventuella behov av kompetensutvecklingsinsatser i allmänhet och distansutbildning i synnerhet.

5. Medverka till att processer och mötesplatser för strategiska utvecklingsidéer för en hållbar regional utveckling (nätverk) etableras och att strategier läggs fast.

6. Medverka till att initiera de förändringsprocesser som bedöms nödvändiga för att hållbara lokala arbetsmarknadsregioner på sikt ska utvecklas till att bli så attraktiva för människor och företag att deras potential och livskraft tas tillvara.

7. Medverka till att möjligheter till miljödriven näringslivsutveckling och tillväxt tillvaratas. Stimulera klusterbildning för hållbar regional utveckling.

8. Medverka i en process för ökad samverkan mellan kommuner, privat näringsliv och den sociala ekonomins organisationer, i syfte att åstadkomma väl fungerande hållbara lokala arbetsmarknadsregioner och förutsättningar för hållbar lokal utveckling.

9. Utgöra en kunskapsresurs om norra Sveriges inland för Regeringskansliet, myndigheter samt berörda kommuner och andra organ.

Delegationens arbete ska inriktas på att stärka utvecklingen i stödområde A. De lokala arbetsmarknadsregionerna är härvid de naturliga byggstenarna.

Följande kommuner omfattas således helt eller delvis av delegationens arbete: Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix, Övertorneå, Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre, Östersund, Sollefteå, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik, Ljusdal, Malung, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalen.

Att ta del av delegationens resurser är ett erbjudande till berörda kommuner och arbetsmetoden innebär i sig ingen ändrad arbetsfördelning mellan stat och kommun eller mellan olika statliga aktörer. Det är dock angeläget att delegationens arbete inriktas på att, inom den rådande arbetsfördelningen, lyfta fram den avgörande roll som spelas av ett ansvarstagande, aktivt och dynamiskt partnerskap med förankring i berörda lokala arbetsmarknadsregioner.

Delegationen ska i sitt arbete bidra till att vidareutveckla metoder för samverkan mellan staten och de berörda områdena. En viktig uppgift härvid rör frågan om att - inom ramen för nu gällande lagstiftning - tydliggöra statens respektive regioners och kommuners roller i den regionala utvecklingsprocessen. Delegationen bör även utveckla formerna för ökad tvärsektoriell samverkan och helhetssyn i syfte att stärka en hållbar regional utveckling.

I uppdraget ingår att medverka vid utformningen av strategiska utvecklingsprogram för hållbara lokala arbetsmarknadsregioner, att anordna utvecklingsseminarier samt i övrigt utgöra ett stöd och bollplank för lokala och regionala partnerskap. I uppdraget ingår även att identifiera hinder och möjligheter för en hållbar regional utveckling, samt i övrigt lägga fram de förslag som krävs för att delegationen ska kunna fullfölja sitt uppdrag.

Näringslivet har en nyckelroll för att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i inlandet. En viktig utgångspunkt är därför att analysera hur näringslivet kan utvecklas för att skapa ny sysselsättning samt hur nya små och medelstora företag kan etableras och växa.

Möjligheter till miljödriven tillväxt samt regionalt/lokalt anpassad produktion bör härvid tillvaratas. En inventering av regionens miljödrivna näringar och potentialen för att utveckla dessa kan ge ett värdefullt underlag till åtgärder för att främja regionens utveckling i hållbar riktning. Att underlätta och stimulera tillkomst och utveckling av kluster för hållbar regional utveckling är ett sätt att stödja en sådan utveckling. I detta sammanhang bör även turismen uppmärksammas t.ex. de positiva kopplingar som finns mellan naturvård och naturturism å ena sidan och regional utveckling å andra sidan. Möjligheterna till ökad samordning av såväl offentlig som kommersiell service bör sökas i syfte att finna mer miljöanpassade och resurseffektiva lösningar.

Analyserna av näringslivets utveckling bör i ökad utsträckning präglas av att företag betraktas som delar av system - innovationssystem och kluster. I proposition 2001/02:4 har tillkännagivits ett antal program med denna inriktning som regeringen avser att genomföra.

Särskilt viktiga faktorer att uppmärksamma i analyserna är hur modern informationsteknik kan användas för att minska geografiska lägesnackdelar och behovet av miljöskadliga transporter, betydelsen av och möjligheterna till förbättrad kapitalförsörjning samt behovet av att ytterligare stimulera samverkan mellan näringsliv, gymnasieskolor, högskolor och universitet. Delegationen ska även i detta arbete eftersträva en stark förankring i lokala och regionala partnerskap samt hos centrala aktörer.

Delegationens arbete ska utgöra ett underlag vid utarbetandet av de regionala tillväxtprogram som avses genomföras under perioden 2004-2007. Enligt propositionen 2001/02:4 ska de regionala tillväxtavtalen utgöra basen i det långsiktiga arbetet för en hållbar regional utveckling.

EG:s strukturfondsmedel utgör, tillsammans med den svenska medfinansieringen, en betydande del av de regionala utvecklingsmedel som finns i detta område. Delegationen kan, i samverkan med lokala och regionala partnerskap, bidra vid den översyn av strukturfondsinsatserna som ska ske vid halvtidsutvärderingen 2003.

Delegationen ska vidare medverka till att skapa kontakter och till nätverksuppbyggnad, på europeisk nivå, mellan berörda regioner i inlandet och motsvarande aktörer i andra medlemsstater, t.ex. inom den Europeiska unionen, med syfte att vidga den kunskapsbas och hitta goda exempel som kan utnyttjas vid utvecklingsarbete i inlandet. I detta sammanhang bör delegationen ta del av det arbete som utförs bl.a. inom Interreg-programmen för gränsöverskridande samarbete, t.ex. Interreg III C. Delegationen kan i detta arbete också ta tillvara slutsatserna från den glesbygds-/avfolkningskonferens som anordnades, tillsammans med EG-kommissionen, i Lycksele under det svenska ordförandeskapet. För att analysera de långsiktiga utvecklingsförutsättningarna kan t.ex. övervägas att utnyttja det system med regionala analyser som finns inom OECD.

Delegationen ska, med prioritet, inventera och bedöma behov av insatser för att öka människors möjligheter att studera på distans på alla nivåer, bl.a. via det av riksdagen beslutade nätuniversitetet eller med stöd av det nyligen inrättade Nationellt centrum för flexibelt lärande, inom stödområde A. Under 2002 har regeringen avsatt medel för att utveckla infrastrukturen för vuxnas lärande. Kommunerna ges möjlighet att söka ett statsbidrag på sammanlagt 350 miljoner kronor. Regeringen avser att under 2003 stödja uppbyggnaden av lokala lärcentra genom ett särskilt utvecklingsbidrag på 20 miljoner kronor. Berörda kommuner ska särskilt uppmärksammas på dessa möjligheter.

Delegationen ska i sitt arbete särskilt uppmärksamma behovet av jämställdhet och mångfald på arbetsmarknaden samt att ungdomars och kvinnors behov och önskemål tas tillvara för att göra inlandet mer attraktivt. Härvid bör särskild vikt läggas vid att tillvarata lokala och regionala natur- och kulturförutsättningar för att skapa en god livsmiljö samt stärka regionernas attraktionskraft för boende och näringslivsutveckling.

Delegationen ska arbeta i nära samverkan med lokalt näringsliv, lokala utvecklingsgrupper, kommuner, regionala och kommunala samverkansorgan, arbetsförmedlingar, länsarbetsnämnder, högskola/universitet, länsstyrelser, Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA), Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Glesbygdsverket (GBV), Verket för innovationssystem (VINNOVA), Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Turistdelegationen, Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Statens kulturråd (KUR), Naturvårdsverket, Sametinget, Fjälldelegationen samt Regeringskansliet.

Delegationen ska även samråda med Delegationen för regional samverkan om högre utbildning (SFS 2002:8) och Rekryteringsdelegationen (SFS 2001:935).

Till delegationen kan referensgrupper knytas med exempelvis företrädare för näringslivet, forskare, organisationer, statliga myndigheter och de berörda kommunerna.

Delegationen ska, inom befintliga budgetramar, förfoga över medel för begränsade utrednings- och konsultinsatser, medan genomförandet av eventuella åtgärdsförslag som kräver statlig finansiering, ska ske inom befintliga organ och ramar för de utgiftsområden som respektive departement svarar för.

Delegationen ska göra en miljöbedömning av sina förslag och åtgärder enligt regeringsbeslut den 23 maj 2001 Miljöpolicy, mål och handlingsprogram för miljöledning i Regeringskansliets beslutsprocesser m.m.

Regeringen avser att låta Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) analysera delegationens arbete utifrån dess övergripande syften. Vidare ska resultaten och effekterna av delegationens arbete identifieras och bedömas.

Redovisning av uppdraget

Delegationens uppdrag ska redovisas löpande och vara avslutat senast den 31 december 2004.

(Näringsdepartementet)