Sammanfattning av uppdraget

I januari 1994 presenterades rapporten Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap (SOU 1994:3). Utredningen visade att 72 % av de privata företagens styrelser vid den tidpunkten bestod av enbart män och 56 % av företagen hade ledningsgrupper bestående av enbart män. Drygt 40 % av företagen bedrev inte något organiserat jämställdhetsarbete. Utredningen visade också att kvinnliga och manliga företagsledare hade helt skilda uppfattningar om varför antalet kvinnor i ledande befattningar var så få och huruvida detta var betydelsefullt att ändra på.

En särskild utredare tillkallas för att följa upp 1994 års utredning. Utredningen ska kartlägga kvinnors deltagande på lednings- och styrelsenivå i svenskt näringsliv och mot bakgrund av befintlig forskning på området sammanfatta kunskapsläget angående de hinder och strukturer som styr utvecklingen. Utredaren skall vidare göra en samlad analys och föreslå åtgärder för att öka kvinnors representation på ledande poster i svenskt näringsliv.

Bakgrund

I april 1993 bemyndigade regeringen dåvarande statsrådet med ansvar för jämställdhetsärenden att tillkalla en särskild utredare med uppgiften att utredamöjligheten till en jämnare könsfördelning på chefsnivå i näringslivet. Utredningen presenterade sitt betänkande i januari 1994.

Utredningens uppgift var att samla in och sammanställa uppgifter om utvecklingen mot en jämn könsfördelning bland chefer i olika företag, i skilda branscher och regioner. I utredningen ingick också att sammanfatta forskning och teori på området, arbetsförhållanden för kvinnor på chefsbefattningar, erfarenheter från utvecklingsprogram och internationella jämförelser. Utredningen genomförde en enkätundersökning som omfattade 638 företag, samtliga med fler än 200 anställda. Intervjuer genomfördes med 20 företagsledare (män och kvinnor), nio förändringsaktörer, sju unga kvinnor i karriären, samt fyra kvinnliga och tre manliga chefsrekryterare.

Resultatet presenterades som ett kunskapsunderlag att användas för utbildning, opinionsbildning och praktiskt förändringsarbete. Utredningen avslutades med förslag till åtgärder och goda råd till företagsledare och kvinnor.

Utredningen visade att 72 % av de privata företagens styrelser vid den tidpunkten bestod av enbart män och 56 % av företagen hade ledningsgrupper bestående av enbart män. Drygt 40 % av företagen bedrev inte något organiserat jämställdhetsarbete. Utredningen visade också att kvinnliga och manliga företagsledare hade helt skilda uppfattning om varför antalet kvinnor i ledande befattningar var så få och huruvida detta var betydelsefullt att ändra på. Som en röd tråd genom utredningen går uppgifterna om mäns bristande kunskap om betydelsen av kön i arbetslivet. Utredningen innehöll också en teoriöversikt över området chefskap och kön.

Som ett resultat av utredningen inrättades Näringslivets ledarskapsakademi med syfte att verka för kunskapsspridning, opinionsbildning och förändringsarbete.

Det har nu gått åtta år sedan utredningen gjordes och det finns behov av att uppdatera kartläggningen samt att undersöka aktuella utvecklingstendenser när det gäller kvinnor på ledande poster i näringslivet. Någon aktuell statistik finns inte över antalet kvinnor i företagsledningar och toppositioner. Statistik över antalet kvinnor i ledande befattningar tyder inte på att utvecklingen gått framåt. Den totala andelen kvinnliga chefer i näringslivet ligger fortfarande under 20 % (SCB) men andelen kvinnor kan ha ökat i toppositionerna, attityder kan ha ändrats och framsteg kan ha gjorts inom vissa branscher.

Uppdraget

Utredaren skall följa upp 1994 års utredning, belysa utvecklingen samt föreslå lämpliga åtgärder för att påskynda utvecklingen mot en jämnare könsfördelning på chefsnivå i näringslivet.

Utredaren skall samla in och sammanställa uppgifter om situationen idag och om utvecklingen mot en jämn könsfördelning bland chefer i företag, i olika branscher och län. Vidare bör utredaren belysa den allmänna situationen och arbetsförhållandena för kvinnliga chefer genom den forskning som finns om detta.

Detta innebär att utredningen skall ta fram branschvis statistik när det gäller kvinnor och män på lednings- och styrelsenivå i de olika länen.

Utredaren ska vidare utifrån intervjuer med företagsledare, förändringsaktörer och kvinnor i karriären undersöka förändringsmönster och förändringsvilja i detta avseende.

Förändringar i omvärlden som kan ha haft betydelse för utvecklingen såsom t ex samhällsutveckling och ekonomi i ett historiskt perspektiv ska belysas, liksom utvecklingen inom jämställdhetsområdet sedan 1993.

En redovisning av forskning och utvecklingsarbete i Sverige inom området kön och organisation sedan 1994 ska ingå i utredningen. Slutligen ska en diskussion om möjligheterna till internationella jämförelser mellan olika länder vad gäller kvinnor i företagsledande ställning göras.

På basis av de kunskaper som inhämtats genom ovan beskrivna arbete skall utredaren göra en samlad analys av de hinder och strukturer som styr utvecklingen samt föreslå åtgärder för att öka kvinnors representation på ledande poster i svenskt näringsliv.

Arbetets genomförande och tidplan

En referensgrupp med representanter för näringslivet, näringslivets organisationer och arbetsmarknadens parter ska biträda utredaren i dennes arbete.

Utredaren skall, när det gäller förslag och konsekvenser som påverkar små företag, samråda med Näringslivets nämnd för regelgranskning.

Utredningen skall vara avslutad senast den 8 mars 2003.