Sammanfattning

Riksrevisionsutredningen (Fi 2001:10) läggs ned.

Bakgrund

Talmanskonferensen beslöt den 2 december 1998 att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över och utvärdera vissa frågor om riksdagens arbetsformer. Utredningen antog namnet Riksdagskommittén. Arbetet i utredningen delades upp på fyra områden: riksdagens ledningsorganisation, budgetprocessen, EU-frågor samt riksdagens arbete med uppföljning, utvärdering och revision. I utredningsarbetet på revisionsområdet har frågan om den statliga revisionen behandlats för sig.

Riksdagskommittén överlämnade den 13 juni 2000 ett förslag till förändrad revision under riksdagen. Förslaget innebar att en ny sammanhållen revisionsmyndighet - Riksrevisionen - med samlat ansvar för både redovisnings- och effektivitetsrevision skulle bildas under riksdagen den 1 januari 2003. Den nya myndigheten föreslogs rapportera till både riksdagen och regeringen. Riksrevisionens verksamhet skulle enligt förslaget ledas av en riksrevisor som utses av riksdagen. Myndigheten föreslogs ha en parlamentariskt sammansatt styrelse som väljs av riksdagen.

Riksdagskommittén föreslog vidare att riksdagen skulle begära att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utarbeta de förslag till grundlagsändringar och övriga lagförslag som krävs för att den föreslagna förändringen skall kunna genomföras. Vidare föreslogs att regeringen skulle låta utreda de organisatoriska frågorna kring bildandet av den nya myndigheten.

Riksdagskommitténs förslag överlämnades till riksdagsstyrelsen, som lade fram förslag i frågan för riksdagen den 4 juli 2000 i enlighet med Riksdagskommitténsförslag (förs. 1999/2000:RS1).

Riksdagsstyrelsens förslag behandlades av konstitutionsutskottet. Utskottet tillstyrkte riksdagsstyrelsens förslag i huvudsak, men föreslog att riksdagen skulle göra vissa ändringar i de av Riksdagskommittén förordade riktlinjerna för en förändrad statlig revision (bet. 2000/01:KU8). Utskottet föreslog i några avseenden andra lösningar än vad Riksdagskommittén förordat. Bland annat ansåg utskottet att styrelsen för Riksrevisionen skall ha en sådan sammansättning att samtliga riksdagspartier kan representeras med ordinarie ledamöter. Vidare ansåg utskottet att Riksrevisionen skall ledas av tre ämbetsmän valda av riksdagen efter förslag av konstitutionsutskottet, var och en med särskild beslutanderätt i fråga om revisionsärenden.

Utskottet ansåg dessutom att det är angeläget att även regeringens behov av särskild gransknings- och utredningskapacitet beaktas i den fortsatta utredningen av de organisatoriska frågorna kring bildandet av Riksrevisionen. Utskottet föreslog även att ett vetenskapligt råd med uppgift att bidra med råd om metoder och metodutveckling skall knytas till Riksrevisionen.

Konstitutionsutskottet hemställde bl.a. att riksdagen:

• begär att regeringen efter utredning lägger fram förslag till riksdagen om de grundlagsändringar och den övriga lagstiftning som krävs för att den föreslagna reformen av den statliga revisionens organisation och ledning skall kunna genomföras under det första halvåret 2003,
• begär att regeringen tillsätter en organisationskommitté med uppgift att vidta de förberedande åtgärder som krävs för att en ny statlig revisionsmyndighet skall kunna bildas under första halvåret 2003.

Riksdagen beslutade den 15 december 2000 i enlighet med vad konstitutionsutskottet föreslagit (rskr. 2000/01:116-119).

Regeringen beslutade den 11 januari 2001 om direktiv för den av riksdagen begärda utredningen om författningsregler för den statliga revisionen (dir. 2001:3). Utredningens betänkande överlämnades i början av december 2001 (SOU 2001:97). En proposition angående författningsregler för den statliga revisionen kommer att överlämnas till riksdagen våren 2002.

Inom Regeringskansliet har i särskild ordning utarbetats en promemoria om vilka ändringar i regeringsformen som är nödvändiga för att genomförandet av riksdagens beslut om en ny revisionsmyndighet under riksdagen skall kunna inledas under första halvåret 2003 (Ds 2001:11). Promemorian har remissbehandlats och regeringen har i december 2001 lämnat en proposition till riksdagen i denna fråga (prop. 2001/02:73).

Riksrevisionsutredningens uppdrag

Med stöd av regeringens bemyndigande den 3 maj 2001 (dir. 2001:31) tillkallade chefen för Finansdepartementet en särskild utredare med uppgift att utreda de organisatoriska frågorna kring bildandet av den nya revisionsmyndigheten under riksdagen.

Utredarens uppdrag omfattade att dels lämna förslag till riktlinjer för den nya myndighetens organisation, dels vidta nödvändiga förberedelser inför bildandet.

Utredaren skulle enligt direktiven i en delrapport till riksdagsstyrelsen och regeringen senast den 31 januari 2002 lämna förslag till tidpunkt för inrättandet av den nya revisionsmyndigheten och delge resultatet av sin prövning vad avser lokalisering av kontoren. Delrapporten skulle även innehålla förslag vad avser den nya revisionsmyndighetens lednings- och arbetsformer, kompetens, organisation och bemanning, budgetunderlag för perioden 2003-2005 samt kostnadsberäkningar. Vid denna tidpunkt skulle även förslag vad avser ett vetenskapligt råd presenteras.

Därefter skulle utredaren arbeta vidare med de förberedande åtgärder som krävs för att den nya revisionsmyndigheten under riksdagen skall kunna verka från och med föreslagen tidpunkt. Avrapportering i denna del, med verksamhetsplan och regleringsbrev, skulle lämnas till riksdagsstyrelsen respektive regeringen senast den 30 november 2002.

Utredningen, som antog namnet Riksrevisionsutredningen, överlämnade betänkandet Riksrevisionen - organisation och resurser (SOU 2002:17) till riksdagsstyrelsen och chefen för Finansdepartementet den 4 mars 2002.

I remissyttrande från Riksdagens ombudsmän över betänkandet Regler för Riksrevisionen (SOU 2001:97) ifrågasattes omfattningen av regeringens uppdrag till Riksrevisionsutredningen. I remissyttrandet angavs att en kopia av yttrandet skulle lämnas till konstitutionsutskottet. Riksdagsstyrelsen har därefter beslutat att kontakt skall tas med regeringen angående överförande till riksdagen av ansvaret för det fortsatta utredningsarbetet. Riksdagsstyrelsens beslut får anses innebära att riksdagen önskar leda det fortsatta utredningsarbetet angående bildandet av Riksrevisionen. I detta avseende innebär riksdagsstyrelsens beslut en komplettering till riksdagens beslut den 15 december 2000.

I och med riksdagsstyrelsens beslut har förutsättningarna för Riksrevisionsutredningen (Fi 2001:10) väsentligen förändrats. Det medför enligt regeringens bedömning att utredningens uppdrag är slutfört i och med avlämnandet av betänkandet (SOU 2002:17) den 4 mars 2002. Utredningen läggs därför ned.

Underlags- och faktapromemorior samt annat underlagsmaterial som inkommit till alternativt tagits fram inom Riksrevisionsutredningen skall överlämnas till Regeringskansliet (Finansdepartementet).

(Finansdepartementet)