Tilläggsdirektiv till utredningen om utvärdering av digital radio m.m. (Ku 2001:03)

Dir. 2002:85

Beslut vid regeringssammanträde den 19 juni 2002.

Sammanfattning av uppdraget

Utredningen om utvärdering av digital radio m.m. - digitalradioutredningen (Ku 2001:03) skall från och med den 19 juni 2002 utföra sitt arbete som en parlamentarisk kommitté. Uppdraget är en fortsättning på det arbete som genomförts av en särskild utredare (dir. 2001:88) och som redovisats i delbetänkandet Digital radio. Kartläggning och analys. (SOU 2002:38).

Kommittén skall med utgångspunkt i vad som framkommit i delbetänkandet

göra en samlad analys av den digitala radions framtidsförutsättningar,
ta ställning till den digitala radions framtid,
lämna förslag till lagändringar och andra åtgärder som följer av kommitténs överväganden.

Grundlagsändringar skall inte föreslås.

Uppdraget skall, med ändring av tidigare angiven tidpunkt, vara slutfört senast den 30 maj 2003.

Bakgrund

Regeringen beslutade den 8 november 2001 att tillkalla en särskild utredare för att i ett första steg kartlägga och analysera situationen för den digitala distributionen av radio i Sverige och i utlandet (dir. 2001:88). I direktiven angavs att utredaren i ett andra steg skall analysera den digitala radions framtidsförutsättningar. Av direktiven framgår att i detta andra skede kommer det att krävas parlamentarisk medverkan samt att regeringen avser att återkomma i frågan om analysens omfattning och inriktning samt om sådan kompletterande medverkan.

Den 19 april 2002 redovisade den särskilde utredaren resultatet av sitt arbete i delbetänkandet Digital radio. Kartläggning och analys. (SOU 2002:38). Utredaren har behandlat frågor som bl.a. rör teknik och frekvensutrymme, försöksverksamheten under åren 1995-2001, digital radio i andra länder, ståndpunkter bland olika aktörer i branschen och de ekonomiska förutsättningarna för digital radio. Betänkandet är avsett att utgöra en grund för det fortsatta utredningsarbetet.

Huvuddragen i delbetänkandet

Den särskilde utredaren har kartlagt den digitala radion i Sverige och i utlandet. Kartläggningen visar att försökssändningar av digital radio pågår i många länder, varav de flesta har introducerat samma tekniska system som i Sverige, dvs. Eureka 147 DAB. Kartläggningen visar vidare att den digitala radion fortfarande befinner sig i ett mycket tidigt utvecklingsskede. I nästan alla länder har verksamheten karaktären av försök med begränsad utbyggnad, begränsat antal programkanaler och ofta provisoriska regelverk.

Enligt utredaren kan DAB-tekniken medföra fördelar för både radiobranschen och publiken. Radioföretagen skulle kunna bredda utbudet genom sändningar i fler kanaler än i dag och öka servicen till lyssnarna genom de nya tjänster som den digitala tekniken möjliggör. För publiken ligger fördelarna bl.a. i möjligheten att kunna välja bland fler radiokanaler och nya tjänster samt lyssna till ett störningsfritt ljud.

I Sverige pågår försökssändningar av digital marksänd radio (DAB) sedan 1995. Endast Sveriges Radio AB sänder digital radio, vilket innebär att utbudet varit begränsat i jämförelse med den analoga radion. Att utvecklingen hämmats förklaras dock, enligt utredaren, av den mycket begränsade tillgången på mottagare till rimliga priser. Detta är fallet också i de länder där det digitala radioutbudet varit större, t.ex. Storbritannien. Ett problem för den digitala radion är, enligt utredaren, avsaknaden av tydliga affärsmodeller, vilket har sin grund i att radio i huvudsak är ett fritt medium som är tillgängligt utan kostnad för lyssnarna. Som en följd av detta bedömer utredaren att intresset från olika aktörer att subventionera digitala radiomottagare är litet.

Utredaren behandlar även kostnadsaspekterna vid olika grader av utbyggnad i landet och konstaterar att digitala radiosändningar kommer att innebära betydande kostnader för medverkande radioföretag.

Utgångspunkter för utredningens arbete

Kartläggningen och analysen av den digitala radiodistributionen i Sverige och i utlandet aktualiserar en rad frågeställningar som behöver behandlas vid en analys av den digitala radions framtidsförutsättningar. I det fortsatta utredningsarbetet bör därför dessa frågeställningar utredas och bedömas vidare.

De frågeställningar som utredaren främst lyfter fram för vidare analys är följande:

regelverk för privat radio när det gäller fördelning av tillstånd med digital sändningsteknik,
fördelning av frekvensutrymme, vilket även inbegriper frågan om avvägning mellan rikstäckande, regionala och lokala sändningar,
förhållandet mellan programföretag, multiplexoperatör (den operatör som kontrollerar sändningarna i en frekvenskanal som rymmer flera samtidigt sända digitala program) och sändaroperatör,
sändarnätens utbyggnadsgrad,
fördelning av överföringskapacitet,
användning av kapacitet för annat än ljudradio,
vem som bör meddela tillstånd för digitala radiosändningar och tillståndsperiodernas längd, samt
eventuell framtida avstängning av de analoga sändningarna.

Utredaren anser vidare att angelägna uppgifter för kommittén kan vara att följa och utvärdera sändningsverksamheten, undersöka publikens användning och fortsatt följa utvecklingen i andra länder.

Uppdraget

Kommittén skall med utgångspunkt i de frågeställningar som lyfts fram i delbetänkandet:

Göra en samlad analys av den digitala radions framtidsförutsättningar genom att bedöma bl.a. den ekonomiska bärkraften, utvecklingen för olika sändningstekniker och intresset hos olika aktörer. Konsumenternas intressen skall särskilt uppmärksammas. Kommittén skall i analysen även beakta utvecklingen i andra länder.
Ta ställning till den digitala radions framtid, genom att bl.a. jämföra de möjliga alternativen att digital marksänd radio införs i större skala, försöksverksamheten fortsätter ännu en tid eller sändningarna upphör. En utförlig redogörelse för förutsättningarna och en analys av konsekvenserna bör lämnas avseende samtliga alternativ även i de fall dessa inte förespråkas av kommittén.
Lämna förslag på lagändringar och andra åtgärder som följer av kommitténs överväganden.

Om förslag till lagändringar eller andra åtgärder lämnas skall dessa vara utformade med stor tydlighet. Kommittén skall vidare särskilt ta hänsyn till vad som anges i 14 § kommittéförordningen (1998:1474) om kostnadsberäkningar och andra konsekvensbeskrivningar.

Om kommittén lämnar förslag med konsekvenser för Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB får förslagen inte strida mot de riktlinjer som anges i nuvarande sändningstillstånd. Vidare skall de ekonomiska ramarna för verksamheten inom de två företagen som riksdag och regering beslutat om ligga fast. De nuvarande sändningstillstånden för Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio beslutades i december 2001 och gäller för perioden 2002-2005.

Grundlagsändringar skall inte föreslås.

Arbetsformer och redovisning

I uppdraget ingår kontakter med Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Teracom AB, Radioutgivareföreningen, Närradions riksorganisation, Sveriges närradioförbund och andra berörda parter.

Kommittén skall samråda med utredningen om översyn av radio-_och_TV-lagen m.m. (Ku2000:01) samt med utredningen om ny lagstiftning och myndighetsorganisation inom området för elektronisk kommunikation (N2001:07).

Uppdraget skall, med ändring av tidigare angiven tidpunkt, vara slutfört senast den 30 maj 2003.

(Kulturdepartementet)