Dir. 2003:144

Översyn av nationell organisation för svenskt deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete

Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2003.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att

  • analysera olika aktörers behov av tjänster för sitt engagemang i EU:s forsknings- och utvecklingssamarbete och föreslå organisation för dessa tjänster,
  • se över verksamheten vid Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU utifrån dess uppdrag och arbetsformer,
  • se över den nuvarande svenska organisationen för kommissionens National Contact Points och föreslå en fortsatt organisation för uppdraget,
  • kartlägga vilka arbetsuppgifter som särprogrammens programkommittéer innefattar och föreslå en organisation för en effektiv arbets- och ansvarsfördelning mellan departement och myndigheter,
  • analysera vilka krav de nya samarbetsformerna inom det europeiska forskningsområdet (ERA), det sjätte ramprogrammet och kommande ramprogram ställer på aktörerna i det svenska forskningssystemet, samt
  • ge förslag till en samlad nationell organisation för dialog och informationsspridning mellan berörda aktörer som syftar till en enhetlig, proaktiv och kompetent nationell hantering av Sveriges deltagande i EU:s ramprogram och ERA.

Bakgrund

Den nationella organisationen för att främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram har hittills inriktats på tre uppgifter: information, rådgivning och analys. EU/FoU-rådet har en nyckelroll i detta arbete. EU/FoU-rådet bildades 1992 och har till uppgift att i Sverige svara för information och rådgivning om EU:s samarbete inom forskning och teknisk utveckling. Rådet ansvarar även för statistik och analys av det svenska deltagandet i ramprogrammen. Syftet är att främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram.

Sedan EU/FoU-rådet bildades har omvärlden förändrats på ett sätt som direkt påverkar myndighetens förutsättningar att utföra sitt uppdrag. EU/FoU-rådets informations- och rådgivningsverksamhet riktar sig främst till universitet, högskolor, institut samt små- och medelstora företag. Vissa universitet och institut har under åren förvärvat god kompetens och kapacitet att själva hantera en stor del av frågorna kring sitt deltagande.

Allteftersom EU:s forskningssamarbete utvecklas ökar Regeringskansliets och övriga myndigheters behov av kontinuerliga studier och analyser av Sveriges deltagande i ramprogrammen.

År 1999 fattade regeringen beslut om en ny nationell organisation för Sveriges deltagande i EU:s femte ramprogram och representationen i de s.k. programkommittéerna för ramprogrammets olika särprogram. Verksamheten i programkommittéerna rör främst utformningen av arbetsprogram, uppföljning av det svenska eltagandet samt informationsutbyte i Sverige om aktiviteterna i särprogrammen. Sakansvariga departement gavs ett större ansvar för arbetet i ramprogrammets programkommittéer och fick därmed en mer aktiv uppgift i den löpande hanteringen av ramprogrammet. Detta innebar att den tidigare organisationen med huvudansvariga myndigheter för de olika särprogrammen avskaffades.

Samma år utsåg regeringen EU/FoU-rådet att vara kommissionens kontaktorgan i Sverige, s.k. National Contact Point (NCP) för flertalet av ramprogrammets särprogram. Detta innebär att rådet är ett av kommissionens centrala kontaktorgan i Sverige för EU:s forskningssamarbete. Rådet delar denna uppgift avseende småföretags- och innovationsfrågor med VINNOVA och rymdfrågorna med Rymdstyrelsen.

År 2000 reviderades rådets instruktion, och myndigheten har inte längre samordningsansvar för Sveriges forskningssamarbete med EU.

Det sjätte ramprogrammet löper under perioden 2002-2006. Helt nya arbetsformer för att genomföra ramprogrammet har initierats: framstående forskarnätverk, integrerade projekt och kommissionens deltagande i nationella program som genomförs gemensamt med andra medlemsländer. Arbetsformerna engagerar fler nationella aktörer, har längre projekttider, större budget och omfattar mer riktade insatser. Dessa samarbetsformer kommer att påverka formen för deltagandet och därmed i förlängningen det nationella behovet av information, rådgivning, analys och andra tjänster. Kommissionens förslag om ett europeiskt forskningsområde (ERA), genom vilket man vill uppnå ett mer effektivt användande av samtliga medlemsstaters och anslutande staters satsningar på forskning och utveckling, återspeglas också till stor del i det sjätte ramprogrammet. Det sjätte ramprogrammet har även en ny programkommittéstruktur, som förändrar formerna för medlemsländernas representation i programkommittéerna.

År 2001 etablerades en ny nationell myndighetsorganisation för forskningsfinansiering i Sverige. Tio forskningsråd och sektorsorgan ombildades till fyra: Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) och Verket för innovationssystem (VINNOVA) (prop. 1999/2000:81, bet. 1999/2000:UbU 17, rskr. 1999/2000:257). EU-forskningen skall så långt som möjligt integreras i myndigheternas nationella verksamhet. Myndigheterna skall ta ett särskilt ansvar för att bevaka i vilken utsträckning EU:s ramprogram kan samspela med den egna verksamheten samt undersöka möjligheterna till samfinansiering mellan den egna verksamheten och EU:s ramprogram (prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU 06, rskr. 2000/01:98).

Det är utifrån dessa omvärldsförändringar som regeringen anser att den svenska organisationen för svenskt deltagande i ramprogrammen bör ses över.

Uppdraget

Utredaren skall med utgångspunkt i ovannämnda omvärldsfaktorer analysera vilka tjänster, såsom information, rådgivning, statistik och analys, som olika nationella aktörer behöver för sitt engagemang i EU:s forsknings- och utvecklingssamarbete och i vilken omfattning tjänsterna behövs samt föreslå hur dessa kan organiseras och utföras på bästa sätt.

Häri ingår att se över verksamheten vid EU/FoU-rådet med avseende på myndighetens uppdrag och arbetsformer, inklusive en översyn och bedömning av den verksamhet som bedrivs vid rådets Brysselkontor.

Utredaren skall se över den nuvarande svenska organisationen för kommissionens NCP och föreslå en fortsatt organisation för uppdraget.

Utredaren skall kartlägga vilka arbetsuppgifter som särprogrammens programkommittéer innefattar och ge förslag till en organisation för en effektiv arbets- och ansvarsfördelning mellan departement och berörda myndigheter.

Utredaren skall analysera och ge förslag till hur den övergripande nationella organisationen kan struktureras för att på bästa sätt främja det svenska deltagandet, genom bl.a. dialog och informationsspridning mellan berörda aktörer, utifrån de krav som samarbetsformerna i det sjätte ramprogrammet, kommande ramprogram och ERA ställer på aktörerna i det svenska forskningssystemet

Målsättningen skall vara att den samordnande strukturen säkrar en proaktiv, kompetent och enhetlig nationell hantering av Sveriges deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingssamarbete.

Utredaren skall göra jämförelser med likvärdiga EU-länders organisation för deltagande i EU:s ramprogram.

Utredaren skall även beakta relevanta utvärderingar och rapporter liksom aktuella kommissionsförslag och beslut.

Redovisning av uppdraget

De internationella jämförelserna skall redovisas så att de bidrar med goda exempel i utarbetandet av en samordnad struktur för att främja Sveriges deltagande i EU:s ramprogram.

Utredaren skall redovisa ekonomiska konsekvenser av sina förslag. Utgångspunkten skall vara att förslag till förändringar skall rymmas inom nu gällande ekonomiska ramar för verksamheten.

Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 30 april 2004.

(Utbildningsdepartementet)