Beslut vid regeringssammanträde den 27 oktober 2005

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall göra en översyn av scenkonstens dokumentation. Utredaren ska bedöma behovet av särskilda mål för området. I syfte att öka samlingarnas tillgänglighet och vårdinsatsernas kvalitet skall utredaren särskilt undersöka om samordningsvinster mellan Dansmuseets och Sveriges Teatermuseums verksamheter kan åstadkommas.

Bakgrund

I propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) redogjorde regeringen för inriktningen på de framtida statliga insatserna för teater respektive dans. Tonvikten låg på insatser för att utveckla konstformerna, för ökad tillgänglighet och efterfrågan och för ett utbud som håller hög kvalitet. De statliga insatserna bidrar till att utbudet på de offentligt stödda scenkonstinstitutionerna präglas av bredd, mångfald och nyskapande med en god publikutveckling.

I propositionen redogjorde regeringen också för inriktningen på de framtida insatserna för kulturarvet. Dessa skall bl.a. syfta till att stärka intresset för kulturarvet. Museernas inre verksamhet inriktas mot förbättrad vård och registrering av samlingarna. I propositionen anges även att strukturen på museiområdet bör utvecklas så att regeringen får bättre underlag för överblick och styrning.

Kulturarvet definieras i propositionen som både det materiella och det immateriella, det skolat konstnärliga och det folkliga, det unika och det vanliga. Vidare anges att kulturarvet inte bara bevaras inom institutioner utan också omger människan i hennes vardag samtidigt som det självklart finns praktiska begränsningar för dess bevarande. Var tid omprövar kulturarvets betydelse.

I propositionen anges slutligen att det nationella kulturarvet inom drama, dans och musikteater inte är en gång för alla givet. Forskningen synliggör oavbrutet bortglömd dramatik och andra verk inom teaterns område. Nationalscenerna Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska Teatern skall vårda och främja det nationella kulturarvet inom sina områden.

Museer som bedriver scenkonstdokumentation

Stiftelsen Drottningholms teatermuseum, i vilken ingår Sveriges Teatermuseum, och stiftelserna Dansmuseifonden och Rolf de Marés Minnesfond, vilka ansvarar för Dansmuseet, är ledande institutioner för dokumentationen av den svenska teater- och danshistorien.

Drottningholms teatermuseum grundades 1922 och är sedan 1945 en stiftelse med statsbidrag. Stiftelsen har två verksamhetsområden, musei-, biblioteks- och arkivverksamhet samt föreställningsverksamhet vilka var för sig bedrivs självständigt under stiftelsens nämnd. Musei-, biblioteks- och arkivverksamheten är sedan 2002 samlokaliserad med Kungliga Operans och Kungliga Dramatiska Teaterns ateljé- och verkstadsbyggnad i Gäddviken, Nacka. Drottningholms teatermuseum ändrade 2002 namn till Sveriges Teatermuseum. Föreställningsverksamheten äger rum på Drottningholms Slottsteater och är förlagd till sommarmånaderna.

Dansmuseet grundades 1953 och drivs sedan 1964 av två stiftelser, Stiftelsen Dansmuseifonden och Stiftelsen Rolf de Marés Minnesfond, vilka förvaltas av en gemensam styrelse. Stiftelsen Dansmuseifonden ansvarar för Dansmuseets förvaltning. Stiftelsen Rolf de Marés Minnesfond stödjer forskning i danskonstens historia och estetik. Sedan 1999 är Dansmuseet beläget vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. I Dansmuseets lokaler finns även Samarbetsnämnden för Folklig Dans.

Såväl Sveriges Teatermuseum som Dansmuseet finansieras främst genom statsbidrag.

Utöver dessa institutioner har Marionettmuseet en omfattande dockteatersamling. Marionettmuseet grundades 1973 och drivs sedan 2003 av Stiftelsen Marionettmuseet. Efter olika temporära hemvister har Marionettmuseets samlingar varit magasinerade i Svensk Museitjänsts lokaler. Under våren 2005 har samlingarna flyttats till alternativa men temporära lokaler på Södra Dryckesgränd i Stockholm. Stiftelsens ambition är att säkra en permanent lösning för samlingarna ur ett bevarande, kunskapsuppbyggande och förmedlande perspektiv.

Fram till 2001 bidrog Riksteatern till en viktig del av dokumentationen av den svenska scenkonsten genom en årlig utgivning av Teaterårsboken. Därefter har ingen samlad dokumentation av den svenska teaterproduktionen genomförts.

Behovet av en översyn

Staten fastställer i dag inga mål för scenkonstens dokumentation. De museer som i dag verkar inom området har tillkommit genom omfattande donationer från grundare och samlare. Verksamheterna bedrivs i stiftelseform. Teater- och dansinstitutioner dokumenterar i bästa fall löpande sina uppsättningar utifrån egna riktlinjer.

Ur ett kulturarvsperspektiv är det angeläget att de samlingar som förvaltas av Sveriges Teatermuseum och Dansmuseet bevaras och hanteras professionellt. Allmänheten bör ges tillfälle att ta del av den rekvisita, konst, arkivalier och litteratur som institutionerna har att erbjuda. Dokumentationen är även ett viktigt källmaterial för teatervetenskaplig forskning både i och utanför Sverige.

De båda institutionerna har under den senaste 10-års-perioden varit ekonomiskt sårbara. Problembilder som har lyfts fram i bl.a. årsredovisningar och budgetunderlag till regeringen har rört verksamheternas ekonomiska situation, samlingarnas tillstånd och möjligheterna att tillgängliggöra dessa. Komplettering av de statliga bidragen med egna intäkter i form av biljettintäkter, sponsorintäkter m.m. har inte varit tillräckliga. De båda museerna har tvingats prioritera bland musei-, biblioteks- och arkivverksamheterna.

Nämnden för Stiftelsen Drottningholms teatermuseum har i skrivelser till regeringen efterfrågat en utredning rörande samgående mellan Sveriges Teatermuseum och Dansmuseet. Det är nämndens uppfattning att ett samgående mellan Dansmuseet och Sveriges Teatermuseum skulle medföra betydande samordningsvinster och skapa en slagkraftig institution för musei- biblioteks-, dokumentations- och arkivverksamhet inom områdena teater, musikteater och dans. Det är vidare nämndens uppfattning att en prövning av verksamhetens inriktning bör göras i ett vidare perspektiv.

Utredningsuppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att göra en översyn av dokumentationen på scenkonstområdet, främst inom teater- och danskonsten.

Med utgångspunkt i gällande mål för de statliga insatserna inom scenkonst- respektive kulturarvsområdet skall utredaren bedöma behovet av särskilda mål för scenkonstens dokumentation och därmed även mål och återrapporteringskrav för statens bidrag till de institutioner som verkar inom området. I det sammanhanget skall behovet av att öka samlingarnas tillgänglighet för allmänheten liksom för högre utbildning och forskning beaktas. Förutom av redan nämnda museer bedrivs scenkonstdokumentation även i varierande utsträckning av olika teater- och dansinstitutioner. Utredaren skall undersöka behovet av en samlad scenkonstdokumentation och i förekommande fall föreslå hur behovet kan tillfredställas. Utredaren skall vidare föreslå en lämplig ansvarsfördelning mellan staten och andra aktörer.

I syfte att öka samlingarnas tillgänglighet och vårdinsatsernas kvalitet skall utredaren särskilt undersöka om samordningsvinster mellan Dansmuseets och Sveriges Teatermuseums verksamheter kan åstadkommas. Utredaren kan inom ramen för uppdraget även föreslå organisatoriska förändringar. Om utredaren lämnar förslag om organisationsförändringar som innebär ett närmande mellan Sveriges Teatermuseum och Dansmuseet skall konsekvenserna för Drottningholms Slottsteater analyseras. Utredaren ska även lämna förslag till hemvist för samlingarna vid Marionettmuseet och Samarbetsnämnden för Folklig Dans.

Vidare skall utredaren pröva om nyttjandet av alternativa och kompletterande utställningslokaler som teaterfoajéer, regionala samarbetspartner m.fl. väsentligt kan öka samlingarnas tillgänglighet.

Utredaren skall också analysera behovet av, förutsättningarna för och i förekommande fall föreslå modeller för samverkan och arbetsfördelning mellan Sveriges Teatermuseum, Dansmuseet och lärosäten med verksamhet inom området. Jämförelser med andra sakområden skall ingå i analysen.

Det står utredaren fritt att göra jämförelser med situationen för scenkonstens dokumentation i andra länder.

Om utredaren lämnar förslag som medför ökade kostnader, skall förslag till finansiering redovisas.

Arbetsformer

Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2006. Utredaren skall samråda med berörda institutioner, Statens kulturråd, bransch- och intresseorganisationer liksom myndigheter inom utbildningsväsendet.

Utbildnings- och kulturdepartementet