Dir. 2006:115
Genomförande av EG-förordningen om en
Kommittédirektiv
Genomförande av EG-förordningen om en
europeisk gruppering för territoriellt
samarbete
Dir.
2006:115
Beslut vid regeringssammanträde den 16 november 2006
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall överväga behoven av nya
författningar och författningsändringar med anledning av
Europaparlamentets och rådets beslut om en ny förordning om
en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS).
I uppgiften ingår att föreslå de författningsbestämmelser som
behövs för att EG-förordningen skall kunna tillämpas effektivt i
Sverige.
EG-förordningen om en europeisk gruppering för
territoriellt samarbete (EGTS)
Inledning
Europeiska kommissionen lämnade i juli 2004 ett förslag till
Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska
grupperingar för gränsöverskridande samarbete (KOM [2004]
496 slutlig, EUT C 13, 19.1.2005, s. 12). Europaparlamentet
och rådet antog den 5 juli 2006 förordning (EG) nr 1082/2006
om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EUT
L 210, 31.7.2006, s. 19, Celex 32006R1082). Förordningen
skall tillämpas från och med den 1 augusti 2007.
EG-förordningen syftar till att underlätta för medlems-
staterna och lokala eller regionala organ att bedriva gränsöver-
2
skridande, transnationellt eller interregionalt samarbete
(territoriellt samarbete) genom att tillhandahålla en ny
samarbetsform för detta, en europeisk gruppering för
territoriellt samarbete (EGTS).
En EGTS är en ny europarättslig juridisk person som bildas
för att underlätta eller främja territoriellt samarbete mellan dess
medlemmar i syfte att stärka den ekonomiska och sociala
sammanhållningen inom EU.
Närmare om EG-förordningen
En gruppering skall bestå av medlemmar som finns på minst två
medlemsstaters territorium. Medlemmar i en gruppering kan
vara dels medlemsstater och regionala eller lokala myndigheter,
dels organ som regleras av offentlig rätt i enlighet med artikel
1.9 andra stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv
2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av
förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader,
varor och tjänster (EUT L 134, 30.4.2004, s 114, Celex
32004L0018), dvs. många statligt eller kommunalt ägda eller
kontrollerade bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser.
Även sammanslutningar av organ som tillhör en eller flera av
dessa kategorier får vara medlemmar.
Första steget i förfarandet för att bilda en gruppering är att
de blivande medlemmarna upprättar ett förslag till avtal och till
grupperingens stadga. Avtalet skall innehålla uppgifter om
grupperingens namn och var den skall ha sitt säte samt bl.a.
grupperingens mål och uppgifter och dess medlemmar. Stadgan
skall innehålla alla uppgifter i avtalet och dessutom närmare
uppgifter om hur grupperingen skall vara organiserad, hur
arbetet skall bedrivas och hur medlemmarnas ansvar är fördelat.
Nästa steg är att varje medlems deltagande i grupperingen
skall godkännas av den medlemsstat enligt vars lagstiftning
medlemmen har bildats. Medlemmen skall underrätta medlems-
staten om sin avsikt att delta i en gruppering och tillställa den
medlemsstaten en kopia av de förslag till avtal och stadga som
medlemmarna är överens om skall gälla för grupperingen.
Medlemsstaten skall godkänna deltagandet i grupperingen,
3
såvida den inte anser att ett sådant deltagande är oförenligt med
EG-förordningen, medlemmens befogenheter och åligganden
eller med nationell lagstiftning i övrigt, eller att deltagandet inte
är motiverat av skäl som gäller allmänintresset eller den
allmänna ordningen i den medlemsstaten. Medlemsstaterna
skall utse de behöriga myndigheter som skall ha hand om detta
godkännandeförfarande.
För att grupperingen skall förvärva status som juridisk
person krävs att grupperingens stadga därefter registreras eller
offentliggörs i enlighet med nationell lagstiftning i den
medlemsstat där grupperingen skall ha sitt säte.
En EGTS skall endast kunna utföra uppgifter som under-
lättar och främjar territoriellt samarbete för att stärka ekonomisk
och social sammanhållning. Uppgifterna skall fastställas av
medlemmarna i avtalet. Samtliga uppgifter måste omfattas av
varje medlems behörighet enligt dess nationella lagstiftning. En
grupperings uppgifter skall främst vara begränsade till genom-
förande av program eller projekt för territoriellt samarbete som
medfinansieras av gemenskapen genom Europeiska regionala
utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden. Uppgifterna
får dock även omfatta andra särskilda åtgärder med eller utan
ekonomiskt bidrag från gemenskapen. Medlemsstaterna har rätt
att begränsa de uppgifter som en EGTS får utföra utan
finansiellt bidrag från gemenskapen, utom i fråga om sådana
samarbetsåtgärder som omfattas av målet europeiskt territoriellt
samarbete och som förtecknas i artikel 6 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om
Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av
förordning (EG) nr 1783/1999 (EUT L 210, 31.7.2006, s. 1,
Celex 32006R1080).
En EGTS får inte utföra uppgifter som innefattar
myndighetsutövning eller åligganden som syftar till att tillvarata
statens eller andra offentliga allmänna intressen, exempelvis
polisiära och föreskrivande befogenheter, rättsväsen och
utrikespolitik.
När det gäller frågor som inte eller endast delvis regleras av
förordningen hänvisar denna till nationella lagar i den
medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte.
4
En gruppering är ansvarig för sina skulder. Om tillgångarna
är otillräckliga svarar dock grupperingens medlemmar för
skulderna. Varje medlem ansvarar i proportion till sitt bidrag,
om inte den nationella lagstiftning enligt vilken medlemmen
bildas utesluter eller begränsar ansvaret för den medlemmen.
Om minst en av medlemmarna har begränsat ansvar får också
de andra medlemmarna begränsa sitt ansvar. Eventuella
begränsningar av ansvaret skall göras i grupperingens stadga.
Namnet på en gruppering vars medlemmar har begränsat sitt
ansvar skall innehålla orden ”med begränsat ansvar”. En
medlemsstat får förbjuda registrering inom sitt territorium av
grupperingar vars medlemmar har begränsat ansvar.
När det gäller upprättande av årsredovisning och, när så
krävs, årsberättelse samt om revision och offentliggörande av
redovisningen hänvisar EG-förordningen till nationell
lagstiftning i den medlemsstat där grupperingen har sitt säte.
Detsamma gäller likvidation, insolvens, betalningsinställelse
och liknande förfaranden.
När en gruppering utövar verksamhet som på objektiva
grunder strider mot en medlemsstats bestämmelser om allmän
ordning, allmän säkerhet, allmän hälsa eller allmän moral, eller
som strider mot allmänintresset i den medlemsstaten får ett
behörigt organ där förbjuda verksamheten eller kräva att de
medlemmar som har bildats enligt medlemsstatens lagstiftning
utträder ur grupperingen, om inte verksamheten upphör.
Beslutet skall kunna omprövas av en rättslig myndighet.
Om en gruppering inte längre bedriver verksamhet som
främjar det territoriella samarbetet eller som går utöver
gränserna för de uppgifter som den har getts skall en behörig
domstol eller myndighet på ansökan av en behörig myndighet
med ett berättigat intresse besluta om avveckling av
grupperingen.
En tredje man som anser sig kränkt av en grupperings
handlingar eller underlåtenheter skall ha rätt att framställa sina
krav genom ett rättsligt förfarande.
Bildandet av en gruppering skall inte hindra medborgare att
utöva sina rättigheter att överklaga beslut av offentliga organ
som är medlemmar i en gruppering, när det gäller
5
administration av verksamhet som genomförs av grupperingen,
tillgång till tjänster på sitt eget språk och tillgång till
information. Behörig domstol i dessa fall är domstolen i den
medlemsstat i vars konstitution rätten att överklaga regleras.
Medlemsstaterna har rätt att besluta om betalning av avgifter
i samband med registrering av avtal och stadga. Avgifterna får
inte överstiga de administrativa kostnaderna.
När det gäller frågor som inte eller endast delvis regleras av
EG-förordningen skall de nationella lagarna i den medlemsstat
där grupperingen har sitt säte gälla. Det är medlemsstaternas
ansvar att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa en
effektiv tillämpning av förordningen.
I artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala
utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr
1783/1999 anges att de medlemsstater som deltar i ett program
inom målet europeiskt territoriellt samarbete kan delegera
förvaltningsmyndighetens och det gemensamma sekretariatets
uppgifter till en EGTS.
Former för territoriellt samarbete
Grunden för bildandet av en EGTS är att offentligrättsliga, eller
offentligrättsligt styrda, organ i minst två medlemsstater
kommer överens om att överlämna uppgifter till ett nytt subjekt.
Om kommunala organ bildar en EGTS kan denna till sin
karaktär närmast sägas motsvara ett kommunalförbund på EU-
nivå.
Det svenska regelverket
Svenska kommuner och landsting får enligt 3 kap. 20 §
kommunallagen (1991:900) bilda kommunalförbund och
överlämna kommunala uppgifter till sådana förbund. Ett
kommunalförbund är en offentligrättslig juridisk person som är
fristående i förhållande till sina medlemskommuner. Till följd
av bestämmelserna i 10 kap.regeringsformen (RF), är det dock
i dag inte rättsligt möjligt för svenska kommuner och landsting
6
att, på eget initiativ, bilda kommunalförbund eller andra former
av offentligrättsliga samarbetsorgan tillsammans med utländska
lokala eller regionala myndigheter.
Enligt 10 kap. 1 § RF är det regeringen som ingår inter-
nationella överenskommelser. Regeringen kan, enligt 10 kap.
3
§ RF, uppdra åt en förvaltningsmyndighet (statlig eller
kommunal) att ingå en sådan överenskommelse, men bara i
frågor som inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens
medverkan. Detta innebär att en kommunal förvaltnings-
myndighet kan ingå en internationell överenskommelse endast
om den inte förutsätter lagstiftning, anslagsbeslut eller beslut
om överlåtelse av uppgifter som annars skulle ha utförts av ett
svenskt organ, t.ex. förvaltningsuppgifter. En kommunal
förvaltningsmyndighet kan alltså ingå avtal om gränsregionalt
samarbete i följande fall.
• Avtalet är en internationell överenskommelse som inte
kräver riksdagens medverkan. Särskilt bemyndigande från
regeringen krävs dock.
• Avtalet är inte folkrättsligt bindande utan endast ett politiskt
åtagande.
• Avtalet är privaträttsligt.
På civilrättsliga grunder sker gränsöverskridande samverkan
i bolagsform eller i form av ideella föreningar, kommittéer och
politiska nätverk. En rad sådana samarbetsprojekt i privat-
rättslig form bedrivs för närvarande.
Av 11 kap. 6 § RF och 3 kap. 16 § kommunallagen följer att
kommuner och landsting, i den mån aktuell lagstiftning tillåter
det, får lämna över vården av kommunala förvaltningsuppgifter
till enskilda. Om uppgiften innefattar myndighetsutövning krävs
dock stöd i lag för att uppgiften skall få överlåtas. Det synes
inte finnas något som hindrar att dessa regler anses tillämpliga
även på bolag som har delvis utländska ägare och/eller har sitt
säte i utlandet.
7
Närliggande utredningsarbete
I SOU 2002:84 föreslog Gränskommunutredningen att ett
offentligrättsligt samarbetsorgan mellan svenska Haparanda
kommun och finska Torneå stad skulle bildas genom en mellan-
statlig överenskommelse mellan Sverige och Finland. Gräns-
kommunutredningens förslag har remissbehandlats. En
majoritet av remissinstanserna tillstyrkte allmänt Gräns-
kommunutredningens förslag. Ett flertal remissinstanser
önskade dock en mer utförlig analys på vissa områden.
Regeringen uppdrog därför i juni 2005 åt Lunds universitet att
vidare utreda de rättsliga förutsättningarna för bildandet av ett
offentligrättsligt samarbetsorgan mellan Haparanda kommun
och Torneå stad. Lunds universitet redovisade uppdraget i mars
2006.
I en arbetsgrupp inom Europarådet pågår ett arbete med att
utarbeta en konvention som i sin bilaga innehåller en fullständig
reglering av ett gränskommunalt samarbete.
Uppdraget
En EG-förordning är direkt tillämplig i medlemsstaterna. Det
innebär att en sådan rättsakt varken får eller skall införlivas i
nationell rätt för att bli gällande. EG-förordningens
bestämmelser får dock återverkningar för det svenska
regelverket. På flera punkter förutsätts att det finns regler på det
nationella planet som kan tillämpas på en EGTS. I vissa
avseenden följer det dessutom direkt av förordningen att
medlemsstaterna är skyldiga att vidta nationella lagstiftnings-
åtgärder.
Utredaren skall analysera och bedöma hur EG-förordningens
bestämmelser förhåller sig till svensk rätt, ta ställning till vilken
lagstiftning som behövs för att förordningen skall kunna
tillämpas effektivt i Sverige samt lämna ett heltäckande
författningsförslag som innefattar såväl de anpassningar av det
befintliga regelsystemet som de nya regler som behövs till följd
av EG-förordningen.
8
Utredaren skall vidare analysera möjligheterna för en svensk
myndighet att delta som medlem i en EGTS, även en sådan som
bildats i en annan medlemsstat i syfte att vara en förvaltnings-
myndighet för ett program inom målet europeiskt territoriellt
samarbete.
Det står utredaren fritt att ta upp ytterligare frågor som
denne anser behöver övervägas inom ramen för uppdraget samt
föreslå de författningsändringar som bedöms motiverade. I
uppdraget ingår inte att föreslå ändringar av grundlag eller av
skattelagstiftning.
Utredningsarbetet
Till stöd för sina bedömningar skall utredaren inhämta
upplysningar om liknande samarbetsformer i andra EU-länder
och om planerade förändringar i den nationella rätten i några av
de närliggande EU-länderna, särskilt i sådana länder som
Sverige kan förutses komma att samarbeta med enligt program
för europeiskt territoriellt samarbete under den kommande
strukturfondsperioden 2007–2013.
Utredaren skall beakta det utredningsarbete som har
bedrivits inom Haparanda-Torneå-projektet. Utredaren skall
hålla sig informerad om Grundlagsutredningens (Ju 2004:11),
och Ansvarskommitténs (Fi 2003:02) arbete samt samråda med
Kommunala kompetensutredningen (Fi 2006:04)
Uppdraget skall redovisas senast den 31 augusti 2007.
(Näringsdepartementet)