Dir. 2006:66

Koordinator för samverkan inom

Kommittédirektiv

Koordinator för samverkan inom

storstadspolitikens lokala utvecklingsarbete

Dir.

2006:66

Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare (koordinator) skall svara för strategisk

samverkan mellan de lokala och regionala aktörer som berörs

av storstadspolitikens lokala utvecklingsarbete. Koordinatorns

arbete skall utgå från den nationella storstadspolitikens

övergripande mål att bryta segregationen, samt de kunskaper

och erfarenheter som hittills vunnits från storstadsarbetet.

Sammanfattningsvis skall koordinatorn

• verka för att det storstadspolitiska målet med att bryta

segregationen uppnås inom ramen för ordinarie insatser

inom berörda politikområden.

• verka för ökad samverkan av storstadsarbetets aktörer

inom och mellan lokal och regional nivå,

• se över Storstadsdelegationens regionala

referensgruppers arbetsformer, och

• ge en kompletterande bild av situationen och

utvecklingen i de stadsdelar i de ytterligare kommuner

som kommer att erbjudas teckna lokala

utvecklingsavtal.

Koordinatorn skall löpande rapportera arbetet till

Storstadsdelegationen. En slutrapport av arbetet skall skriftligen

lämnas till regeringen senast den 1 oktober 2007. Därefter

2

kommer en bedömning att göras av det fortsatta behovet av en

koordinator.

Bakgrund

Riksdagen fastställde i december 1998 regeringens förslag om

mål och inriktning för storstadspolitiken (prop.1997/98:165,

bet.1998/99:AU2, rskr.1998/99:34). Dessa är

− att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för

långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till

att nya arbetstillfällen skapas såväl inom

storstadsregionerna som i övriga delar av landet, samt

− att bryta den sociala, etniska och diskriminerande

segregationen i storstadsregionerna och att verka för

jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas

invånare.

Till det senare målet har lokala utvecklingsavtal tagits fram.

Avtalet är ett instrument för att reglera samverkan mellan staten

och vissa storstadskommuner. Regeringen har sedan 1999

tecknat lokala utvecklingsavtal med sju kommuner med 24

segregerade stadsdelar. Avtalen revideras årligen.

För att förbättra situationen i de segregerade stadsdelarna

avsatte staten drygt 2 miljarder kronor under storstadsarbetets

inledande år. Av dessa har drygt 80 miljoner kronor använts till

utvärderingar, rapporter och kunskapsunderlag från bland annat

Södertörns högskola, Lärarhögskolan i Stockholm,

Mångkulturellt Centrum, Chalmers tekniska högskola,

Göteborgs universitet, Lunds universitet samt Malmö högskola.

Storstadsdelegationen är det beredningsorgan som på

regeringens uppdrag samordnar och utvecklar den nationella

storstadspolitiken. Storstadsdelegationens inomdepartementala

referensgrupp och dess referensgrupp för centrala myndigheter

har formaliserats för att på nationell nivå säkerställa

samordning av statliga myndigheters arbete.

Initialt tillsattes tre storstadsförhandlare för att bistå

Storstadsdelegationen i kontakterna med kommuner, landsting,

3

självstyrelseorgan inom respektive region och andra aktörer i

samband med avtalstecknande.

I och med ingången av 2006 är de 2 miljarder som staten

avsatte i princip förbrukade. Det lokala utvecklingsarbetet

övergår därmed till att genomföras inom ramen för statens,

kommunernas och andra aktörers ordinarie verksamhet och

resurser. Regeringen har i november 2005 erbjudit de sju

kommunerna att teckna nya lokala utvecklingsavtal från 2007.

Vidare har regeringen i den ekonomiska vårpropositionen för

2006 aviserat att man avser erbjuda ytterligare 20 av landets

största kommuner med segregerade stadsdelar att teckna lokala

utvecklingsavtal. Dessa kommuner kommer erbjudas att komma

in med en intresseanmälan om att teckna lokala

utvecklingsavtal samt en beskrivning av situationen i den eller

de stadsdelar som kommunen anser vara segregerad.

För att stödja det lokala utvecklingsarbetet inom ramen för

ordinarie verksamheter har en översyn av storstadsarbetets

organisering genomförts, i syfte att stärka de strukturer som bär

upp storstadsarbetet. På nationell nivå har bland annat

Storstadsmötet etablerats som ett forum för ledande

representanter från regeringen, myndigheter och kommuner för

att årligen kunna diskutera övergripande frågor vad gäller

storstadspolitikens utveckling.

En koordinator för ökad måluppfyllelse

Ett flertal steg har således tagits på nationell nivå för att stödja

övergången till ordinarie verksamhet. För att även säkra och

förstärka verksamheten på lokal och regional nivå krävs en

koordinerande funktion för att, i likhet med de initialt

verksamma storstadsförhandlarna, förstärka samverkan inom

och mellan de två nivåerna.

4

Uppdraget

Det är väl belagt att införlivning av ett utvecklingsarbete i

ordinarie verksamhet ställer ökade krav på stödjande strukturer

i form av organisation, arbetssätt och metoder. I ett

övergångsskede ställs frågor kring bland annat

ansvarsfördelning, prioritering av resurser och invanda

arbetssätt på sin spets. Den omfattande kunskap som

storstadsarbetets insatser fört med sig innebär stora utmaningar

och möjligheter för en lång rad aktörer, framför allt på lokal och

regional nivå. Koordinatorns viktigaste funktion är att verka för

att målet att bryta segregationen uppnås inom ramen för

ordinarie insatser inom berörda politikområden. Vidare skall

koordinatorn öka förutsättningarna för att aktörer samverkar

utifrån den kunskap som nu finns, till gagn för en snabbare

utveckling bort från utanförskap och segregerade stadsdelar. I

arbetet ska slutsatserna i Rapport Integration 2005 beaktas.

Samverkan på lokal och regional nivå

Erfarenheterna och kunskaperna från storstadsarbetet har visat

att en betydande del av det lokala utvecklingsarbetet är

beroende av en mer utvecklad samordning och samverkan

mellan aktörer på såväl lokal som regional nivå. Inom ramen för

storstadsarbete har samordning och samverkan sällan påverkat

det nationella arbetet i form av till exempel regeländringar.

Koordinatorn skall därför vara en resurs i arbetet med att

samordna frågor på lokal och regional nivå som inte kräver

åtgärder på nationell nivå.

Inom ramen för sitt uppdrag skall koordinatorn inspirera,

stödja och följa utvecklingsarbetet på regional och lokal nivå.

Koordinatorn skall verka för att samarbetet mellan

storstadsarbetets olika aktörer fungerar så att ökad

måluppfyllelse uppnås. Uppdraget omfattar bland annat att,

inom storstadsarbetets ram, bidra till att samordna olika statliga

myndigheters, kommunala och övriga aktörers arbete inom och

mellan regional och lokal nivå.

5

Koordinatorns uppgift kan, till exempel, innebära att bidra

till att samverkan mellan statliga myndigheter och kommunala

aktörer fungerar som vid Stockholm Matchning och Arbets- och

Utvecklingscentrum i Malmö. Arbetet kan även innebära att

koordinatorn verkar för att de brottsförebyggande rådens arbete

samordnas med övrigt brottsförebyggande arbete i kommuner

som omfattas av lokala utvecklingsavtal. I koordinatorns bidrag

till att samverkan inom ramen för storstadsarbetet kommer till

stånd ingår inte att styra aktörernas verksamheter.

Identifiera hinder

Koordinatorn skall verka för en långsiktig utveckling mot att nå

målen för storstadspolitiken genom att identifiera och undanröja

hinder för ett effektivt samarbete mellan involverade aktörer. I

uppdraget ingår att koordinatorn kan utgöra ett stöd vid

gemensamma överläggningar mellan involverade aktörer där

behovet av åtgärder, exempelvis omprioriteringar och

omorganiseringar, diskuteras och där förslag till förbättringar

kan lämnas.

I de fall då det förekommer målkonflikter mellan den

statliga och kommunala verksamheten inom storstadspolitikens

målområden skall dessa redovisas till Storstadsdelegationen

tillsammans med förslag om hur dessa bör lösas.

Förmedla erfarenheter

Koordinatorn skall, i samverkan med de aktörer som har

kunskap om storstadsarbetet, förmedla erfarenheter kring hur

det lokala utvecklingsarbetet kan genomföras och utvecklas

genom att det integreras i berörda politikområden.

Koordinatorn skall i sitt arbete utgå från regeringens

skrivelse Lokalt utvecklingsarbete i storstäderna (skr.

2003/04:49), utredningen Storstad i rörelse (SOU 2005:29),

Rapport Integration 2005, samt övriga rapporter som tagits fram

inom ramen för utvärderingar av storstadsarbetet. Vidare bör

koordinatorn i sitt arbete beakta myndighetsrapporter samt

beakta den utbildning som sker inom myndigheternas ordinarie

verksamhet och som rör storstadspolitik. Dessutom bör

6

erfarenheterna från de aktiviteter som bedrivs enligt lagen

(2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

tas tillvara.

Översyn av regional referensgrupp

Uppdraget innefattar även att se över organiseringen av

Storstadsdelegationens informella regionala referensgrupper i

Stockholm, Göteborg och Malmö. Översynen skall särskilt

inriktas på referensgruppernas arbetsformer och framtida

organisering och anpassas till de lokala utvecklingsavtalen från

2007.

Redogöra för utvecklingen i nya stadsdelar

I och med att ytterligare 20 kommuner erbjuds att teckna lokala

utvecklingsavtal skall koordinatorn ge en kompletterande bild

av situationen och utvecklingen i aktuella stadsdelar.

Koordinatorn skall samråda med de kommuner som fått

erbjudande om att teckna avtal för att närmare undersöka och

diskutera utvecklingen i aktuella stadsdelar. En särskild

lägesrapport, såvitt avser nya stadsdelar, skall lämnas senast

den 1 oktober 2006 till Regeringskansliet

(Justitiedepartementet).

Att beakta i övrigt

Koordinatorn skall kvartalsvis rapportera sitt arbete till

Storstadsdelegationen samt till Regeringskansliet

(Justitiedepartementet).

Koordinatorn skall beräkna de ekonomiska konsekvenserna

av förslag som lämnas samt vid eventuella kostnadsökningar

även föreslå finansiering. Förslag på åtgärder skall även ange

hur eventuell medfinansiering kan ske av berörda samverkande

aktörer.

Koordinatorn skall verka till och med utgången av 2007, då

en avstämning av det fortsatta behovet av en koordinator skall

göras.

7

En slutrapport skall skriftligen lämnas senast den 1 oktober

2007 till regeringen, då kommunerna lämnar sina årliga

rapporter om utvecklingen i stadsdelarna. Den skriftliga

slutredovisningen skall innehålla förslag på hur

storstadsarbetets mål nås genom att införlivas i ordinarie

verksamheter.

(Justitiedepartementet)