Dir. 2006:8

Översyn av lagen (1972:119) om

Kommittédirektiv

Översyn av lagen (1972:119) om

fastställande av könstillhörighet i

vissa fall

Dir.

2006:8

Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall göra en översyn av lagen (1972:119)

om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.

Utredaren skall undersöka hur lagen tillämpas och ta ställ-

ning till om lagens krav i olika hänseenden skall finnas kvar och

om några nya krav skall införas.

Utredaren skall ta ställning till om fastställelse av könstill-

hörighet enligt lagen även i fortsättningen endast skall kunna

meddelas om den sökande har fyllt 18 år eller om det i vissa

specifika fall skall finnas möjlighet att efter särskild prövning

kunna få könstillhörigheten fastställd före 18 års ålder. Utreda-

ren skall även ta ställning till om den som ansöker om fast-

ställelse av könstillhörighet enligt lagen måste ha blivit steri-

liserad eller av annan orsak sakna fortplantningsförmåga. Ut-

redaren skall överväga om beslut om fastställelse av könstill-

hörighet enligt lagen liksom i dag skall få meddelas endast för

den som inte är gift eller registrerad partner, samt utreda och ta

ställning till om lagens krav på svenskt medborgarskap skall

finnas kvar även i fortsättningen. Utredaren skall även överväga

och lämna förslag på vilka krav som skall ställas på fastställelse

av könstillhörighet för en person som har genomgått behandling

utomlands och vill få sin könstillhörighet erkänd i Sverige.

2

Utredaren skall föreslå de författningsändringar som behövs.

I uppdraget ingår även att se över lagens utformning, lagtek-

niskt och språkligt.

Bakgrund

En intersexuell person är en person som har både manliga och

kvinnliga könsegenskaper och vars kropp inte entydigt kan

klassificeras som antingen man eller kvinna utifrån de kriterier

som gäller i dag. I Sverige anses varje år ett litet antal nyfödda

barn som intersexuella. Genom kirurgiska eller medicinska in-

grepp kan dessa barn fysiologiskt bli antingen flicka eller pojke.

Transsexualism betecknar ett tillstånd då könsidentiteten –

det upplevda könet – inte överensstämmer med det anatomiska

könet. Transsexualism har av Världshälsoorganisationen klas-

sats som en sjukdom och ger i Sverige rätt till skattesubventio-

nerad vård. Sjukdomen kan leda till ett mycket stort utanförskap

och psykosocialt lidande för patienterna.

Varje år ansöker 30–40 personer i Sverige om att få ge-

nomgå en s.k. könsbytesoperation. Sådana operationer utförs i

Sverige vid Universitetssjukhuset i Linköping och Karolinska

universitetssjukhuset i Solna. I Sverige finns omkring 400 nu

levande svenskar som har genomgått en könsbytesoperation och

fått en ny könstillhörighet.

Innan fastställelse av ny könstillhörighet kan komma i fråga

för transsexuella måste en utredning göras. En sådan utredning

innefattar medicinska, psykologiska och sociala aspekter och tar

ofta minst två år. Som en del av utredningen ingår ett s.k. real

life test, som innebär att patienten under minst ett år skall leva

fullt ut i den nya könsidentiteten. Under den tiden behandlas

patienten också med könshormoner.

Innehållet i lagen om fastställande av könstillhörighet

i vissa fall

Enligt 1 § lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet

i vissa fall kan en transsexuell person efter ansökan få fastställt

3

att hon eller han tillhör det andra könet om personen sedan ung-

domen upplever att hon eller han tillhör annat kön än det som

framgår av folkbokföringen och sedan avsevärd tid uppträder i

enlighet härmed. För att sådan fastställelse av könstillhörig-

heten skall kunna meddelas krävs att den sökande har fyllt 18 år

och har undergått sterilisering eller av annan orsak saknar fort-

plantningsförmåga.

I lagens 2 § finns bestämmelser om fastställelse av könstill-

hörighet för intersexuella. Fastställelse av könstillhörighet kan

ske för den som har sådan missbildning av könsorganen att det

kan föreligga tvekan om personens kön. I det fallet kan köns-

tillhörigheten fastställas även före 18 års ålder.

Fastställelse av könstillhörighet enligt 1 eller 2 § får med-

delas endast för ogift svensk medborgare.

Av 4 § framgår att avser någon att söka fastställelse av

könstillhörighet enligt 1 eller 2 § får efter särskilt tillstånd in-

grepp ske i hennes eller hans könsorgan i syfte att göra det mer

likt det motsatta könets. Tillstånd får meddelas endast om förut-

sättningar för fastställelse av könstillhörighet föreligger.

Har någon erhållit fastställelse av könstillhörighet enligt 1

eller 2 § får, efter särskilt tillstånd, könskörtlarna avlägsnas.

Detsamma gäller om någon ansökt om fastställelse av könstill-

hörighet enligt 1 § och förutsättningar för fastställelse föreligger

utom i vad avser krav på sterilisering.

Fastställelse av könstillhörighet enligt 1 eller 2 § och till-

stånd enligt lagens 4 § prövas av Socialstyrelsen. Beslut i dessa

frågor meddelas av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga,

sociala och medicinska frågor (ofta kallat Rättsliga rådet).

Socialstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltnings-

domstol.

I lagen finns även bestämmelser om sekretess och straffan-

svar.

Kravet på att den sökande skall ha fyllt 18 år

Den som ansöker om fastställelse av könstillhörighet enligt 1 §

lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall skall ha

fyllt 18 år. I förarbetena (prop. 1972:6 s. 49) anges som skäl till

4

denna åldersgräns att den sökande skall inse betydelsen av ett

fastställelsebeslut. Det framhålls också att de krav på fast

etablering i den eftersträvade könsrollen som ställs upp och den

långvariga observation som kommer att behövas innebär att

förutsättningar för ett fastställelsebeslut ofta ännu inte torde

föreligga vid 18 års ålder.

Mot de argument som framförs i förarbetena har det i olika

sammanhang invänts att fastställelse av könstillhörighet under

vissa förutsättningar bör kunna ske före 18 års ålder för att

möjliggöra för patienten att fullt ut integreras i sin nya könsroll

före vuxen ålder.

Kravet på att den sökande skall ha blivit steriliserad

Den som ansöker om fastställelse av könstillhörighet enligt 1 §

lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall skall ha

blivit steriliserad eller av annan orsak sakna fortplantningsför-

måga. Detta krav grundar sig enligt förarbetena (prop. 1972:6 s.

49 och 50) på en vilja att förebygga att en transsexuell person

efter fastställelse av den nya könstillhörigheten får egna barn,

dvs. att den som officiellt har manligt kön blir mor och den som

officiellt har kvinnligt kön blir far. Det ifrågasattes dock om ett

sådant krav var nödvändigt, eftersom det enligt propositionen

torde kunna betraktas som praktiskt taget uteslutet att en trans-

sexuell person efter att ha fått ändrad könsregistrering av fri

vilja skulle inleda ett sexuellt förhållande med någon som till-

hör samma officiella kön som han själv. Det ansågs enligt pro-

positionen att risken för ett faderskap respektive en graviditet

skulle vara utomordentligt liten även om sterilitet inte förelåg.

Kravet på sterilisering borde emellertid enligt propositionen

finnas för att helt eliminera risken för den förvirring i släkt-

skapsförhållandena som skulle uppstå om en transsexuell per-

son som fått sin könsregistrering ändrad skulle få egna barn.

Det finns transsexuella som har hunnit skaffa barn innan de

genomgår behandling, vilket t.ex. kan innebära att den som

officiellt har manligt kön är mor till ett barn. Den hormonbe-

handling transsexuella får leder ofta till sterilitet. I det fall en

könskorrigerande operation med åtföljande avlägsnande av

5

könskörtlarna utförs blir patienten alltid steril. I sammanhanget

bör nämnas att det vid sjukdomar där behandlingen leder till

oönskad sterilitet kan ges möjlighet att frysa ned könsceller för

framtida bruk. Sedan den 1 juli 2005 är det tillåtet att utföra

assisterad befruktning på en kvinna som är partner eller sambo

med en annan kvinna.

Kravet på att den sökande skall vara ogift

Fastställelse av könstillhörighet får enligt 3 § lagen om fast-

ställande av könstillhörighet i vissa fall meddelas endast för den

som är ogift. I förarbetena (prop. 1972:6 s. 49) uttalas att detta

krav var en naturlig konsekvens av att äktenskap bara kan ingås

mellan personer av olika kön.

Sedan den 1 januari 1995 finns det genom lagen (1994:1117)

om registrerat partnerskap en möjlighet för två personer av

samma kön att registrera sitt partnerskap. Med vissa undantag

har ett registrerat partnerskap samma rättsverkningar som ett

äktenskap.

Lagens krav på att den sökande skall vara ogift innebär att

de transsexuella och intersexuella som är gifta eller har registre-

rat partnerskap i dag tvingas att ansöka om äktenskapsskillnad

respektive upplösande av partnerskapet för att kunna få ny

juridisk tillhörighet.

Kravet på att den sökande skall vara svensk medborgare

Fastställelse av könstillhörighet får enligt 3 § lagen om fast-

ställande av könstillhörighet i vissa fall meddelas endast för den

som är svensk medborgare. Eftersom Sverige var det första land

i världen som införde en lag av detta slag ansågs det i förar-

betena (prop. 1972:6 s. 26 och 52) att reglernas tillämpning inte

borde utsträckas längre än nödvändigt innan det vunnits er-

farenheter enligt lagen. Kravet på svenskt medborgarskap mo-

tiveras i propositionen också med att det ansågs högst osäkert

om ett i Sverige meddelat beslut om fastställelse av könstill-

hörigheten för en utländsk medborgare skulle accepteras i per-

sonens hemland.

6

Det finns i dag flera länder som har lagstiftning som liknar

lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Bestäm-

melser motsvarande de i lagen om fastställande av könstill-

hörighet i vissa fall tillämpas alltså numera även utanför

Sverige.

I sammanhanget bör det nämnas att enligt lagen (1994:1117)

om registrerat partnerskap får registrering ske om en av part-

nerna har hemvist här i landet sedan minst två år eller om en av

partnerna är svensk medborgare med hemvist här i landet. Med

svensk medborgare jämställs medborgare i Danmark, Island,

Nederländerna och Norge. I denna lag finns alltså inte något

absolut krav på svenskt medborgarskap.

Behovet av en översyn

Lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa

fall trädde i kraft den 1 juli 1972 och har i huvudsak varit oför-

ändrad sedan dess. Efter lagens tillkomst har det inom bl.a.

familjerättens område skett förändringar av lagstiftningen och

det har även skett en förändring av inställning och attityder till

frågor som rör området. Lagen är därför i dag otidsenlig och

behöver ses över.

Fastställelse av könstillhörighet enligt lagens 1 § kan endast

meddelas om den sökande har fyllt 18 år. Det är av stor vikt att

den sökande helt inser vidden av ett så omfattande beslut som

det här handlar om. Vid vilken ålder en person har insikt om sin

könstillhörighet varierar självfallet. Vid vilken tidpunkt en per-

son blir införstådd med de långsiktiga konsekvenser en ändring

av könstillhörigheten skulle innebära varierar likaså. Det finns

mot den bakgrunden skäl att överväga om fastställelse av köns-

tillhörighet även i fortsättningen endast skall kunna meddelas

om den sökande har fyllt 18 år eller om det i vissa specifika fall

skall finnas möjlighet att efter särskild prövning kunna få köns-

tillhörigheten fastställd före 18 års ålder.

För att fastställelse av könstillhörighet enligt lagens 1 § skall

kunna ske krävs också att den som ansöker om fastställelse

skall ha blivit steriliserad eller av annan orsak sakna fortplant-

ningsförmåga. Det finns behov av att överväga hur de vid

7

lagens tillkomst framlagda argumenten för sterilisering bör be-

traktas i dag och om kravet på sterilisering skall finnas kvar.

Bakgrunden till lagens krav på att fastställelse av könstillhö-

righet endast får meddelas för den som är ogift, är att det vid

lagens tillkomst ansågs att det inte skulle vara möjligt för en

sökande som fått ny könstillhörighet fastställd att fortsätta vara

gift med en person som efter fastställelsen var av samma kön

som den sökande själv. Eftersom det numera är möjligt för två

personer av samma kön att registrera sitt partnerskap, vilket

innebär en samlevnad med i huvudsak samma rättsverkningar

som ett äktenskap, finns det behov av att se över om kravet på

att den sökande måste vara ogift skall finnas kvar.

Lagen innehåller också ett krav på att den som ansöker om

fastställelse av könstillhörighet skall vara svensk medborgare.

Det finns behov av att utreda om detta krav skall finnas kvar

även i fortsättningen eller om kravet kan avskaffas eller på

något sätt ändras.

Det förekommer att svenska medborgare genomgår behand-

ling för byte av kön utomlands. Dessa personer har i vissa fall

fått problem när de därefter vill få sin könstillhörighet erkänd i

Sverige. De har inte fått identitetshandlingar som överensstäm-

mer med den nya identiteten och könstillhörigheten och det har

även förekommit att de av svenska myndigheter avkrävts

svenska läkarutlåtanden om att de har diagnostiserats som

transsexuella. Motsvarande krav på läkarutlåtande har inte

ställts på personer med utländskt medborgarskap. Det finns skäl

att undersöka vilka skillnader som uppkommer i dessa hänseen-

den beroende på vilket medborgarskap personen i fråga har. Det

finns behov av att se över vilka krav som skall ställas på fast-

ställelse av könstillhörighet för en person som har genomgått

behandling utomlands.

Uppdraget

Utredaren skall göra en översyn av lagen (1972:119) om fast-

ställande av könstillhörighet i vissa fall. Uppdraget tar sikte på

behovet av en modernisering av lagen. Vid kartläggningen av

detta behov skall annan relevant lagstiftning och rådande atti-

8

tyder i samhället beaktas. Arbetet skall bedrivas med beaktande

av ett EG-rättsligt perspektiv och utredaren skall göra de inter-

nationella jämförelser som anses befogade.

Utredaren skall undersöka hur lagen tillämpas och ta ställ-

ning till om lagens krav i olika hänseenden skall finnas kvar och

om några nya krav skall införas.

Utredaren skall ta ställning till om fastställelse av könstill-

hörighet enligt lagen även i fortsättningen endast skall kunna

meddelas om den sökande har fyllt 18 år eller om det i vissa

specifika fall skall finnas möjlighet att efter särskild prövning

kunna få könstillhörigheten fastställd före 18 års ålder. Utreda-

ren skall analysera frågan och redovisa de skäl som talar för och

emot införandet av en undantagsregel. Utgångspunkten ska här

vara FN:s barnkonvention.

Utredaren skall även ta ställning till om den som ansöker om

fastställelse av könstillhörighet enligt lagen måste ha blivit ste-

riliserad eller av annan orsak sakna fortplantningsförmåga. Ut-

redaren skall analysera vilka konsekvenser ett bibehållande

respektive avskaffande av lagens krav skulle medföra.

Utredaren skall överväga om beslut om fastställelse av

könstillhörighet enligt lagen liksom i dag skall få meddelas

endast för den som inte är gift eller registrerad partner. Om ut-

redarens slutsats blir att den sökande inte får vara gift eller

registrerad partner skall han eller hon överväga och lämna för-

slag på om och i sådana fall när och på vilket sätt civilståndet

för den sökande och dennes make/maka/partner skall påverkas.

I uppdraget skall det även ingå att utreda och ta ställning till

om lagens krav på svenskt medborgarskap skall finnas kvar

även i fortsättningen eller om kravet kan avskaffas eller på

något sätt ändras. Utredaren skall redogöra för vad ett bibe-

hållande, ett avskaffande eller en ändring av kravet skulle inne-

bära. Utredaren skall även undersöka vilka eventuella problem

som kan uppkomma när en person som har genomgått behand-

ling utomlands vill få sin könstillhörighet erkänd i Sverige. Ut-

redaren skall överväga och lämna förslag på vilka krav som

skall ställas på fastställelse av könstillhörighet för en sådan per-

son.

Utredaren skall föreslå de författningsändringar som behövs.

9

I uppdraget ingår även att se över lagens utformning, lagtek-

niskt och språkligt.

Redovisning av uppdraget m.m.

Samråd skall ske med Statens medicinsk-etiska råd, Äkten-

skaps- och partnerskapsutredningen (Ju 2005:03) och berörda

organisationer. Utredaren skall även ta del av Diskriminerings-

kommitténs (dir. 2002:11) förslag i den del som behandlar

diskriminering av s.k. transpersoner. Diskrimineringskommittén

skall bl.a. överväga om ett skydd mot diskriminering av alla

transpersoner bör införas. Utredaren skall i uppdraget och i

redovisningen av uppdraget anlägga ett genusperspektiv samt

även beakta regeringens jämställdhetspolitiska mål och deras

relevans för uppdragets genomförande. I den mån utredarens

förslag berör barn skall en barnkonsekvensanalys redovisas.

Förslagets konsekvenser skall redovisas enligt vad som anges i

14 och 15 §§kommittéförordningen (1998:1474). Särskild vikt

skall läggas vid att redovisa förslag till finansiering i de delar

förslagen innebär ökade kostnader eller minskade intäkter för

det allmänna. Uppdraget skall redovisas senast den 1 februari

2007.

(Socialdepartementet)