Dir. 2007:101
Den svenska exportens utveckling
Kommittédirektiv
Den svenska exportens utveckling
Dir.
2007:101
Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare ska undersöka om Sverige tappat
marknadsandelar i varuexporten jämfört med våra
konkurrentländer samt hur Sveriges bytesförhållande
utvecklats. Om utredaren kommer fram till att Sverige har
tappat marknadsandelar ska utredaren analysera orsakerna till
det. En analys ska även göras av utvecklingen inom
tjänsteexporten. Vidare ska utredaren bedöma effekterna av
utvecklingen för svensk ekonomi och samhällsutveckling.
Utredaren ska lämna förslag till åtgärder och på prioriteringar
bland dessa åtgärder. Om förslagen innebär en kostnadsökning
eller intäktsminskning ska utredaren även föreslå finansiering.
Utredarens arbete ska bedrivas i samråd med
Globaliseringsrådet. Utredaren ska redovisa uppdraget till
regeringen senast den 1 april 2008.
Bakgrund
Den svenska exporten har under de senaste åren ökat såväl
värdemässigt som volymmässigt; under 2006 var
värdeökningen 12%. Trots detta finns tecken som tyder på att
det finns underliggande problem för Sverige som exportnation.
Flera studier visar att Sverige halkar efter jämförbara
konkurrentländer när det gäller marknadsandelar i
varuexporten. Samtidigt kan man se en positiv utveckling när
det gäller tjänsteexporten.
2
En studie från Kommerskollegium (Handelspolitisk
lägesrapport 2005:1, ”Ny vår för svensk export?”) visar att de
svenska varuproducerande företagen kontinuerligt tappar
marknadsandelar i världen. Sveriges världsmarknadsandel har
sjunkit från 2,1 % 1970 till 1,3 % i nuläget, d.v.s. ett fall med
38%. Under denna period har världshandeln ökat kraftigt och
nya aktörer såsom Kina och de östeuropeiska länderna har
expanderat sin export, vilket automatiskt leder till krympande
marknadsandelar för andra exportörer. Enligt
Kommerskollegium har Sverige dock gjort sämre ifrån sig - på
nästan alla varuområden - än våra västeuropeiska grannländer.
Det gäller på hela världsmarknaden, men också inom Europa
som traditionellt är Sveriges viktigaste marknad. För jämförbara
exportländer såsom Tyskland och Finland är bilden bättre än för
Sverige.
Exportrådet gjorde en omfattande undersökning 2006 som
visade att Sverige under de senaste tio åren tappat mer
marknadsandelar av varuexporten än något annat västeuropeiskt
land. Det handlar om en minskning på omkring 13 %, samtidigt
som andelarna av världshandeln för länder såsom Tyskland,
Irland, Österrike och Danmark minskat i långt mindre
utsträckning. Däremot har Sveriges andel av tjänsteexporten
under samma period ökat med 25 %. Endast två länder har
bättre utveckling på detta område.
För att kunna följa hur utrikeshandelns bidrag till vårt
välstånd förändras är det viktigt att se både på volym- och
värdeutvecklingen. Sverige har under den senaste 10-
årsperioden haft en god utveckling av exportvolymen, medan
exportpriserna utvecklas sämre. Det har medfört att det s.k.
bytesförhållandet, dvs. förhållandet mellan export- och
importpriser, har försämrats sedan 1990-talets början. En given
importvolym måste alltså betalas med en allt större
exportvolym. Branscher med snabb teknik- och
produktivitetsutveckling har ofta en svag prisutveckling för
branschens färdigvaror.
3
Behovet av en utredning
För ett litet exportberoende land som Sverige är frågorna om
det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft
centrala. Konkurrenskraft beror framför allt av
produktivitetsutvecklingen i landet. Utrikeshandeln, såväl
export som import, är av stor betydelse för
produktivitetsutveckling, tillväxt och välfärd i Sverige. Sverige
är mycket beroende av exporten som utgör över 50 % av BNP.
Samtidigt är Sverige mycket beroende av ett fåtal storföretags
framgångar eftersom det endast är tio stora företag som står för
40 % av landets export. Hundra företag svarar för två
tredjedelar av exporten. Därmed blir Sverige känsligt för
enskilda företags framgångar och motgångar, deras framgång i
produktutveckling, uppköp, samt beslut att förlägga produktion
utanför Sverige.
De finns därför anledning att närmare analysera
utvecklingen och överväga om åtgärder kan anses motiverade
mot bakgrund av utvecklingen av Sveriges internationella
marknadsandelar och bytesförhållanden.
Uppdraget
Varuexporten
Utredaren ska fördjupa analysen som presenteras i de ovan
nämnda studierna från Kommerskollegium och Exportrådet om
de förlorade marknadsandelarna. Intressant i detta sammanhang
kan vara internationella analyser (t.ex. från OECD) samt andra
relevanta analyser, t.ex. från Institutet för tillväxtpolitiska
studier och långtidsutredningarna. Fokus ska ligga på
utvecklingen under den senaste 10-års-perioden.
I den fördjupade analysen bör utredaren närmare studera
utvecklingen av marknadsandelarna i olika branscher och på
olika delar av världsmarknaden. Vidare bör utredaren överväga
möjligheten att försöka fördela tappet i markandsandelar i olika
delkomponenter. En jämförelse av exporten fördelat på olika
4
teknikintensitet (t.ex. med OECD:s klassificering) är relevant i
utredningen. Analysen ska omfatta den svenska
branschstrukturen, storleksfördelningen av företag samt den
ökande utlandsproduktionen av svenska företag.
En central del i utredningen är att försöka förklara orsakerna
till utvecklingen av svensk export. Utredaren ska undersöka om
exportföretagens beslut om var varor ska produceras fattas på
ett annat sätt i Sverige än i liknande länder samt hur besluten
påverkas av förhållandena på den svenska och europeiska
hemmamarknaden (t. ex. vad gäller storlek och
konkurrenssituation).
I uppdraget ingår det också att ta kontakt med företag i alla
relevanta storleksklasser för att inhämta deras synpunkter på
bl.a. exportutvecklingen och vilka faktorer som de uppfattar
som centrala för ökad utrikeshandel. Företagens uppfattning
om utvecklingen avseende svensk export och om insatser för
handels- investerings- och Sverigefrämjande ska beaktas i
analysen.
Vidare ska utredaren bedöma effekterna av förlorade
marknadsandelar i varuexporten för svensk ekonomi och
samhällsutveckling, exempelvis genom att undersöka om ökad
tjänsteexport kompenserar för de förlorade marknadsandelarna i
varuexporten. En analys av utvecklingen av tjänsteexporten ska,
där det är möjligt, göras parallellt med analysen av
varuexporten. En jämförelse med våra viktigaste
konkurrentländer är relevant i sammanhanget. Särskilt
intressant är en jämförelse med andra små öppna länder som de
nordiska länderna, Nederländerna, Belgien, Österrike och
Schweiz.
Bytesförhållandena
Utredaren ska analysera de uppgifter som framkommit i bl.a.
Konjunkturinstitutets rapport ”produktivitet och löner till 2015”
att bytesförhållandena försämrats och att importpriserna ökat
mer än exportpriserna. Andra rapporter som utredaren bedömer
relevanta i sammanhanget ska inkluderas i denna analys.
Utredaren ska försöka förklara orsakerna till de försämrade
5
bytesförhållandena genom att exempelvis analysera
utvecklingen i olika branscher. Faktorer som kan belysas ifall
de bedöms ha betydelse i frågan är produktivitetsutvecklingen,
teknikintensiteten i exporten, råvarornas betydelse för svensk
export och transparensen på råvarumarknaderna,
oljeprisökningar, växelkurs, forskning och utveckling och dess
koppling till utveckling av nya produkter samt utbildningens
betydelse.
Vidare ska utredaren bedöma effekterna av de försämrade
bytesförhållandena för svensk ekonomi och samhällsutveckling.
En jämförelse med våra viktigaste konkurrentländer är relevant.
Förslag till åtgärder
Om det är motiverat ska utredaren lämna de förslag till åtgärder
som kan anses lämpliga mot bakgrund av det som utredaren
kommit fram till när det gäller förlorade marknadsandelar och
försämrade bytesförhållanden. Åtgärdsförslagen bör ges en
prioritetsordning. Om förslagen innebär en kostnadsökning eller
intäktsminskning ska utredaren även föreslå finansiering.
Regeringen har inrättat ett globaliseringsråd. Rådet ska
bland annat analysera Sveriges styrkefaktorer och svagheter i ett
globalt perspektiv och föreslå åtgärder som, med en bred
definition, ökar Sveriges konkurrens- och attraktionskraft.
Utredarens uppdrag enligt dessa direktiv är mer specifikt och
bör bedrivas i samråd med Globaliseringsrådet.
Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 1 april 2008.
(Utrikesdepartementet)