Dir. 2007:131

Integration i de gröna näringarna och i

Kommittédirektiv

Integration i de gröna näringarna och i

landsbygdens övriga näringsliv

Dir.

2007:131

Beslut vid regeringssammanträde den 13 september 2007.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare får i uppdrag att undersöka hur de gröna

näringarna och landsbygdens övriga näringsliv på ett bättre sätt

kan bidra till ökad integration och minskat utanförskap. Ett

viktigt syfte med utredningen är att identifiera och redovisa

områden där insatser för integration och näringslivsutveckling

kan bidra till varandras måluppfyllelse. Utredaren skall även

föreslå åtgärder som kan förbättra den ömsesidiga målupp-

fyllelsen. Utredaren skall inom ramen för uppdraget bl.a. belysa

och lämna förslag vad avser

• faktorer som motverkar integration eller bidrar till utanför-

skap samt insatser som kan reducera eller eliminera dessa,

• hur instrument inom den befintliga integrationspolitiken

och andra berörda politikområden används och kan an-

vändas för de gröna näringarna och landsbygdens övriga

näringsliv,

• hur matchningen mellan företagens behov av arbetskraft

och den tillgängliga kompetensen kan förbättras,

• hur de nya marknadsmöjligheter som öppnas av en ökande

etnisk och kulturell mångfald i det svenska samhället i stort

kan tas till vara på ett bättre sätt,

• hur kommunikation, information och samverkan mellan

berörda aktörer på det aktuella området kan förbättras.

2

Bakgrund

Andelen utrikes födda som arbetar inom de gröna näringarna är

låg. Med de gröna näringarna avses jordbruk, skogsbruk,

trädgårdsbruk och nära relaterade verksamheter. Även i yrkes-

utbildningar knutna till sektorn, t.ex. gymnasieskolans natur-

bruksprogram, är andelen elever med utländsk bakgrund låg.

Relativt få nyanlända invandrare bosätter sig på landsbygden

eller får arbete i företag som finns på landsbygden. I den mån

utrikes födda personer arbetar inom de gröna näringarna är det

ofta i form av tillfälligt säsongsarbete.

Andelen företagare bland personer som är utrikes födda är

högre än i övriga delar av befolkningen i Sverige. Trots detta är

andelen utrikes födda företagare inom de gröna näringarna och i

landsbygdens övriga näringsliv mycket låg. Det finns utrikes

födda som driver företag inom olika delar av livsmedelskedjan,

men det är få som är verksamma i primärproduktionen.

Stora grupper i den svenska befolkningen drabbas av

utanförskap, bl.a. i form av arbetslöshet, bidragsberoende samt

avsaknad av möjligheter att påverka den egna vardagen och de

demokratiska beslutsprocesserna. Bland människor som drab-

bats av utanförskap finns en överrepresentation av personer

med utländsk bakgrund. Många faktorer skapar och upprätt-

håller det utbredda utanförskapet bland utrikes födda och deras

barn. Diskriminering, otillräckliga möjligheter till språkin-

lärning samt avsaknad av nätverk utgör generella hinder för

invandrares etablering i arbete och företagande. Det finns också

specifika faktorer som kan försvåra invandrares etablering i

arbetsliv och företagande inom de gröna näringarna och andra

verksamheter på landsbygden. För att verka som jordbruks-

företagare krävs t.ex. ofta stora investeringar i mark och

maskiner, vilket är ett strukturellt hinder som kan vara större för

en utrikes född person än för en svenskfödd.

Kombinationen av att få utrikes födda är delaktiga i

befintliga nätverk med anknytning till de gröna näringarna och

landsbygden samt att jordbruks- och trädgårdsnäringarna inte är

fullt ut delaktiga i den infrastruktur som finns för arbets-

3

marknads- och integrationsfrågor kan också utgöra en faktor

som påverkar utfallet negativt. Att identifiera, åtgärda eller

reducera dessa specifika hinder är en nyckelfråga i arbetet med

att i större utsträckning ta till vara de utrikes föddas kompetens

inom de gröna näringarna och på landsbygden.

Sveriges ökande etniska mångfald har bidragit till att ut-

veckla en ny, rik matkultur där råvaror, traditioner och

kunskaper från olika håll möts. Det ökade resandet har också

fört med sig ett breddat intresse för olika matkulturer och

kombinationer av dem. Därmed har en marknad för nya råvaror

och produkter vuxit fram i Sverige. I Sverige odlas och pro-

duceras framför allt råvaror till matlagning som efterfrågats

historiskt inom landet. Samtidigt importeras många råvaror som

används i internationell matlagning. Troligen kan kunskaper

som den etniska och kulturella mångfalden för med sig om

råvaror, bearbetning och matlagning tas till vara på ett bättre

sätt. Det bör således finnas potential för utveckling, erfarenhets-

utbyte och inspiration kring nya produktionsgrenar och möjlig-

het till tillväxt och sysselsättning i fler företag.

Globaliseringen har också bidragit till att allt fler företag

verkar på en internationell marknad. På landsbygden kan det

t.ex. vara fråga om företag som satsar på småskalig livsmedels-

förädling med inriktning på kundgrupper i andra länder. I det

sammanhanget är erfarenhet av och kompetens om andra språk,

kulturer och marknader en viktig tillgång för företagen.

Regeringens integrationspolitik

Sverige skall vara ett land med möjligheter för alla. De bästa

vägarna till integration går genom arbetet och språkkunskaper.

En genomgående linje i regeringens integrationspolitik är att

riva hinder och öppna möjligheter. Utöver den första tiden i

Sverige behövs ingen särpolitik för invandrare, utan det som

behövs är en politik för större frihet och för ett samhälle som

präglas av gemenskap och samhörighet, där ingen grupp

åsidosätts eller diskrimineras. Det utanförskap som har fått

fotfäste i Sverige behöver brytas.

4

Arbetsmarknadssituationen för utrikes födda har sedan länge

varit betydligt sämre än för personer födda i Sverige. Det gäller

både i städerna och på landsbygden. Det finns också indika-

tioner på förekomsten av diskriminering. Regeringens jobb-

politik, med bl.a. nystartsjobb och jobbskatteavdrag, är viktig

för att förbättra situationen på arbetsmarknaden för utrikes

födda. Regeringen har också föreslagit ett integrationspaket

med åtgärder riktade främst till utrikes födda under den första

tiden i Sverige. Genom de s.k. instegsjobben kan nyanlända

snabbare få arbete och etablera sig på arbetsmarknaden.

Därutöver avser regeringen också att motverka diskriminering

genom att föreslå en starkare och samlad diskriminerings-

lagstiftning och bilda en gemensam ombudsmannamyndighet.

Mångfald bör bejakas och ses som en tillgång för landets

företag och för samhället som helhet, i städerna såväl som på

landsbygden. För att uppnå tillväxt och ökad sysselsättning

inom de gröna näringarna och i landsbygdens övriga näringsliv

bör den kompetens som finns bland personer med utländsk

bakgrund tas till vara och utvecklas. Personer med utländsk

bakgrund är också en kundgrupp med en sammanlagd stor

köpkraft, vilket skulle kunna innebära nya affärsmöjligheter för

redan etablerade och nya företag på landsbygden. Genom en

god kunskap om kundgruppens efterfrågan på varor och tjänster

från de gröna näringarna och andra verksamheter på lands-

bygden kan landsbygdsföretagens verksamheter anpassas för att

ge större inkomster och en bättre lönsamhet.

Aktuella utredningar och studier

Varje departement inom Regeringskansliet ansvarar för att

arbeta för att integrationspolitiken genomförs inom dess

ansvarsområde. Jordbruksdepartementet arbetade under hösten

2004 med projektet Integration inom de gröna näringarna.

Integrationsarbetet är långsiktigt och det arbete som har be-

drivits på Jordbruksdepartementet kan ses som en inledande

analys för att ge underlag för ett fortsatt arbete med integra-

tionsfrågorna. I projektet har genomförts en kartläggning av vad

som påverkar hur utrikes föddas kompetens och intressen tas till

5

vara inom de gröna näringarna. Vidare har rundabordssamtal

med deltagare från berörda myndigheter och organisationer

förts. Dessa samtal var ett första steg för att uppmärksamma

problematiken och gav värdefull information för det fortsatta

arbetet.

Integration utgör i likhet med jämställdhet en horisontell

prioritering i den svenska strategin och programmet för

landsbygdsutveckling och skall beaktas inom samtliga delar av

Sveriges landsbygdsprogram. Programmet ger flera instrument

för att verka för en ökad integration inom landsbygdens

företagande och utveckling. En ambition under program-

perioden 2007–2013 är att öka informationen, kunskapssprid-

ningen, dialogen och nätverksaktiviteterna avseende de gröna

näringarna samt landsbygden och dess miljöer och livsmöjlig-

heter.

Utredningen Effektiva insatser och incitament för snabbare

arbetsmarknadsetablering för nyanlända flyktingar m.fl. (IJ

2007:2) skall se över och lämna förslag om ansvar, utformning

och finansiering av flyktingmottagande samt andra insatser som

sammantaget påskyndar och ökar möjligheterna till etablering

på arbetsmarknaden för nyanlända flyktingar och skydds-

behövande i övrigt samt deras anhöriga.

Glesbygdsverket fick i regleringsbrevet för 2005 i uppdrag

att initiera en studie om utrikes födda i gles- och landsbygds-

regioner. Glesbygdsverket redovisade uppdraget till regeringen

i december 2005 i rapporten Integration och regional utveck-

ling.

Den tidigare regeringen gav Verket för näringslivsutveckling

(Nutek) i uppdrag att i samarbete med ett antal myndigheter

samt några pilotlän utveckla metoder och verktyg för att öka

genomslaget för integration och mångfald och arbete mot disk-

riminering i det regionala utvecklingsarbetet. Nutek kommer att

redovisa uppdraget inom kort.

Behovet av en utredning

Att förbättra integrationen och bryta utanförskapet är en lång-

siktig process där samspelet mellan olika aktörer är väsentligt.

6

Genom tidigare utredningar och studier har faktorer som

påverkar integrationsprocessen negativt identifierats, både

generella hinder och hinder som är specifika för de gröna

näringarna. Arbetet behöver emellertid fördjupas för att bl.a.

identifiera områden där insatser för integration och näringslivs-

utveckling kan bidra till varandras måluppfyllelse. För att bidra

till regeringens integrationspolitiska målsättningar och skapa

större möjligheter till egen försörjning genom anställning eller

eget företagande behöver utvecklingen mot ökad integration

inom de gröna näringarna och på landsbygden samordnas och

drivas på i önskad riktning.

För landsbygdens företag är den växande etniska och

kulturella mångfalden i Sverige en betydelsefull tillgång. Kun-

skaper om språk, kulturer och nya marknader kan bidra till att

stärka företagens konkurrenskraft, särskilt i och med den allt

mer globaliserade marknaden för varor och tjänster.

Invandrare som konsumenter av varor och tjänster repre-

senterar en avsevärd köpkraft, vilken också ökar över tiden.

Den potentiella affärsmöjlighet som det innebär för de gröna

näringarna och för övriga företag på landsbygden behöver

undersökas och tas till vara, till ömsesidig nytta för integra-

tionen och för landsbygdens näringsliv.

Regeringen gör mot denna bakgrund bedömningen att det

finns behov av att utreda hur integrationen kan förbättras inom

de gröna näringarna och i landsbygdens övriga näringsliv.

Uppdraget

En särskild utredare får i uppgift att undersöka hur utrikes födda

personers kompetens och intresse skall kunna tas till vara inom

de gröna näringarna och i landsbygdens övriga näringsliv. Utre-

daren skall undersöka hur de gröna näringarna och lands-

bygdens övriga näringsliv på ett bättre sätt kan bidra till ökad

integration och minskat utanförskap. Utredningen skall identi-

fiera områden där insatser för integration och näringslivsut-

veckling kan bidra till varandras måluppfyllelse samt föreslå

åtgärder som kan förbättra den ömsesidiga måluppfyllelsen.

7

Utgångspunkter

Utredningen skall utgå från integrationspolitikens målsättningar

och medel. Det innebär att incitament och stimulans för att

anställa, ta arbete eller starta eget skall förutsättas underlätta

integrationen. Offentliga insatser skall syfta till att riva hinder

och öppna möjligheter för människors egen inneboende initia-

tivkraft och kompetens. Insatser skall inte riktas till invandrare

som grupp, utan baseras på individuella behov. Diskriminering i

alla dess former skall bekämpas.

Utredningen skall också beakta den långsiktiga målsätt-

ningen om en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livs-

medelsproduktion och utveckling av landsbygden. Målet om-

fattar bl.a. sysselsättning på landsbygden, hänsyn till regionala

förutsättningar och uthållig tillväxt. Vidare omfattas en säker

och konkurrenskraftig jordbruksproduktion som styrs av konsu-

menternas efterfrågan och bidrar till en global utveckling.

Samverkan mellan politikområden

I arbetet med att göra de gröna näringarna och andra verksam-

heter på landsbygden mer tillgängliga för utrikes födda personer

och för att på ett bättre sätt ta till vara de fördelar och

möjligheter som en etnisk och kulturell mångfald skapar krävs

samverkan mellan flera olika politikområden samt mellan den

centrala, regionala och kommunala nivån. De politikområden

som främst berörs är integrationspolitiken, arbetsmarknads-

politiken, näringspolitiken, migrationspolitiken, jämställdhets-

politiken, utbildningspolitiken, landsbygdspolitiken och den re-

gionala utvecklingspolitiken. Erfarenheter från lokalt utveck-

lingsarbete i storstadsområden kan vara värdefulla i samman-

hanget. Det innebär att även storstadspolitikens område berörs.

Utredningen skall överväga hur befintliga insatser inom

ramen för berörda politikområden kan bidra till och samverka

för att nå målsättningen om att bättre tillvarata utrikes födda

personers intresse och kompetens för arbete och företagande

inom de gröna näringarna och i landsbygdens övriga näringsliv.

8

Riktlinjer för utredningsuppdraget

Utredningen skall identifiera såväl hinder som utvecklings-

möjligheter för utrikes födda personers delaktighet i de gröna

näringarna och i landsbygdens övriga näringsliv. Nyanlända

invandrare skall beaktas särskilt. Utredningen skall genom-

gående beakta både kvinnors och mäns villkor och förut-

sättningar när det gäller anställning, företagande och utveck-

lingsmöjligheter inom de gröna näringarna och på landsbygden.

Nya möjligheter och marknader som kan öppnas genom bättre

tillvaratagande av den kompetens som etnisk och kulturell

mångfald innebär skall belysas. I uppdraget ingår bl.a. att

• redovisa och analysera statistik och information inom de

områden där det finns behov, t.ex. om arbetskraftsbehov

hos de gröna näringarna och övriga landsbygdsföretag,

• redovisa vilken kompetens och erfarenhet som nyanlända

invandrare har i förhållande till arbetskraftsbehovet på det

aktuella området samt föreslå hur matchningen mellan

företagens behov av arbetskraft och den tillgängliga kom-

petensen kan förbättras,

• identifiera faktorer som motverkar integrationen eller

bidrar till utanförskap samt insatser som kan reducera eller

eliminera dessa,

• undersöka vilka erfarenheter som finns i andra länder av de

aktuella frågorna,

• se över hur instrument och förutsättningar inom den befint-

liga integrationspolitiken och andra berörda politikområ-

den används och hur de kan användas så att de bättre främ-

jar integration i de gröna näringarna och i landsbygden

övriga näringsliv,

• bedöma de marknadsmöjligheter som kan finnas för områ-

det nya produktionsgrenar (matråvaror och vidareförädling

med koppling till nya matkulturer eller nya exportmark-

nader),

• föreslå hur kommunikation, information och samverkan

mellan myndigheter och andra aktörer på det aktuella om-

rådet kan förbättras,

9

• föreslå hur eventuella strukturella hinder för integrationen

på landsbygden och i de gröna näringarna kan undanröjas,

• föreslå hur forskning till stöd för integration inom de gröna

näringarna och på landsbygden kan användas och utveck-

las, och

• föreslå insatser som får fler personer med utländsk bak-

grund att överväga studier på utbildningsvägar som riktar

sig mot de gröna näringarna och annat landsbygdsföre-

tagande, t.ex. gymnasieskolans naturbruksprogram och

Sveriges lantbruksuniversitets utbildningar.

Ekonomiska och övriga konsekvenser av utredningens förslag

Utredaren skall bedöma de ekonomiska konsekvenserna av de

förslag som lämnas. Förslagen skall utformas så att företagens

administrativa kostnader, i den mån de påverkas, hålls så låga

som möjligt.

Samråd och redovisning av uppdraget

Utredningen skall i sitt arbete eftersträva en öppen och bred

dialog och samråda med företrädare för berörda myndigheter,

de gröna näringarna och landsbygdens övriga näringsliv, in-

vandrarorganisationer samt andra berörda organisationer.

I arbetet bör också en samordning ske med övriga pågående

utredningar och projekt som kan anses relevanta på området.

Samråd skall ske med utredningen Effektiva insatser och

incitament för snabbare arbetsmarknadsetablering för nyanlända

flyktingar m.fl. (IJ 2007:2). Regeringens arbete med att utarbeta

en strategi för att stärka utvecklingskraften på landsbygden

skall beaktas i utredningen.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 2 juni 2008.

(Jordbruksdepartementet)