Dir. 2007:59
Parlamentarisk beredning för översyn av
Kommittédirektiv
Parlamentarisk beredning för översyn av
klimatpolitiken
Dir.
2007:59
Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007
Sammanfattning av uppdraget
En parlamentariskt sammansatt beredning skall genomföra en
övergripande översyn av den svenska klimatpolitiken som
underlag för kontrollstation 2008. I uppdraget ingår att utveckla
den svenska klimatpolitiken avseende mål och åtgärder.
Beredningen skall bedöma möjligheten att nå det nationella
målet för perioden 2008–2012 samt belysa vilka ytterligare
insatser som eventuellt kan komma att krävas. De av riksdagen
fastlagda miljökvalitetsmålen skall tas i beaktande. Beredningen
skall vidare utvärdera faktorer som bör beaktas i en
handlingsplan för att på mest effektiva sätt minska utsläppen
och därmed begränsa klimatpåverkan. Dessutom skall
beredningen lämna förslag på hur de flexibla mekanismerna
samt ökat upptag av växthusgaser i skog och mark kan
komplettera målet för perioden.
Beredningen skall lämna förslag till ett omformulerat
miljökvalitetsmål,
Begränsad klimatpåverkan, inklusive
nationella mål för utsläpp av växthusgaser till 2020 och 2050.
Beredningen skall även beakta hur en utvidgning av
utsläppshandeln inverkar på relevansen och lämpligheten av
sektorsmål. Beredningen skall också belysa hur energisparande
och energieffektivisering kan bidra till det övergripande målet
att minska utsläppen och således reducera klimatpåverkan.
Vidare skall beredningen förbereda underlag för Sveriges
position i kommande förhandlingar om framtida åtaganden om
minskade utsläpp av växthusgaser i förhållande till EU
2
respektive internationellt, inklusive gentemot
utvecklingsländerna.
Beredningen skall även lämna förslag på hur åtgärder för
förändrad skogs- och markanvändning skall hanteras i relation
till de nationella målen respektive internationella åtaganden.
Beredningen skall dessutom lämna förslag på
handlingsplaner med åtgärder och styrmedel för att uppnå de
föreslagna målen. Det gäller t.ex. åtgärder i Sverige och
internationellt inom såväl teknikutveckling och
tekniköverföring, koldioxidavskiljning och koldioxidlagring
som användning av flexibla mekanismer och användning av
ekonomiska styrmedel.
Vidare skall beredningen belysa kostnader för och
kostnadseffektiviteten av åtgärder för att minska utsläppen av
växthusgaser. Beredningen skall även belysa de
samhällsekonomiska konsekvenserna, inklusive de
statsfinansiella och effekterna av klimatförändringar.
I uppdraget ingår också att lämna förslag avseende en
eventuell utvidgning av EU:s handelssystem till fler sektorer,
inte minst vad gäller effektivitet i miljöstyrning i relation till
andra styrmedel, statsfinansiella konsekvenser och
konsekvenser för svensk industris konkurrenskraft.
Slutligen skall beredningen ge underlag för hur Sverige kan
bidra till en global överenskommelse om en effektiv framtida
klimatregim med förutsättningar att leva upp till
klimatkonventionens långsiktiga mål att undvika farlig
mänsklig klimatpåverkan.
Arbetet skall bygga på arbetet i det vetenskapliga rådet för
klimatfrågor och myndigheternas arbete med kontrollstation
2008. Vidare skall arbetet i relevanta delar samordnas med det
arbete som Klimat- och sårbarhetsutredningen och
Kommissionen för hållbar utveckling utför.
Uppdraget skall redovisas senast den 15 januari 2008. Det
står beredningen fritt att lämna ett delbetänkande.
3
Bakgrund
Klimatförändringarna är ett av de allvarligaste miljöproblem
världens länder har att lösa och en global ansats krävs.
Regeringen har därför högt ställda ambitioner för klimatarbetet
och Sverige skall driva en ambitiös och kostnadseffektiv
klimatpolitik. Sverige skall genomföra inhemska åtgärder för att
minska de svenska utsläppen och samtidigt inta en ledande roll i
det internationella arbetet. Härvid är det viktigt att verka för och
genomföra åtgärder som bidrar till att länder med stora utsläpp
som i dag inte har något åtagande enligt Kyotoprotokollet också
deltar i en internationell överenskommelse och arbetar för att
begränsa klimatpåverkan. De minst utvecklade länderna är mest
sårbara för klimatförändringar och har särskilda perspektiv och
behov.
Regeringens målsättning är att Sverige skall vara en ledande
förebild för ett modernt samhälle som är miljöanpassat och
byggt på hållbara resurser och där en tillväxtvänlig politik kan
bedrivas i samklang med jordens klimatvillkor.
Miljöutmaningarna skall nyttjas som en ekonomisk hävstång.
Regeringens målsättning att vara ledande och en förebild i
internationella sammanhang har lett till framsteg med att bryta
det negativa sambandet mellan ekonomisk tillväxt och
klimatpåverkan. Regeringen anser att ekonomisk tillväxt bidrar
till att skapa förutsättningar för en effektiv politik mot
klimatförändringarna.
Klimathotet är till sin karaktär globalt och måste därför
mötas på global nivå och genom internationellt samarbete.
Likaså är det angeläget att beakta det lokala perspektivet.
Tre initiativ
För en fortsatt utveckling mot ett modernt och hållbart samhälle
och för att kunna verka för en stärkt, global klimatregim krävs
engagemang av hela det svenska samhället inklusive olika
4
samhällsaktörer inom politik, näringsliv, enskilda hushåll och
vetenskap. Det är regeringens uppfattning att
• klimatpolitiska mål skall bygga på kvalificerade
underlag från vetenskap och ledande experter,
•
åtgärder som syftar till utsläppsminskningar skall
kombineras med offensiva insatser som stimulerar
forskning, innovationer, teknikutveckling, snabb
teknikintroduktion och exportsatsningar,
• handlingsplaner och åtgärder skall utgå från en bred
förståelse för den stora utmaning vi står inför,
• spelregler för näringsliv, enskilda hushåll och forskning
skall vara långsiktiga och tydliga,
• klimatpolitiken skall prioritera kostnadseffektiva
insatser där flexibla mekanismer kan vara en möjlighet,
• en framtida klimatregim bör omfatta fler länder med
stora utsläpp, och
• inga handlingsalternativ för att reducera utsläppen skall
uteslutas på förhand.
Regeringen har därför tagit tre initiativ för att utveckla och
vitalisera det klimatpolitiska arbetet. Utöver beslutet att tillsätta
en parlamentarisk beredning för att utveckla klimatpolitiken har
regeringen även inrättat ett vetenskapligt råd för klimatfrågor.
Vidare har regeringen inrättat en kommission för hållbar
utveckling som bl.a. skall arbeta med klimatfrågor.
Avsikten med initiativen är att öppna för en fördjupad
diskussion och analys om kommande utmaningar och
möjligheter inom klimatområdet som skall ge underlag för
slutsatser, mål och konkreta åtgärder. Detta innebär en breddad
och fördjupad samverkan mellan politik, näringsliv, det civila
samhället och forskning. Enligt 2002 års klimatpolitiska beslut
2006 års klimatpolitiska beslut (prop. 2005/06:172, bet.
2005/06:MJU14, rskr. 2005/06:389) skall det svenska
klimatarbetet och de nationella delmålen fortlöpande följas upp
och kontrollstationer genomföras minst vart femte år, närmast
2008. Initiativen enligt ovan kommer bland annat att utgöra
5
underlag för den s.k. kontrollstation 2008. De olika initiativen
skall även möjliggöra för Sverige att ta den ledande roll som
kommer att krävas i internationella förhandlingar om en ny
klimatregim efter 2012. Den nya klimatregimen kommer
sannolikt att slutförhandlas under Sveriges ordförandeskap i EU
2009.
Det vetenskapliga rådet skall ha en huvudroll i att bidra med
vetenskapliga bedömningar och rekommendationer till
regeringens klimatpolitik. En viktig uppgift för rådet är att bidra
med vetenskapligt underlag och rekommendationer för EU:s
och Sveriges framtida åtaganden i en ny klimatregim. Rådets
bedömningar och rekommendationer bör i första hand avse
vilka mål som bör gälla för den svenska klimatpolitiken, både
nationellt, för Sveriges del i relation till EU, och internationellt.
Rådet bör därför följa utvecklingen inom EU respektive inom
ramen för FN:s klimatkonvention UNFCCC. Rådet skall utgå
från IPCC:s senaste utvärdering och komplettera med ny
kunskap som framkommit de senaste två åren. Också effekterna
på klimatet av de växthusgaser som regleras av
Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet, och
kopplingen mellan Montrealprotokollet och en framtida
klimatregim, bör beaktas. Rådet skall ge plats för olika
uppfattningar och diskutera målkonflikter, ge en bild av det
internationella klimatarbetet, inklusive förutsättningarna för de
mer utvecklade utvecklingsländerna att bidra till en framtida
klimatregim och de minst utvecklade ländernas behov, samt ge
ett aktuellt och balanserat underlag för den svenska
klimatpolitiken. Det vetenskapliga rådet kommer att arbeta fram
till den 1 september 2007.
Kommissionen för hållbar utveckling skall vara ett forum för
den fördjupade diskussion och analys som krävs för att stärka
samverkan mellan företag, organisationer, forskare och politiker
i frågor om hållbar utveckling. Kommissionens arbete kommer
att vara av stor betydelse för att främja en hållbar utveckling i
det svenska samhället. Kommissionen skall analysera hinder
mot och utveckla strategier för en hållbar utveckling. Det skall
ske i ett internationellt perspektiv och med vetenskaplig
förankring. En annan del av analysen bör gälla förbättringar,
6
effektiviseringar och moderniseringar av organisation, regelverk
och styrmedel för att underlätta arbetet för en hållbar utveckling
som bejakar tillväxt och främjar goda initiativ från individer,
företag och andra samhällsaktörer. Kommissionen tar särskilt
sikte på Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009.
Klimatfrågan blir ett huvudtema under kommissionens första år.
Kommissionen förväntas ge värdefulla bidrag inför
kontrollstation 2008 för klimatpolitiken och Sveriges och EU:s
agerande inför ett nytt internationellt klimatavtal efter
Kyotoavtalets första åtagandeperiod.
Tidigare beslutat underlag inför kontrollstation 2008
Riksdagen beslutade den 17 juni 2006 i enlighet med förslagen i
proposition 2005/06:172 Nationell klimatpolitik i global
samverkan (bet. 2005/06:MJU14, rskr. 2005/06:389). I
propositionen föreslår regeringen att det nationella
klimatpolitiska delmålet för perioden 2008–2012 fortsatt skall
vara att de svenska utsläppen av växthusgaser skall vara minst
fyra procent lägre än utsläppen 1990. Detta skall uppnås utan
kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla
mekanismer. Vidare görs i propositionen bedömningen att
utsläppen av växthusgaser för Sverige 2020 bör vara 25 procent
lägre än utsläppen 1990. Den dåvarande regeringen avsåg att
återkomma med ett uppdaterat klimatpolitiskt beslut i samband
med kontrollstationen 2008. Den förra regeringen beslutade
därför den 29 juni 2006 att Naturvårdsverket och Statens
energimyndighet gemensamt skulle utarbeta ett underlag till
kontrollstationen 2008 (dnr M2006/2845/Mk).
Uppdraget omfattar nya prognoser för de svenska utsläppen
av växthusgaser till 2010, 2015 och 2020. Uppdraget omfattar
vidare en utvärdering av nuvarande styrmedel och åtgärder med
avseende på kostnader samt samhällsekonomiska konsekvenser,
inklusive de statsfinansiella, effekter på utsläpp i närområdet
utanför Sverige och globalt samt konsekvenser för andra
samhällsmål, särskilt industrins konkurrenskraft och
energiförsörjningen. I uppdraget ingår även att vid behov
föreslå ytterligare åtgärder.
7
Myndigheterna skall även lämna förslag till utformning och
nivåer för alternativa formuleringar av ett klimatmål som
inkluderar de flexibla mekanismerna.
Myndigheterna skall lämna underlag för bedömning av
delmål till 2020 samt vidare lämna förslag till hur samhällets
olika sektorer bedöms kunna bidra till att uppfylla målen på
lång och medellång sikt med sektorsvisa inriktningsmål till
2015. Marginalkostnaderna för utsläppsreduktioner i de olika
sektorerna bör belysas.
Slutligen skall myndigheterna redovisa forskningsläget och,
baserat på aktuella kunskaper om klimatproblemet, se över
utformningen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan
utifrån ett temperaturmål, dvs. målet om en maximal global
genomsnittlig uppvärmning med två grader Celsius över för-
industriell nivå.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2007.
Kommissionen mot oljeberoende
Den tidigare regeringen tillsatte på statsministerns initiativ den
s.k. oljekommissionen, som lämnade sin slutrapport På väg mot
ett oljefritt Sverige i juni 2006 med förslag till åtgärder som kan
bidra till att skapa förutsättningar för att minska oljeberoendet.
Kommissionens rapport remissbehandlas fram till den 21 maj
2007.
Klimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) skall redovisa
sitt uppdrag senast den 1 oktober 2007. Utredningen skall bl.a.
bedöma kostnaden för skador och kompensationsåtgärder i
Sverige till följd av förväntade klimatförändringar och extrema
väderhändelser på kort, medellång och lång sikt. Utredningen
skall också kartlägga sårbarheten för klimatförändringar och
extrema väderhändelser i olika tidsperspektiv samt bedöma
vilka anpassningsåtgärder som behöver vidtas och kostnaderna
för dessa. Ett delbetänkande avseende översvämningshot
redovisades i november 2006 (SOU 2006:94).
8
Utsläppshandel
Riksdagen beslutade den 1 juni 2006 i enlighet med förslagen i
proposition 2005/06:184 Utvecklad utsläppshandel för minskad
klimatpåverkan (bet. 2005/06:MJU15, rskr. 2005/06:343), bl.a.
riktlinjer för den svenska allokeringsplanen i den andra
perioden (2008–2012) i EU:s system för utsläppshandel samt
vissa förslag om prioriteringar i utvecklingen av EU:s system
för handel med utsläppsrätter. Enligt artikel 30 i EG-direktivet
om handel med utsläppsrätter (Europaparlamentets och rådets
direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för
handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen)
skall den Europeiska kommissionen genomföra en översyn och
under hösten 2007 lämna förslag till utveckling av EU:s
handelssystem.
IPCC
FN:s internationella klimatpanel (IPCC) sammanställer och
utvärderar sedan 1990 regelbundet aktuell klimatforskning och
lägger under våren 2007 fram sin fjärde utvärderingsrapport.
Några av de viktigaste slutsatserna i den senaste rapporten är att
den globala medeltemperaturen har ökat med 0,74 grader
Celsius under det senaste århundradet och att den största delen
av uppvärmningen orsakats av mänsklig aktivitet som
förbränning av fossila bränslen, utsläpp från jordbruk och
förändrad markanvändning.
Europeiska kommissionens rapporter
Europeiska kommissionen presenterade i januari 2007 ett
energi- och klimatpolitiskt paket med förslag att EU skall
minska sina koldioxidutsläpp med minst 20 procent till 2020
samt öka målet till en utsläppsreduktion om 30 procent när det
finns en internationell överenskommelse. Paketet innehåller
även förslag till en rad olika åtgärder, bl.a. förnybara
energikällor, forskning och utveckling, biobränslen samt
koldioxidavskiljning och koldioxidlagring. EU:s ministerråd för
9
miljö och energi och Europeiska rådet kommer att under våren
behandla rapporten.
Klimatmål enligt EU:s ministerråd
EU:s ministerråd (miljö) och Europeiska rådet har i slutsatser
förklarat att den globala medeltemperaturen får tillåtas öka med
högst två grader Celsius över förindustriella nivåer. Under
iakttagande av principen om ett gemensamt men differentierat
ansvar har miljörådet (vår och höst 2005) och Europeiska rådet
(vårtoppmötet 2005) förklarat att man bör överväga
utsläppsreduktioner för industriländerna i storleksordningen 15–
30 procent till 2020 och 60–80 procent till 2050.
Vid EU:s miljöministerråd den 20 februari 2007 förklarade
miljöministrarna att EU oberoende av utgången i de
internationella förhandlingarna skall minska sina utsläpp med
minst 20 procent till 2020. EU är dock berett att minska sina
utsläpp med 30 procent till 2020 om andra parter tar sitt ansvar.
Europeiska rådet ställde sig bakom dessa mål vid sitt möte den
9 mars 2007.
Sternrapporten
Hösten 2006 presenterades en studie om de ekonomiska
aspekterna av klimatförändringar, ”The Economics of Climate
Change”, den s.k. Sternrapporten. Studien framhåller att det
även ur ekonomisk synpunkt är bråttom att åstadkomma ett
brett globalt deltagande och börja minska utsläppen så snart
som möjligt. Enligt studien kan kostnaderna för konsekvenserna
av klimatförändringarna komma att vida överstiga kostnaderna
för att minska utsläppen baserat på att man kan åstadkomma en
global och kostnadseffektiv klimatpolitik.
Uppdraget
Den parlamentariska klimatberedningens huvuduppgift är att
bereda underlag för kommande klimatpolitiska beslut. I
beredningens uppdrag ingår att genomföra en övergripande
10
översyn av den svenska klimatpolitiken inför kontrollstation
2008. I uppdraget ingår även att utveckla den svenska
klimatpolitiken avseende mål och åtgärder. I detta sammanhang
bör beredningen även belysa hur det regionala och lokala
klimatarbetet kan befrämja klimatpolitiken. De av riksdagen
fastlagda miljökvalitetsmålen skall tas i beaktande.
Mål för perioden 2008–2012
Beredningen skall göra en bedömning av möjligheten att med
befintliga åtgärder och styrmedel nå gällande klimatpolitiska
mål för perioden 2008–2012 och vilka ytterligare insatser som
eventuellt kan komma att krävas. Vidare skall beredningen med
hänsyn till måluppfyllelse göra en bedömning av vilka faktorer
och åtgärder som har bidragit till utvecklingen och som bör
beaktas i en handlingsplan för att på mest effektiva sätt
begränsa klimatpåverkan.
Beredningen skall även göra en bedömning av hur olika sätt
att hantera de flexibla mekanismerna samt metoder för att öka
upptaget av växthusgaser i skog och mark kan komplettera
klimatmålet för perioden.
Mål till 2020
Beredningen skall lämna förslag på mål till 2020 och ange vad
som krävs för att målet skall kunna nås. I uppdraget ingår att
lämna förslag på en handlingsplan med åtgärder för att nå
målen.
Uppdraget omfattar vidare att förbereda underlag för
Sveriges åtagande i förhållande till EU, dvs. ett svenskt
åtaganden inom ramen för en bördefördelning i EU, respektive
internationellt.
Beredningen skall även bedöma på vilket sätt olika sektorer
kan komma att bidra till de sammanlagda svenska utsläppen av
växthusgaser 2020. När det gäller förslag till sektorsmål skall
beredningen beakta hur en utvidgning av utsläppshandeln
inverkar på relevansen och lämpligheten av sektorsmål.
Beredningen skall därvid även beakta de samhällsekonomiska
11
och statsfinansiella konsekvenserna vid en nedbrytning till
sektorsmål.
Beredningen skall dessutom, efter analyser av de
miljömässiga och ekonomiska effekterna av olika alternativ,
lämna förslag till utformning och nivåer av ett klimatmål som
inkluderar flexibla mekanismer. Beredningen skall ta hänsyn till
vilken påverkan en utvidgning av EU:s handelssystem till att
omfatta ytterligare sektorer kan ha samt den påverkan priset på
utsläppsrätter har på kostnaden för olika målkonstruktioner.
Även utvecklingen av regelverken för mekanismen för ren
utveckling (CDM) samt gemensamt genomförande (JI), dvs. de
s.k. projektbaserade mekanismerna, skall beaktas.
Beredningen skall också analysera, ta ställning till och lämna
förslag på åtgärder som syftar till energisparande och
energieffektivisering.
Uppdraget omfattar vidare att bedöma och lämna förslag på
hur skogs- och markanvändningen bör relatera till målet och hur
dessa bör hanteras inom ramen för Sverige internationella
åtagande.
Föreslagna styrmedel och åtgärder
Utifrån underlag från kontrollstationsuppdraget och andra
relevanta underlag skall beredningen ta fram en handlingsplan
med förslag till åtgärder och styrmedel, däribland ekonomiska
styrmedel, som bedöms nödvändiga för att nå de mål som
nämnts ovan. Förslag på förändringar av befintliga eller
införandet av nya styrmedel och åtgärder skall bedömas med
avseende på kostnader, kostnadseffektivitet,
samhällsekonomiska konsekvenser inklusive de statsfinansiella,
effekter på utsläpp i Sverige, EU och internationellt samt
konsekvenser för andra samhällsmål. Ekonomiska styrmedel är
viktiga för att skapa rätt incitament och ofta att föredra framför
regleringar. Principen att förorenaren betalar skall beaktas i
analysen av befintliga och nya styrmedel. Även påverkan på
energiförsörjningen och Sveriges konkurrenskraft skall ingå i
bedömningen. Fokus bör ligga på kostnadseffektiva åtgärder
och styrmedel som direkt eller indirekt är av betydelse för att
12
minska utsläppen av växthusgaser. Därvidlag är det väsentligt
att även beakta EU:s interna och externa ekonomiska styrmedel,
t.ex. inom ramen för handelspolitiken. De åtgärder som föreslås
skall åtföljas av förslag till finansiering. Även den
administrativa bördan för både aktörer och berörda myndigheter
och regeringens mål om att minska företagens administrativa
kostnader med minst 25 procent till 2010 skall beaktas när
åtgärderna utformas. EG-rätten och därvid särskilt reglerna om
den inre marknaden och statligt stöd skall beaktas av
beredningen.
Översyn av miljökvalitetsmålet och målet till 2050
Beredningen skall, främst utifrån det vetenskapliga rådets arbete
men även utifrån myndigheterna kontrollstations-underlag,
föreslå eventuella förändringar av miljökvalitetsmålet
Begränsad klimatpåverkan och dess innebörd 2050. Det innebär
förslag på lämplig målformulering, bl.a. reduktionsmål av
växthusgaser, temperaturmål, per capita-mål och mål för halten
av växthusgaser i atmosfären.
Ekonomiska aspekter
Beredningen skall belysa de samhällsekonomiska
konsekvenserna, inklusive de statsfinansiella, av samtliga
bedömningar och förslag. Beredningen bör därvid utgå från
tillgängliga analyser, bl.a. de som Klimat- och
sårbarhetsutredningen kommer att presentera, men vid behov
även ta fram ytterligare kompletterande analyser och
bedömningar. Exempel på tillgängliga underlag är den s.k.
Sternrapporten samt Europeiska kommissionens rapporter som
belyser de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringar
och åtgärder. Här är det angeläget att även belysa de analyser
som visar de ekonomiska konsekvenserna av uteblivna åtgärder.
Internationell klimatregim
Beredningen skall lämna bidrag till svenska ställningstaganden i
de internationella klimatförhandlingarna, inte minst avseende en
13
framtida klimatregim efter 2012 och särskilt åtaganden efter
2012.
I detta sammanhang skall även det EU-interna arbetet och de
slutsatser som har antagits i miljörådet och Europeiska rådet
beaktas liksom Sveriges roll i utarbetandet av en ny global
klimatregim i egenskap av ordförande i EU under 2009.
Dessutom skall även de beslut som tagits och det arbete som
sker inom ramen för UNFCCC och dess relevanta
undergrupper, särskilt ad hoc working group on future
commitments of Annex 1 parties (AWG), den s.k.
konventionsdialogen och andra relevanta sammanhang som har
bäring på en framtida internationell klimatregim inklusive
Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet och
den internationella diskussionen om koldioxidavskiljning och
koldioxidlagring, tas i beaktande.
Beredningen skall även belysa frågan om hur man inom
olika politikområden kan arbeta i Sverige och internationellt för
att mer kraftfullt bidra till en ökad teknikutveckling och
tekniköverföring samt hur initiativ på dessa områden kan
kopplas till en framtida klimatöverenskommelse.
Slutligen skall beredningen belysa de minst utvecklade
ländernas behov av anpassning och finansiering liksom de mer
utvecklade utvecklingsländernas förutsättningar att bidra till en
framtida klimatregim.
Arbetets genomförande, tidsplan m.m.
Samtliga riksdagspartier inbjuds att delta i den parlamentariska
beredningen i syfte att nå en bred politisk uppslutning för
Sveriges kommande klimatpolitiska insatser.
Naturvårdsverket och Statens energimyndighet har ett
gemensamt uppdrag att utarbeta underlag inför kontrollstation
2008. Uppdraget skall redovisas den 30 juni 2007 och förväntas
utgöra ett viktigt underlag i beredningens arbete.
Beredningen kommer att ha tillgång till den senaste
utvärderingsrapporten från FN:s internationella klimatpanel och
annat internationellt material för bedömning av de svenska
insatserna.
14
Det vetenskapliga rådets bedömningar och rekommenda-
tioner kommer att vara centrala i beredningens arbete.
Beredningen skall vidare samråda med Kommissionen för
hållbar utveckling och Klimat- och sårbarhetsutredningen
(M 2005:03).
De åtgärder som beredningen föreslår skall åtföljas av
förslag till finansiering.
Den parlamentariska beredningen skall bistås av det kansli
som även skall bistå det vetenskapliga rådet. Till beredningen
knyts en referensgrupp.
Uppdraget skall redovisas till regeringen
(Miljödepartementet) senast den 15 januari 2008. Det står
beredningen fritt att lämna ett delbetänkande.
(Miljödepartementet)