Dir. 2007:98
Tilläggsdirektiv till IT-
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till IT-
standardiseringsutredningen (N 2006:05)
Dir.
2007:98
Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007
Sammanfattning av tilläggsuppdraget
Den särskilda utredaren skall gå igenom och utvärdera
resultaten av de studier som gjorts internationellt om
standarders och standardiseringens betydelse för tillväxt och
innovation. Resultatens relevans för svenska förhållanden skall
belysas.
Tilläggsuppdraget skall redovisas senast den 30 oktober
2007
Bakgrund
Regeringen beslutade den 6 april 2006 att tillkalla en särskild
utredare med uppgift att bedöma och vid behov föreslå
förbättringar i formerna för samordning av standarder inom IT-
området (dir. 2006:36). Vidare gav regeringen den 30 november
2006 utredaren tilläggsdirektiv att analysera IT-
standardiseringen betydelse för en sammanhållen e-förvaltning
(dir. 2006:117). Utredningen har tagit namnet IT-
standardiseringsutredningen (N 2006:05). Utredarens uppdrag
skall redovisas senast den 30 juni 2007.
I de ursprungliga direktiven belyses standardiseringens
komplexitet och mångfasettering samt behovet av förbättrad
samordning särskilt när det gäller svenska reaktioner på EG-
kommissionens initiativ till standardisering.
2
Statens engagemang i standardiseringsarbetet har sedan
länge varit fokuserat på det arbete som på EG-kommissionens
initiativ bedrivits för att förbättra funktionen hos EU:s inre
marknad och på handelspolitiska aspekter i övrigt. Arbetet har i
stor utsträckning varit inriktat på produktsäkerhetsfrågor.
I utredningens direktiv och tilläggsdirektiv har, förutom
samordningsfrågorna, intresset riktats mot standardiseringens
betydelse för en samordnad e-förvaltning.
Standardiseringens betydelse för tillväxt och innovation i
ekonomin har uppmärksammats i olika internationella studier.
Bland annat har man från tysk och brittisk sida avsatt betydande
resurser för att mäta standardiseringens betydelse för ekonomin.
I en tysk studie hävdas att standardiseringens bidrag till den
ekonomiska tillväxten är större än bidraget från patent och
licenser. I en rapport från brittiska industridepartementet uppges
att 13 procent av landets produktivitetstillväxt under
efterkrigstiden direkt kan hänföras till standardisering och att
standardiseringen årligen bidrar med drygt 35 miljarder kronor
till landets ekonomi. En studie gjord vid ett amerikanskt
universitet visar att USA förlorar motsvarande mellan 160 och
320 miljarder kronor årligen på grund av de handelshinder som
uppstår då USA inte använder internationella standarder i
samma omfattning som Tyskland.
Från svensk sida har ingen samlad behandling av dessa
frågor gjorts.
Det förekommer olika synsätt på om innehållet i standarder
skall ges ett immaterialrättsligt skydd. Inom den reguljära
standardiseringen har detta hanterats på olika sätt i olika
sektorer.
Tilläggsuppdraget
Utöver nuvarande uppdrag skall utredaren sammanställa
resultaten av det arbete som utförts om standardiseringens
betydelse för innovation och tillväxt. Resultatens relevans för
svenska förhållanden skall bedömas. Det står utredaren fritt att
framföra förslag till åtgärder.
3
Vidare skall utredaren kortfattat beskriva hur de
immaterialrättsliga frågorna lösts inom standardiseringen.
Utredningen skall redovisa sitt tilläggsuppdrag i ett
betänkande senast den 30 oktober 2007.
Avsikten är att utredningens betänkande skall utgöra del av
underlag för den skrivelse om standardisering som regeringen
avser att överlämna till riksdagen. Det är också avsett att
betänkandet skall utgöra ett underlag för svenskt
ställningstagande till det meddelande om standardisering och
innovation som EG-kommissionen planerar överlämna under
hösten 2007.
(Näringsdepartementet)