Dir. 2008:19

Ett effektivt resursutnyttjande inom

Kommittédirektiv

Ett effektivt resursutnyttjande inom

Kriminalvården

Dir.

2008:19

Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare får i uppdrag att följa upp och utvärdera

effektiviseringsarbetet inom Kriminalvården. Utredaren ska

• följa upp 2003 års effektiviseringsarbete,

• identifiera och analysera ytterligare möjligheter till

effektiviseringsåtgärder inom förvaltning, personal, IT,

administration och övrig verksamhet samt

• ange förutsättningar för olika effektiviseringsåtgärder

och konsekvenser av dessa.

T

Vidare ska utredaren granska effektiviteten i Kriminalvårdens

T

arbete med att tillgodose sitt lokalförsörjningsbehov. Utredaren

ska också redovisa förutsättningar för myndigheten att bygga

nya och avveckla gamla platser inom ramen för tilldelade

anslag.

Utredaren ska utvärdera och analysera Kriminalvårdens

genomförda och planerade investeringar på säkerhetsområdet. I

denna delen ska en jämförelse göras med förhållanden i andra

jämförbara länder, i första hand övriga nordiska länder.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 12 mars 2009.

Utredaren ska senast den 19 juni 2008 lämna ett delbetänkande

avseende uppföljning av 2003 års effektiviseringsarbete och

eventuella förslag som har aktualiserats.

2

Bakgrund

Kriminalvården ansvarar för verkställigheten av påföljder i

fängelse och frivård samt för verksamheten vid häktena. Inom

ansvarsområdet ingår även att utföra transporter, inte bara för

Kriminalvården utan också för andra myndigheter, exempelvis

polisen och Migrationsverket. Målet för verksamheten är att

påföljder ska verkställas på ett humant, säkert och effektivt sätt

samt att återfallen i brott ska minska.

Tidigare effektiviseringsarbete

Riksrevisionsverket (RRV) genomförde under 1999, på

regeringens uppdrag, en granskning av Kriminalvårdens

effektivitet. I rapporten Effektivare kriminalvård – en

hinderanalys (RRV 1999:27) pekar verket på ett antal hinder

mot ett effektivt resursutnyttjande, bl.a. brister i den centrala

samordningen av styrningen och uppföljningen. För att bedöma

resultatet av vidtagna åtgärder och identifiera eventuella

kvarstående hinder fick Statskontoret 2003 i uppdrag att följa

upp RRV:s granskning bl.a. vad gäller styrningsfrågor,

resursutnyttjande av fängelseplatser och Transporttjänsten.

Statskontoret presenterade rapporten Effektivitets-

granskning av kriminalvården (2003:20). Mot bakgrund av

rapporten inledde Kriminalvården 2003 ett omfattande

effektiviseringsarbete (Bättre men billigare). Som en del i detta

arbete omorganiserades Kriminalvården till en myndighet och

omförhandlade sina hyresavtal. Vidare fick Kriminalvården i

uppdrag av regeringen att effektivisera utnyttjande av

personalresurser genom att vidta en verksamhetsanalys.

Särskilt om platsutbyggnaden

Genom ett särskilt uppdrag lade regeringen 2003 fast de

riktlinjer som skulle gälla för Kriminalvårdens långsiktiga

lokalförsörjning. Riktlinjerna innebar att arbetet med att skapa

fler häktes- och anstaltsplatser skulle genomföras så att

anstaltsstrukturen i framtiden består av färre och större enheter

och att all nybyggnation av platser skulle utformas så att en

3

flexibel användning i fråga om säkerhet och beläggning

medges.

I juni 2007 gav regeringen Kriminalvården ett nytt uppdrag

för den fortsatta utbyggnaden. I uppdraget anges att

utgångspunkten för anstaltsstrukturen även i fortsättningen ska

vara färre och större enheter som i största möjliga mån ger

utrymme för en flexibel användning i fråga om säkerhet och

beläggning. En annan viktig utgångspunkt för uppdraget är att

utbyggnad ska ske vid redan befintliga enheter där det anses

lämpligt och ekonomiskt motiverat. I de fall förutsättningar

finns för samlokalisering med andra myndigheter i rättsväsendet

är detta att föredra framför andra lösningar.

Ekonomistyrningsverket fick samtidigt i uppdrag av

regeringen att analysera effektiviteten i Kriminalvårdens

byggprocess, särskilt med avseende på upphandling och

projektering.

Resurstillskott och resursbehov

Utgångspunkten för uppdraget till Kriminalvården avseende

den långsiktiga lokalförsörjningen 2003 var en ökad

klienttillströmning. Den genomsnittliga beläggningen vid

anstalter och häkten ökade mellan 1999 och 2004 med 37

procent, eller med nära 1 800 intagna, vilket ledde till brist på

såväl anstalts- som häktesplatser. Högre krav på differentiering

av intagna innebar också ökat behov av platser.

Kriminalvården har under de senaste åren tillskapat ett antal

nya häktes- och anstaltsplatser i landet och det krävs en fortsatt

analys av det framtida behovet.

För att möta det växande platsbehovet har regeringen tillfört

Kriminalvårdens anslag extra resurser under flera år. Under

åren 2002-2004 tillfördes Kriminalvården sammanlagt 1 230

miljoner kronor i syfte att tillskapa fler platser. För att ge

Kriminalvården möjlighet att bl.a. fullfölja sin planerade

platsutbyggnad har Kriminalvårdens anslag för åren 2005-2007

tillförts ytterligare ramhöjning med 430 miljoner, 650 miljoner

respektive 350 miljoner kronor.

4

Kriminalvården har i budgetunderlaget för 2008 begärt ett

resurstillskott med ca en miljard kronor årligen fr.o.m. 2009,

bl.a. för att anpassa antalet platser till beräknad klient-

utveckling. Förstärkningen behövs, enligt Kriminalvården, även

för att förbättra verksamhetsinnehållet, fortsätta satsningarna på

säkerheten samt för utbildning av personalen.

Säkerheten har varit eftersatt

Säkerhetsarbetet inom Kriminalvården var från mitten av 1990-

talet lågt prioriterat både vad gäller innehåll och bemanning.

Det saknades central samordning, styrning och strategier i

säkerhetsarbetet. Det nedprioriterade säkerhetsarbetet är en

förklaring till de uppmärksammade rymningarna 2004.

Efter rymningarna 2004 har Kriminalvården satsat resurser

på att höja säkerheten. För att förstärka säkerheten har

Kriminalvården investerat i inpasseringshinder, förstärkta

skalskydd, övervakningskameror, inpasseringskontroller och

mobilstörningsutrustning. Uppgraderingen av säkerheten har

skett på flertalet anstalter. På regeringens uppdrag har

Kriminalvården utrett och därefter påbörjat arbetet med tre

stycken s.k. säkerhetsanstalter. Dessutom har Kriminalvården

satsat på s.k. dynamisk säkerhet genom utbildning av personal,

förbättrat underrättelsearbete, aktiv klientplacering och

insatsberedskap för att uppnå god prevention. En viktig del i

säkerhetsarbetet är samarbetet med polisen både på lokal och på

central nivå.

Uppdraget

Utgångspunkt

Kriminalvården är sista länken i rättskedjan och är därmed

beroende av hur övriga myndigheter agerar inom rättskedjan.

Att prognostisera Kriminalvårdens behov av platser är förenat

med svårigheter på grund av att ett stort antal okända faktorer

påverkar utvecklingen. De rättspolitiska åtgärder som

5

regeringen kommer att vidta under mandatperioden innebär

stora utmaningar för svensk kriminalpolitik och kriminalvård

framöver. Ett exempel på sådana faktorer är de förslag som

kommer att lämnas av den pågående Straffnivåutredningen (Ju

2007:04). Utredningen har i uppdrag att föreslå förändringar i

syfte att åstadkomma en straffmätning som markerar en skärpt

syn på allvarliga våldsbrott, vilket kommer att få konsekvenser

för rättsväsendet. Ett väl fungerande rättsväsende bygger på att

det i alla delar är rätt dimensionerat för sin uppgift. En fortsatt

satsning inom rättsväsendets område förutsätter en fortsatt

effektivisering.

Mot bakgrund av ovanstående ska utredaren följa upp och

utvärdera hur effektiviseringsarbetet bedrivs inom

Kriminalvården samt föreslå ytterligare möjliga områden för

effektivisering

Finns det hinder för effektivt resursutnyttjande?

Såväl Riksrevisionsverkets som Statskontorets effektivitets-

granskningar av kriminalvården visade att det fanns hinder för

ett effektivt resursutnyttjande inom Kriminalvården. De båda

granskningarna pekade på att hinder för en effektiv verksamhet

fanns bl.a. inom central styrning, personalanvändning,

lokalanvändning, byggprocess och upphandling, information

och IT-användning samt samverkan inom rättsväsendet. Mot

bakgrund av rapporterna påbörjade Kriminalvården 2003 en

genomlysning av verksamheten i syfte att säkerställa en effektiv

organisation och med en budget i balans vid utgången av 2006.

Inom ramen för effektiviseringsarbetet omorganiserades

Kriminalvården till en myndighet, hyreskontrakt

omförhandlades och en verksamhetsanalys genomfördes i syfte

att uppnå ett effektivt personalutnyttjande.

Utredaren ska följa hur 2003 års effektiviseringsarbete har

genomförts. Om möjligt ska en beräkning göras av de

kostnadsbesparingar de genomförda åtgärderna har lett till.

Utredaren ska identifiera och analysera ytterligare möjliga

områden för effektivisering inom Kriminalvården vad gäller

förvaltning, personal, IT, administration och övrig verksamhet.

6

I analysen ska det ingå en bedömning av den ekonomiska

effekten av möjliga effektiviseringar samt en beskrivning av

konsekvenser av olika effektiviseringsåtgärder.

Utredaren ska granska effektiviteten i Kriminalvårdens

arbete med att tillgodose sitt lokalförsörjningsbehov i

förhållande till de riktlinjer regeringen beslutade om i juni

2007. Av granskningen ska också framgå förutsättningar för

Kriminalvården att bygga nya och avveckla gamla enheter inom

ramen för tilldelade anslag.

Upprustning av säkerheten sedan rymningarna 2004

Efter de uppmärksammade rymningarna 2004 har

Kriminalvården satsat på att förstärka säkerheten. Satsningar

har gjorts för att uppgradera säkerheten, utbilda personal och

upprätthålla säkerheten.

Utredaren ska utvärdera och analysera Kriminalvårdens

genomförda och planerade investeringar på säkerhetsområdet.

Av redogörelsen ska framgå vilka kostnader Kriminalvården

har haft i säkerhetsinvesteringar samt vilka kostnader

myndigheten har för att upprätthålla säkerheten. Utredaren ska

göra en bedömning av nuvarande säkerhetsnivå. Det ska också

framgå i vilken utsträckning och form samverkan och samråd

sker med övriga berörda myndigheter. Vidare ska en jämförelse

göras med förhållanden i andra jämförbara länder, i första hand

övriga nordiska länder.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget ska slutredovisas senast den 12 mars 2009.

Utredaren ska senast den 19 juni 2008 lämna ett delbetänkande

avseende uppföljning av 2003 års effektiviseringsarbete och

eventuella förslag som har aktualiserats.

(Justitiedepartementet)