Sammanfattning

Den särskilda utredaren ska, med vissa förtydliganden av sitt nuvarande uppdrag, genomföra de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten för havs- och vattenmiljö ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 2011.

Bakgrund

Regeringen beslutade den 17 juni 2010 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för havs- och vattenmiljö (dir. 2010:68). Utredarens arbete ska ske i två etapper, en analysfas och en genomförandefas.

Den 24 juni 2010 överlämnade utredaren delrapport 1,

Gränsdragningar av verksamheter för en myndighet för havs- och vattenmiljö – analysfas. Rapporten inriktas främst mot att tydliggöra sådana avgränsningsfrågor som varit föremål för diskussion eller på annat sätt varit oklara. Delrapporten har remitterats till Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och

Fiskeriverket.

• Sida 2
•  Original

Förtydliganden i uppdraget

Utgångspunkten i regeringens bedömning av förslagen i delrapport 1 Gränsdragningar av verksamheter för en myndighet för havs- och vattenmiljö – analysfas är att tidigare beslutade (dir. 2010:68) uppgifter och verksamheter för den nya myndigheten ligger fast. Regeringen ställer sig i huvudsak bakom de förslag som redovisas i delrapporten, men anger i det följande några avvikande ställningstaganden.

Till skillnad från utredarens förslag är regeringens utgångspunkt att den nya myndigheten inom sitt ansvarsområde ska ha rätten att föra det allmännas talan i domstol redan när myndigheten inleder sin verksamhet.

När det gäller främmande och invasiva arter anknyter regeringen till utredarens förslag men erinrar också om bedömningen i propositionen Svenska miljömål – för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155, s. 241) att en samverkansgrupp för problematiken med främmande arter bör inrättas med representanter från olika berörda myndigheter.

Utredaren har föreslagit att den nya myndigheten bör få rollen som s.k. vetenskaplig myndighet inom det akvatiska området i enlighet med CITES-konventionen. Regeringen anser dock att Naturvårdsverket även i fortsättningen ska vara den myndighet som har ansvar i enlighet med vad som avses i artikel IX i CITES-konventionen och att den nya myndigheten i stället ska anlitas som expertmyndighet för akvatiska frågor.

Vidare har utredaren föreslagit att samordningsansvaret för sådana gränsöverskridande havs- och vattenmiljöfrågor som regleras enligt Esbokonventionen överförs till den nya myndigheten. Regeringen anser dock att Naturvårdsverket ska kvarstå som ansvarig svensk myndighet med samordningsansvaret för dessa frågor.

(Miljödepartementet)