Dir. 2010:73
Översyn av lagen om åtgärder mot
Kommittédirektiv
Översyn av lagen om åtgärder mot
förorening från fartyg
Dir.
2010:73
Beslut vid regeringssammanträde den 15 juli 2010
Sammanfattning
En särskild utredare ska se över lagen (1980:424) om åtgärder
mot förorening från fartyg bl.a. i syfte att göra lagen mer syste-
matisk, effektiv, användarvänlig och lättare att överblicka. Om
utredaren finner det lämpligt ska en ny lag föreslås. Som en
följd härav bör även den nuvarande förordningen (1980:789)
om åtgärder mot förorening från fartyg ses över och eventuellt
ersättas med en ny.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2011.
Bakgrund
Lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, den
s.k. LÅFF, trädde i kraft den 1 januari 1981 och ersatte då lagen
(1972:275) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg och
lagen (1976:6) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg
inom Östersjöområdet.
Behovet av utredning
Efter tillkomsten av LÅFF har regleringen av förorening från
fartyg utvecklats i mycket stor omfattning. Ett flertal av
bilagorna i 1973 års internationella konvention till förhindrande
av förorening från fartyg (MARPOL 73/78) har trätt i kraft och
2
genomförts i den svenska regleringen. Den så kallade Östersjö-
strategin om mottagning av fartygsgenererat avfall och tillhö-
rande frågor infördes i lagen 2001. Till det kan nämnas att ett
antal EU-rättsakter har genomförts i lagen de senaste åren.
Detta har medfört att LÅFF ändrats ett stort antal gånger och
blivit mycket svår att överblicka och använda. Dåvarande Sjö-
fartsinspektionen hos Sjöfartsverket pekade i en skrivelse, date-
rad den 21 december 2007, på bl.a. några av problemen med
den nuvarande lagen och förordningen. För att förbättra LÅFF
och göra den mer användarvänlig krävs, enligt Sjöfartsinspek-
tionen, så genomgripande förändringar att det finns anledning
att överväga att ersätta den med en ny lag. Som en följd härav
ansåg Sjöfartsinspektionen att den nuvarande förordningen om
åtgärder mot förorening från fartyg också bör ses över.
Regeringen delar Sjöfartsinspektionens uppfattning.
Uppdraget
En särskild utredare ska se över lagen (1980:424) om åtgärder
mot förorening från fartyg i syfte att göra den mer systematisk,
effektiv, användarvänlig och lättare att överblicka för både
enskilda och det allmänna. Utredaren ska lämna de författnings-
förslag som denna översyn ger anledning till. Om utredaren fin-
ner det lämpligt ska en ny lag föreslås. Även förordningen
(1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg bör ses över
och om lämpligt ersättas med en ny förordning.
Bestämmelserna på miljöområdet har förändrats i snabb takt
och LÅFF eller en eventuell ny lag bör utformas på ett sådant
sätt att framtida internationella, EU-rättsliga eller nationella
bestämmelser blir enkla att infoga. Bland annat ska utredaren
beakta de möjligheter som regeringsformen ger att delegera
normgivning till regering och myndigheter.
Utredaren ska särskilt utreda följande frågeställningar:
Fartygssäkerhetslagen (2003:364) har en likartad funktion som
LÅFF, men skiljer sig från denna då fartygssäkerhetslagen har
fartygens säkerhet som skyddsintresse och LÅFF har miljö-
3
skydd. I nuvarande LÅFF saknas flera bestämmelser av generell
natur såsom t.ex. rätten att förbjuda ett fartygs resa om till-
synsmyndigheten nekas tillträde till fartyget.
Utredaren ska undersöka möjligheten att, om det är praktiskt
möjligt, införa likartade grundläggande bestämmelser i LÅFF
som i dag finns i fartygssäkerhetslagen.
Finansiering på bekostnad av fartygets redare eller ägare
Enligt 7 kap. 9 § LÅFF får Transportstyrelsen i vissa fall låta
verkställa en åtgärd på bekostnad av fartygets redare eller ägare.
Transportstyrelsen har möjlighet att kräva att säkerhet ska stäl-
las för betalningen. Det finns emellertid inget finansieringssy-
stem för de fall då fartyget saknar känd ägare eller då ägaren
saknar tillgångar. Utredaren ska analysera gällande finansie-
ringssystem och föreslå hur de problem som kan uppstå då far-
tyget saknar känd ägare eller då ägaren saknar tillgångar kan
motverkas.
Översyn av sanktionssystemet
Utredaren ska se över sanktionssystemet i LÅFF i syfte att göra
det enklare och mer effektivt. I arbetet med översynen ska utre-
daren särskilt titta på möjligheten att förtydliga reglerna om
straffsanktioner för att säkerställa ett effektivt system för efter-
levnad av de föreskrivna kraven. Utredaren ska därutöver ta
ställning till om det är möjligt och lämpligt att utöka de rättsliga
grunderna att meddela nyttjandeförbud eller införa administra-
tiva sanktioner i stället för de straffrättsliga sanktioner som kan
utdömas. Detta för att överträdelser ska beivras i högre
utsträckning än vad hittills varit möjligt vilket på sikt bör med-
verka till bättre efterlevnad av lagstiftningen. Vid sina över-
väganden om sanktionssystemet ska utredaren beakta Sveriges i
sammanhanget relevanta internationella och mellanstatliga åta-
ganden.
Regleringens tillämpningsområde
Utsläppsbestämmelserna i LÅFF är, såvitt avser olja, inte till-
lämpliga på fritidsfartyg. När det gäller sådana fartyg anges
endast att utsläpp av olja eller oljehaltig blandning bör undvikas
4
om det är praktiskt möjligt. Utredaren ska överväga om LÅFF i
alla dess delar ska bli tillämplig även för fritidsbåtar.
Konsekvensbeskrivning
Utredaren ska göra en konsekvensutredning av lämnade författ-
ningsförslag och belysa effekterna av dessa. I de konsekvensbe-
skrivningar som ingår i uppdraget ska utredaren redovisa och
om möjligt beräkna de följder i form av administrativa lättnader
för enskilda och det allmänna som kan uppstå. Utredaren ska
särskilt beakta regeringens arbete med regelförenkling och före-
slå möjliga förenklingar som har identifierats inom ramen för
utredningen.
Utredaren ska även bedöma och redovisa förslagens
eventuella direkta och indirekta konsekvenser av betydelse för
miljön. Till det hör att belysa de fördelar och nackdelar försla-
gen får på det samlade miljöarbetet.
Samråd och redovisning av uppdraget
Utredaren ska samråda med berörda myndigheter och organisa-
tioner. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2011.
(Näringsdepartementet)