AD 2023 nr 50
Fråga om Arbetsdomstolen är behörig domstol i ett överklagat mål. Käranden hade vid tingsrätt väckt talan mot sin uppgivne tidigare arbetsgivare om utfående av lön. Tvisten var en arbetstvist. Käranden klargjorde därefter att svaranden inte varit hennes arbetsgivare. Tingsrätten beslutade att bl.a. avskriva talan i viss del och avvisa annan del. Eftersom käranden vid tidpunkten för tingsrättens beslut inte längre gjorde gällande att hon hade varit anställd hos svaranden, var tvisten inte längre till någon del en arbetstvist. Arbetsdomstolen var därför inte behörig att pröva kärandens överklagande av beslutet, varför Arbetsdomstolen överlämnade målet till behörig hovrätt.
G.N.
mot
J.E AB.
Överklagade avgörandet: Stockholms tingsrätts slutliga beslut den 29 maj 2023 i mål nr T 16011-22
Bakgrund
G.N. ansökte vid tingsrätten om stämning mot J.E AB och yrkade att bolaget skulle betala lön för utfört arbete till henne. Under målets handläggning och innan stämning i målet utfärdats klargjorde G.N. att hon angett fel svarandepart i stämningsansökan och att hennes arbetsgivare i stället varit J.E.S AB.
Tingsrätten utfärdade stämning mot J.E AB som i svaromål invände att bolaget inte varit G.N:s arbetsgivare. G.N. kom därefter in med ett nytt yrkande om skadestånd till henne för att J.E AB offentliggjort hennes lönespecifikation och begärde vidare att vissa handlingar skulle beläggas med sekretess.
Tingsrätten beslutade
- att avslå G.N:s begäran om sekretessmarkering,
- att skriva av målet såvitt avsåg hennes ursprungliga yrkande om att J.E AB skulle betala lön till henne, då hon återkallat sin talan i den delen,
- att avvisa hennes nya yrkande om att J.E AB skulle betala skadestånd till henne för att bolaget offentliggjort hennes lönespecifikation, eftersom det utgjorde en otillåten taleändring, och
- att förplikta henne att ersätta J.E AB för rättegångskostnader.
Yrkanden
G.N. har överklagat tingsrättens beslut och yrkat att tingsrättens beslut ska undanröjas och målet återförvisas till tingsrätten för fortsatt handläggning.
Skäl
För att Arbetsdomstolen ska vara behörig att pröva G.N:s överklagande krävs att tvisten vid tingsrätten var en arbetstvist. Med arbetstvister avses enligt 1 kap. 1 § första stycket arbetstvistlagen, förutom tvister om kollektivavtal, andra tvister som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Bedömningen av om ett mål är en arbetstvist baserar sig på kärandens framställning av saken. Frågan om Arbetsdomstolen är behörig att pröva ett överklagande ska domstolen självmant ta upp till prövning.
Den talan som G.N. väckte mot J.E AB om utfående av lön grundade sig på att hon varit anställd hos det bolaget och var därför utan tvekan en arbetstvist. Vid tidpunkten för det överklagade beslutet stod det emellertid klart att G.N. inte längre gjorde gällande att J.E AB varit hennes arbetsgivare. Tvisten om G.N:s rätt till lön från J.E AB var därför inte längre en arbetstvist. Inte heller G.N:s nya yrkande om skadestånd för att J.E AB offentliggjort hennes lönespecifikation (från J.E.S AB) utgör en arbetstvist, såvitt talan riktas mot J.E AB. Målet vid tingsrätten avsåg således inte en arbetstvist när tingsrätten avgjorde det. Arbetsdomstolen är följaktligen inte behörig att pröva överklagandet. Målet ska därför, enligt 2 kap. 7 § andra stycket arbetstvistlagen, överlämnas till behörig hovrätt som i detta fall är Svea hovrätt.
Arbetsdomstolens beslut
Arbetsdomstolen överlämnar målet till Svea Hovrätt.
Dom 2023-09-13, målnummer B-55-2023
Ledamöter: Cathrine Lilja Hansson, Sören Öman, referent, och Robin Henningson. Enhälligt.