HFD 2022:25

Justitieråden Knutsson och Askersjö var skiljaktiga beträffande motiveringen och anförde följande.

1. Vi delar majoritetens uppfattning att den brottslighet som P.L. har dömts för är att anse som allvarlig i patientsäkerhetslagens mening. När det gäller frågan om brottsligheten är ägnad att påverka förtroendet för honom gör vi följande bedömning.

2. Majoriteten anser att när det väl har slagits fast att någon har gjort sig skyldig till ett allvarligt brott så är det i nästa steg enbart brottstypen som avgör om det som personen dömts för är ägnat att påverka förtroendet för honom eller henne (punkterna 15 och 18 i domen). Om brottet är av ett visst slag, t.ex. brott mot liv och hälsa, narkotikabrott eller förfalskningsbrott (jfr punkt 11), så är brottet per definition ägnat att påverka förtroendet vilket innebär att även ett enstaka fall av ringa brott som faller inom någon av dessa kategorier i princip kan leda till att legitimationen återkallas.

3. Vi anser att det måste göras en mer nyanserad bedömning än så.

4. Vid bedömningen måste beaktas den legitimerades yrkesroll och hur arbetsförhållandena ser ut för denne, vilken typ av brott det handlar om, hur pass allvarlig brottsligheten är jämfört med andra brott av samma slag och om brottsligheten har ägt rum i eller utanför yrkesutövningen.

5. Inom varje kategori av brott finns som regel ett brett spektrum av gärningar. Som exempel kan nämnas brott mot liv och hälsa som omfattar allt från ringa misshandel till mord. Det är givet att bedömningen måste kunna falla ut olika beroende på var i spektrumet som den aktuella brottsligheten ligger (jfr HFD 2015 ref. 32). När det gäller de personalkategorier som omfattas av legitimationskrav så finns det de som har en mycket nära och ofta förtrolig kontakt med patienter, t.ex. läkare och sjuksköterskor. Andra för en mer anonym tillvaro och träffar aldrig några patienter, t.ex. biomedicinska analytiker. Även sådana skillnader i de legitimerades yrkesroller måste beaktas.

6. När det gäller bedömningen i detta fall gör vi följande överväganden.

7. P.L. arbetar som receptarie och är dömd för misshandel. Brotten saknar samband med yrkesutövningen och brottsligheten ligger i den nedre delen av spektrumet av brott inom kategorin brott mot liv och hälsa. Mot denna bakgrund anser vi att brottsligheten inte är ägnad att påverka förtroendet för honom. Det finns därmed inte skäl att återkalla hans legitimation.

______________________________

Förvaltningsrätten i Stockholm (2020-11-20, ordförande Hägglund [skiljaktig], tre nämndemän, varav en skiljaktig):

Av utredningen i målet framgår att P.L. den 29 oktober 2018 dömdes för misshandel vid tre tillfällen samt ringa misshandel vid ytterligare tre tillfällen. Gärningarna begicks under perioden januari till juli 2016. Brotten riktade sig mot P.L:s dåvarande sambo. Hovrätten bedömde att straffvärdet av den samlade brottslighet som P.L. dömdes för motsvarade fyra månaders fängelse. Mot bakgrund av brottslighetens art bedömde hovrätten att annan påföljd än fängelse inte kunde komma ifråga. Påföljden bestämdes till fängelse i fyra månader.

De tre åberopade vittnena har huvudsakligen fört fram att såväl P.L:s arbetsgivare som kollegor har fortsatt förtroende för honom och att det inte förekommit några brister vid hans yrkesutövning.

Vid en sammantagen bedömning av omständigheterna i målet finner förvaltningsrätten att de brott som P.L. har dömts för inte är att se som allvarlig brottslighet i patientsäkerhetslagens mening. Överklagandet ska därför bifallas.

Förvaltningsrättens avgörande ska enligt 10 kap. 12 § patientsäkerhetslagen gälla omedelbart. Det åligger enligt 9 kap. 18 § patientsäkerhetslagen Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd att utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i övriga stater inom EES och i Schweiz om att beslutet om återkallelse har upphört att gälla.

– Förvaltningsrätten bifaller överklagandet och upphäver Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds beslut att återkalla P.L:s legitimation som receptarie.

Förvaltningsrättens dom gäller omedelbart.

Hägglund och en nämndeman var skiljaktiga och anförde följande:

P.L. har dömts för misshandel vid tre tillfällen samt ringa misshandel vid ytterligare tre tillfällen. Misshandel är ett brott mot annans liv och hälsa, vilket i förarbetena anges som exempel på sådana brott som är ägnade att påverka förtroendet för den legitimerade. Vi ifrågasätter inte vad de åberopade vittnena har anfört i sina förhör om P.L:s kompetens och deras förtroende för honom. Av förarbetena till patientsäkerhetslagen framgår dock att det inte är den enskildes personliga egenskaper i sig som ska bedömas, utan gärningen som sådan (prop. 2009/10:210 s. 112). Vi bedömer således att de gärningar som P.L. dömts för i sig påverkar förtroendet för honom. Vidare anser vi, mot bakgrund av brottslighetens art och omständigheterna kring brotten, att den brottslighet som P.L. har dömts för är allvarlig i patientsäkerhetslagens mening.

De grundläggande förutsättningarna för att återkalla P.L:s legitimation är således uppfyllda. Detta gäller även fast brotten inte har begåtts i samband med yrkesutövningen, vilket följer av 8 kap. 3 § patientsäkerhetslagen.

P.L. har fört fram att en återkallelse av hans legitimation utgör en dubbelbestraffning och att han redan avtjänat sitt straff. Av rättspraxis framgår att återkallelse av legitimation på grund av brottslighet inte kan anses utgöra en straffrättslig sanktion, varför det inte kan bli fråga om dubbelbestraffning (se Kammarrätten i Stockholms dom den 15 december 2014 i mål nr 4633-14).

Frågan är då om det har kommit fram särskilda skäl att underlåta återkallelse av P.L:s legitimation.

I förarbetena till patientsäkerhetslagen anges att särskilda skäl kan föreligga om det har passerat avsevärd tid från det att brottet begicks till dess att frågan om återkallelse prövas. Användningen av denna undantagsregel får beträffande de grövsta brotten förutsättas ske med restriktivitet. Även omständigheter som kan hänföras till yrkesutövarens personliga förhållanden bör kunna beaktas vid bedömningen av om särskilda skäl föreligger. Om en brottslig gärning hade sin grund i personliga förhållanden, som exempelvis sjukdom, missbruk eller sociala missförhållanden, och dessa omständigheter inte längre kvarstår vid prövningstillfället, kan särskilda skäl anses föreligga (prop. 2009/2010:210 s. 233).

De gärningar som P.L. har dömts för begicks under perioden januari till juli 2016. Med beaktande av brottslighetens art anser vi att det inte har passerat sådan avsevärd tid sedan handlingarna begicks att det inte längre kan hållas för troligt att brotten har inverkan på förtroendet för P.L. Vidare bedömer vi att det inte framkommit att brottsligheten hade sin grund i sådana personliga förhållanden som avses i förarbetena och som nu inte längre kvarstår. Vad som framkommit om P.L:s personliga förhållanden och yrkeskompetens är inte i sig tillräckligt för att särskilda skäl ska anses föreligga. Överklagandet ska därför enligt vår mening avslås.

Kammarrätten i Stockholm (2021-03-16, Liljeqvist, Kristiansson och Ljungblad):

Frågan som kammarrätten ska ta ställning till är om de brott som P.L. har gjort sig skyldig till är sådana att hans legitimation som receptarie ska återkallas.

P.L. dömdes den 29 oktober 2018 för misshandel vid tre tillfällen samt ringa misshandel vid ytterligare tre tillfällen. Gärningarna begicks under perioden januari – juli 2016 och riktade sig mot hans dåvarande sambo. Påföljden bestämdes till fyra månaders fängelse.

Kammarrätten anser att den brottslighet som P.L. dömts för är allvarlig och ägnad att påverka förtroendet för honom i hans yrkesutövning.

Frågan blir då om det finns särskilda skäl som innebär att återkallelse kan underlåtas. Bestämmelsen om särskilda skäl är avsedd att utgöra en ventil. Särskilda skäl kan exempelvis anses föreligga om det har passerat avsevärd tid från det att brottet begicks till dess att frågan om återkallelse prövas. Hur lång tid som ska ha passerat får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Även omständigheter som kan hänföras till yrkesutövarens personliga förhållanden bör kunna beaktas vid bedömningen av om det finns särskilda skäl att underlåta återkallelse (prop. 2009/10:210 s. 113 och s. 233).

Av utredningen i målet framgår att P.L. haft sin arbetsgivares fortsatta förtroende och fått arbeta kvar trots arbetsgivarens vetskap om domen. Såvitt framgår var P.L. vidare ostraffad före de aktuella händelserna och har inte gjort sig skyldig till brott därefter. Mot detta ska vägas att det är fråga om ett antal brott som skett under en relativt lång tidsperiod och som riktats mot en till honom närstående person. Vid en sammanvägd bedömning anser kammarrätten att den tid som förflutit sedan brotten begicks inte är tillräckligt lång för att det ska anses finnas särskilda skäl för att underlåta återkallelse. Det som P.L. fört fram om sina personliga förhållanden i övrigt utgör inte heller sådana särskilda skäl. Förvaltnings-rättens dom ska därför upphävas och Hälso- och sjukvårdens ansvars-nämnds beslut att återkalla P.L:s legitimation som receptarie fastställas.

– Kammarrätten bifaller överklagandet, upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds beslut.