MIG 2009:19

Engagemang för en organisation som varit delaktig i terroristhandlingar har ansetts utgöra synnerliga skäl att inte bevilja uppehållstillstånd.

Migrationsverket

A och hans familj ansökte om asyl i Sverige den 30 maj 2006. Som skäl anförde de att A och hans familj riskerar förföljelse i Libanon.

Migrationsverket avslog ansökningarna den 5 december 2007 och beslutade att utvisa familjen till Libanon. Som skäl för besluten angavs bl.a. följande. A har anfört att han på grund av sin vägran att samarbeta med PFLP, genom att träna ungdomar i strid och vapenhantering, anklagas för förräderi och samarbete med libanesiska staten. Några dokument till styrkande av hot, åtal eller liknande har inte inlämnats till Migrationsverket och berättelsen är vag, detaljfattig och motsägelsefull. Familjen har kunnat stanna kvar under lång tid efter att A vägrat att utbilda unga män utan att utsättas för allvarliga hot eller långtgående åtgärder. Familjen har inte gjort vad som rimligen kan krävas av dem innan de söker internationellt skydd och de har därmed inte gjort sannolikt att myndigheterna i Libanon saknar vilja eller förmåga att bereda den skydd.

A och hans familj överklagade besluten till Länsrätten i Skåne län, migrationsdomstolen, och yrkade att domstolen skulle upphäva utvisningsbesluten och bifalla deras ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd samt flyktingförklaring och resedokument. Till stöd för sin talan anförde de bl.a. följande. A har sedan han var mycket ung varit medlem i PFLP-GC men medlemskapet hade ingen speciell innebörd för honom. Ibland gick han till gruppens lokal för att spela bordtennis och umgås socialt eller för att hedra minnet av dödade medlemmar, men han var inte aktiv på annat sätt. Han arbetade som elsvetsare hos ett företag beläget strax utanför lägret och personer har kommit till hans arbetsplats för att kontakta honom rörande vapenutbildningen och kvinnor kom till hans hustru för att utöva påtryckningar. Flygblad började spridas vari han och 5-6 andra män utpekades som förrädare. Till styrkande av sitt medlemskap i organisationen ingav A ett medlemskort.

Migrationsverket bestred bifall till överklagandet.

Länsrätten i Skåne län, migrationsdomstolen (2008-02-28, ordförande Granholm samt tre nämndemän, varav en skiljaktig), biföll A och hans familjs överklagande och beviljade dem permanenta uppehållstillstånd. Domstolen yttrade bl.a. följande. Livet i de palestinska flyktinglägren präglas av misär, arbetslöshet samt kriminellt och politiskt våld. Enligt migrationsdomstolens bedömning är en offentlig anklagelse om förräderi i en sådan miljö ytterst farlig för den utpekade. Utifrån klagandenas berättelser om upptrappningen av hoten mot A hyser migrationsdomstolen ingen tvekan om att de subjektivt känner fruktan för att återvända till Badawi-lägret. Domstolen anser sig mot bakgrund av vad som är känt om situationen i de palestinska flyktinglägren i Libanon och om den organisation i vilken A varit medlem inte kunna göra annan bedömning än att klagandenas fruktan har fog för sig. Migrationsdomstolen ifrågasätter inte klagandenas uppgift att den palestinska myndigheten i Badawi-lägret saknar möjlighet att skydda dem från attentat. Att libanesiska myndigheter inte kan skydda dem mot attentat framstår som uppenbart.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen

Migrationsverket överklagade domen och yrkade att Migrationsöverdomstolen skulle fastställa verkets beslut och anförde till stöd för sin talan i huvudsak följande.

I målet saknas helt skriftlig bevisning och därmed objektivt stöd för påstådda grunder för skyddsbehov. A har enligt egen uppgift inte ens försökt att få skydd i hemlandet. Migrationsdomstolen har godtagit påståendet om att flygblad spritts innehållande hot mot honom, ansett att han är trovärdig i sin berättelse och givit honom tvivelsmålets fördel trots att han inte har gjort några försök att styrka sin berättelse och i vissa delar lämnat varierande uppgifter om händelserna i Libanon. Om A:s uppgift godtas om att företrädare för PFLP-GC bett honom undervisa organisationens medlemmar i vapenhantering är det inte trovärdigt att han endast haft ett passivt medlemskap i organisationen. Om företrädare för PFLP-GC valt ut just A för detta ändamål är det högst troligt att han har haft en mycket mer aktiv roll inom PFLP-GC än han nu vill kännas vid. Det är också högst sannolikt att han medverkat och haft inblick i organisationens brott mot mänskligheten. Oavsett om A har varit en aktiv eller passiv medlem i PFLP-GC har han varit medlem i en organisation som enligt EU:s och USA:s definition är en terroristorganisation. Det är inte rimligt att anta att han inte har fått kännedom om organisationens brottsliga avsikter och gärningar under alla de år som han hävdar att han varit medlem i organisationen. Mot denna bakgrund finns allvarliga skäl att anta att A har haft inblick i organisationens syften och övergrepp och stött dessa genom sitt medlemskap. Därmed finns allvarliga skäl att vägra honom uppehållstillstånd.

Familjen bestred bifall till överklagandet och anförde i huvudsak följande. Migrationsdomstolen har gjort en korrekt bedömning av familjens asylskäl. A kan av förståeliga skäl inte få fram handlingar från PFLP-GC. Inte heller kan han på något annat sätt få fram handlingar genom vilka hoten riktats mot honom. Hans medlemskap i PFLP-GC är styrkt genom redan ingiven bevisning. Han har inte varit aktiv inom organisationen. Han har inte heller begått någon brottslig handling utan tvärtom trotsat organisationen genom att vägra utbilda ungdomar i vapenhantering. Eftersom han inte var aktivt verksam hade han inte någon kännedom om att partiet är en terroristorganisation eller att den har några brottsliga avsikter. Det finns därför inte några skäl att anta att A haft inblick i organisationens syfte och övergrepp och därför inte heller någon anledning att vägra honom uppehållstillstånd här i landet.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2009-06-08, Wahlqvist, Råberg, referent, och Brege Gefvert), yttrade:

Tillämpliga bestämmelser

En flykting är, enligt 4 kap. 1 § första stycket utlänningslagen (2005:716), en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. Som flykting ska även anses en utlänning som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, återvända dit.

Med skyddsbehövande i övrigt avses enligt 4 kap. 2 § första stycket utlänningslagen en utlänning, som i andra fall än som avses i 1 § samma kapitel, befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. Motsvarande gäller för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.

Av 5 kap. 1 § första stycket utlänningslagen framgår att flyktingar och skyddsbehövande i övrigt som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd. Av andra stycket första punkten framgår att uppehållstillstånd får vägras en flykting enligt 4 kap. 1 § om det finns synnerliga skäl att inte bevilja uppehållstillstånd på grund av vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet. Av andra punkten i andra stycket framgår att motsvarande gäller en skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 och 3 om det på grund av hans eller hennes brottslighet finns särskilda skäl att inte bevilja utlänningen uppehållstillstånd eller om det finns synnerliga skäl att inte bevilja sådant tillstånd på grund av vad som är känt om utlänningens tidigare verksamhet eller med hänsyn till rikets säkerhet.

Migrationsöverdomstolen gör följande bedömning.

A har uppgivit att han varit medlem i organisationen PFLP-GC sedan slutet av 1990-talet. I ärendet hos Migrationsverket har han bl.a. anfört att han genomgått vapenutbildning i ett bergsområde utanför Beirut samt att han deltagit i organisationens möten någon gång i månaden. Hos Migrationsöverdomstolen har han istället uppgivit att han aldrig varit aktiv i organisationen. De nu lämnade uppgifterna är enligt Migrationsöverdomstolens bedömning en nedtoning av den berättelse han tidigare avgivit. Han har inte visat att tidigare lämnade uppgifter skulle vara oriktiga. Migrationsöverdomstolen finner därför att det är uppgifterna som lämnats hos Migrationsverket som ska ligga till grund för prövningen.

Europeiska unionens råd har genom rådets gemensamma ståndpunkt 2009/67/Gusp av den 26 januari 2009 om uppdatering av gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2008/586/Gusp konstaterat att de personer, grupper och enheter, däribland organisationen PFLP-GC, som är upptagna i förteckningen i bilagan till gemensam ståndpunkt 2008/586/Gusp har varit delaktiga i terroristhandlingar och att de även i fortsättningen bör omfattas av de särskilda restriktiva åtgärder som avses i den gemensamma ståndpunkten. Migrationsöverdomstolen finner att det på grund av A:s engagemang i organisationen föreligger synnerliga skäl att inte bevilja honom uppehållstillstånd.

Övriga familjemedlemmar har inte åberopat några egna skäl till stöd för sin talan om uppehållstillstånd grundad på skyddsbehov. Inte heller har det framkommit att det finns synnerligen ömmande omständigheter eller andra skäl att bevilja dem uppehållstillstånd.

Domslut

Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen upphäver migrationsdomstolens dom och fastställer Migrationsverkets beslut den 5 december 2007.