MIG 2009:19

A och hans familj ansökte om asyl i Sverige den 30 maj 2006. Som skäl anförde de att A och hans familj riskerar förföljelse i Libanon.

Migrationsverket avslog ansökningarna den 5 december 2007 och beslutade att utvisa familjen till Libanon. Som skäl för besluten angavs bl.a. följande. A har anfört att han på grund av sin vägran att samarbeta med PFLP, genom att träna ungdomar i strid och vapenhantering, anklagas för förräderi och samarbete med libanesiska staten. Några dokument till styrkande av hot, åtal eller liknande har inte inlämnats till Migrationsverket och berättelsen är vag, detaljfattig och motsägelsefull. Familjen har kunnat stanna kvar under lång tid efter att A vägrat att utbilda unga män utan att utsättas för allvarliga hot eller långtgående åtgärder. Familjen har inte gjort vad som rimligen kan krävas av dem innan de söker internationellt skydd och de har därmed inte gjort sannolikt att myndigheterna i Libanon saknar vilja eller förmåga att bereda den skydd.

A och hans familj överklagade besluten till Länsrätten i Skåne län, migrationsdomstolen, och yrkade att domstolen skulle upphäva utvisningsbesluten och bifalla deras ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd samt flyktingförklaring och resedokument. Till stöd för sin talan anförde de bl.a. följande. A har sedan han var mycket ung varit medlem i PFLP-GC men medlemskapet hade ingen speciell innebörd för honom. Ibland gick han till gruppens lokal för att spela bordtennis och umgås socialt eller för att hedra minnet av dödade medlemmar, men han var inte aktiv på annat sätt. Han arbetade som elsvetsare hos ett företag beläget strax utanför lägret och personer har kommit till hans arbetsplats för att kontakta honom rörande vapenutbildningen och kvinnor kom till hans hustru för att utöva påtryckningar. Flygblad började spridas vari han och 5-6 andra män utpekades som förrädare. Till styrkande av sitt medlemskap i organisationen ingav A ett medlemskort.

Migrationsverket bestred bifall till överklagandet.

Länsrätten i Skåne län, migrationsdomstolen (2008-02-28, ordförande Granholm samt tre nämndemän, varav en skiljaktig), biföll A och hans familjs överklagande och beviljade dem permanenta uppehållstillstånd. Domstolen yttrade bl.a. följande. Livet i de palestinska flyktinglägren präglas av misär, arbetslöshet samt kriminellt och politiskt våld. Enligt migrationsdomstolens bedömning är en offentlig anklagelse om förräderi i en sådan miljö ytterst farlig för den utpekade. Utifrån klagandenas berättelser om upptrappningen av hoten mot A hyser migrationsdomstolen ingen tvekan om att de subjektivt känner fruktan för att återvända till Badawi-lägret. Domstolen anser sig mot bakgrund av vad som är känt om situationen i de palestinska flyktinglägren i Libanon och om den organisation i vilken A varit medlem inte kunna göra annan bedömning än att klagandenas fruktan har fog för sig. Migrationsdomstolen ifrågasätter inte klagandenas uppgift att den palestinska myndigheten i Badawi-lägret saknar möjlighet att skydda dem från attentat. Att libanesiska myndigheter inte kan skydda dem mot attentat framstår som uppenbart.

Migrationsverket överklagade domen och yrkade att Migrationsöverdomstolen skulle fastställa verkets beslut och anförde till stöd för sin talan i huvudsak följande.

I målet saknas helt skriftlig bevisning och därmed objektivt stöd för påstådda grunder för skyddsbehov. A har enligt egen uppgift inte ens försökt att få skydd i hemlandet. Migrationsdomstolen har godtagit påståendet om att flygblad spritts innehållande hot mot honom, ansett att han är trovärdig i sin berättelse och givit honom tvivelsmålets fördel trots att han inte har gjort några försök att styrka sin berättelse och i vissa delar lämnat varierande uppgifter om händelserna i Libanon. Om A:s uppgift godtas om att företrädare för PFLP-GC bett honom undervisa organisationens medlemmar i vapenhantering är det inte trovärdigt att han endast haft ett passivt medlemskap i organisationen. Om företrädare för PFLP-GC valt ut just A för detta ändamål är det högst troligt att han har haft en mycket mer aktiv roll inom PFLP-GC än han nu vill kännas vid. Det är också högst sannolikt att han medverkat och haft inblick i organisationens brott mot mänskligheten. Oavsett om A har varit en aktiv eller passiv medlem i PFLP-GC har han varit medlem i en organisation som enligt EU:s och USA:s definition är en terroristorganisation. Det är inte rimligt att anta att han inte har fått kännedom om organisationens brottsliga avsikter och gärningar under alla de år som han hävdar att han varit medlem i organisationen. Mot denna bakgrund finns allvarliga skäl att anta att A har haft inblick i organisationens syften och övergrepp och stött dessa genom sitt medlemskap. Därmed finns allvarliga skäl att vägra honom uppehållstillstånd.

Familjen bestred bifall till överklagandet och anförde i huvudsak följande. Migrationsdomstolen har gjort en korrekt bedömning av familjens asylskäl. A kan av förståeliga skäl inte få fram handlingar från PFLP-GC. Inte heller kan han på något annat sätt få fram handlingar genom vilka hoten riktats mot honom. Hans medlemskap i PFLP-GC är styrkt genom redan ingiven bevisning. Han har inte varit aktiv inom organisationen. Han har inte heller begått någon brottslig handling utan tvärtom trotsat organisationen genom att vägra utbilda ungdomar i vapenhantering. Eftersom han inte var aktivt verksam hade han inte någon kännedom om att partiet är en terroristorganisation eller att den har några brottsliga avsikter. Det finns därför inte några skäl att anta att A haft inblick i organisationens syfte och övergrepp och därför inte heller någon anledning att vägra honom uppehållstillstånd här i landet.