MIG 2010:24
En prövning av åberopade verkställighetshinder bör ske även om nära anhöriga till den sökande har pågående asylärenden.
A ansökte den 16 januari 2007 om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Han registrerades därefter som avviken. Hans ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd avslogs den 17 april 2007. Sedan A påträffats beslutade Migrationsverket den 30 november 2007 om utvisning till hemlandet. A överklagade beslutet till Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen, som avslog överklagandet den 27 december 2007. Migrationsöverdomstolen meddelade inte prövningstillstånd den 25 januari 2008 och utvisningsbeslutet vann således laga kraft och verkställdes.
A reste ånyo in i Sverige och uppsökte den 14 december 2009 Migrationsverkets ansökningsenhet i Märsta. Han informerades då om att det utvisningsbeslut som tidigare fattats fortfarande var verkställbart. A anförde att han gift sig med en kvinna i hemlandet utan hennes familjs medgivande. Han hade därför varit tvungen att lämna hemlandet tillsammans med sin gravida hustru. Även hustrun och deras gemensamma barn ansökte om uppehållstillstånd i Sverige.
Migrationsverket
A gav in en ansökan om verkställighetshinder den 17 maj 2010, i vilken han anförde att han blivit förhörd och utsatt för tortyr efter utvisningen till hemlandet i februari 2008. Migrationsverket beslutade den 18 juni 2010 att inte bevilja uppehållstillstånd enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) och att inte heller bevilja ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen.
Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen
A överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen.
Migrationsverket bestred bifall till överklagandet.
Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen (2010-07-20, ordförande Forsberg), avvisade överklagandet i fråga om uppehållstillstånd enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen, upphävde Migrationsverkets beslut avseende ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen och återförvisade målet till Migrationsverket för förnyad handläggning. Domstolen anförde att det framkommit att A:s hustru och deras gemensamma barn ansökt om asyl i Sverige och att deras ansökningar handlades av Migrationsverket. Då hustruns och dotterns asylskäl inte var prövade av Migrationsverket och då de inte heller var kända för migrationsdomstolen fann domstolen att det inte var möjligt att bedöma om dessa skäl var sådana som skulle kunna utgöra grund för ny prövning och som, genom principen om familjens enhet, även skulle kunna omfatta A.
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen
Migrationsverket överklagade migrationsdomstolens dom till Migrationsöverdomstolen.
Migrationsverket yrkade att Migrationsöverdomstolen, med ändring av migrationsdomstolens dom, skulle fastställa Migrationsverkets beslut att inte bevilja A ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen. Migrationsverket anförde bl.a. det är angeläget att snabbt komma igång med återvändandearbetet när det finns ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut. Det är inte ovanligt att medlemmar i en familj har ärenden som befinner sig i olika stadier i asylprocessen. Enbart den omständigheten att en sökande har en nära anhörig som har ett öppet ärende om asyl som handläggs av Migrationsverket gör det inte antagligt att det finns ett bestående hinder mot verkställighet i det egna ärendet. Den möjlighet som Migrationsverket har att fatta beslut om inhibition i avvaktan på avgörande rörande familjemedlem utnyttjas i de fall där verkställigheten av avlägsnandebeslutet lämpligen kan avvakta.
A förelades att yttra sig i målet men avhördes inte.
Domskäl
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2010-12-21, Wahlqvist, Råberg, Brege Gefvert, referent), yttrade:
En utgångspunkt vid prövning av ärenden enligt utlänningslagen är att en individuell bedömning ska göras. Det är endast undantagsvis som uppehållstillstånd beviljas enbart på den grunden att sökanden tillhör en viss grupp eller kommer från en viss region/land (jfr MIG 2007:12). Huvudregeln är att det är sökandens individuella situation som ska ligga till grund för prövningen.
Familjen skyddas av internationella konventionsåtaganden, t.ex. artikel 8 i 1950 års europeiska konvention till skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Inom asylrätten tillämpas principen om familjens enhet. Principen utgör bl.a. ett skydd mot att familjer splittras.
Migrationsöverdomstolen konstaterar att prövningen av de skäl som åberopas i en asylansökan eller i en ansökan om verkställighetshinder sker i det enskilda fallet. Principen om familjens enhet bör inte ges den tolkningen att prövning av frågan om verkställighetshinder är förhindrad till följd av att nära anhöriga till den sökande har pågående asylärenden. Det är varken önskvärt, eller i vissa fall praktiskt möjligt, att invänta prövningar av familjemedlemmars ärenden som befinner sig i andra stadier av asylprocessen. Åberopade verkställighetshinder måste således kunna prövas även om familjemedlemmar vid tidpunkten för prövningen har pågående ärenden om uppehållstillstånd.
Har familjemedlemmar sökt asyl vid olika tidpunkter, kan det vid en viss tidpunkt finnas ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut rörande en person medan övriga familjemedlemmars ansökan om uppehållstillstånd ännu inte har prövats slutligt. För att undvika familjesplittring i dessa situationer har Migrationsverket möjlighet att inhibera verkställigheten av avlägsnandebeslutet.
Mot bakgrund av det nu anförda finner Migrationsöverdomstolen att migrationsdomstolen lämpligen borde ha prövat frågan om ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen utifrån de skäl som den sökande uppgett. I enlighet med instansordningsprincipen återförvisar Migrationsöverdomstolen målet till migrationsdomstolen för erforderlig handläggning.
Domslut
Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen upphäver migrationsdomstolens beslut - förutom förordnandet om sekretess - och visar målet åter till migrationsdomstolen för erforderlig handläggning.