MIG 2013:7

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2013-04-15, Linder, C. Bohlin och Sederholm, referent), yttrade:

Tillämpliga bestämmelser m.m.

Enligt 10 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen får en utlänning som fyllt

18 år tas i förvar bl.a. om det är sannolikt att utlänningen kommer att avvisas eller utvisas enligt 8 kap. 1, 2 eller 7 § (punkten 2), eller det är fråga om att förbereda eller genomföra verkställigheten av ett beslut om avvisning eller utvisning (punkten 3).

Tidigare var det endast avseende utlänningar som hölls i förvar för utredning och avseende barn som det i svensk rätt fanns en tidsgräns för hur länge en utlänning maximalt fick hållas i förvar. För att uppfylla de krav som ställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (återvändandedirektivet) har det i utlänningslagen från och med den 1 maj 2012 införts ytterligare bestämmelser om tidsgränser. (Se prop. 2011/12:60 s. 74-76.)

I 10 kap. 4 § andra stycket utlänningslagen stadgas därför numera att en utlänning inte får hållas i förvar för verkställighet med stöd av 1 § andra stycket 3 längre tid än två månader, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid. Även om det finns sådana synnerliga skäl får utlänningen inte hållas i förvar längre tid än tre månader eller, om det är sannolikt att verkställigheten kommer att ta längre tid på grund av bristande samarbete från utlänningen eller det tar tid att införskaffa nödvändiga handlingar, längre tid än tolv månader. Enligt tredje stycket gäller att i andra fall än som avses i bl.a. andra stycket får en utlänning som fyllt 18 år inte hållas i förvar längre tid än två veckor, om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid.

Vidare följer det av 10 kap. 9 § första stycket utlänningslagen att ett beslut om förvar enligt 4 § andra eller tredje stycket ska prövas på nytt inom två veckor från den dag då det började verkställas. I de fall det finns beslut om avvisning eller utvisning ska beslutet om förvar dock prövas på nytt inom två månader från den dag då det började verkställas.

Slutligen framgår det av 10 kap. 10 § utlänningslagen att ett beslut om förvar som inte prövas på nytt inom föreskriven tid upphör att gälla.

Tidsfrister för ny prövning av förvar

Migrationsverkets beslut att ta A i förvar, liksom migrationsdomstolens beslut att hålla kvar honom i förvar, fattades samtidigt som verket respektive domstolen beslutade att A skulle utvisas från Sverige enligt 8 kap. 7 § utlänningslagen. Beslutet om utvisning hade därmed inte vunnit laga kraft och grunden för förvaret var alltså att det är sannolikt att han kommer att utvisas enligt 10 kap. 1 § andra stycket 2 utlänningslagen.

Frågan är då om ett sådant beslut om förvar ska prövas på nytt enligt 10 kap. 9 § utlänningslagen inom två veckor eller inom två månader från det att det började verkställas.

Som framgår av 10 kap. 4 § utlänningslagen gäller tidsgränsen två månader för hur länge en person får hållas i förvar endast beträffande en utlänning som hålls i förvar för verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning. Ett sådant så kallat verkställighetsförvar förutsätter att det finns ett avlägsnandebeslut som har vunnit laga kraft, alternativt att beslutet får verkställas innan det vunnit laga kraft (se MIG 2013:3 och Wikrén och Sandesjö, Utlänningslagen med kommentarer, 9 uppl., s. 481). För övriga fall gäller tidsgränsen två veckor och i vissa situationer, som inte är aktuella här, 48 timmar.

När det gäller tiden för omprövning av förvarsbeslut i 10 kap. 9 § utlänningslagen görs inte lika tydligt en åtskillnad mellan verkställighetsförvar och andra förvar. I bestämmelsen talas om att då det finns ett beslut om avvisning eller utvisning ska beslutet prövas på nytt inom två månader från den dag då det började verkställas. I övriga fall ska beslutet prövas på nytt inom två veckor. Enligt Migrationsöverdomstolen kan dock inte denna otydlighet medföra att de tidsgränser som följer av 10 kap. 4 § utlänningslagen får överskridas, i synnerhet inte som en utlännings frihet inte ska begränsas mer än nödvändigt (se 1 kap. 8 § utlänningslagen). Ett beslut om förvar som fattats med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 2 ska därför prövas på nytt inom två veckor från den dag då det började verkställas.

Beslutet avseende A

A togs i förvar med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 2 utlänningslagen. Beslutet om förvar verkställdes den 30 augusti 2012. Enligt 10 kap. 4 § tredje stycket utlänningslagen fick han hållas i förvar i längst två veckor, om det inte fanns synnerliga skäl för en längre tid. En ny prövning av förvaret skulle därför ha skett senast den 13 september 2012 för att pröva om det förelåg synnerliga skäl för en längre tids förvar. Migrationsöverdomstolen konstaterar att en sådan ny prövning av förvaret inte skedde inom denna tid. Beslutet om förvar avseende A upphörde därför att gälla den 13 september 2012.

Eftersom beslutet om förvar av A numera har upphört att gälla och han inte längre hålls i förvar har frågan om förvar förfallit. Målet ska därför avskrivas från vidare handläggning.

Domslut

Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen avskriver målet från vidare handläggning.