MIG 2016:27
Ett mål om statusförklaring och resedokument för underårig från Eritrea kan, på grund av de svåra överväganden som aktualiseras i målet, inte anses vara av enkel beskaffenhet och ska därför prövas av fullsutten rätt.
Migrationsverket
Migrationsverket beslutade den 24 maj 2016 att bevilja RT permanent uppehållstillstånd och alternativ skyddsstatusförklaring. I samma beslut avslog verket hans ansökan om att beviljas flyktingstatusförklaring och resedokument. RT överklagade Migrationsverkets beslut och yrkade att han skulle beviljas flyktingstatusförklaring och resedokument. Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen, (2016-09-02, ordförande Söderberg), avslog överklagandet.
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen
RT överklagade domen och yrkade i första hand att han skulle beviljas flyktingstatusförklaring och resedokument. I andra hand yrkade han att migrationsdomstolens dom skulle upphävas och att målet skulle återförvisas till migrationsdomstolen för ny handläggning. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Mot bakgrund av de svåra bedömningsfrågorna gällande landinformationen borde målet ha avgjorts av fullsutten rätt i migrationsdomstolen. Det finns särskild anledning att pröva målet i fullsutten rätt eftersom han är barn utan vårdnadshavare och frågan om statusförklaring påverkar en framtida rätt till familjeåterförening. Ett erkännande som flykting är ett viktigt internationellt erkännande som även påverkar möjligheten att snabbare få medborgarskap.
Domskäl
Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2016-12-20, Rolén, Linder och Odung, referent), yttrade:
Migrationsöverdomstolen anser att det finns skäl att meddela prövningstillstånd och tar upp målet till omedelbart avgörande.
Domförhet i migrationsdomstolen
Migrationsdomstolen har avgjort målet med enbart en lagfaren domare. I 16 kap. 1 § andra stycket utlänningslagen (2005:716) uttalas att vad som är allmänt föreskrivet om förvaltningsrätt och rättskipningen där också gäller för migrationsdomstol, om inte annat är föreskrivet i denna lag. Utlänningslagen innehåller inte några bestämmelser om domförhet i migrationsdomstol varför bestämmelserna i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (LAFD) blir tillämpliga. Av 17 § LAFD framgår att en förvaltningsrätt enligt huvudregeln är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän. Enligt 18 § fjärde stycket 1 LAFD är en förvaltningsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid avgörande i sak av mål av enkel beskaffenhet. Särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt kan vara att målet är svårbedömt, betydelsefullt för den enskilde eller principiellt viktigt (jfr Wennergren och von Essen, Förvaltningsprocesslagen m.m. – En kommentar, sjätte upplagan, s. 570 f.).
I målet aktualiseras frågan om RT ska förklaras vara flykting på grund av att han riskerar förföljelse till följd av illegal utresa och undanhållande från nationaltjänstgöringen i Eritrea. Landinformationen i målet ger ingen entydig bild av hur de eritreanska myndigheterna uppfattar ett sådant agerande. Det har även framkommit att migrationsdomstolarna gör olika bedömningar i frågan. Statusförklaringen och rätten till resedokument har dessutom stor betydelse för RT då han är underårig utan anhöriga i Sverige. På grund av de svåra överväganden som därmed aktualiseras i målet anser Migrationsöverdomstolen att målet inte kan anses vara av enkel beskaffenhet. Migrationsdomstolen har därför inte varit domför med enbart en lagfaren domare utan medverkan av nämndemän.
Migrationsdomstolens dom ska därmed undanröjas, utom vad gäller ersättning till det offentliga biträdet, och målet återförvisas till migrationsdomstolen för ny prövning.
Domslut
Migrationsöverdomstolens avgörande. Migrationsöverdomstolen meddelar prövningstillstånd och undanröjer migrationsdomstolens dom, utom vad gäller ersättning till det offentliga biträdet, samt återförvisar målet till migrationsdomstolen för ny prövning.