MIG 2020:16

Den 3 oktober 2012 förklarade Migrationsverket JY vara alternativt skyddsbehövande. Den 22 mars 2019 beslutade Migrationsverket att återkalla hans alternativa skyddsstatusförklaring. Som skäl för beslutet angavs bl.a. följande. JY har avtjänat ett fängelsestraff om ett och ett halvt år för människosmuggling i Tyskland. I Sverige förekommer han under 14 avsnitt i belastningsregistret. Vid tre tillfällen har han utvisats på grund av brott. Vid en sammantagen och kumulativ bedömning finns det synnerlig anledning att anta att han har begått sådana grova brott att han ska uteslutas från att anses vara alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 c § andra punkten utlänningslagen (2005:716).

Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen

JY överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen (2019-06-20, ordförande Jansson Håvik samt tre nämndemän), som avslog överklagandet. Migrationsdomstolen angav att JY begått ett flertal brott, däribland människosmuggling. Migrationsdomstolen lade JY:s egna uppgifter om det brottet till grund för bedömningen. Med beaktande av det straff han fått i Tyskland samt mot bakgrund av att gärningen utförts mot ersättning och under förhållandevis organiserade former samt rört ett större antal personer bedömde domstolen att brottet var att anse som grovt.

JY överklagade domen och yrkade att beslutet att återkalla hans alternativa skyddsstatusförklaring skulle upphävas och att Migrationsöverdomstolen förordnade att Migrationsverket skulle ändra hans identitetsuppgifter till AA. Han förde fram bl.a. följande. Det fängelsestraff som han dömdes till i Tyskland avsåg utöver människosmuggling även annan brottslighet. Straffvärdet för människosmugglingen måste därför vara lägre än ett och ett halvt år. Migrationsdomstolen har förutom straffet även beaktat omständigheterna vid brottet. Dessa omständigheter har emellertid beaktats av den tyska domstolen vid bestämmandet av straffets längd. Samma omständigheter har alltså beaktats två gånger. Gärningens art talar inte för att brottet är att anse som grovt.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2020-07-02, Fridström, van der Stad, referent, och Eriksson / föredragande Pettersson), meddelade prövningstillstånd och yttrade:

Ändring av identitetsuppgifter

Migrationsverkets åtgärd att inte ändra JY:s registrerade identitet kan inte prövas i detta mål. Hans yrkande om ändring av den registrerade identiteten ska därför avvisas.

Statusförklaring

Av 4 kap. 5 c § utlänningslagen framgår att en alternativ skyddsstatusförklaring ska återkallas, om det kommer fram att utlänningen inte kan anses vara alternativt skyddsbehövande. En utlänning är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande bl.a. om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till ett grovt brott. Detta framgår av 4 kap. 2 c § första stycket 2 utlänningslagen. Frågan om uteslutande från att anses som alternativt skyddsbehövande ingår som en del i prövningen av om en person är alternativt skyddsbehövande (jfr MIG 2016:22).

Om en utlänning som har beviljats skyddsstatusförklaring har begått ett grovt brott ska således statusförklaringen återkallas. Det är myndigheten som har bevisbördan och kraven på myndighetens utredning och bevisning är högt ställda. (Se prop. 2009/10:31 s. 125 och 265.)

Vid bedömningen av brottets svårighetsgrad ska en fullständig prövning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet göras (se EU-domstolens dom den 13 september 2018, Shajin Ahmed, C-369/17, EU:C:2018:713, jfr MIG 2019:10).

JY har dömts för ett stort antal brott i Sverige. Han är även dömd i Tyskland för bl.a. människosmuggling. För att han ska anses utesluten från att vara alternativt skyddsbehövande krävs emellertid att åtminstone ett av dessa brott är grovt. Detta framgår av ordalydelsen i 4 kap. 2 c § första stycket 2 utlänningslagen.

Inte något av de brott som JY dömts för i Sverige är av sådan svårighetsgrad som krävs för att han ska uteslutas från att anses som alternativt skyddsbehövande. Vad gäller den människosmuggling som JY dömts för i Tyskland har underinstanserna hänvisat till JY:s egna uppgifter och ett utdrag ur European Criminal Records Information System, ECRIS. Av utdraget från ECRIS går inte att utläsa vilka omständigheter som legat till grund för den tyska domstolens dom och inte heller vilket straffvärde brottet ansågs ha. De uppgifter JY själv lämnat är vaga och i viss mån motstridiga. Utredningen har under dessa förhållanden inte varit tillräcklig för att göra en fullständig prövning av samtliga omständigheter och svarar inte mot de höga krav som ställs. Enligt Migrationsöverdomstolens mening borde frågan ha utretts noggrannare, t.ex. genom inhämtande av den tyska domen, innan ställning togs till om JY:s alternativa skyddsstatusförklaring skulle återkallas. Bristerna i underlaget är av den karaktären att underinstansernas avgöranden ska upphävas och målet visas åter till Migrationsverket för ny handläggning.