MIG 2020:22

Migrationsverket beslutade den 17 oktober 2018 bl.a. att utvisa TD och hans syster MQ. Efter att beslutet fått laga kraft återvände de till hemlandet, men reste på nytt in i Sverige och sökte asyl i februari 2020. Migrationsverket prövade deras ansökningar inom ramen för ett ärende om verkställighetshinder enligt 12 kap.utlänningslagen (2005:716).

Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen

Migrationsverket beslutade den 12 maj 2020 bl.a. att inte ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen. TD och MQ överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm, migrationsdomstolen (2020-06-12, ordförande Gustafsson), som avslog överklagandet. I migrationsdomstolen fördes deras talan av deras gode man.

TD och MQ överklagade domen och yrkade att målet skulle återförvisas till migrationsdomstolen för förnyad handläggning eller att de skulle beviljas ny prövning. De förde fram bl.a. följande. Migrationsdomstolen har begått ett grovt rättegångsfel genom att inte förordna ett offentligt biträde för dem i strid med 18 kap. 1 a § andra stycket utlänningslagen. Enligt bestämmelsen ska ett offentligt biträde alltid förordnas i ärenden om överklagande av ett beslut enligt 12 kap. 19 § utlänningslagen.

Migrationsöverdomstolen har den 3 september 2020 på begäran av TD och MQ förordnat ett offentligt biträde för dem.

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen (2020-12-10, Linder, Fridström och L Axelsson, referent / föredragande Larsson), meddelade prövningstillstånd och yttrade:

Ett offentligt biträde ska alltid förordnas för barn som befinner sig i Sverige och som saknar vårdnadshavare här i landet i mål som rör överklagande av Migrationsverkets beslut att inte bevilja ny prövning (18 kap. 1 a § andra stycket utlänningslagen).

TD och MQ är barn som befinner sig i Sverige och som saknar vårdnadshavare här i landet. Deras mål hos migrationsdomstolen rörde också överklagande av Migrationsverkets beslut att inte bevilja ny prövning.

Under handläggningen hos migrationsdomstolen begärde de inte att ett offentligt biträde skulle förordnas för dem. Bestämmelsen i 18 kap. 1 a § andra stycket utlänningslagen ställer emellertid inte något krav på att den enskilde måste begära ett offentligt biträde. Migrationsdomstolen borde därför ha förordnat ett sådant. Eftersom migrationsdomstolen avgjort målet utan att TD och MQ haft det rättsliga bistånd de enligt lag haft rätt till, ska den överklagade domen undanröjas.

Med hänsyn till den utredning som numera föreligger är det lämpligt att Migrationsverket prövar ansökan om verkställighetshinder på nytt. Även Migrationsverkets beslut ska därför undanröjas och målet visas åter dit för ny handläggning.