MIG 2023:5

RI har ett uppehållstillstånd för studier i Frankrike som är giltigt till och med den 24 februari 2024. I augusti 2022 lämnade hon in en underrättelse till Migrationsverket om att hon hade för avsikt att resa in och vistas i Sverige för studier inom ramen för ett utbytesprogram vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

Migrationsverket

Migrationsverket beslutade den 20 augusti 2022 att invända mot RI:s planerade vistelse för studier i Sverige. Som skäl för beslutet angavs i huvudsak att hon inte visat att hon var antagen till en utbildning i Sverige som bedrivs inom ramen för ett unionsprogram eller ett multilateralt program med rörlighetsåtgärder eller ett avtal mellan två eller flera läroanstalter för högre utbildning.

RI överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen, (2022-11-01, ordförande Falvin) som biföll överklagandet och upphävde Migrationsverkets beslut. Som skäl angavs bl.a. följande. RI är antagen till utbytesstudier vid KTH inom ramen för programmet Erasmus+. I förarbetena till genomförandet av studerande- och forskardirektivet (direktiv 2016/801/EU om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete) anges att ett tydligt exempel på ett unionsprogram är Erasmus+ (prop. 2019/20:9 s. 70). Den utbildning som RI har antagits till i Sverige bedrivs därmed inom ramen för ett unionsprogram.

Migrationsverket överklagade domen och yrkade att Migrationsöverdomstolen skulle upphäva migrationsdomstolens dom och fastställa verkets beslut. Migrationsverket förde fram följande. Erasmus+ är ett omfattande program varigenom många olika aktiviteter kan anordnas. Förarbetena till studerande- och forskardirektivet ska inte tolkas som att alla studier som anordnas inom Erasmus+ omfattas av 5 b kap. 14 § utlänningslagen (2005:716).

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen, (2023-03-31, Östman Johansson, Gullfeldt, referent, och L Axelsson /föredragande Lundborg) yttrade:

1. Det målet gäller

Frågan är om de utbytesstudier som RI har antagits till vid KTH inom ramen för Erasmus+ omfattas av rätten att resa in i Sverige och studera med uppehållstillstånd från en annan EU-stat.

2. Rättslig reglering m.m.

Förutsättningarna för uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning regleras i 5 b kap.utlänningslagen. För en tredjelandsmedborgare som redan har ett uppehållstillstånd för studier utfärdat av en EU-stat finns ett särskilt system för rörlighet inom EU för kortare vistelse i en annan medlemsstat. Systemet gör det möjligt för en sådan studerande att i vissa fall resa in, vistas och bedriva en del av studierna i en annan medlemsstat utan att även ha sökt och beviljats uppehållstillstånd där. Dessa regler finns i 5 b kap. 14 § utlänningslagen och har sin grund i studerande- och forskardirektivet, som gäller för tredjelandsmedborgare som kommer till EU för exempelvis studier. Ett mål med direktivet är att underlätta rörligheten för studerande genom att minska den administrativa bördan i samband med rörlighet i flera medlemsstater (skäl 44 i direktivet).

För att omfattas av detta system krävs att den utbildning som den studerande har antagits till i Sverige bedrivs inom ramen för ett unionsprogram eller multilateralt program som främjar tredjelandsmedborgarens rörlighet eller ett avtal mellan två eller flera läroanstalter för högre utbildning (5 b kap. 14 § första stycket 1 utlänningslagen).

Rörligheten sker i dessa fall på grundval av det uppehållstillstånd som har utfärdats av den första medlemsstaten. Detta uppehållstillstånd ska därför gälla för studier inom ramen för ett unionsprogram, multilateralt program med rörlighetsåtgärder eller ett avtal mellan två eller flera läroanstalter för högre utbildning (artikel 27.1 i direktivet). För studerande som kommer till unionen inom ramen för ett sådant program eller avtal, ska uppehållstillståndet enligt artikel 17.3 i direktivet hänvisa till det särskilda programmet eller avtalet.

Det krävs också att den studerande har underrättat Migrationsverket om sin avsikt att bedriva studier i Sverige (5 b kap. 14 § första stycket 2 utlänningslagen). En sådan underrättelse ska innehålla bl.a. de uppgifter och handlingar som behövs vid prövningen av om Migrationsverket ska invända mot vistelsen i Sverige (4 a kap. 3 § utlänningsförordningen, 2006:97). Det är den studerande som ska visa att förutsättningarna för rörlighet för kortare vistelse är uppfyllda.

3. Migrationsöverdomstolens bedömning

RI har gett in en kopia av sitt uppehållstillståndskort som är utfärdat av franska myndigheter. På kortet anges att hon är studerande och att hon har rätt att arbeta i Frankrike i viss omfattning. Någon hänvisning till ett unionsprogram, multilateralt program eller ett avtal mellan läroanstalter finns däremot inte i uppehållstillståndskortet. Inte heller anges något om detta i de övriga handlingar hon gett in.

RI har alltså inte visat att hon har rätt att resa in och bedriva en del av studierna i Sverige på grundval av sitt uppehållstillstånd i Frankrike, och uppfyller därför inte förutsättningarna i 5 b kap. 14 § utlänningslagen. Det var därför riktigt av Migrationsverket att invända mot hennes planerade vistelse för studier.

Migrationsverkets överklagande ska därmed bifallas, migrationsdomstolens dom upphävas och Migrationsverkets beslut fastställas.