F 11232-25
MÖD har funnit att en fastighetsreglering avseende överföring av andel i samfällt fiske inte innebär olägenhet av någon betydelse för fiskevården. Även fråga om utrymmet för följdändring enligt 16 kap. 11 § fastighetsbildningslagen.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-09-04 F 11232-25 060404 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-07-07 i mål nr F 2940-23, se bilaga A PARTER Klagande 1. J E Tillika ombud för 2–38 2. C T A 3. C O A 4. T A 5. C B 6. S B 7. J B H 8. J B
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25 9. K G B 10. RB 11. C B 12. J B 13. L D 14. L E 15. E F 16. S G R 17. N H 18. M H 19. B E H 20. T K
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25
21K L 22. K E M 23. P M 24. P M 25. Dödsboet efter E M 26. L Å N 27. J N 28. M N 29. A O 30. J O 31. K H P 32. H P
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25
33C R 34. L S 35. Dödsboet efter M S 36. G S 37. M S 38. A Ä
Motpart 1. J A 2. C E A 3. E B 4. L B R 5. F B 6. V B
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25 7. J B H 8. E B K 9. M D 10. L D 11. M D 12. M D 13. M D 14. J D 15. A E 16. C F 17. P F 18. J-E G
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25 19. Dödsboet efter B G 20. E H 21. S H 22. J H 23. M K 24. B K 25. C-G F L 26. M L 27. F L 28. M L J 29. N L 30. L J:s Förvaltnings AB
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25 31. Liljenäsets Vänner 32. R L 33. E L 34. B L 35. Länsförsäkringar Västernorrland 36. Länsstyrelsen i Jämtlands län 37. M M 38. M N 39. Dödsboet efter S N 40. T N 41. J P 42. H P
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25 43. L P 44. J R 45. S S 46. R S 47. Dödsboet efter G S, 48. I S 49. M S 50. F S 51. A C T B 52. Välliste Högfjällshotell Aktiebolag 53. C W 54. P W
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25
55C W D 56. P W 57. L P Ä
SAKEN Fastighetsreglering avseende överföring av andel i samfällt fiske berörande fastigheterna X och Y i Åre kommun (Lantmäterimyndighetens ärendenummer Z19723)
Instans
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och lantmäterimyndighetens beslut endast på sådant sätt att fastighetsbildningsbeslutet ska ha följande lydelse. En andel motsvarande en (1) procent av allt samfällt fiske inom Ottsjö bys skifteslag som fastigheten X har del i överförs från denna fastighet till fastigheten Y.
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Klagandena (J E m.fl.) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva markoch miljödomstolens dom och lantmäterimyndighetens beslut samt ställa in förrättningen.
P W har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och lantmäterimyndighetens beslut.
Länsförsäkringar Västernorrland och R L har medgett klagandenas ändringsyrkande.
Länsstyrelsen i Jämtlands län har avstyrkt en ytterligare splittring av fiskerättsägarförhållandena i Ottsjön och medgett ändring enligt överklagandet.
Övriga motparter har fått tillfälle att yttra sig men inte hörts av.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Parterna har åberopat samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i mark- och miljödomstolen.
J E m.fl. har lagt till bl.a. följande. Mark- och miljödomstolens dom bygger på en felaktig beräkning av hur stor andel av det totala samfällda fisket i Z som överlåtits. I domen går att läsa att domstolen bedömer att överföring av 1 procent i det totala samfällda fisket i Z är en i sammanhanget tillräckligt stor andel att överföra. Eftersom fastigheten X inte har något fiske i Storån ska 30 procent avräknas. Den överlåtna andelen från fastigheten X till fastigheten Y blir inte 1 procent utan 0,7 procent andel i det samfällda fisket. Den begärda fastighetsregleringen innefattar en ren försäljning av fiskerätter och en liknande överlåtelse har dessutom skett tidigare från samma fastighet. Om överföringen godkänns kan det få en olycklig prejudicerande verkan.
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25
REMISSYTTRANDE
Lantmäterimyndigheten har i ett remissyttrande till Mark- och miljööverdomstolen uppgett i huvudsak följande.
Ansökan avser överföring av andelar i samfällt fiske i Ottsjö by. Ottsjö by genomgick ett laga skifte år 1902. På tilläggsblad till akten rörande registreringen av Z (samfällt vatten) framgår att ”alla vatten inom skifteslaget skola undantagas såsom samfällda”. Presumtionen vid laga skifte år 1902 talar för att fisket i byns samtliga vatten blev fortsatt oskiftat (dvs. samfällt).
Delägarkretsen i det samfällda fisket är inte utredd och finns inte registrerad i fastighetsregistret.
Tidigt under förrättningen inkom en fiskeägarförteckning från företrädare för Ottsjö Fiskevårdsområdesförening. Av denna framgår föreningens förteckning över delägandet i fisket i tre vattendrag: Storån, Ottsjön och Aumen. Av fiskerättsförteckningen framgår att avstående fastighet, X, har andelar i det samfällda fisket i Ottsjön och Aumen men inte i Storån. Att X inte har andelar i det samfällda fisket i Storån kan bekräftas vid genomgång av tidigare lantmäteriförrättningar, i vilka också presumtionen om att laga skiftet resulterade i både samfällt fiske och samfällt vatten i byn bekräftas.
Att en berörd samfällighet inte är utredd och inte finns registrerad i fastighetsregistret utgör i sig inget hinder mot att genomföra den sökta åtgärden. I det aktuella ärendet har någon komplett utredning av samfälligheten och registrering i fastighetsregistret av densamma inte skett, eftersom det inte bedöms nödvändigt för att kunna bedöma åtgärdens överensstämmelse med bestämmelserna i fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL.
Yrkandena i ansökan nämner inte några särskilda vattendrag. Som redan konstaterats hade dock X inte några andelar i Storån, varför andelar i Storån inte kunnat överföras. Av beskrivningen framgår att en procent av Ottsjö bys totala andelar i
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25
samfällt fiske i Ottsjön respektive Aumen överförs från X till Y, med en notering om de två berörda fastigheternas andel i samfällt fiske i Ottsjön respektive Aumen efter förrättningen.
Det får konstateras att beslutet därmed inte helt stämmer överens med yrkandet i ansökan, eftersom det kan finnas ytterligare vattendrag med samfällt fiske inom Ottsjö by som X har andel i. Det bör dock inte förändra bedömningen om huruvida andel i det samfällda fisket går att överföra sett till 3 kap. 8 § FBL. Skälen för beslutet blir desamma även om andel i samtligt samfällt fiske inom Ottsjö by (som X har andel i) överförs till Y. Avsikten med att skriva ut berörda vattendrag har varit att tydliggöra att andelar i Storån inte överförts samt att förtydliga vilka andelar som respektive berörd fastighet har i de olika vattendragen efter förrättningen, för att underlätta vid förvaltningen av samfälligheten samt vid framtida fastighetsbildning.
Lantmäteriets beslut, såsom det är formulerat, innebär att X:s andelar i det samfällda fisket i sjöarna Aumen respektive Ottsjön delvis överförts från X till Y. X:s eventuella andelar i samfällt fiske i andra vattendrag inom Ottsjö by har inte överförts, och kvarstår därmed på X, förutsatt att fastigheten haft några sådana andelar före förrättningen. Beskrivningen borde således ha formulerats annorlunda för att helt överensstämma med yrkandet i ansökan. Lämpligen kan denna fråga hanteras i samband med prövningen av överklagan.
Det har under förrättningen inte framförts något särskilt yrkande om att ”frigöra fiskerätten”. Fisket kan emellertid inte anses ha varit bundet vid tidpunkten för beslut i denna förrättning. Även vid en tidigare fastighetsreglering år 2008 överfördes andel i samfällt fiske i nu aktuella vatten till en fastighet utan att någon andel i samfällt vatten överfördes.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Fisket delas inte upp på ett sätt som medför olägenhet av någon betydelse för fiskevården
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25
Av lantmäterimyndighetens remissyttrande framgår att det aktuella fisket inte utgör en i äganderätten till vattenområdet ingående befogenhet. Det är med andra ord inte fråga om ett s.k. bundet fiske. Det noteras att denna fråga borde ha klarlagts redan under lantmäteriförrättningen då frigörande av bundet fiske kan kräva en särskild lämplighetsbedömning. Genom fastighetsbildningsåtgärder kan fristående fiskerättigheter genomgå ändringar på motsvarande sätt som fastigheternas ägoområden. En andel i en fiskesamfällighet kan således överföras från en fastighet till en annan. En förutsättning är dock att åtgärder rörande fisket inte strider mot bestämmelserna i 3 kap. FBL, då främst 3 kap. 8 § FBL.
Av 3 kap. 8 § första stycket FBL framgår att fiske inte får uppdelas genom fastighetsbildning på sätt som medför olägenhet av någon betydelse för fiskevården. Begreppet fiskevård har definierats som en sammanfattning av alla de åtgärder som är ägnade att främja tillkomsten av ett rikt allsidigt sammansatt fiskebestånd och ett i vidaste mening ändamålsenligt utnyttjandet av fisket (prop. 1969:128 del B s. 164). Bestämmelsen syftar bland annat till att förebygga att fiske genom fastighetsbildning delas upp i alltför många andelar.
Yrkad fastighetsreglering omfattar överföring av en andel motsvarande en procent i samfällt fiske för Ottsjö bys skifteslag från fastigheten X till fastigheten Y. Fastigheten Y är en obebyggd skogsbruksfastighet om drygt 42 hektar. På fastigheten Y bedrivs skogsbruk och jakt och fastigheten angränsar mot vattnet Ottsjön, som hör till skifteslaget.
I likhet med mark- och miljödomstolen bedömer Mark- och miljööverdomstolen inledningsvis att den begärda överföringen medför att båda fastigheterna, var för sig, får andelar i det samfällda fisket som är tillräckligt stora i förhållande till övriga andelsdelägare. Vad klagandena har anfört om felaktig beräkning av andel medför ingen annan bedömning.
Det samfällda fisket förvaltas, till övervägande del, av Ottsjö Fiskevårdsområdesförening. Enligt den ingivna fiskerättsförteckningen finns omkring 100 medlemmar i föreningen, som alla kan kopplas som hel- eller delägare till omkring 60 av byns
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25
fastigheter. Med beaktande av att förvaltningen av fiskevårdsområdet är ordnad genom den för ändamålet bildade föreningen bedömer Mark- och miljööverdomstolen att den omständigheten att det tillkommer en fiskerättsägare i detta fall inte kan anses medföra att förvaltningen av fisket i sjön försvåras i någon betydande mån.
De vatten som omfattas av skifteslaget består av lågproducerande fjällvatten. Det har av klagandena anförts att fisketrycket redan idag är stort och att en ytterligare utökning av antalet fiskerättsägare inte kan anses gynna den långsiktiga fiskevården. Det finns dock ingen utredning i målet om fiskarter, fångstmöjligheter eller fiskproduktion i de aktuella vattnen som ger stöd för detta. Tvärtom talar den omständigheten att fiskevårdsområdesföreningen bedriver försäljning av fiskekort för att det samlade fisketrycket kan hållas på nivåer som inte går utöver vad som får bedömas vara hållbart. Att det tillkommer ytterligare en fiskerättsägare kan därmed inte heller anses innebära att fångstmöjligheterna försämras på ett sådant sätt att det innebär en olägenhet av betydelse för fiskevården.
Fiske är, liksom jord- och skogsbruk, en areell näring som kan ge avkastning. Det kan därför vara lämpligt att fiske knyts till sådana näringsfastigheter. Hobbyändamål som sport- och fritidsfiske får däremot betraktas som sådana personliga intressen för den enskilde utövaren som inte bör tillgodoses genom fastighetsbildning.
Eftersom överföringen av andel i samfällt fiske sker till en skogsbruksfastighet kan den komplettera den areella näringen i form av skogsbruk och jakt som bedrivs på fastigheten. Fastigheten har dessutom strand mot vatten inom skifteslaget vilket kan underlätta fiskets bedrivande. Någon ytterligare överföring och delning av fisket inom fiskesamfälligheten av liknande skäl och till liknande fastigheter är knappast aktuell i någon större mån och överföringen kan inte heller ses som ett led i en påbörjad exploatering för exempelvis sommarboende (se NJA 1963 s. 170 och Mark- och miljööverdomstolens dom den 28 januari 2016 i mål nr F 5658-15).
Sammantaget bedömer Mark- och miljööverdomstolen därför att den begärda fastighetsregleringen inte medför olägenhet av någon betydelse för fiskevården.
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25
Överföring av andel motsvarande en procent av fisket bör ske i samtliga vatten som fastigheten X har andel i
I den handling benämnd ”ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering” som inlämnades till lantmäterimyndigheten begärdes att ”Från X ska till Y överföras andel i samfällt fiske för Ottsjö skifteslag motsvarande 1 %”. Trots detta kom lantmäterimyndighetens beslut endast att innefatta en överföring av andelar i två av vattnen, Ottsjön och Aumen, inom skifteslaget. Lantmäterimyndigheten har i remissyttrande angett att denna fråga lämpligen kan hanteras i samband med prövningen av överklagan.
Om ändring görs i en överklagad del av en förrättning får följdändringar göras även i delar av förrättningen som inte har överklagats. Detta får dock ske endast om det behövs för att undvika en uppenbar motstridighet eller oegentlighet i förrättningen. (Se 16 kap. 11 § och 17 kap. 3 § FBL.)
Genom lantmäterimyndighetens remissyttrande, uppgifter i fastighetsregistrets allmänna del samt av vad som i övrigt framkommit i målet står det klart att det ingår fler sjöar och vattendrag än Ottsjön, Aumen och Storån i det samfällda fisket tillhörande Ottsö bys skifteslag. Av uppgifterna i fastighetsregistrets allmänna del framgår att fastigheten X har andel i skifteslagets samfällda fiske med undantag av Storån. Lantmäterimyndighetens beslut innebär en ytterligare uppdelning av det samfällda fisket i skifteslagets vatten eftersom det endast behandlar fisket i Ottsjön och Aumen. Då en sådan inskränkning av fiskerättens omfattning inte har överenskommits och yrkats i ansökan och då en sådan uppdelning inte heller kan vara önskvärt utifrån såväl allmänna som enskilda intressen bör lantmäterimyndighetens beslutsformulering ändras så att överföringen avser alla vatten med samfällt fiske inom skifteslaget som fastigheten X har del i. Den överförda fiskerätten omfattar då alltså inte Storån men väl de övriga sjöar och vattendrag som tillhör Ottsjö bys skifteslag.
Lantmäterimyndigheten anmodas att i fastighetsregistrets allmänna del införa registerenhet för det samfällda fiske som har behandlats i detta mål.
SVEA HOVRÄTT DOM F 11232-25
Sammanfattningsvis Sammantaget har det genom utredningen inte framkommit att den aktuella åtgärden innebär olägenhet av någon betydelse för fiskevården. Det har inte heller i övrigt framkommit något hinder mot begärd fastighetsreglering. Överklagandet ska därför avslås och mark- och miljödomstolens dom ska fastställas med den ändring som framgår av domslutet.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark, Jonas Högström, referent, och Katarina Welin samt tekniska rådet Lennart Gustafsson.
Föredragande har varit Julia Nyberg.
Bilaga A
Sid 1 (22) ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07 meddelad i Östersund
PARTER Klagande 1. J E
2C A 3. C A 4. T A 5. E-C B 6. S B 7. J B-H 8. J B 9. K B
Sid 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07 10. R B 11. C B 12. J B 13. L D 14. L E 15. E F 16. S G R 17. N H 18. M H 19. E H 20. T K 21. K L
Sid 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
22K E M 23. P M 24. P M 25. E M 26. L N 27. J N 28. M N 29. A O 30. J O 31. K P 32. H P 33. C R
Sid 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
34L S 35. M S 36. G S 37. M S 38. L Ä 39. Länsstyrelsen i Jämtlands län
Motpart 1. C A 2. E B 3. L B R 4. F B 5. V B 6. J B H
Sid 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
7E B K 8. I-B D 9. J D 10. J E 11. S F 12. C F 13. P F 14. J-E G 15. B M G:s dödsbo 16. E H 17. S H 18. J H
Sid 6 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
19F K 20. M K 21. B K 22. C-G L 23. M L 24. F L 25. M L J 26. L J:s Förvaltnings AB 27. Liljenäsets vänner, 28. R L 29. E L 30. B L
Sid 7 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
31M M Ombud för 31: J E
32M N 33. S N 34. J P 35. H P 36. L P 37. S S 38. R S 39. G-E S: dödsbo 40. I S 41. M S
Sid 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
42A T B 43. C W 44. P W 45. C D 46. P W 47. Välliste Högfjällshotel AB 48. L Ä 49. E Ö
ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäteriets beslut den 22 augusti 2023 i ärende nr Z19723, se bilaga 1 SAKEN Fastighetsreglering berörande X och Y avseende överföring av andel i samfällt fiske, Åre kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena.
Sid 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
BAKGRUND P W, ägare till fastigheten Y, samt J H och E K, ägare till fastigheten X, ansökte om fastighetsreglering avseende överföring av andel i samfällt fiske. Ansökan grundade sig på en överenskommelse. Överenskommelsen avser 1 procent av de totala andelarna i fisket i Ottsjö byalags samfällda fiske. X har enligt fiskerättsutredning från Ottsjö fiskevårds-område enbart del i det samfällda fisket i Ottsjön och Aumen, inte i Storån. Överenskommelsen innebär att Ottsjö 1:45s andel i fisket i Ottsjön och Aumen minskas från 3,543 procent till 2,543 procent och att Ottsjö 2:22s andel i nämnt fiske blir 1 procent.
Lantmäteriet beslutade den 2 september 2020 att ställa in förrättningen avseende ansökan, eftersom myndigheten bedömde att den sökta åtgärden utgjorde skadlig delning av fiske. Åtgärden bedömdes således inte uppfylla kraven i 3 kap. 8 § fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL.
P W överklagade Lantmäteriets beslut till mark- och miljödomstolen, som den 14 maj 2021 upphävde beslutet och återförvisade ärendet till Lantmäteriet för förnyad handläggning, då domstolen bedömde att yrkad överföring inte medförde en olägenhet av någon betydelse för fiskevården enligt 3 kap. 8 § FBL (mål nr F 2765-20, ”första domen”).
Lantmäteriet beslutade den 15 september 2021 om fastighetsreglering i enlighet med ansökan, dvs. att andel i det samfällda fisket överfördes från X till Y. Beslutet överklagades av ett flertal delägare i det samfällda fisket.
Mark- och miljödomstolen upphävde i dom den 14 mars 2022 Lantmäteriets samtliga beslut i förrättningen, utom beslutet om förrättningskostnad, och ställde in förrättningen. Domstolen bedömde att den sökta åtgärden strider mot 3 kap. 8 § FBL (mål nr F 3051-21 ”andra domen”).
Sid 10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
Mark- och miljööverdomstolen
Domen överklagades av P W till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att Lantmäteriet underlåtit att hålla samman-träde trots att ärendet varit tvistigt. Domstolen bedömde att det saknats förutsätt-ningar att ta ställning till ansökan om fastighetsreglering utan att hålla sammanträde med sakägarna. Mot denna bakgrund beslutade Mark- och miljööverdomstolen att undanröja Lantmäteriets beslut från den 15 september 2021 och återförvisa ärendet till myndigheten för fortsatt handläggning (Mark- och miljööverdomstolens beslut den 9 maj 2023 i mål nr F 3490-22).
Genom det nu överklagade beslutet har Lantmäteriet beslutat om fastighetsreglering i enlighet med ansökan, dvs. överföring av 1 procent av Ottsjö bys totala andelar i samfällt fiske från fastigheten X till fastigheten Y. Beslutet moti-verades i huvudsak enligt följande.
Det finns en överenskommelse om överföring av andel i samfällighet (jfr 6 kap. 3 § FBL). Övriga delägares andelstal (procentuella ägarandel) ändras inte genom åtgärden och delägarna bedöms inte heller i övrigt beröras till någon beaktansvärd grad (jfr 6 kap. 5 § 2 FBL). Någon bedömning av det s.k. väsentlighetsvillkoret i 6 kap. 1 § andra stycket FBL har därför inte gjorts. Mark- och miljödomstolen har i lagakraftvunnen dom (den första domen) uttalat att överföring av en procent av Ottsjö bys totala andelar i samfällt fiske från X till Y inte medför olägenhet av någon betydelse för fiskevården (jfr 3 kap. 8 § FBL). Mark- och miljödomstolens andra dom i frågan om delning av fisket (mål nr F 3051-21) har inte vunnit laga kraft eftersom Mark- och miljööverdomstolen upphävde domen och återförvisade ärendet till Lantmäteriet. Det ligger i instansordningens natur att en underinstans ska godta den bedömning som en överinstans gjort i sakfrågan. De yrkanden och synpunkter som inkommit i ärendet ändrar inte de omständigheter som legat till grund för mark- och miljödomstolens lagakraftvunna dom. Lantmäteriet bedömer mot denna bakgrund att myndigheten har att följa den domen. Det finns av dessa skäl inga hinder mot den sökta fastighetsregleringen.
Sid 11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
J E och ett flertal andra fastighetsägare (J E m.fl.) samt Länsstyrel-sens i Jämtlands län (länsstyrelsen) har överklagat Lantmäteriets beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M. J E m.fl. har yrkat att Lantmäteriets beslut ska upphävas och att förrätt-ningen ska ställas in.
Länsstyrelsen har yrkat att Lantmäteriets beslutet ska upphävas.
P W anser att mark- och miljödomstolen ska avslå överklagandena.
UTVECKLING AV TALAN J E m.fl. har till stöd för sin talan i huvudsak anfört följande. Ärendet har vid ett flertal tillfällen återförvisats till Lantmäteriet för fortsatt handläggning och det är rimligt att myndigheten vid dessa tillfällen bedömer om det kommit in ny information efter domstolens avgörande. Det är inte rimligt att ett återförvisat ärende endast hanterar ett formfel och inte sakfrågan. Vid Lantmäteriets sammanträde den 22 augusti 2023 ansåg sig inte myndigheten kunna fatta något annat beslut än att godkänna ansökt delning av fisket, trots att myndigheten är av annan uppfatt-ning och att annan information kommit fram sedan mark- och miljödomstolens första dom i frågan. Sammanträdet blev därför endast ett "spel för galleriet".
Sakägare Det har vid tidigare domstolsprövning konstaterats att varken Handöls sameby eller Ottsjö fiskevårdsområdesförening (Ottsjö FVO), vilka båda är utsedda att ansvara för fiskevården, är att betrakta som sakägare. Vad samebyn och Ottsjö FVO framfört som skäl mot delning av fisket åberopas dock som bevisning för att ansökt överföring av fiskerätt medför avsevärd olägenhet för fiskevården enligt 3 kap. 8 § FBL.
Sid 12 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
Sveriges Fiskevattenägareförbund har i yttrande den 13 september 2022 angett att det i nu aktuellt fall är fråga om skadlig delning av fisket. Förbundets synpunkter åberopas i målet.
Som Handöls sameby anfört kan ett godkännande av ansökt delning få prejudicerande verkan och ge en ökad exploatering av fisket.
Skadlig delning av fiske Ärendet avser en överföring av andelar i samfällt fiske, från en fastighet med fiskerätt till en fastighet som saknar fiskerätt. Det handlar de facto om en försäljning av fiskerätt och inte överföring av fiskerätt till en nybildad fastighet eller till en fastighet som redan har andelar i det samfällda fisket. Som länsstyrelsen angett bör delning av fiske endast medges vid speciella tillfällen, såsom vid delning av stora fastigheter. Att överföra fiskerätt till en fastighet som saknar sådan rätt kan inte ha varit avsikten med fastigheternas fiskerätter, och om det får fortsätta i framtiden så kommer det att medföra mycket stora olägenheter av betydelse för fiskevården enligt 3 kap. 8 § FBL.
I dag finns 62 fastigheter registrerade i Ottsjö FVO:s fiskerättsägarregister. Om förrättningsbeslutet vinner laga kraft och får prejudicerande effekt skulle de större fiskerättsinnehavande fastigheterna i Ottsjö FVO kunna "sälja fiskerätter" med 0,7 procent andelar i det samfällda fisket till ca 100 nya fiskerättsinnehavare. Det skulle självklart skapa mycket stora olägenheter för möjligheten att bedriva fiskevård. Syftet måste vara att fiskerätterna ska följa de fastigheter som redan i dag har fiskerätt.
Delning av fisket har tidigare skett genom att fiskerätter överförts till fastigheten A. A hade vid tiden för överföringen ingen fiskerätt, och således skedde även här "handel med fiskerätter". Det måste påpekas att det redan i dag finns överförda fiskerätter till många fastigheter, vilka har en mycket liten total andel i fiskevårdsområdet. Exempelvis har en så pass liten andel som 0,01 procent överförts, vilket ger fiskerätt på samma villkor som de stora fiskerättsinnehavarna.
Sid 13 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
Om överföringar av fiskerätter likt denna får fortsätta, kommer det att på sikt försvåra ett ändamålsenligt nyttjande av fisket och försvåra fiskevården.
Ottsjö FVO upplåter dessutom sina vatten för fritidsfiske. Fritidsfisket är mycket populärt och det måste göras en avvägning mot fiskerättsägaranas husbehovsfiske. Om den ansökta överföringen genomförs tillkommer ytterligare en fiskerättsbärande fastighet. Det blir därmed fler som ska dela på den tillgängliga fiskeresursen och nuvarande befintliga fiskerättsägares nyttjande inskränks. Aktuella vatten består av lågproducerande fjällvatten där fisketrycket i dag är stort och det måste balanseras på ett bra sätt för framtiden. En utökning av antalet fiskerättsägare kan inte anses gynna den långsiktiga fiskevården utan riskerar olägenhet av betydelse i de fall förrättningar likt denna får fortsätta. Det finns många skogsfastigheter som inte har fiskerätter och dessa har historiskt sett delats upp på ett sätt som ansetts vara riktigt.
En delning strider mot intentionerna med bestämmelserna i FBL, vilka strävar mot att hålla samman bärkraftiga enheter och motverka ytterligare uppsplittring av fiskerätten. Ett godkännande av ansökt överföring av fiskerätt skulle få prejudicerande verkan och riskera att få mycket stora negativa konsekvenser för både Ottsjö FVO och övrigt samfällt fiske i Sverige.
Länsstyrelsen har till stöd för sin talan anfört följande. Fastighetsregleringen är olämplig utifrån villkoren i 3 kap. 8 § FBL. Den avser överföring av en procent av Ottsjö bys andel av fisket i Ottsjön och del av Aumen från X till Y. Överföringen innebär att det tillkommer en fastighet med fiskerätt. Om fiskerätten överförs enligt Lantmäteriets beslut försvåras en ändamålsenlig förvalt-ning av fisket genom att fiskerätten splittras på fler fastigheter och innebär således en skadlig delning. Det finns andra liknande ärenden inom området och om flytten av fiskerätt och splittring av fiskerätter fortsätter, kan fiskevårdsområdets verksam-het försvåras eller i värsta fall upphöra på grund av inre konflikter. I första hand ska också fastigheter med bostadshus ha fiskerätt då den utgör ett produktionsvärde för fastigheten.
Sid 14 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
Inget samråd har skett med länsstyrelsen före beslut i ärendet. Ärendet berör dessutom två fiskevårdsområden då fisket i Håckren där Aumen är belägen utgör en sjö som förvaltas av Håckrens FVO.
C T B motsätter sig fastighetsregleringen och har till stöd för sin inställning anfört följande. Hon anser inte att fiskerätter i Ottsjön ska spädas ut, vilken blir konsekvensen av att det tillkommer en fastighet med fiskerätt. Långsiktigt innebär det ett utökat fiske som kan påverka fiskebeståndet.
P W har till stöd för sin inställning i huvudsak anfört följande. Andelar i samfälligheter är knutna till fastigheter på samma sätt som mark och kan överföras genom fastighetsreglering. Det finns inga principiella skillnader mellan överlåtelse och överföring av andelar i samfälligheter jämfört med vad som gäller för mark. I båda fallen krävs en lämplighetsprövning för att åtgärden ska kunna genomföras. Klagandenas uttalanden om ”handel med fiskerätter” saknar därför grund.
Den oro som klagandena uttrycker för en omfattande uppsplittring av fiskerätten är inte befogad. Det är inte heller en fråga som ska prövas i detta ärende som gäller en enskild fastighet, Y.
Andelar i samfällt fiske förbehålls enligt väl utvecklad praxis jord- och skogsbruksfastigheter, medan rena bostadsfastigheter aldrig kommer i fråga. I Ottsjö är skogsbruket dominerande av de areella näringarna. Skyddsregeln mot skadlig delning av skogsfastigheter i 3 kap. 7 § FBL kommer därför att kraftigt begränsa kretsen av fastigheter som skulle kunna komma i fråga för att tilldelas andelar i samfällt fiske.
Såväl lantmäterimyndigheter som domstolar har möjlighet att tillämpa en nedre gräns för storleken på andel som överförs, om det skulle anses nödvändigt. I praktiken bör det knappast behövas till följd av skyddsregeln i 3 kap. 7 § FBL.
Ottsjö FVO har enligt egen uppgift 62 delägare i det samfällda fisket. Dessutom bedriver Ottsjö FVO en omfattande försäljning av fiskekort, såvitt känt utan
Sid 15 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
restriktioner för antalet fiskerätter som därigenom upplåts. Annat har inte framkommit än att fiskevården och förvaltningen av det samfällda fisket fungerar väl. Klagandena har inte visat på vilket sätt den beslutande fastighetsregleringen skulle medföra en olägenhet av någon betydelse för fiskevården.
Länsstyrelsens inställning är generell och har ingen relevans för de fall där det finns en väl fungerande förvaltning av det samfällda fisket. Länsstyrelsens uppfattning ”att fler kan komma att etablera bostadsfastigheter som endast används för rekreation utan intresse för fiskevårdsområdets frågor” visar på bristande insikt.
Ottsjö FVO har en lagstadgad rätt och möjlighet att reglera fisket och bedriva en bra fiskevård. Föreningen har i det här fallet sett det som en huvuduppgift att motsätta sig förändringar i kretsen av delägare. Även Sveriges fiskevattenägares förbund synes huvudsakligen göra sig till företrädare för dem som redan är fiskerättsägare gentemot dem som inte är det. Ingen av dessa organisationer har visat på vilket sätt erhållandet av en fiskerätt till skogsfastigheten Y skulle utgöra en olägenhet av någon betydelse för fiskevården.
Y är en skogsfastighet om 42 hektar. Den verksamhet som kan bedrivas på fastigheten är skogsbruk och jakt. Någon exploatering eller bebyggelse är inte aktuell. Jakt och fiske är naturliga och vedertagna komplement till skogsbruket och främjar ett långsiktigt och hållbart skogsbruk då ägaren ges ökat intresse att vistas på fastigheten och vårda den. Fastighetsregleringen kan inte ha någon prejudicerande verkan för fritidsfastigheter.
Fastigheter med del i samfällt fiske för Ottsjö by är till absolut övervägande del skogsfastigheter. Många av dessa ägs av personer bosatta på annan ort, även utanför Jämtlands län. Det finns flera skogsfastigheter med fiskerätt som har mindre areal än Y.
FBL utgår från fastighetsbegreppet vid prövning av olika åtgärder. Det är fastighetens behov som ska prövas, inte ägarens personliga förutsättningar.
Sid 16 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
J E m.fl. har vid slutanförande av talan tillagt följande. Det finns principiella skillnader mellan överföring av andelar i samfälligheter jämfört med överföring av mark.
Ottsjö FVO:s styrelse är utsedd av sakägarna/fiskeägarna i samfälligheten att ansvara för fiskevård och fiskeförvaltning och detta görs på ett mycket aktivt sätt. Det sätts upp regler för vad som gäller för fiskekortsförsäljningen och det görs kontinuerligt undersökningar för att se att fiskbestånden är livskraftiga. Fiskerätten för sakägarna/fastighetsägarna går inte att jämföra med det fiske som följer av ett fiskekort eftersom de belastar fiskebestånden helt olika. I de fall fiskevårdsföreningen anser att fiskebestånden inte tål dagens kortfiskeförsäljningsnivå så införs begränsningar i kortfiskeförsäljningen. Sakägarnas fiskerätter kan inte begränsas. Fiskevårdsområdet består av karga och näringsfattiga fjällsjöar där fisketrycket måste regleras och fiskevårdsområdet tål inte fler uppdelningar av fiskerätterna.
Fiskerätt är inte nödvändigt för att kunna bedriva ett hållbart skogsbruk på fastigheten Y. Det finns många skogsfastigheter i området som inte har någon fiskerätt kopplad till fastigheten.
DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har med stöd av 16 kap. 8 § FBL, avgjort målet utan att hålla sammanträde.
Föreligger bundenhet till tidigare avgörande? Den första fråga som domstolen har att ta ställning till är om Lantmäteriet varit bunden av mark- och miljödomstolens första dom, i vilken domstolen fann att överföring av andel i samfällt fiske inte medför en olägenhet av någon betydelse för fiskevården.
Frågan om en underinstans bundenhet av en överinstans bedömning har bl.a. behandlats i Högsta domstolens avgörande i mål nr T 4497-23. I domskälen uttalas att det ligger i instansordningens natur att en underinstans normalt har att godta en
Sid 17 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
överinstans bedömning i ett återförvisningsbeslut och att huvudregeln är att överinstansens sakprövning, sådan den kommer till uttryck i beslutsmotiveringen, ska vara bindande. Bundenheten har ett naturligt samband med att avgörandet har gått att överklaga. Såväl processekonomiska som rättssäkerhetsaspekter kan också framföras som skäl för en sådan ordning (se. t.ex. NJA 1987 s. 153 och NJA 2001 s. 282).
Utgångspunkten är således att bundenhet vid ett tidigare ställningstagande gäller, både när den prövning som legat till grund för återförvisningen har avsett en processuell fråga och när det är en fråga rörande saken som har prövats.
De rättssäkerhetsskäl och processekonomiska aspekter som talar för en bundenhet efter återförvisning gör sig gällande också rörande frågan om det bör finnas undantag från bundenheten. Den princip som tillämpas inom förvaltningsprocessen bedöms även gälla inom den allmänna domstolsprocessen. Särskilda omständigheter bör därför kunna bryta bundenheten.
Exempel på särskilda omständigheter som kan motivera att det första ställningstagandet frångås är att domstolen vid den tidigare prövningen har gjort sig skyldig till en uppenbar felbedömning eller att det då förekommit ett allvarligt fel vid handläggningen. Ett annat exempel kan vara att det efter återförvisningen har framkommit nya omständigheter, vilka rimligen hade medfört ett annat ställningstagande vid den tidigare prövningen om de varit kända då (jfr Högsta domstolens avgörande i mål nr T 4497-23, punkt 17).
Mark- och miljödomstolens bedömning I den första förrättningen 2020 ansåg Lantmäteriet att det inte fanns förutsättningar att överföra andel av samfällt fiske genom fastighetsreglering. Av den anledningen fanns det inte skäl för myndigheten att höra övriga sakägare, dvs. delägarna i det samfällda fisket. Mark- och miljödomstolen gjorde motsatt bedömning och fann att en överföring inte stred mot 3 kap. 8 § FBL och upphävde därför Lantmäteriets beslut och återförvisade ärendet till myndigheten. Under målets handläggning
Sid 18 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
behandlades inte övriga delägare i det samfällda fisket som parter i målet. Efter att ärendet återförvisats till Lantmäteriet beslutade myndigheten att tillåta överföring av andel i det samfällda fisket i enlighet med ansökan, efter hörande av samtliga fastighetsägare som har andel i fisket. Efter överklagande av mark- och miljödomstolens andra dom i aktuellt ärende, har Mark- och miljööverdomstolen funnit att Lantmäteriet gjort sig skyldigt till sådant handläggningsfel som ska jämställas med rättegångsfel eftersom myndigheten borde hållit sammanträde då ärendet är tvistigt. Sammantaget finner mark- och miljödomstolen att det förekommit sådant allvarligt fel vid handläggningen som utgör skäl för att genombryta bundenheten och pröva frågan om delning av fisket på nytt.
Samråd och sakägare Länsstyrelsen har påtalat att inget samråd har skett med myndigheten innan Lantmäteriet fattade sitt beslut. Mark- och miljödomstolen konstaterar att Lantmäteriet har samrått med länsstyrelsen inför sitt första beslut i frågan, varvid länsstyrelsen avstyrkte ansökt fastighetsreglering. Eftersom det i huvudsak inte framkommit några nya omständigheter i ärendet, bedömer mark- och miljödomstolen att Lantmäteriet inte brustit i sin handläggning genom att inte på nytt samråda med länsstyrelsen.
Länsstyrelsen har vid samrådet 2020 motsatt sig ansökt delning och uppgett i huvudsak följande. Länsstyrelsen har som policy att inte tillstyrka delning av fiskerätt annat än i undantagsfall då det rör stora fastigheter och/eller ägandet stannar i byn eller i familjen, eller om någon ska starta fisketuristisk verksamhet och är beroende av enskild fiskerätt. En utökning av fiskerättsägarkretsen riskerar att inverka negativt på förvaltningen av ett fiskevårdsområde. Länsstyrelsen anser att fiskerätterna så långt det är möjligt ska finnas kvar på stamfastigheterna.
Vidare har länsstyrelsen upplyst om att fisket i Aumen förvaltas av Håckrens fiskevårdsområde. Fiskevårdsområdena är inte sakägare i förrättningen men kan ges tillfälle att lämna synpunkter i fiskevårdsfrågan. Vad länsstyrelsen anfört visar inte att det förelegat några brister i Lantmäteriets handläggning i detta avseende.
Sid 19 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
Innebär överföring av andel i fisket en olägenhet av betydelse för fiskevården? Frågan är härefter om den sökta överföringen av andel i samfällt fiske innebär en sådan uppdelning av fisket som medför olägenhet av någon betydelse för fiskevården.
Rättsliga utgångspunkter Av 3 kap. 8 § första stycket FBL framgår att fiske inte får uppdelas genom fastighetsbildning på sätt som medför olägenhet av någon betydelse för fiskevården. Vidare föreskrivs att uppdelning dock får ske, om den är nödvändig för att möjliggöra en eljest angelägen ändring i fastighetsindelningen och inte medför avsevärd olägenhet för fiskevården.
Den aktuella bestämmelsen syftar till att förebygga att fiske genom fastighetsbildning delas upp i alltför många delar. Med begreppet fiskevård ska enligt förarbetena till FBL (prop. 1969:128 B s. 164) förstås ”alla åtgärder som är ägnade att främja tillkomsten av ett rikt och allsidigt sammansatt fiskbestånd och ett i vidaste mening ändamålsenligt utnyttjande av fisket”. Senare har en definition av begreppet skrivits in i 1 § andra stycket lagen (1981:533) om fiskevårdsområden enligt vilken med fiskevård avses ”åtgärder till skydd och stöd för fisk samt vattenlevande blöt- och kräftdjur”.
I praxis har delning av fiske tillåtits för en bebyggd jordbruksfastighet som angränsade mot aktuellt fiskevatten (Mark- och miljööverdomstolens dom den 28 januari 2016 i mål nr F 5658-15). Mark- och miljööverdomstolen bedömde att den aktuella åtgärden inte kunde ses som ett led i en påbörjad exploatering för sommarboende, och att någon ytterligare liknande överföring knappast var aktuell. I det aktuella fallet innebar delningen att antalet fiskerättsägare utökades från fyra till fem. Domstolen bedömde att tillkomsten av en delägare i det aktuella fallet inte kunde anses medföra att förvaltningen av fisket i sjön försvårades i någon betydande mån. Sammantaget fann domstolen att det genom utredningen inte framkommit att den aktuella åtgärden innebar någon betydelse för fiskevården.
Sid 20 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
Vidare har Göta Hovrätt funnit att ytterligare en delägare i samfällt fiske i sig inte kunde anses strida mot 3 kap. 8 § FBL (Göta Hovrätts dom den 25 augusti 2006 i mål nr Ö 2702-04). Genom den ansökta åtgärden ökade antalet fastigheter med fiskerätt i sjön från 59 till 60. Det aktuella skifteslaget inom del av sjön utökades från fyra till fem delägande fastigheter. Hovrätten uttalade att prövningen enligt 3 kap. 8 § FBL måste omfatta en bedömning av om olägenheter för fisket kan uppstå dels totalt i hela sjön, dels inom det aktuella skifteslaget. Även om hovrätten fann att åtgärden fick anses tillåten i förhållande både till det totala antalet fastigheter med fiskerätt i sjön, och utifrån skifteslagets andel i det totala fisket, bedömde domstolen att den fastighet som avstod fiskerätt fick en för liten kvarstående andel i det samfällda fisket. Fastighetsregleringen bedömdes därför strida mot 3 kap. 8 § FBL.
Att avstycka en fastighet för fritidsändamål har av Hovrätten för Övre Norrland inte i sig bedömts splittra fisket i någon nämnvärd grad och leda till någon olägenhet av betydelse för fiskevården. Fisket i berörda sjöar var emellertid främst att hänföra till s.k. fritidsfiske. Med hänsyn till den betydelse fritidsfisket anses ha såsom friluftsaktivitet fanns anledning att räkna med att intresset för avstyckningar för fritidsändamål, till vilka kunde läggas andel i stamfastighetens andel i fiske, skulle komma att avsevärt öka. En uppdelning av fiskerätten ansågs mot den bakgrunden utgöra olägenhet av betydelse för fiskevården. Att ett fiskevårdsområde hade bildats påverkade inte bedömningen (Hovrätten för Övre Norrland, dom den 11 oktober 1979, mål nr UÖ 2091).
Allmänt om förhållandena kring fastigheterna och fisket Det fiske som det är fråga om i detta mål är det samfällda fiske som finns i del av Ottsjön och mindre del av sjön Aumen. Vattnet avsattes som samfällt vid laga skifte och är registrerat som Z. Den aktuella ansökan om fastighetsbildning avser överföring av andel motsvarande en procent i samfällt fiske i Ottsjön och Aumen från X till Y. Båda fastigheterna är obebyggda skogsbruksfastig-heter. Avstående fastighet X är taxerad som en obebyggd lantbruksenhet
Sid 21 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
om drygt 4 hektar. Y är taxerad som en obebyggd skogsfastighet om 42 hektar och angränsar till Ottsjön.
Mark- och miljödomstolens bedömning Frågan är om en överföring av en del av X andelar i samfällt fiske till Y, som inte är föranledd av någon förändring i fastighetsindelningen, kan medföra olägenhet av någon betydelse för fiskevården. Mark- och miljödomstolen konstaterar att ytterligare en fiskerättsägare medför att fiskevårdsföreningen får en ny medlem. Länsstyrelsen har, vid samråd inför Lantmäteriets första beslut i ärendet, avstyrkt ansökan om delning av fisket med motiveringen att en utökning av fiskerättsägarkretsen riskerar att inverka negativt på förvaltningen av ett fiskevårdsområde. Vidare har myndigheten i sitt överklagande till domstolen anfört att den ansökta delningen innebär att fiskerätten splittras upp på fler fastigheter på ett sätt som innebär skadlig delning. Länsstyrelsens slutsats har dock inte underbyggts med närmare resonemang kring vilka negativa konsekvenser som delningen av fisket medför i det nu aktuella fallet. Den omständigheten att det finns risk att förvaltningen försvåras på grund av inre konflikter kan enligt domstolens mening inte läggas till grund för att neka ansökt delning.
Fisket i de aktuella vattnen förvaltas av Ottsjö FVO. Av utredningen framgår inte de närmare förhållandena gällande fiskebestånden i de aktuella sjöarna. J E m.fl. har anfört att sjöarna består av lågproducerande fjällvatten med ett stort fiske-tryck. Någon storlek på fiskproduktion och utplantering av fisk framgår inte av handlingarna. Det framgår inte heller hur omfattande fisket är, varken genom fiskekortsförsäljning eller genom det fiske som bedrivs av fiskerättsägare. Det kan dock konstateras att det bedrivs fritidsfiske genom försäljning av fiskekort. Klagandena har pekat på att det är skillnad mellan det fiske som bedrivs med fiskekort och en fiskerätt som följer med fastigheten, eftersom fiskekortförsäljningen kan begränsas. Enligt mark- och miljödomstolens mening har det dock inte presenterats sådan utredning i målet som ger stöd för att fiskebestånden skulle befinna sig på sådana låga nivåer att fritidsfisket vanligen är begränsat. Utredningen ger därför inte
Sid 22 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM F 2940-23 Mark- och miljödomstolen 2025-07-07
heller stöd för att en utökning från 62 till 63 delägare i fiskevårdsföreningen, med fiskerätt för så kallat husbehovsfiske, medför olägenheter för fiskevården.
Vidare bedömer mark- och miljödomstolen att en överföring av motsvarande en procent av det samfällda fisket innebär att både fastigheten X och Y får en i sammanhanget tillräckligt stor ägarandel i fisket. När det gäller risken för att en godkänd överföring får prejudicerande verkan måste det alltid göras en bedömning av förhållandena i det enskilda fallet. Även om det ska ske en restriktiv tillämpning av 3 kap. 8 § FBL bör en ansökan om delning inte nekas om det inte framgår hur och i vilken omfattning fiskevården skulle lida men. Det har visserligen framkommit att fiskerätt inom Ottsjö fiskevårdsförening tidigare överförts. Domstolen finner dock att det utifrån de uppgifter som framkommit i målet inte går att dra slutsatsen att ansökt delning utgör ett led i en påbörjad exploatering av fisket (jfr. Mark- och miljööverdomstolens dom den 28 januari 2016 i mål nr F 5658-15). Om det i framtiden blir aktuellt med nya ansökningar om delning av fisket, får det bedömas om ytterligare delning av fiskerätten medför olägenheter för fiskevården.
Sammantaget bedömer mark- och miljödomstolen att det inte framkommit att ytterligare en delägare skulle innebär någon olägenhet av betydelse för fiskevården i Ottsjön och delar av Aumen. Inte heller bedöms ytterligare en fiskerättsägare motverka ett ändamålsenligt utnyttjande av fisket. Mark- och miljödomstolen instämmer därför i Lantmäteriets bedömning att den ansökta överföringen av andel i fisket inte strider mot bestämmelserna i 3 kap. 8 § FBL. Eftersom andelsantalen inte ändras blir det, som Lantmäteriet funnit, inte aktuellt att pröva om fastighetsregleringen uppfyller väsentlighetsvillkoret i 6 kap. 1 § andra stycket FBL Överklagandena ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02). Överklagande senast den 28 juli 2025.
Målet har avgjorts av rådmannen Anna-Sara Söderström, ordförande, och tekniska rådet Marie Adolfsson.