F 4859-26

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom endast på så sätt att lantmäterimyndighetens beslut om fastighetsbestämning (punkten 1.1) och om fördelning av kostnader avseende fastighetsbestämningen (del av punkten 1.4) fastställs.

SVEA HOVRÄTT DOM F 4859-26

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom och fastställa lantmäterimyndighetens beslut den 20 oktober 2025. Han har till stöd för sin talan i huvudsak anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med bl.a. följande tillägg och förtydliganden. Strandskyddsfrågan har fått en avgörande betydelse först efter det att fastighetsbildningen redan drivits långt. Lantmäterimyndigheten prövade förrättningen och gav klartecken till avstyckningen utan att strandskyddet presenterades som ett hinder. Fastigheten är varaktigt lämpad för bostadsändamål och avstyckningen innebär ingen privatisering då området redan är ianspråktaget. Det fanns en grind i vegetationen framför infarten till stugan som visade att tomten var privat. Det fanns även trappor från samfällighetsvägen upp till stugan, rester av två grindstolpar och nätstaket. Den nya bostadsfastigheten placeras utanför centralt strandskyddsområde och samfällighetsvägen fungerar som en naturlig barriär för att bevara allmänhetens tillgång till stranden och skydda djur- och växtliv.

Mark- och miljööverdomstolen har berett berörda sakägare, , , och , möjlighet att yttra sig över frågan om det i mark- och miljödomstolen förekommit ett rättegångsfel med anledning av att domstolen upphävt lantmäterimyndighetens samtliga beslut, dvs. även beslutet om fastighetsbestämning avseende gränsen mellan fastigheterna och , utan att ägaren till den sistnämnda fastigheten, , hörts i domstolen.

Varken , eller har hörts av. har anfört att ägaren till fastigheten deltog på plats när fastighetsgränsen mättes ut och godkände gränsmarkeringen.

SVEA HOVRÄTT DOM F 4859-26

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Utebliven kommunicering med berörd sakägare

Mark- och miljödomstolen har i den överklagade domen upphävt lantmäteri-

domslutet formulerats, vilket inte heller motsägs av domskälen, får domstolen anses bl.a. ha upphävt lantmäterimyndighetens beslut såvitt avser fastighetsbestämningen av gränsen mellan fastigheterna och samt det därtill hörande fördelningsbeslutet. Detta har skett utan att ägaren till fastigheten , , fått yttra sig. Något giltigt skäl för det har inte framkommit och bristen i handläggningen utgör ett rättegångsfel i markoch miljödomstolen. Eftersom har fått tillfälle att yttra sig i Mark- och miljööverdomstolen, har felet avhjälpts och det saknas därför skäl att återförvisa målet till mark- och miljödomstolen.

Lantmäterimyndighetens beslut om avstyckning m.m.

Vad gäller beslutet om avstyckning delar Mark- och miljööverdomstolen den bedömning som mark- och miljödomstolen gjort att syftet med strandskyddsbestämmelserna motverkas av den sökta fastighetsbildningsåtgärden. Det kan inte heller anses oproportionerligt att neka avstyckning i det aktuella fallet. Mark- och miljödomstolens dom ska därför inte ändras i denna del.

Klagande i mark- och miljödomstolen var länsstyrelsen. Mark- och miljödomstolen har i sin dom angett att länsstyrelsen yrkat att lantmäterimyndighetens beslut avseende avstyckningen ska undanröjas. Trots att länsstyrelsens överklagande varit begränsat till fastighetsbildningsåtgärden har, som ovan angetts, mark- och miljödomstolen upphävt samtliga beslut.

En domstol som finner att ett överklagande bör leda till ändring i en avslutad förrättning, får göra ändring även i den del som inte har överklagats, om det behövs för

SVEA HOVRÄTT DOM F 4859-26

att det inte ska uppkomma någon uppenbar motstridighet eller oenhetlighet, se 16 kap. 11 § andra stycket fastighetsbildningslagen (1970:988).

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att beslutet om fastighetsbestämning inte har ett sådant samband med avstyckningen att det ska upphävas i en situation som denna. Mark- och miljödomstolens dom ska således ändras såvitt avser fastighetsbestämningen och beslutet om fördelning av kostnader avseende fastighetsbestämningen. I dessa delar ska lantmäterimyndighetens beslut stå fast. Övriga beslut i förrättningen, bl.a. om andelar i gemensamhetsanläggning, har dock ett sådant samband med beslutet om avstyckning att de ska upphävas på det sätt mark- och miljödomstolen bestämt.

Det ovanstående innebär sammanfattningsvis att lantmäterimyndighetens beslut om fastighetsbildning (punkten 1.2), om ersättning till delägare i gemensamhetsanläggning (punkten 1.3) och om avslutning (punkten 1.5) ska upphävas, liksom fördelningsbeslutet i den del detta avser avstyckningen (del av punkten 1.4). Lantmäterimyndighetens beslut om fastighetsbestämning (punkten 1.1) och fördelningsbeslutet såvitt avser fastighetsbestämningen (del av punkten 1.4) ska däremot stå fast.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark, Jonas Högström och Katarina Welin, referent, samt tekniska rådet Lennart Gustafsson.

Föredragande har varit Sofia Gunnarsson.

VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Målnummer 2026-03-12 F 6907-25 Meddelad i Växjö

PARTER Klagande Länsstyrelsen i Skåne län Motpart

ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäteriets beslut 2025-10-20 i ärende nr M25373, se bilaga 1 SAKEN Överklagande av Lantmäteriets beslut, 2025-10-20, diarienummer M25373 an-gående fastighetsbestämning och avstyckning, fastigheten , Klippan kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen upphäver Lantmäteriets samtliga beslut från den 20 oktober 2025 i ärende nr M25373 och återförvisar ärendet för fortsatt handläggning i enlighet med domskälen.

Sida 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 6907-25

BAKGRUND

I beslut av Lantmäteriet den 25 oktober 2025 bestämde myndigheten del av gräns mellan och samt avstyckade från en ny bostadsfastighet, blivande . Lantmäteriet anslöt också blivande till , en gemensamhetsanläggning för väg. Länsstyrelsen i Skåne län har överklagat beslutet som avser avstyckningen.

YRKANDEN M.M.

Länsstyrelsen har, som det uppfattats, yrkat att beslutet avseende avstyckningen undanröjs och ärendet återförvisas till Lantmäteriet. Som grund för och till utveckling av sin talan har länsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Genom förrättningen avstyckas en ny bostadsfastighet på 6300 kvm från . Omkring hälften av styckningslotten ligger inom strandskydd från Bäljane å, som är bredare än två meter längs hela sträckan och omfattas av generellt strandskydd om 100 meter.

Ortofoton från år 2022 och tidigare visar att marken inom strandskydd på styckningslotten var skogbevuxen, och hade inte karaktär av bostadstomt. Ytan ligger ca 50-110 meter från det befintliga bostadshuset i västra delen av , och bedöms inte ingå i dess hemfridszon. Ytan har inte varit konti-nuerligt ianspråktagen som bostadstomt, och det saknas dispens från strandskyddet för att ta marken i anspråk. Länsstyrelsen ser att det saknas underlag som visar att marken inom strandskydd är lagligen ianspråktagen som bostadstomt, och får ingå i den bostadsfastighet som avstyckas.

Det finns normalt inget utrymme att tillföra en fastighet för bostadsändamål inom strandskydd annan mark än vad som får tas i anspråk som tomtmark enligt strandskyddsbestämmelserna (se prop. 1969:128 s. B 1156-1157 samt prop. 1989/90:151 s. 22-23). Det är förbjudet inom strandskydd att utöka tomten runt

Sida 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 6907-25

ett bostadshus, och i normalfallet finns en risk för privatisering om mark som inte är tomt tillåts ingå i en bostadsfastighet. I rättsfallet NJA 1971 s. 421, mark inom strandskydd som förs till en bostadsfastighet får en sådan karaktär att allmänheten kommer att känna sig hindrad i sin rörelsefrihet inom ett sådant markområde. Redan den risk för en förändring av markens karaktär som finns på grund av att marken får ingå i en bostadsfastighet kan innebära att syftena med strandskyddsbestämmelserna motverkas. Endast mark som är lagligen ianspråktagen som tomt bör höra till en bostadsfastighet.

är runt 1,6 hektar stor och uppdelad på två skiften. Fastigheten bildades genom avsöndring år 1915, innan generellt strandskydd infördes i lagstiftningen år 1975. Det innebär att strandskydd inte var en faktor att väga in när bildades. När en fastighet ny- eller ombildas, ska däremot fastigheten utformas så att strandskyddets syften inte motverkas, enligt 3 kap 2 § andra stycket FBL.

Enligt förrättningsbeslutet och kartan i beslutet, är styckningslotten obebyggd. Länsstyrelsen ser på ortofoto från år 2022 och tidigare år, att det tidigare har funnits en byggnad i västra gränsen för styckningslotten, inom strandskydd och omgiven av skog. Den är inte beskriven i förrättningsbeslutet. Då byggnaden är borta idag och information saknas, går det inte att avgöra vilken funktion den hade, i vilket skick den var, och om den hade en hemfridszon. Oavsett det kan den ianspråktagna ytan runt byggnaden som mest ha omfattat en liten yta närmast byggnaden, med tanke på de täta trädridåerna runtom. Enligt ortofoto från 2024 har stora förändringar skett i markanvändningen på styckningslotten. Skogen inom strandskydd har avverkats, och en bred infartsväg med grind har anlagts. En ny byggnad eller anläggning är under uppförande på platsen där den tidigare byggnaden låg. På en bild från Google Maps Street View från augusti 2024 syns infartsvägen med en grind som hindrar infart. Inom strandskydd finns upplag av byggmaterial, en låg planterad buskrad väster om grinden, och stensatta kanter längs vägen bakom grinden, som tillsammans ger ett

Sida 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 6907-25

mycket privat intryck. Enligt 7 kap. 15 § punkt 1-3 MB är det förbjudet att uppföra nya byggnader i strandskydd, och andra anläggningar eller anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten. Även förberedelsearbete för sådana åtgärder är förbjudet. Det är tydligt att det mellan år 2022 och 2024 skett en påtaglig privatisering inom strandskydd, med åtgärder som är förbjudna utan dispens. Länsstyrelsen känner inte till att dispens lämnats, och det framgår inte av förrättningen.

Länsstyrelsen finner att strandskyddet motverkas av förrättningen, då mark som inte är lagligen ianspråktagen för tomt ingår i styckningslotten. Att låta marken ingå strider mot 3 kap. 2 § andra stycket FBL, då det ökar risken för privatisering och andra åtgärder som strider mot strandskyddets syften, och det är tydligt att en privatisering pågår. Att förhandsbesked finns för ett bostadshus utanför strandskydd, påverkar inte bedömningen. Flera prövningar kan behövas för att bygga på en plats, ex. förhandsbesked och dispens från strandskyddet. Platsens lämplighet ska vägas in i ett förhandsbesked, även möjligheten att anlägga en väg fram till byggnaden. Om ianspråktagande av mark inom strandskydd inte är prövat i rätt ordning, ska det inte påverka utfallet av förrättningen.

I förrättningsbeslutet står att vägen mellan vattendraget och styckningslotten ger en barriäreffekt. Länsstyrelsen instämmer inte i den bedömningen. En barriäreffekt kan finnas om vägen är bred, vältrafikerad och därmed svår att passera till fots. Vägen i det här fallet är smal, cirka 4-5 meter bred, saknar mittstreck och räcken, och är lätt att passera. Praxis visar att vägar inom strandskydd bara anses vara avskiljande om de tydligt hindrar allmänheten att nå vattnet. Till exempel har en smal asfalterad väg utan mittlinje och med hastighetsgräns 70 km/hm inte bedömts vara avskiljande (MÖD 2011:40, M 215-11), och inte heller en väg på cirka 5,5 meter bredd utan markerad mittlinje och en årsmedeltrafik på 1001 2000 bilar per dygn (MÖD, mål M 1790-16). Länsstyrelsen ser att det saknas stöd för bedömningen att vägen har en barriäreffekt, och det ska inte vägas in i bedömningen av påverkan på strandskyddets syfte.

Sida 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 6907-25

Enligt 3 kap. 9 § FBL finns ett utrymme för undantag från lämplighetskraven i 3 kap. 1 §. En fastighetsbildning får äga rum även om fastigheten som nybildas eller ombildas inte blir varaktigt lämpad, om en mer ändamålsenlig fastighetsindelning uppnås. 9 § ska inte tillämpas i prövning enligt 3 kap 2 § andra stycket FBL (MÖD, mål F 14496-21). Länsstyrelsen ser att idag är en olämplig bostadsfastighet, då stora delar av fastigheten är strandskyddad och inte utgör bostadstomt, och därmed inte får tas i anspråk som tomt. Genom avstyckningen bildas två olämpliga bostadsfastigheter, då det i båda fastigheterna ingår mark inom strandskydd som inte får tas i anspråk. Förutsättningen enligt 9 § för undantag från lämplighetskravet i 3 kap 1 § FBL bedöms inte vara uppfylld.

Länsstyrelsen finner att den södra halvan av styckningslotten inte är lämplig för sitt ändamål, då marken inte får tas i anspråk som tomt eller privatiseras. Det innebär att den nya fastighet som bildas inte är lämplig för sitt ändamål, i strid med 3 kap 1 § FBL. Att låta mark inom strandskydd ingå vid avstyckning strider mot strandskyddets syften, och därmed mot 3 kap 2 § FBL.

I första hand bör ärendet återförvisas till Lantmäteriet för att pröva en avstyckning där mark inom strandskydd inte ingår i styckningslotten, eller där tillåtlighet enligt strandskyddet först har prövats i rätt ordning. Om det inte är möjligt bör förrättningsbeslutet upphävas.

har bestritt ändring. Han har som grund för och till utveckl-ing av sin talan anfört i huvudsak följande.

Efter bostadsbrand i sommarstugan den 15 maj 2022 beslutade han att återuppbygga bostaden på annan lämpligare plats. Idag ligger det endast byggmaterial på den ursprungliga platsen (ruinen). Ingen planering att bygga bostadshus på samma plats som det var tidigare. Skicket på bostaden var godkänd för fullvärdesförsäkring hos försäkringsbolaget och fullt beboeligt.

Sida 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 6907-25

Vägen till f d bostaden har funnits i alla år men blivit breddad. Grinden är lätt att ta bort om det gör någon skillnad för allmänheten. Däremot finns det gott om plats på vardera sidan av tomten att passera till skogen ovanför. Men vill man gå ner till Bälganeå finns det hinder i form av staket, stengärde och elektriskt stängsel för kreatur som ägs av grannen.

På grund av ändrade familjeförhållanden genomfördes aldrig någon byggnation på fastigheten. I stället beslutade han att sälja tomten och ansöka om avstyckning. Tomten har därefter utannonserats via fastighetsmäklare och köpeavtal har upprättats. De nya ägarna har även beviljats bygglov för bostadshus. Mot bakgrund av detta utgår han från att befintlig väg behöver rustas upp för att möjliggöra tillgång till bostadshuset. Han hade inte lagt ned det arbete och de kostnader som krävts för avstyckning och bygglovsansökan utan att bygglov beviljats och platsen bedöms som lämplig. Kommunen har i samband med bygglovsprövningen bedömt att platsen är lämplig utifrån natur- och kulturvärden samt landskapsbild och att åtgärden inte medför någon betydande olägenhet för omgivningen. Detta talar för att tillfart till fastigheten ska kunna säkerställas genom nödvändiga åtgärder på befintlig väg.

och har beretts tillfälle att yttra sig men inte avhörts.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har avgjort målet utan att hålla sammanträde, med stöd av 16 kap. 8 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL.

Rättsliga utgångspunkter

Fastighetsbildning ska ske så att varje fastighet som nybildas eller ombildas med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar blir varaktigt

Sida 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 6907-25

lämpad för sitt ändamål. Det ska särskilt beaktas att fastigheten får en lämplig utformning. Detta framgår av 3 kap. 1 § FBL.

Till en bostadsfastighet har det ansetts att det normalt inte bör läggas mer mark än vad som väsentligen har bostadstomts karaktär (jfr prop. 1969:128 s. B 113).

Enligt 3 kap. 2 § andra stycket FBL ska, om naturvårdsföreskrifter eller andra särskilda bestämmelser för bebyggande eller användning gäller, fastighetsbildning ske så att syftet med bestämmelserna inte motverkas.

Enligt 7 kap. 13 § andra stycket miljöbalken, MB, syftar strandskyddet till att (1) långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och (2) bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Av förarbetena till miljöbalken framgår att strandskyddets syften är långsiktiga, och att områden som för tillfället verkar vara av begränsat intresse kan bli betydelsefulla i framtiden (prop. 1997/98:45 del 2 s. 84). Det anses vidare viktigt att strandskyddets syften inte motverkas genom ett stegvis ianspråktagande av strandområden. Redan risken för att den strandskyddade marken, om den får ingå i en bostadsfastighet, får en sådan karaktär att den verkar avhållande för allmänheten har ansetts kunna innebära att syftet med strandskyddsbestämmelserna motverkas (se NJA 1971 s. 421)

Mark- och miljödomstolens bedömning

Är det strandskyddade området redan ianspråktaget? Det är ostridigt att styckningslotten bildas för bostadsändamål. En stor del av styckningslotten är belägen inom strandskyddat område. På västra delen av det

Sida 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 6907-25

strandskyddade området inom styckningslotten finns en plats där det enligt un-derlaget i målet tidigare stått en sommarstuga. Enligt brann stugan ned i maj 2022. Stugan syns på Länsstyrelsens ortofoto från 2022.

Det saknas uppgifter i målet om stugan uppförts före det allmänna strandskyddets införande eller om det uppförts senare men med nödvändiga dispenser.

Mark och miljödomstolen bedömer att även för det fall att stugan var lagligen uppförd så kan dess tomtplats och hemfridszon inte ha sträckt sig längre än en eller två huslängder i östlig riktning. Övrig mark inom strandskyddat område på den nu aktuella fastigheten måste bedömas som allemansrättsligt tillgänglig före den nu överklagade förrättningsåtgärden.

Blir området tomtmark genom förrättningen? Från tillgängliga ortofoton i ärendet bedömer mark- och miljödomstolen att det strandskyddade området mellan vägen i söder och blivande byggnaden i norr, genom avstyckningsåtgärden får karaktären av tomtmark. Genom åtgärden

Sida 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 6907-25

kommer därför mark som före förrättningen var allemansrättsligt tillgänglig bli privatiserad.

Motverkas syftet med strandskyddsbestämmelserna? Lantmäteriet har bedömt att vägen söder om styckningslotten ger en barriäreffekt med följden att mark norr om vägen skulle kunna användas för bostadsändamål utan att syftet med strandskyddsbestämmelserna motverkas. Mark- och miljödomstolen gör en annan bedömning. Vägen är inte av sådan karaktär att den ger en barriäreffekt för allmänhetens tillgång till marken norr om vägen. Syftet med strandskyddsbestämmelserna motverkas av avstyckningen eftersom allemansrättsligt tillgänglig mark, som fortfarande är av vikt för strandskyddets syften, kommer att ingå i en bostadsfastighet där risken är mycket hög för att markområdet kommer att privatiseras.

Fastighetsbildningsbeslutet ska därför undanröjas.

Verkan på övriga beslut och Lantmäteriets fortsatta handläggning Till följd av att fastighetsbildningsbeslutet undanröjs behöver samtliga andra beslut i förrättningen också undanröjas.

Enligt 4 kap 31 § FBL ska Lantmäteriet, om hinder föreligger mot förrättningen, så snart som möjligt avbryta förrättningen och meddela beslut om dess inställande. Kan hindret undanröjas genom att sökanden jämkar sin talan, ska denna få tillfälle att göra det.

En jämkning av ansökan skulle kunna vara att styckningslottens utformning ändras till att endast mark avse mark som inte är strandskyddad. Sökanden bör ges möjlighet att jämka sin ansökan. Förrättningen ska därför återförvisas till Lantmäteriet för fortsatt handläggning.

Sida 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM F 6907-25

UR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 2 april 2026.

I domstolens avgörande har rådmannen Henrik Ibold, ordförande, och tekniska rådet Nils Fält deltagit.