M 17077-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen fastställer mark- och miljödomstolens dom.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

BAKGRUND

Täktverksamhet har bedrivits i området redan innan bolaget tog över verksamheten 2003. För delar av den ansökta verksamheten gällde tidigare ett tillstånd att bl.a. bedriva täkt genom utvinning av totalt 20 miljoner ton sand fram till utgången av 2025 (länsstyrelsens beslut den 7 juli 2005, dnr 541-6619-04). Länsstyrelsen beslutade om ändring av villkor 15 den 26 oktober 2012 (dnr 551-5379-12) och den 13 juni 2014 om tillstånd till ändring av verksamheten.

Sibelco Nordic AB (Sibelco) har ansökt om dels en mindre utökning och fortsatt tillstånd inom det befintliga verksamhets- och brytningsområdet i norr, dels tillstånd att bl.a. bedriva täkt i ett nytt område längre söderut. Ansökan avser ett ökat uttag av sand totalt och årligen under en period om trettio år.

Det befintliga verksamhetsområdet

I den nu överklagade domen lämnade mark- och miljödomstolen Sibelco bl.a. tillstånd att inom befintligt verksamhetsområde (fastigheterna A, X, B, C och D i Habo kommun) fortsatt bedriva täkt under en period av tio år genom utvinning av totalt 6 500 000 ton sand, med ett årligt uttag uppgående till högst 650 000 ton sand och att genom pumpning bortleda upp till 650 m vatten per timme från allmänt vattenområde (Vättern). Tillstånden får tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft. Denna del av mark- och miljödomstolens dom har inte överklagats.

Det södra området

Mark- och miljödomstolen lämnade dock inte tillstånd till utvidgad verksamhet söder om det befintliga verksamhetsområdet, inom områdena VO4-BO1, VO4-BO2 och VO4-BO3 (gemensamt benämnda som ”det södra området”). Enligt mark- och miljödomstolen hade bolaget inte visat att den delen av verksamheten uppfyller lokaliseringskravet i 2 kap. 6 § miljöbalken, särskilt med beaktande av 3 och 4 kap. samma balk, eller det särskilda krav som ställs för brytning av naturgrus i 9 kap. 6 f § 3 p. miljöbalken.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Sibelco har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom i enlighet med vad som anges nedan. 1. Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken ska lämnas att inom fastigheterna E, F, G, H, A, X, I, B, J, D, K, L samt M i Habo kommun (”X m.fl.”) bedriva täkt under en period av trettio år genom utvinning av totalt 22 500 000 ton sand med ett årligt uttag uppgående till högst 780 000 ton sand (verksamhetskod 10.20). 2. Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken ska lämnas att inom fastigheterna X, I, J, F, L och H i Habo kommun a) utföra grävning för anläggande av nya eller förstärkning av befintliga passager, samt för anläggande av korrekt dimensionerade kulvertar i vattendrag 1–4 markerade på karta i mark- och miljödomstolens aktbilaga 119, b) efter tillståndstidens utgång återställa åtgärder vidtagna enligt ovan i vattendrag 1–3 markerade på karta i mark- och miljödomstolens aktbilaga 119, samt c) utföra erforderliga och nödvändiga åtgärder för verksamheterna a)–b) ovan. 3. Tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken ska lämnas med avseende på Natura 2000-området Vättern södra (SE0310432).

Om tillstånd enligt 1–3 medges har Sibelco yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska ändras på följande sätt.

4Tillståndstiden för verksamheten ska fastställas till trettio år. 5. Arbetstiden för sökt vattenverksamhet ska bestämmas till tio år från lagakraftvunnen dom.

6Anspråk på grund av oförutsedd skada ska få framställas senast fem år efter arbetstidens utgång.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

7Den ekonomiska säkerheten ska fastställas till 8 500 000 kronor.

8Strandskyddsdispens ska medges.

9Tillstånden till täktverksamhet och tillhörande vattenverksamhet ska få tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft.

10Villkor 2 ska ändras enligt följande. Uttag av sand får ske lägst till de +nivåer (RH2000) inom brytningsområde vilka är markerade på exploateringsplan, mark- och miljödomstolens aktbilaga 124. 11. Nytt villkor för strandskydd ska föreskrivas enligt följande. Verksamhet får inte bedrivas närmare Vätterns strand än vad som framgår av karta i mark- och miljödomstolens aktbilaga 120.

12Ytterligare villkor för vatten ska föreskrivas enligt följande. Trummor som anläggs i vattendrag ska vara dimensionerade utifrån ett hundraårsregn. Trummorna ska förläggas med ett överdjup och trumöppningen ska förses med erosionsskydd. Anläggandet av nya trummor ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Vid grumlande arbeten i vattendrag ska utplacering av granris, halmbalar eller annan jämförbar metod tillämpas till undvikande av grumling. 13. Villkor 15 ska ändras enligt följande. Efterbehandling av utbrutna delar av verksamhetsområde VO1-VO4 i exploateringsplan, mark- och miljödomstolens aktbilaga 124, ska ske successivt i enlighet med vad som beskrivits i ansökan. Sibelco Nordic AB ska vart femte år redovisa den successiva efterbehandling av utbrutna delar inom verksamhetsområde VO1-VO4 som utförts till tillsynsmyndigheten. Bolaget ska samråda med tillsynsmyndigheten i fråga om efterbehandlingens genomförande i relation till respektive delområde. Senast tre år innan tillståndets upphörande ska Sibelco Nordic AB inge en slutlig efterbehandlingsplan till tillsynsmyndigheten, upprättad efter samråd med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten ska underrättas när efterbehandlingen är slutförd.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

14Nytt villkor, utan ändring av villkor 17, för fiskgjuse ska föreskrivas enligt följande. Ingen avverkning ska ske inom 500 meters avstånd från ianspråktaget bo under perioden 1 april - 31 augusti. Verksamhetsutövaren ska, i samråd med tillsynsmyndigheten, tillse att boplats inte längre är ianspråktagen av fiskgjuse innan åtgärder vidtas inom 200 meter från fiskgjusens boplats.

15Villkor 20 ska ändras enligt följande. Verksamheten får inte medföra en betydande negativ effekt på vattendragen Svedån och Gagnån. Kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

Länsstyrelsen har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. Om tillstånd medges anser Länsstyrelsen att ytterligare villkor bör föreskrivas:

1Det av bolaget föreslagna ytterligare villkoret för vatten bör få följande lydelse. Trummor som anläggs i vattendrag ska vara dimensionerade utifrån ett hundraårsregn. Trummorna ska förläggas med ett överdjup så att de inte utgör vandringshinder. Trumöppningen ska förses med erosionsskydd. Anläggandet av nya trummor ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 2. Ett tilläggsvillkor bör tillkomma. För att undvika påverkan på öringens lek och öringens känsliga period i övergången från rom till yngel får inga arbeten i vattendragen utföras under perioden 15/9–30/11 vilket är öringens lekperiod och under perioden 1/4–15/6 då öringens rom övergår till simfärdiga yngel, denna tidsperiod skyddar även harrens lek.

Å E har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. Han har i andra hand yrkat att området i fastigheten Västra Kärrs västra del (V04-B03) under alla omständigheter ska undantas från tillståndet.

D S E har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. Om Mark- och miljööverdomstolen ger tillstånd till verksamhet inom det södra området ska domen inte få verkställas utan hinder av att den inte vunnit laga kraft och tillstånden förenas med följande villkor.

1Inom en zon om minst 300 meter från befintlig bostadsbebyggelse på fastigheten N i Habo kommun får brytning, avverkning, upplag av massor, transportband, processutrustning eller andra störande anläggningsdelar inte

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

förekomma. Skyddsåtgärder som bullervallar eller motsvarande får anläggas inom zonen endast om de inte ökar visuell påverkan, damning eller annan olägenhet för fastigheten N

2Befintlig skogsvegetation inom skyddszonen enligt punkten ovan ska bevaras orörd så att en sammanhängande och funktionell vegetationsridå mot fastigheten N upprätthålls under hela tillståndstiden. Avverkning inom skyddszonen får ske endast om det är nödvändigt av säkerhetsskäl eller för att genomföra en av tillsynsmyndigheten godkänd skyddsåtgärd och endast om vegetationsridåns funktion inte försämras.

3Där befintlig skog inom skyddszonen är gles eller saknas, eller där öppen åkermark utgör avskärmning, ska bolaget på egen bekostnad anlägga och underhålla kompletterande vegetationsridå av flerskiktad karaktär.

4Stoftnedfall ska kontrolleras vid minst en mätpunkt vid fastighetsgränsen till N samt vid en referenspunkt som är opåverkad av verksamheten. Mätning ska ske under barmarkssäsong och under perioder med pågående brytning i de delar av verksamhetsområdet som ligger närmast fastigheten N. Kontrollprogrammet ska ange mätmetod, mätfrekvens, utvärderingsmetod och åtgärdströsklar. Om mätning visar förhöjt stoftnedfall i förhållande till referenspunkten ska bolaget omedelbart vidta damningsbegränsande åtgärder, inklusive bevattning av brytytor, vindavskärmning, täckning eller temporär driftbegränsning. Kontrollprogrammet ska vara framtaget och godkänt av tillsynsmyndigheten innan utvidgad verksamhet inom södra området får påbörjas.

5Utvidgad verksamhet inom södra området får inte påbörjas förrän en kompletterande bullerutredning som omfattar fastigheten N har getts in och godkänts av tillsynsmyndigheten. Utredningen ska omfatta såväl produktionsbuller som buller från interna transporter och andra bullerkällor inom verksamhetsområdet i enlighet med Naturvårdsverkets rapport 6538.

6Antalet samtidigt öppna deltäkter inom det utvidgade verksamhetsområdet får inte överstiga två. Vid förhärskande västliga eller sydvästliga vindar med vindstyrka över sex meter per sekund ska den deltäkt som är belägen närmast fastigheten N stoppas eller bevattnas i särskild ordning enligt kontrollprogram.

I tredje hand har han yrkat att området Västra Kärrs västra del (V04-B03) ska undantas från tillståndet.

Sibelco har uppgett att bolaget åtar sig de av länsstyrelsen föreslagna justeringarna och tillägg av villkor.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

GRUNDER

Sibelco

En utökad täkt strider inte mot de särskilda krav som ställs för brytning av naturgrus i 9 kap. 6 f § miljöbalken, varken vad gäller kravet på ersättningsmaterial för gjuterisand, pannsand eller golfsand (1 p.) eller avseende skyddet för den värdefulla naturmiljön i form av geologiska sandformationer (3 p.). En utökad täkt uppfyller även lokaliseringskravet i 2 kap. 6 § miljöbalken då det är fråga om en unik fyndighet där behovet av sanden inte kan ersättas med uttag på annan plats.

Länsstyrelsen

En utökad täkt strider mot de särskilda krav som ställs för brytning av naturgrus i 9 kap. 6 f § miljöbalken vad gäller kravet på ersättningsmaterial för annat än gjuterisand och pannsand (1 p.) och avseende skyddet för den värdefulla naturmiljön i form av geologiska sandformationer (3 p.). En utökad täkt uppfyller inte heller lokaliseringskravet i 2 kap. 6 § miljöbalken. Det kan ur hushållningsperspektiv finnas anledning att lämna det södra området obrutet.

Å E

En utökad täkt strider mot det särskilda krav som ställs för brytning av naturgrus i 9 kap. 6 f § miljöbalken avseende skyddet för den värdefulla naturmiljön i form av geologiska sandformationer (3 p.). En utökad täkt uppfyller inte heller lokaliseringskravet i 2 kap. 6 § miljöbalken då det inte är utrett att behovet av sanden inte kan ersättas med uttag på annan plats. Området Västra Kärrs västra del ska under alla förhållanden undantas då det är bristfälligt utrett.

D S E

En utökad täkt strider mot det särskilda kravet vad gäller naturgrus i 9 kap. 6 f § 3 p. miljöbalken och inte enbart i frågan om vissa geologiska sandformationer ska undantas. En utökad täkt uppfyller inte heller lokaliseringskravet i 2 kap. 6 § miljöbalken. En utökad täkts påverkan på skyddade arter och på hans fastighet är inte tillräckligt utredd eller beskriven i miljökonsekvensbeskrivningen. Om Sibelco får tillstånd till en utökad täkt måste det förenas med fler villkor för att hantera bullerpåverkan och stoftnedfall

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

på hans fastighet. Området Västra Kärrs västra del ska under alla förhållanden undantas då det är bristfälligt utrett.

UTVECKLING AV TALAN

God hushållning och lokalisering

Sibelco

När det är fråga om uttag av ett material där tillgången är begränsad ska lokaliseringskravet tillmätas en begränsad betydelse. Baskarpsanden är unik och fyndigheter av samma slag förekommer inte på någon annan plats än i västra Vätterstrandens direkta närhet. Att sandförekomsten är unik och direkt bunden till den ifrågavarande platsen var även något som Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) tog fasta på när förekomsten pekades ut som ett riksintresse 2004. I samband med riksintresset utökades 2011 redogjorde SGU inte endast för Baskarpsandens säregenhet utan betonade även vikten av att möjliggöra täktverksamhet inom det utökade riksintresset, däribland inom det södra området. SGU har vid upprepade tillfällen betonat sandens unika egenskaper, avsaknad av motsvarande fyndigheter och behov av att bryta sanden. Ändamålet att säkra tillgången till sand av samma slag kan inte tillgodoses med mindre intrång och olägenhet på annan plats.

Sökt verksamhetsområde uppgår till 221,8 hektar, varav det södra området utgörs av cirka 117 hektar. Riksintresset för naturvård omfattar totalt cirka 12 000 hektar. Det södra området upptar således till knappt en procent av hela riksintresset för naturvård. Inom detta område har bolaget undantagit de särpräglade geologiska formationerna från verksamhetsområdet och anpassat verksamheten så att inga i riksintresset för naturvård särskilt omnämnda geologiska värden eller andra naturvärden påverkas. Sandfyndigheten är av riksintresse och i enlighet med SGU:s uttalanden föreligger ett särskilt behov av att kunna bryta den ifrågavarande sanden. Skulle Mark- och miljööverdomstolen anse att verksamheten är oförenlig med riksintresset för naturvård ska företräde ges åt riksintresset för värdefulla ämnen eller material, eftersom det är nödvändigt att säkra tillgången till sanden för svensk basindustri. Bakgrunden till den

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

stora efterfrågan på sanden från Baskarp ('Baskarpsand”) består dels i att sandförekomsten har en unik sammansättning av kvarts och fältspat, där mängden kvarts uppgår till cirka 90 procent, dels i den unika kornformen. Den höga kvartshalten gör Baskarpsanden särskilt beständig och hållfast vilket resulterat i att den blivit en kritisk och integrerad del i järn- och metallindustrin samt i värmeverk. Därutöver har Baskarpsandens unika kornform medfört att den även är central för andra samhällsviktiga funktioner såsom vattenrening.

Kvarts-fältspatsand förekommer på andra platser i landet men då med en betydligt lägre kvartshalt. På sin höjd uppgår mängden kvarts till 65–80 procent. Även om skillnaderna i sammansättning kan tyckas små är effekterna för industrin stora eftersom i synnerhet gjuterierna och värmeverken inte kan förlita sig på en sand med så låg kvartshalt. Sand med en kvartshalt uppgående till 90 procent finns endast i områdena direkt sydväst om Vättern och detta beror på närheten till den underliggande berggrunden i den s.k. Visingsögruppen. Längre bort från Vätterns sydvästra strand sjunker kvartshalten snabbt till betydligt lägre nivåer. Mot denna bakgrund har Baskarpsanden har SGU klassat sanden som industrimineral och täkten registrerats som ett industrimineralbrott. Av samma anledning har SGU pekat ut förekomsten som riksintresse för värdefulla ämnen eller material enligt 3 kap. 7 § miljöbalken.

I dagsläget bedriver bolaget verksamhet inom det norra området där sandtillgångarna håller på att uttömmas. För att behovet av sand ska kunna tillgodoses över tid krävs således att även det södra området tas i anspråk.

I relation till båda områdena yrkar bolaget tillstånd för att under en tillståndstid om trettio år ta ut totalt 22,5 miljoner ton sand med ett årligt uttag om upp till 780 000 ton. Bakgrunden till de yrkade mängderna sand och det geografiska området grundar sig i det behov av Baskarpsand som såväl bolaget som SGU identifierat. Utifrån den kunskapsutveckling som pågår, den tekniska framdriften och det nationella beredskapsbehov som under senare år blivit allt större bedöms det nödvändigt att kunna bryta upp emot 780 000 ton per år under en betryggande tid framöver.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

Det finns två kända platser i Sverige där likartad sand förekommer; Råda och Brogården. Sandfyndigheten i Brogården, som också är belägen vid Vättern, är den enda platsen med motsvarande silikathalt som i Baskarp. Vad beträffar sandfyndigheten i Råda, som är belägen utanför Lidköping, uppgår kvartshalten enbart till cirka 45 procent, vilket tydligt illustrerar att fyndigheter av samma slag enbart finns i den västra Vätterstrandens direkta närhet. Såväl Råda som Brogården är i dag föremål för täktverksamhet. Verksamheterna Råda och Brogården beräknas vara uttömda senast 2028 respektive 2030, varefter Baskarp kommer att utgöra den enda täkten i Sverige som kan tillgodose svensk industris behov av kvartssand.

Under de senaste tio åren har efterfrågan på kvartssand ökat stadigt. Utifrån leveransstatistik och efterfrågan kan det konstateras att användningsområdena för kvartssanden från Baskarp överlappar med ett flertal såväl aktuella som globala samhällsbehov. I takt med att naturgrustäkterna avvecklas innebär detta dessutom en ökad efterfrågan på material från de täkter som alltjämt är verksamma.

De undersökningar som hittills utförts i det norra området är förenade med osäkerheter vad beträffar sandens kvalitet. Det har dock kunnat konstateras att sanden i det norra området generellt är grövre än sanden i det södra området. Detta innebär att ett tillstånd som begränsas till det norra området kommer att generera en överproduktion av grova fraktioner och en underproduktion av fina fraktioner, de senare något som framför allt gjuterierna och värmeverken behöver. Bolaget uppskattar att den kvarvarande utbrytbara sanden i det norra området kan vara uttömd inom 4,5–6,5 år vid brytning i tillståndsgiven takt.

Tillgången till sanden ur beredskapshänseende bör säkerställas redan nu för att industrin och samhället ska kunna möta framtiden och därmed ett eventuellt osäkrare världsläge. Översiktsplanen kan inte tillmätas sådan betydelse att den hindrar utvinning av ett riksintresse för värdefulla ämnen och material.

Genom att bl.a. exkludera alla beaktansvärda raviner och bolagets åtaganden i övrigt säkerställs att de geologiska formationerna bevaras. Det innebär att branter, kullar, raviner och terrasser undantagits från brytning enligt karta. Utöver de geografiska

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

skyddsavstånden har bolaget åtagit sig flera kompletterande skyddsåtgärder avseende vattenmiljön. Det innebär att ett skyddsavstånd om 100 meter hålls på vardera sida för fem vattendrag i området. Vidare sker provtagning av suspenderat material för att övervaka eventuell påverkan, rening av dagvatten innan utsläpp samt minimering av arbeten i vattendragen. I de fall arbeten i vattendrag är nödvändiga ska skyddsåtgärder vidtas för att motverka grumling. I förhållande till skyddsvärda arter som inte är vattenlevande har bolaget begränsat det sökta området för att bevara dessa arter samt bibehålla lämpliga livsmiljöer. För särskilt känsliga fågelarter (fiskgjuse) som häckar inom verksamhetsområdet upprätthåller bolaget omfattande skyddsavstånd under häckningsperioden samt åtar sig att i samråd med sakkunniga undersöka, uppföra och utvärdera alternativa bosättningar i takt med att områden återställs.

Tillgången till sanden måste säkerställas redan nu för att industrin och samhället ska kunna möta framtiden och därmed ett eventuellt osäkrare världsläge. För att det över huvud taget ska vara möjligt att möta de behov som kan antas råda vid ett förhöjt beredskapsläge måste tillstånd att bryta sanden finnas redan när en sådan situation inträffar.

Länsstyrelsen

Uttag av naturresursen sand ska som utgångspunkt till övervägande del gå till oersättliga ändamål (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 13 juni 2025 i mål nr M11425-24). Om det är möjligt att bryta ut naturgrus till ett oersättligt ändamål på en annan plats än den yta som sammanfaller med riksintresset för naturvård så ska uttaget i första hand ske på annan plats. För golfsand är det inte visat att det saknas möjligheter till brytning på andra platser. Bolaget har i ansökan inte redogjort för behovet av golfsand eller möjligheter att tillfredsställa behovet av golfsand från andra täkter. Även om golfsand är att se som ett oersättligt ändamål kan det finnas alternativa lokaliseringar för att bryta golfsand. När det gäller gjuterisand och pannsand är de att betrakta som oersättliga ändamål. Bolaget har redovisat att uttaget av gjuterisand och pannsand under perioden 2020–2023/2024 har varierat mellan 175 000 ton och 219 000 ton. Bolagets totala uttag av natursand har under samma period varierat mellan 470 000 ton och 522 000 ton. Det visar att det finns efterfrågan och avsättningsmöjligheter för natursand även om det går till andra ändamål än de som betraktas

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

som oersättliga. Tillståndet bör dimensioneras efter konstaterat behov av gjuterigrus och pannsand.

Det nationella behovet av natursand till gjuterier uppgår i dag till 200 000 ton per år. Eftersom en allt högre andel av natursanden kan återanvändas kommer det inte behövas lika mycket ny natursand. Samtidigt har det utvecklats syntetisk sand som kan användas som nytt inblandningsmaterial, vilket kan påverka efterfrågan på ny natursand framöver. Teknikutveckling pågår även för att ersätta kvartssanden vid värmeverk. Råda sand har en ersättningsprodukt som börjat säljas.

Området inrymmer flera riksintressen. Det finns ett riksintresse för specialsand och ett för naturvård. Det är samma process som skapat en unik värdefull sand som är värd att bryta och ett landskap med unik karaktär och ytform som ska skyddas. I utpekandet av riksintresset för naturvård står det att områdets värde bland annat består av att västra Vätterstranden har en tydlig klintkaraktär i mäktiga sandlager. Schaktning, täktverksamhet och andra ingrepp som skadar ytformerna är utpekade som direkta hot mot områdets bevarande.

De värden i form av raviner som formats av vattendrag och branter ner mot Vättern bör ges företräde framför riksintresset för mineralsand. Ansökan innefattar en utvidgning till områden som tidigare aldrig brutits. Riksintresset för naturvård bör inte få påtagligt skadas av en ny sandtäktsverksamhet, men det kan gå att förena de båda riksintressena med tillräckliga villkor och försiktighetsåtgärder. Därför är det viktigt att uttagsmängderna och tillståndstiden begränsas så att så stora delar som möjligt av de områden som utgör värdekärnor för riksintresset för naturvård kan sparas. Det är också nödvändigt att begränsa verksamheten i förhållande till de naturvärden som pekas ut genom att ange tillräckliga skyddszoner.

Såsom bolaget har påpekat är riksintresset för naturvård stort och riksintresset för mineralsand utgör endast ett litet område av hela området för naturvård. Både Gagnåns och Svedåns raviner har dock höga naturvärden som inte återfinns överallt inom riksintresset för naturvård, särskilt kopplade till fisk och musslor. Svedån är helt avgörande för att nå bevarandemålet vad gäller reproduktionen av Vätternöringen. I

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

Svedån finns även en av få kvarvarande, reproducerande populationer av flodpärlmussla i Vätterns avrinningsområde. Svedån är även ett av tillflödena till Vättern med harr. Harrens situation är kritisk i Vättern och harren i Svedån har drabbats hårt. Orsaken är ännu okänd, men det är viktigt att förutsättningarna för återetablering i ån inte försämras. Gagnån har lägre potential än Svedån utifrån reproduktion av Vätternöring. Däremot är den avgörande för harr då det fortfarande förekommer harr i Gagnån enligt senaste lekfiskräkningen 2026. Harren är akut hotad. Varje tillflöde där det finns harr kvar är viktig för att undvika ett utdöende av Vätternharren. Det finns endast ett fåtal individer av flodpärlmussla kvar i Gagnån och reproduktion förekommer inte. Det finns en hög risk att musslorna dör ut i Gagnån om inte förutsättningarna förbättras. Påverkan på vattendraget och riskerna att försämra vattendragets förutsättningar måste minimeras. Sammantaget har de båda åarna mycket höga bevarandevärden men är samtidigt i dåligt skick med hög känslighet för ytterligare påverkanstryck.

Den föreslagna exploateringsplanen är ett försök till samexistens men det går inte att säga om de föreslagna skyddsavstånden är tillräckliga för att bevara väsentliga värden som raviner och vätterbranter samt minimera riskerna för vattendragen långsiktigt.

Det kan också vara bättre ur ett framtida beredskapsscenario att området söder om det nu brutna området lämnas obrutet, då materialet kan behövas i längre fram i tiden. Materialet är unikt och att säkerställa att det finns tillgängligt för längre tid framåt än trettio år är att hushålla med en värdefull naturtillgång.

Å E

Industrisand med begränsad tillgång vad gäller kornstorlek och kvartshalt ska reserveras för oersättliga ändamål. Om behovet kan täckas med sand med lägre kvartshalter, inklusive återvunnen sand, bör leveransen ske från täkter med lägre halter. Frågan om alternativa täktlägen, inte för den mest kvartsrika baskarpsanden, utan för industrisand generellt är inte utredd.

Strax söder om den norra täkten kommer man att passera fastigheten O. Den hamnar i en utsatt position med tre transportband på en sida och sandtäkt på den andra. Dessa olägenheter bör på de sätt det går minimeras.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

Området V04-B03 är södra områdets högst belägna med 130–160 meter över havet och avgränsat i två väderstreck av Gagnån och i ett tredje av en våtmark (med en fladdermuspopulation) samt inkräktar med cirka 140 meter på den "skyddszon" om 300 meter som kommunens översiktsplan proklamerar för Fagerhults tätort. Inget av vad som framhålles i överklagandet synes ha bäring på området, vilket för övrigt är ytterst flyktigt berört i tidigare handlingar. Det synes ha hamnat i det av SGU utpekade riksintresset relativt oöverlagt, kanske mest på grund av gällande fastighetsindelning. På grund av det höga läget är landskapet i Västra Kärrs västra del jämförelsevis opåverkat av erosion och andra naturkrafter. Baltiska Issjöns högsta strandlinje löper synlig i områdets östra nedersta del och strax ovanför Gagnåns ravinvägg. Det postglaciala landskapet har den variation som är värdefull för friluftsliv, rekreation och naturupplevelse. Utströmmande vatten har i samverkan med kvarliggande inlandsis nere i Vätterbäckenet skapat geologiska former av stort intresse. Dessa hade varit värda en betydligt större uppmärksamhet i gjorda inventeringar. Området finns inte med i den uppräkning av tänkbara silikatrika deltäkter som återges i överklagandet. Geokemiska analysvärden saknas. Sammanfattningsvis kan det konstateras att området i flera avseenden är mycket bristfälligt utrett. Osäkerheten ska belasta bolaget.

D S E

Det är en brist att hans fastighet, N, inte ingick i den bullerutredning som genomförts. Fastigheten ligger enligt exploateringsplanen cirka 150 meter från planerad brytgräns och borde ha ingått. Eftersom underlaget för bullerbedömning saknas för den fastighet som ligger närmast den planerade utvidgningen söderut kan miljökonsekvensbeskrivningen i denna del inte anses uppfylla kraven i 6 kap. miljöbalken. En kompletterande utredning som omfattar hans fastighet behöver därför göras innan utvidgad verksamhet får påbörjas i området. Utredningen ska omfatta såväl produktionsbuller som buller från transporter inom verksamhetsområdet.

Inom det planerade utökade verksamhetsområdet förekommer enligt bolagets egen artskyddsutredning bl.a. fiskgjuse, nattskärra, kungsfiskare, spillkråka, trädlärka, backsvala, talltita, entita, rödvingetrast, grönsångare, svartvit flugsnappare, sandödla,

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

kopparödla, knärot, vaddporing och smalfotad taggsvamp. Härtill kommer fladdermöss, för vilka inventering helt saknas i miljökonsekvensbeskrivningen trots att han i målet presenterat dokumenterade observationer. Sedan inventeringarna utfördes har avverkning ändå skett inom ett område, där knärot dokumenterats. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas inte några kumulativa effekter med planerad framtida exploatering. Prövningen enligt 7 kap. 28 a och 28 b §§ miljöbalken ska omfatta huruvida verksamheten, ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter, kan skada de livsmiljöer eller arter som Natura 2000-skyddet avser, i enlighet med EU-domstolens dom i mål nr C-127/02 Waddenzee.

Bolaget har inte tillfört någon utredning om alternativa lokaliseringar. Nyttan av att ta det södra området i anspråk ska vägas mot intrånget i naturmiljön och olägenheterna för närboende. Eftersom materialförsörjningen kan tillgodoses inom befintligt verksamhetsområde under en tioårsperiod är det inte visat att lokaliseringen är förenlig med lokaliseringsprincipen och kravet på rimliga försiktighetsmått.

De kvantitativa premisser som bär bolagets talan för en utökad täkt (den utbrytbara volymen, uttömningstakten, behovsprognosen, oersättlighetsandelen, importkostnaden och investeringarna) är samtliga bolagets egna, oredovisade uppskattningar och kommer dessutom med bolagets egna reservationer inbyggda. Det är inte ett tillräckligt underlag för att ta ett nytt område i anspråk och en tillståndstid om trettio år.

Bolagets egen behovsanalys och bolagets egna kvantifieringar bekräftar att försörjningen av kvartssand kan tillgodoses inom det befintliga verksamhetsområdet under den tioåriga tillståndsperiod som mark- och miljödomstolen medgett. Likaså anges i bolagets egen behovsanalys att försörjningen av gjuteri- och pannsand kan tillgodoses från befintliga täkter i Råda och Brogården fram till 2028 respektive 2030. Underlaget visar däremot inte att det föreligger ett sådant omedelbart behov av att ta det södra området i anspråk att de självständiga stoppgrunderna i 9 kap. 6 f § miljöbalken kan sättas åt sidan. En tioårig tillståndstid inom befintligt verksamhetsområde, så som mark- och miljödomstolen beviljat, ger bolaget och samhället tid att trygga försörjningen även framgent utan att den oåterkalleliga skadan i det södra området behöver tillåtas redan nu.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

Den ansökta utvidgningen skulle innebära att tung industriell verksamhet bedrivs på ett avstånd om cirka 150 meter från en bostadsfastighet. Ett sådant avstånd innebär en påtaglig och varaktig påverkan på boendemiljön. Även om behovet av material skulle anses föreligga är det inte visat att just denna lokalisering, med den direkta närheten till bostadsbebyggelse, är nödvändig. Vid en rimlighetsavvägning enligt 2 kap. 9 § miljöbalken ska den konkreta och långsiktiga påverkan på närboende vägas mot nyttan av att tillåta brytning på denna plats. Den avvägningen talar mot ytterligare geografisk utvidgning i direkt anslutning till bostadsfastigheter.

Verksamheten medför vidare utsläpp av suspenderat material till Vättern som är ett Natura 2000-område. En prövning enligt artikel 6.3 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter får inte ske stegvis genom att centrala osäkerheter skjuts till ett framtida kontrollprogram. Den vetenskapliga säkerheten ska föreligga vid tidpunkten för tillståndsprövningen. Ett kontrollprogram får avse normal driftuppföljning och justeringar men får inte utgöra ett substitut för den utredning som krävs för att med vetenskaplig säkerhet utesluta skada på bevarandemålen. Möjligheten till framtida omprövning enligt 24 kap. miljöbalken ersätter inte detta krav.

Grundvattenutredningen bygger på sju grundvattenrör. Av utredningen och miljökonsekvensbeskrivningen framgår att ett rör uppvisar en tydligt nedåtgående trend och att två rör, trots läge längs samma vattendrag, uppvisar olika trender. Detta visar på lokalt varierande hydrogeologiska förhållanden och talar för att en generell tremetersprincip ovanför högsta grundvattenyta behöver kompletteras med en delområdesspecifik känslighetsanalys. Underlaget ger inte ett tillräckligt robust stöd för att bedöma påverkan på grundvattnet i det utvidgade området, särskilt inte i de delar som ligger närmast bostadsbebyggelse.

Beredskap är ett långsiktigt ändamål. Att uttömma fyndigheten på trettio år motverkar beredskapssyftet. Det är förenligt med hushållningsprincipen i 2 kap. 5 § miljöbalken att lämna området obrutet så att materialet finns tillgängligt vid framtida förhöjd beredskap.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

Fastigheten Västra Kärrs västra del (V04-B03) bör under alla förhållanden undantas från ett tillstånd.

Särskilt om naturgrus

Ersättningsmaterial

Sibelco

Bolaget utvinner kvartssand för ett flertal ändamål, innefattande gjuterisand, pannsand, bygg- och filtersand, golfsand, ridbanesand samt övrigt (t.ex. polymerer och silikater). Det huvudsakliga ändamålet med verksamheten utgörs emellertid av uttag av gjuterisamt pannsand. SGU har tidigare konstaterat att gjuterisand och pannsand utgör användningsområden där det inte är tekniskt möjligt att använda ersättningsmaterial. Under 2025 uppgick den sammanlagda andelen gjuterisand, pannsand och filtersand till 47,1 procent av det totala uttaget. Nästan hälften av den sand som bolaget levererar avser således ändamål för vilka ersättningsmaterial saknas och som dessutom går till användningsområden som är av betydelse för totalförsvaret. Även golfsand utgör ett sådant material för vilket det saknas ersättningsmaterial (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 28 januari 2026 i mål nr M 692-25). Den totala andelen sand till oersättliga ändamål om även golfsand, idrottssand och delar av byggsand inräknas uppgår till cirka 75 procent.

Det saknas således alltjämt ersättningsmaterial för de huvudsakliga användningsområdena och det kan enligt Mark- och miljööverdomstolens praxis inte uppställas något krav på att en enskild verksamhetsutövare ska verka för att utveckla sådant material. En drivkraft bakom tidsbegränsning är att teknikutveckling och ökade kunskaper leder till ändrade och skärpta miljökrav. Om det kan visas att den teknik som verksamheten använder är väletablerad och att den tekniska utvecklingen inte förväntas leda till väsentliga förändringar under tillståndstiden, talar det för en längre giltighetstid. I det aktuella fallet har det för de mest kvalificerade ändamålen inte skett någon teknikutveckling alls sedan första rapporten från SGU i frågan, se SGU:s rapport 2011:10. I SGU:s rapport 2015:35 spekuleras det om teknikutveckling för vissa

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

områden, men någon sådan utveckling har inte skett för de mest kvalificerade ändamålen. Det saknas stöd för att ersättningsmaterial kommer att finnas tillgängligt inom överskådlig framtid.

Trots att moderna gjuterier återvinner gjuterisand i hög utsträckning så är processen beroende av att ny sand hela tiden tillsätts för att bibehålla kvalitet och stabilitet i produktionen. Inte heller krossat bergmaterial kan i praktiken ersätta Baskarpsand i gjuteriapplikationer. Bolaget levererar olivin till vissa gjuteriapplikationer, men då efter omfattande processering, malning och förädling för att skapa rätt kornform. Detta kan inte jämföras med ordinärt krossat bergmaterial. Användning av syntetsand förekommer, men i små volymer och till mycket höga kostnader (cirka 5 000 kronor per ton). Bolaget känner inte till någon storskalig användning som i dag ersätter Baskarpsand. 3D-printing är en metod under utveckling och bolaget är involverade i sådana projekt, men tekniken kräver mycket rund och högkvalitativ sand. Krossat bergmaterial är inte heller här ett alternativ. Eftersom behovet av sanden är direkt kopplat till dess tekniska och kemiska egenskaper blir det sannolikt mycket svårt att hitta ett ersättningsmaterial för sanden. Alternativet till Baskarpsand för nordiska gjuterier är i praktiken främst importmaterial, inte svenska substitut.

Länsstyrelsen

Utifrån SGU:s rapport 2015:35 och bolagets utredning kan man dra slutsatsen att gjuterisand och pannsand fortfarande är att betrakta som oersättliga ändamål. Det pågår dock en teknisk utveckling för att minska behovet av natursand för ändamålen gjuteri och värmeverk som bör avspegla sig i tillståndstidens längd. Bolaget hävdar att ingen teknisk utveckling har skett sedan SGU tog fram sin rapport 2015. Det motsägs t.ex. av det statliga forskningsinstitutet RISE som anger att det de senaste tio åren skett en utveckling av användningen av natursand i gjuteriprocesser. Numera kan 70−80 procent av gjuterisanden återanvändas samtidigt som nya tekniker och material utprovas. Det gör att det nationella behovet av natursand till gjuterier i dag uppgår till 200 000 ton per år. Eftersom en allt högre andel av natursanden kan återanvändas behövs inte lika mycket ny natursand. Samtidigt har det utvecklats syntetisk sand som kan användas som nytt inblandningsmaterial, vilket kan påverka efterfrågan på ny natursand framöver.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

Foundry Trade Journal, som är en internationell branschtidning inom metallgjuteri, publicerar artiklar om alternativa gjuterimetoder i syfte att minska hälsorisker. En pågående teknikutveckling är 3D-printer för att ta fram sandformar och kärnor, vilket minskar behovet av sand. Det pågår också en teknikutveckling inom gjuteribranschen kopplad till AI-utvecklingen. Enligt den svensk-nordiska branschtidningen Gjuteriet är gjuteriindustrin inne i en tid av snabb förändring bland annat på grund av digitalisering. För kvartssand i värmeverk pågår också en teknikutveckling för att ersätta kvartssanden helt eller delvis av andra material. Råda sand som har en produkt som redan har börjat säljas och ska ersätta naturgrus i värmeverk.

Å E

Uppgifter om sandtillgångarna inom området är sporadiska och oprecisa. Geokemiska analysvärden har inte stått att uppbringa, vare sig från företaget eller SGU. Att sandtillgångarna skulle bildats genom uppåtriktade strömmar från den s.k. Visingsögruppens sandsten utanför den norra täkten torde vara en geologihistorisk omöjlighet.

Om sanden, speciellt i finare fraktioner, tar slut efter halva tillståndstiden samt att konkurrerande företag skulle lämna marknaden 2030 kan tillståndet vid denna tidpunkt kompletteras utifrån de förutsättningar som då blivit uppenbara.

SGU har aldrig på ett påtagligt sätt tagit ansvar för påståenden om sandtillgångarna i Söder och myndighetens remissyttrande är oklart.

D S E

Det är ostridigt att den norra delen av täkten har en dokumenterat hög silikathalt. Det har däremot inte visats att den södra delen av den sökta utvidgningen uppvisar motsvarande kvalitet, mäktighet och utbredning. Att området ingår i en geologisk formation innebär inte att det är visat att det värdefulla materialet förekommer med samma beskaffenhet inom hela utvidgningsområdet. Det är inte tillräckligt att visa att sand förekommer. Det måste visas att materialet har en sådan särskild beskaffenhet att det inte kan ersättas av annat material.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

Bolagets redovisning ger ett tydligt och ostridigt underlag för att gjuterisand 27,4 procent, pannsand 17,6 procent och filtersand 2,1 procent, sammanlagt 47,1 procent, utgör dokumenterat oersättliga kategorier. Bolagets uppgift om att cirka 75 procent går till användningsområden där det saknas ersättningsmaterial bygger på att även golfsand 10,6 procent, idrottssand 14,9 procent och delar av byggsand 25,2 procent räknas in. För dessa kategorier är underlaget mer blandat: för byggsand anges att ersättningsmaterial saknas endast för några underkategorier, och för idrottssand anges "otillräcklig forskning eller lokalt tillgängliga ersättningsmaterial". Bolagets underlag visar därmed inte att det dokumenterat oersättliga segmentet uppgår till mer än cirka 47 procent av uttaget.

Även om beredskapshänsyn kan beaktas vid den allmänna avvägningen enligt 2 kap. 7 § miljöbalken och vid avvägning mellan riksintressen enligt 3 kap. 9 och 10 §§, kan sådana hänsyn inte medföra att de särskilda kraven i 9 kap. 6 f § kan sättas åt sidan. Bestämmelsen är tvingande och innehåller inga undantag för totalförsvarsändamål.

Värdefulla naturmiljöer

Sibelco

Med beaktande av förekomsten av motstående riksintressen i det södra området har den ansökta verksamheten anpassats för att säkerställa att förekommande naturvärden, inbegripet geologiska värden, inte påverkas. Verksamhetens geografiska utbredning har begränsats så att inga av de i riksintresset särskilt utpekade geologiska värdena ska påverkas. Bolaget har åtagit sig ett skyddsavstånd i relation till samtliga vattendrag för att skydda såväl förekommande naturvärden som geologiskt intressanta branter och raviner. Skyddsavståndet mot Vättern har dessutom anpassats för att särskilt bevara och skydda de geologiskt intressanta strandbranterna. Genom de geografiska anpassningarna har verksamheten begränsats till områden som huvudsakligen saknar sådana geologiska formationer och andra naturvärden som pekats ut som riksintressanta. Verksamheten kommer också bedrivas på ett sätt som minimerar det samtida ingreppet i naturen och landskapet. Bolaget har åtagit sig att utvinna sand i femårscykler där enbart ett begränsat område ianspråktas i taget. Detta innebär att efterbehandlingen kommer ske etappvis genom att avbanade massor återförs och området återplanteras varefter det tillåts att återhämta sig i sin egen takt. Sökt verksamhet bygger således på

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

att naturen ianspråktas under femårscykler för att därefter efterbehandlas och återlämnas med ett så litet avtryck som möjligt.

Genom att bolaget har undantagit de särpräglade geologiska formationerna som förekommer i det södra området från verksamhetsområdet kan, med övriga skyddsåtgärder som bolaget åtagit sig, riksintressena på platsen samexistera.

Länsstyrelsen

Den aktuella naturgrusförekomsten utgör en värdefull naturmiljö i första hand som geologisk formation. Västra Vätterstranden har en tydlig klintkaraktär i mäktiga sandlager och strandterrasser har bildats under tusentals år efter Vätterns olika nivåer efter isavsmältningen. Åar och bäckar till Vättern har skurit djupa raviner i de lösa sandavlagringarna. Bolagets påstående om att det lånar naturen fem år i taget och sedan återställer den är missvisande. Träd och växtlighet kommer att återetablera sig, men den sand som bryts ut kommer att vara borta för alltid och de geologiskt unika sandformationer som bildats under 10 000-tals år kommer att förstöras.

Å E

De är inte klarlagt att syftena med de överlappande riksintressena kan uppnås ostörda, att bolagets åtgärder är tillräckliga eller tillåtna gentemot riksintresset för naturvård eller att friluftsintresset kan tas tillvara som tidigare.

Det föreligger höga och speciella geologiska värden kopplade till Vätterns strandzon, från Hjo och sex mil söderut, dvs. förbi planerade täktområden i Baskarp och Fagerhult. Det finns geologiska formationer från kvarliggande is och konsekvenserna för avsmältningsförloppet och sedimentformationerna syns inte minst i anslutning till Gagnån.

Vad gäller området i fastigheten Västra Kärrs västra del utgör det kuperade området en distinkt markör i en terräng som såväl i söder som norr är relativt flack. Området har naturvärden på egna meriter och besitter inte de s.k. kärnvärden som bolaget håller fram. Skyddsåtgärderna i norr utefter Gagnån och ravinen i öster är inte tillräckliga. Den iögonfallande terrassen i norr planeras att klyvas i längdriktningen med högst

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

egendomliga konsekvenser för landskapsbilden. Eftersom berg säkerligen ligger underlagrat kommer återbeskogning att bli vanskligt.

D S E

Det avgörande är att obruten mark som tas i anspråk för täkt aldrig kan återföras till sitt unika geologiska tillstånd. De geologiska formationerna i det södra området är av sådan unik karaktär att de aldrig kommer att kunna återställas, även om bolaget åtar sig att skydda branter och kullar.

Bolagets efterbehandlingsplan är generellt formulerad och saknar konkreta åtgärder anpassade till de särskilda förutsättningar som råder. Risken är att efterbehandling med ambition att återskapa skogsmark inte kommer att lyckas i den utsträckning bolaget anger. Konsekvensen blir bestående landskapsförändring även sedan tillståndstiden gått ut.

Tidsbegränsning

Sibelco

Vid en tillståndstid om tio år saknas möjlighet att planera verksamheten långsiktigt, trygga nödvändiga investeringar samt erhålla tillräcklig tid mellan återkommande tillståndsprocesser. En sådan begränsning strider mot principen om att tillståndstiden ska vara så lång som möjligt så att gjorda investeringar inte riskeras ur en ekonomisk synvinkel. Dessutom har teknikutvecklingen avseende ersättningsmaterial för de mest kvalificerade ändamål som bolaget levererar kvartssand till i praktiken uteblivit under de senaste femton åren och det saknas stöd för att ersättningsmaterial kommer att finnas tillgängligt inom överskådlig framtid. Baskarpstäkten tillgodoser ett allmänt intresse där behovet knappast kommer att förändras över tiden. Det föreligger därför inte skäl för en tidsbegränsning om tio år.

Länsstyrelsen

En tillståndsgivning till uttag av naturgrus i uppåt tre decennier motverkar incitament för att påskynda forskning om ersättningsmaterial. En tillståndstid på trettio år bör därför inte medges. I Mark- och miljööverdomstolens dom den 26 augusti 2010 i mål

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

nr M 5973-09 har domstolen gett tillstånd i tio år med hänvisning till pågående teknikutveckling. Det är lämpligt även i detta fall, då det pågår teknisk utveckling av både cirkulär hantering och användning av ersättningsmaterial för gjuterigrus och pannsand.

Å E

Emot längre tillståndstider talar det faktum att företaget inte objektivt kan visa vilka sandtillgångar man faktiskt besitter vad gäller kornstorlek (fraktioner) och kvartshalt inom olika delar av täktområdena, vilka fraktioner och kvartshalter som avyttras till olika samhälleligt prioriterade ändamål och vilka faktiska behov som föreligger inom dessa. Ur ett nationellt resurshushållningsperspektiv måste det vara viktigt att industrisand med begränsad tillgång vad gäller kornstorlek och kvartshalt såvitt möjligt reserveras till de ändamål där de ännu är oersättliga.

D S E

En tillståndstid om trettio år ställer särskilt höga krav på robusta och fullständiga underlag. Osäkerheter som möjligen kan accepteras vid kortare tillstånd kan inte godtas över tre decennier. Täktverksamheten innebär att geologiska strukturer avlägsnas permanent. Sedimentpåverkan i strandzon och strandnära vattenmiljö kan vara svår eller omöjlig att återställa. Klimatrelaterade förändringar, såsom ökad intensitet i nederbördshändelser, kan påverka avrinning och transport av suspenderat material under tillståndsperioden. Vetenskaplig säkerhet har inte visats för hela denna tidsperiod.

Bolaget har vidare i sin egen behovsanalys angett att försörjningen av gjuterisand och pannsand kan tillgodoses från befintliga täkter i Råda och Brogården fram till 2028 respektive 2030. Det innebär att en tioårig tillståndstid inom befintligt verksamhetsområde, så som mark- och miljödomstolen beviljat, ger bolaget och samhället tid att trygga försörjningen även framgent.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

Strandskydd

Sibelco

Om det meddelas tillstånd för det södra området behövs dispens från såväl det utökade som det allmänna strandskyddet. Det finns förutsättningar för strandskyddsdispens. Omfattande åtgärder, inklusive skyddsavstånd, kommer att vidtas för att dels bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv, dels tillförsäkra enskildas nyttjande av området för friluftsintressen. De motstridiga intressen som vägs mot varandra kan balanseras på ett skäligt sätt. Verksamheten kan härigenom samverka och samexistera med de intressen som strandskyddet representerar och strandskyddsdispens kan därför beviljas.

D S E

Området är inte ianspråktaget eller avskilt från strandlinjen genom väg eller bebyggelse. Det utgör inte heller en anläggning som behöver ligga vid vatten. Utvidgningen avser i praktiken ny etablering inom obruten mark snarare än en utvidgning av pågående verksamhet. Det riksintresse för värdefulla ämnen som åberopas kan tillgodoses utan att strandskyddat område ianspråktas, eftersom brytning kan fortsätta inom befintligt verksamhetsområde.

Villkor

D S E

Om tillstånd ska meddelas för någon del av utvidgningen, är det av avgörande betydelse att tillståndet förenas med konkreta, mätbara och bindande villkor om skyddsavstånd och bevarad vegetationsridå.

I det aktuella fallet ligger bostäder så nära som 50–100 meter från delar av det planerade utökade verksamhetsområdet. För fastigheten N är avståndet cirka 150 meter, varav del utgörs av öppen åkermark utan visuell avskärmning. Det är långt under vad som enligt praxis och vägledning anses som acceptabla skyddsavstånd. Habo kommun har i sin översiktsplan 2040 angett 300 meter som tätortsnära skyddszon. Detta utgör ett kommunalt planeringsmässigt referensvärde som ska tillmätas

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

betydelse vid bedömningen. Det bör således sättas en skyddszon om 300 meter för fastigheten.

Bolaget har i mark- och miljödomstolen angett att det inte har något att invända mot att en skogsremsa behålls runt brytningsområdena för att skapa en naturlig avskärmning gentemot befintlig bebyggelse, men det finns inte något villkor om detta. Utan ett villkor som anger en bestämd bredd, en sammanhängande karaktär och ett krav på bevarande över hela tillståndstiden saknas verkningsfullt skydd. Bolagets egna åtagande om "skogsremsa" bör därför konkretiseras i ett villkor. Där befintlig skog är gles eller saknas samt på den sträcka som utgörs av öppen åkermark, ska bolaget på egen bekostnad anlägga och underhålla flerskiktad vegetationsridå. Med flerskiktad avses kombinationer av lägre och högre växtlighet som ger reell visuell barriär över hela året.

Täktverksamhet medför damning från öppna brytytor, upplag och transporter. Vid kraftigare vindförhållanden kan finare fraktioner transporteras med vinden över betydande avstånd. Ofta hålls minst två, ibland tre, deltäkter öppna samtidigt, vilket ökar den sammanlagda exponerade ytan för vindpåverkan. Trots detta saknas villkor om begränsningsvärden för stoftnedfall, mätning av luftburet stoft eller begränsning av antalet samtidigt öppna deltäkter. Försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken kräver att försiktighetsmått vidtas redan när risk föreligger. Den dokumenterade risken för sandflykt på 250 meter och däröver innebär att fastigheten N befinner sig inom riskzonen. Villkor 5 om damning är formulerat som ett tillsynsdelegerat "vid behov"villkor utan mätbara värden eller tröskelvärden. Kontroll av stoftnedfall bör ske vid fastighetsgränsen till fastigheten N och vid en referenspunkt opåver-kad av verksamheten. För att begränsa de samlade emissionerna ska antalet samtidigt öppna deltäkter begränsas, förslagsvis maximalt två samtidigt aktiva deltäkter inom det utvidgade verksamhetsområdet, med särskild restriktion vid förhärskande västliga och sydvästliga vindar. Vid en eventuell utvidgning är konkreta och mätbara villkor i enlighet med hans förslag nödvändiga.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

Ekonomisk säkerhet, arbetstid och oförutsedda skador

Sibelco

Om tillstånd ges för även det södra området bör det ställas en högre säkerhet om 8 500 000 kronor i stället för 6 000 000 kronor. Bolaget kommer bedriva successiv framdrift och successiv efterbehandling. Detta innebär att det samtida brytområdet aldrig kommer vara större än 250 000 m Vid beräkningen har hänsyn även tagits till att transportbandet, vägar m.m. kommer att finnas kvar och nyttjas även efter att ett område efterbehandlats samt det begränsade överlapp som uppstår när åtgärder initieras i ett nytt brytningsområde innan efterbehandlingen i föregående område är helt färdigställd.

Om tillstånd ges för även det södra området bör arbetstiden fastställas till tio år i stället för fem år. En arbetstid om fem år är i så fall otillräcklig, eftersom arbeten inom området inte kommer att vidtas omedelbart.

Tiden för oförutsedd skada bör vid en utvidgning av täkten justeras till fem år i stället för tio år. Någon skadlig inverkan på motstående intressen till följd av sökt vattenverksamhet kan inte förutses då det inte är fråga om omfattande åtgärder.

Verkställighetsförordnande

Sibelco

Ett ianspråktagande av det nya tillståndet är av särskild vikt för att bolaget fortsättningsvis ska kunna leverera sand till de kunder som är beroende av dess unika kvalitet och sammansättning. Det är därför av största vikt att tillstånden till täkt- och vattenverksamhet kan tas i anspråk utan hinder av att målet inte har vunnit laga kraft.

D S E

För det utvidgade området saknas skäl för ett verkställighetsförordnande. Den planerade verksamheten innebär irreversibla ingrepp i unika geologiska formationer som aldrig kan återställas. Skulle bolaget få tillstånd som efter prövning i högre instans

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

upphävs eller väsentligen begränsas är skadan oåterkallelig. Något akut behov av verkställighet finns inte.

UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

SGU har inkommit med yttrande i Mark- och miljööverdomstolen.

Mark- och miljööverdomstolen har hållit huvudförhandling.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Särskilda krav för brytning av naturgrus

Ersättningsmaterial

Enligt 9 kap. 6 f § 1 miljöbalken får en tillståndspliktig täkt av naturgrus inte tillåtas om det med hänsyn till den avsedda användningen är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda annat material.

Sibelco utvinner kvartssand för ett flertal ändamål, innefattande gjuterisand, pannsand, bygg- och filtersand, golfsand, ridbanesand samt övrigt (t.ex. polymerer och silikater). Det huvudsakliga ändamålet med verksamheten utgörs dock av uttag av gjuterisand och pannsand. Dessa fraktioner uppgår till 45 procent av årsproduktionen.

Länsstyrelsen har anfört att bortsett från gjuterisand och pannsand kan ersättningsmaterial användas. Detta gäller enligt länsstyrelsen även för golfsand.

Mark- och miljööverdomstolen kan konstatera att det i dagsläget saknas ersättningsmaterial för gjuterisand och pannsand. I denna del går således bolagets produkt till ändamål där det, oavsett bedömningen av golfsand, inte är tekniskt möjligt att använda andra material. Med hänsyn till den unikt höga kvartshalt som sanden har och som är en förutsättning för ändamålen bedömer Mark- och miljööverdomstolen att Sibelco har visat att en tillräckligt stor andel av uttaget är avsett för användningsområden där ersättningsmaterial nu saknas (jfr t.ex. Mark- och miljööverdomstolens domar i mål

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

nr M 5055-16 och M 9287-16). Det finns därmed i dagsläget inte något hinder mot den ansökta verksamheten enligt 9 kap. 6 f § 1 miljöbalken.

Värdefulla miljöer

Av 9 kap. 6 f § 3 miljöbalken följer att tillstånd till en naturgrustäkt inte ska ges i områden som utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. Vad som utgör en värdefull naturmiljö måste bedömas i det enskilda fallet.

Det södra området är oexploaterat och har höga naturvärden genom de unika geologiska sandformationerna och de arter som är knutna till de sandiga miljöerna. Genom området rinner bl.a. Gagnån med flera arter som är känsliga för påverkan. Ån hyser ett fåtal individer av flodpärlmusslan och är ett viktigt tillflöde för harren som är akut hotad. I området finns även andra värdefulla arter som öring och flodnejonöga.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det kan vara möjligt att, med tillräckliga skyddsåtgärder, säkerställa att en täktverksamhet inom området inte skadar de arter som är knutna till de sandiga miljöerna.

Mark- och miljööverdomstolen anser däremot att det är oklart om den ansökta verksamheten är förenlig med de värden som finns på platsen i form av de geologiska sandformationerna, ravinerna och vattendragen. Sibelco menar att bolaget genom utformningen av det ansökta verksamhetsområdet säkrar de geologiska formationer som omnämns särskilt i riksintresset för naturvård och andra värden från påverkan. Bolaget anför att genom skyddsavstånd i relation till samtliga vattendrag och Vättern skyddas såväl förekommande naturvärden som geologiskt intressanta branter och raviner, att sanden kommer att utvinnas i femårscykler där ett område ianspråktas i taget och att efterbehandlingen kommer ske etappvis genom att avbanade massor återförs. Det innebär enligt Mark- och miljööverdomstolen dock inte att de geologiska sandformationerna kommer skyddas från påverkan eller att de berörda områdena kommer kunna ses som återställda. Vid en utbrytning av fem delområden samtidigt som vissa delar av området lämnas orört kommer ett helt annat landskap att skapas och helt andra formationer ersätta de unika naturliga geologiska sandformationerna.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

Mark- och miljööverdomstolen delar därför mark- och miljödomstolens bedömning att bolaget inte visat att den ansökta verksamheten såvitt avser den obrutna marken i det södra området kan ses som tillåtlig enligt 9 kap. 6 f § 3 miljöbalken.

Lokalisering och god hushållning

För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk mark- eller vattenområden ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön (2 kap. 6 § miljöbalken). Markområden ska också användas för de ändamål de är mest lämpade för med hänsyn till läge och föreliggande behov, varvid företräde ska ges till sådan användning som medför en ur allmän synpunkt god hushållning (3 kap. 1 § miljöbalken).

Platsen omfattas av flera riksintressen. Enligt 3 kap. 10 § miljöbalken ska en avvägning mellan förekommande oförenliga riksintressen göras. Om ett område som anges i 3 kap. 5–8 §§ samma balk är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, ska företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt.

Som konstaterats ovan är det södra området oexploaterat och berör flera höga naturvärden. Sibelco har anfört att sand av samma slag dock inte kan tillgodoses med mindre intrång och olägenhet på någon annan plats och att det finns ett behov av sanden i den mängd och under den tid som yrkats.

Det kan inledningsvis konstateras att bolaget inte har något alternativt yrkande som skulle innebära en geografisk och mängdmässig begränsning av den ansökta verksamheten i det södra området. Mark- och miljööverdomstolen har således endast att ta ställning till om verksamhetsområdena VO4-BO1, VO4-BO2 och VO4-BO3 och en yrkad utvinning om totalt 22 500 000 ton sand under en period om trettio år kan tillåtas.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

Lokalisering

Mark- och miljööverdomstolen finner inte anledning att ifrågasätta bolagets uppgift om att det finns sand i det södra området som kan utnyttjas till samma ändamål som sanden i det tillståndsgivna norra området. Däremot saknas utredning om möjlighet till utvinning av sådan sand i andra områden än de som ansökan avser. Bolaget har i denna del uppgett att fyndigheter av samma slag inte förekommer på någon annan plats än i västra Vätterstrandens direkta närhet.

Lokaliseringskravet ska, så som bolaget påpekat, tillmätas en begränsad betydelse för täkter som avser uttag av ett material där tillgången är mycket begränsad (se prop. 2008/09:144 s. 13). Att sanden skulle vara nationellt unik utesluter dock inte att det finns alternativa lokala lokaliseringar där de motstående intressena är svagare. Att bolaget inte undersökt andra områden än det egna är inte försvarbart och måste anses vara en brist i utredningen. Det är också oklart om det finns delar inom det ansökta området där de motstående intressena är mindre starka. Mark- och miljööverdomstolen delar således mark- och miljödomstolens bedömning att bolaget inte har visat att den ansökta utvidgade verksamheten i det södra området uppfyller lokaliseringskravet.

God hushållning

Vilket ändamål som området är mest lämpat att användas för måste avgöras med hänsyn till dels de befintliga naturvärdena på platsen, dels hur stort det objektiva behovet av sanden som bolaget vill utvinna är och kommer att vara framöver. Naturvärdena har behandlats ovan under rubriken Värdefulla naturmiljöer.

Det huvudsakliga ändamålet med verksamheten är att utvinna gjuterisand och pannsand, för vilka det i dagsläget saknas ersättningsmaterial. Att även andra fraktioner ofrånkomligen uppstår i utvinningen och sedan används för andra ändamål medför att den totala mängden som ska tillståndsprövas visserligen måste överstiga den mängd som går till oersättliga ändamål. Mängden sand bör således prövas med hänsyn till den samlade mängd natursand som behöver utvinnas för att få fraktionerna för vilka det

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

saknas ersättningsmaterial. Det framtida behovet av de fraktionerna är dock beroende av bl.a. hur ersättningsmaterial och möjligheten att återvinna sand utvecklas.

Bolaget har anfört att efterfrågan på sand med hög kvartshalt har ökat stadigt de senaste tio åren. Bolaget ser också ökade behov av naturgrus framöver på grund av nationella beredskapsbehov. Till stöd för att det framtida behovet av natursand är så högt att det motiverar den yrkade mängden och tillståndstiden har bolaget åberopat en egen behovsprognos som redovisats för i ett diagram. Det är dock oklart vilka uppgifter och antaganden som prognosen bygger på. Bolaget har vidare gjort gällande att det inte har skett någon teknisk utveckling på området sedan SGU tog fram sin rapport 2015. Enligt länsstyrelsen har det dock skett en utveckling kring användningen av natursand i gjuteriprocesser under de senaste tio åren. Enligt länsstyrelsen kan 70– 80 procent av gjuterisanden numera återanvändas, samtidigt som nya tekniker och material utprovas. Det har bl.a. utvecklats syntetisk sand som kan användas som nytt inblandningsmaterial. För kvartssand i värmeverk pågår också en teknikutveckling i fråga om ersättningsmaterial. Länsstyrelsen drar slutsatsen att teknikutvecklingen sannolikt minskar behovet av gjuteri- och pannsand framöver.

Mark- och miljööverdomstolen delar länsstyrelsens uppfattning om att det pågår en teknikutveckling i fråga om både återvinning av och ersättningsmaterial för gjuterisand och pannsand. Övriga tillämpningsområden som Baskarpsanden används för går att ersätta med material med andra egenskaper. Under den medgivna tillståndstiden om tio år kan, som mark- och miljödomstolen noterat, kunskapsläget om ersättningsmaterial och återvinning mycket väl ha förbättrats. Redan av denna anledning är det inte möjligt att anta att det föreligger ett behov av sand med så stora mängder och under så lång tid som bolaget har yrkat.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer sammanfattningsvis att Sibelco inte har visat att ansökan om utvinning av sand, i den del som överstiger den brytmängd och den tillståndstid som mark- och miljödomstolen har medgett, uppfyller kravet på god hushållning.

SVEA HOVRÄTT DOM M 17077-25

Sammanfattning

Sibelco har inte visat att en utvidgad verksamhet i det södra området uppfyller lokaliseringskravet i 2 kap. 6 § miljöbalken eller det särskilda krav som ställs för brytning av naturgrus i 9 kap. 6 f § 3 miljöbalken. Sibelco har inte heller visat att bolagets ansökan om utvinning av totalt 22 500 000 ton sand, med ett årligt uttag uppgående till högst 780 000 ton sand, under en period av trettio år uppfyller kravet på god hushållning enligt 3 kap. 1 § miljöbalken.

Tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken för täkt- och vattenverksamhet utöver vad mark- och miljödomstolen har gett tillstånd för kan därför inte ges. Bolaget har endast yrkat ändring av den överklagade domen i övriga delar om tillstånd för en utökad täktoch vattenverksamhet enligt 9 och 11 kap. miljöbalken medges. Det saknas därmed anledning att pröva bolagets övriga yrkanden och mark- och miljödomstolens dom ska fastställas.

Med anledning av hur bolaget fört sin talan i frågan om verkställighetsförordnande bör det dock påpekas att tillstånden enligt 9 och 11 kap. miljöbalken för den verksamhet som mark- och miljödomstolen har medgett enligt domen får tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft. Domen i denna del är inte överklagad.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 1 december 2026

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, tekniska rådet Yvonne Eklund samt hovrättsråden Caroline Hedvall Klostermark, referent, och Helen Blomberg.

Bilaga A

VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Målnummer Meddelad i Växjö M 5654-24 2025-10-27

SÖKANDE

Sibelco Nordic AB, 556032-0094 Baskarp Svedudden 1 566 92 Habo Ombud: M T och S A

SAKEN

Ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet samt vattenverksamhet m.m. enligt 9 och 11 kap. Miljöbalken inom fastigheterna X m.fl. i Habo kommun.

Avrinningsområde: 67 SWREF99 TM N: 6430898 E: 451206 AnläggningsID 76647

DOMSLUT

Miljökonsekvensbeskrivning

Mark- och miljödomstolen godkänner den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen.

Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken

Mark- och miljödomstolen lämnar Sibelco Nordic AB tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken inom fastigheterna A, X, B, J och D, samtliga inom Habo kommun,

Sida 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

a) att bedriva täkt under en period av tio år genom utvinning av totalt 6 500 000 ton sand med ett årligt uttag uppgående till högst 650 000 ton sand (verksamhetskod 10.20),

b) att lagra icke-farligt avfall (verksamhetskod 90.40) som en del i att samla in det (mellanlagring) uppgående till maximalt 10 000 ton per enskilt tillfälle,

c) att genom mekanisk bearbetning återvinna icke-farligt avfall (verksamhetskod 90.110) uppgående till maximalt 10 000 ton per år, samt

d) att utföra erforderliga och nödvändiga åtgärder för verksamheterna a)-c) ovan.

Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken

e) Mark- och miljödomstolen lämnar Sibelco Nordic AB tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att inom allmänt vattenområde genom pumpning bortleda upp till 650 m vatten per timme, från allmänt vattenområde (Vättern) för användning inom ramen för verksamheten.

Tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken

Mark- och miljödomstolen lämnar Sibelco Nordic AB tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken inom fastigheterna A, X, B, J och D i Habo kommun,

f) att med avseende på Natura-2000 området Vättern södra (SE0310432) bedriva fortsatt täktverksamhet i enlighet med denna dom.

Sida 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Tidsbegränsning

Tillstånden till miljöfarlig verksamhet och till vattenverksamhet begränsas till tio år.

Villkor

Allmänt villkor

1Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Sibelco Nordic AB har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet.

Särskilda villkor

Brytdjup samt information om brytnings- och verksamhetsområdet 2. Uttag av sand får ske lägst till de +nivåer (RH2000) inom brytningsområde vilka är markerade på exploateringsplan gällande det norra verksamhetsområdet, domsbilaga 1. 3. Gränser för aktivt brytnings- och verksamhetsområde ska märkas ut i terrängen med väl synliga och under brytningstiden varaktiga markeringar. Tillträde vid infartsvägar till brytningsområden ska hindras genom hård avspärrning såsom bom eller liknande. Vid avsnitt med uppenbara olycksfallsrisker ska allmänheten på tydligt sätt uppmärksammas på riskerna att beträda området genom flaggspel, skyltar eller dylikt.

Buller

4Buller från verksamheten får inte överskrida högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostadshus än följande:

Sida 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Vardag kl. 06.00-18.00 50 dB(A) Lör-, sön- och helgdag kl. 06.00-22.00 45 dB(A) Kväll kl. 18.00-22.00 45 dB(A) Natt kl. 22.00-06.00 40 dB(A)

Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer utomhus vid bostäder över 55 dBA får inte utföras nattetid (kl. 22.00-06.00).

Mätningar ska genomföras vid förändringar i verksamheten som kan öka bullerbidraget eller på uppmaning av tillsynsmyndigheten. Mätningar ska utföras som närfältsmätningar och beräkningar vid berörda bostäder.

Damning

5Damning från verksamhetsområdet och de enskilda vägar som leder till och från verksamhetsområdet ska motverkas genom vattenbegjutning Om problem med damning från verksamheten ändå uppstår ska, efter samråd med tillsynsmyndigheten, ytterligare åtgärder vidtas för att begränsa damningen.

Återvinningsverksamheten

6Återvinningsverksamheten omfattar återvinning av filtersand, avfallskod 17 05 04.

7Mottagningskontroll och dokumentation av inkommande massor ska ske. Kontroller ska särskilt avse avfallets ursprung, mängd och avfallsproducentens identitet. Vid misstanke om förorening ska massorna ha genomgått provtagning innan massorna får tas emot. Dokumentation

Sida 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

avseende mottaget avfall ska sparas under tio år och hållas tillgänglig för tillsynsmyndigheten.

Avfall som inte uppfyller mottagningskriterierna ska avvisas från anläggningen.

Vatten

8Vatten som bortleds från hårdgjorda ytor ska passera säkerhetsdamm med oljeavskiljande funktion innan det släpps ut till recipienten.

9Vatten som bortleds från klasseringsanläggning ska passera sedimentationsdamm innan det släpps ut till recipienten.

10Kontroll av uttagen vattenmängd ska ske med summerande flödesmätare/signalomvandlare. Detaljer av utformning av kontrollen samt journalföring hanteras inom ramen för kontrollprogrammet.

11Kontroll av återförsel av vatten till Vättern från sedimentationsdamm samt säkerhetsdamm ska ske med summerande flödesmätare/signalomvandlare. Detaljer av utformning av kontrollen samt journalföring hanteras inom ramen för kontrollprogrammet.

12Utsläpp av suspenderat material till Vättern får inte överstiga gränsvärdet 150 ton per månad. Mätning av den mängd suspenderat material som släpps ut ska ske en gång per vecka och dessa mätningar ska i sin tur ligga till grund för beräkning av total mängd per månad.

Kemiska produkter

13Hantering av petroleumprodukter inklusive tankning av fordon och parkering av arbetsmaskiner får endast ske på tät yta för att förhindra att spill och läckage når omgivningen. Utrustning för sanering av spill ska

Sida 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

finnas i maskiner och vid tankplatser inom verksamhetsområdet. När tillfälliga tankplatser anordnas, ska förutom saneringsutrustning i anslutning till maskiner och tankplatser, tankning och parkering ske över absorptionsmatta.

14Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras väl uppmärkta och på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras nederbördsskyddat och vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Flytande kemiska produkter, inklusive bränsle, och flytande farligt avfall ska förvaras inom invallat område som är beständigt mot det som förvaras där. Invallningar ska vara nederbördsskyddade och dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst tio procent av övrig lagrad volym. Alternativt kan godkända s.k. ADR-tankar användas.

Efterbehandling

15Efterbehandling av utbrutna delar av verksamhetsområde VO1-VO3 i exploateringsplan, bilaga 1 och 2 inom VO1-VO3, ska ske successivt i enlighet med vad som beskrivits i ansökan. Sibelco Nordic AB ska efter fem år redovisa den successiva efterbehandling av utbrutna delar inom verksamhetsområde VO1-VO3 som utförts till tillsynsmyndigheten. Bolaget ska samråda med tillsynsmyndigheten i fråga om efterbehandlingens genomförande i relation till respektive delområde.

Senast tre år innan tillståndets upphörande ska Sibelco Nordic AB inge en slutlig efterbehandlingsplan till tillsynsmyndigheten, upprättad efter samråd med tillsynsmyndigheten.

Tillsynsmyndigheten ska underrättas när efterbehandlingen är slutförd.

Sida 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Kontrollprogram

16Ett utkast till kontrollprogram för verksamheten ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att tillståndet tas i anspråk. Revidering av kontrollprogrammet ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

Nedtagning av träd

17Ingen avverkning av träd får ske under fåglarnas häckningstid.

Provfiske

18Provfiske i Vättern ska ske efter sex år räknat från 2022 om tillsynsmyndigheten så begär. Kontrollprogram för provfiskets utförande och omfattning ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Utförda undersökningar ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast i mars efterföljande år.

Natura 2000

19Verksamheterna får inte medföra en betydande igensedimentering av Vätterns bottnar. Kontrollprogrammet ska tas fram efter samråd med tillsynsmyndigheten.

20Verksamheten får inte medföra en betydande negativ effekt på vattendraget Svedån. Kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

Sida 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Delegerade frågor

Mark- och miljödomstolen delegerar med stöd av 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken till tillsynsmyndigheten att besluta om de ytterligare villkor som kan behövas i fråga om Dl. Kontroll och godkännande av införda massor enligt villkor 7 D2. Efterbehandlingen av täkten enligt villkor 15 D3. Kontrollen av verksamheten enligt villkor 16, 18 och 19

Ekonomisk säkerhet

Mark- och miljödomstolen beslutar med stöd av 9 kap. 6 e § och 16 kap. 3 § miljöbalken att tillståndet till miljöfarlig verksamhet inte får tas i anspråk förrän bolaget ställt säkerhet om 6 000 000 kronor för kostnader för avstädning och efterbehandling av verksamhetsområdet. Säkerheten prövas av mark- och miljödomstolen efter ansökan av bolaget. Säkerheten ska gälla minst två år efter tillståndstidens utgång. Säkerheten ska förvaras hos Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Arbetstid

Den tid inom vilka arbetena för vattentillstånd ska vara utförda bestäms till fem år från lagakraftvunnen dom.

Igångsättningstid

Den tid inom vilken verksamheten för den miljöfarliga verksamheten ska ha satts igång bestäms till fem år.

Sida 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Oförutsedd skada

Anspråk enligt 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken på grund av oförutsedd skada ska för att få tas upp till prövning framställas till mark- och miljödomstolen senast tio år efter arbetstidens utgång.

Verkställighetsförordnande

Mark- och miljödomstolen beslutar med stöd av 22 kap. 28 § miljöbalken att tillstånden till täktverksamhet och tillhörande vattenverksamhet får tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft.

Ianspråktagande

När dessa tillstånd tas i anspråk upphör gällande tillstånd i Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Jönköpings län enligt beslut den 7 juli 2005 med dnr. 541-6619-04 med senare ändringar och tillägg att gälla. Bolaget ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillstånden tas i anspråk.

Prövningsavgift

Mark- och miljödomstolen ändrar inte den i beslut den 22 oktober 2024 fastställda avgiften för målets prövning om 140 000 kronor.

Rättegångskostnader

Sibelco Nordic AB förpliktas att betala ersättning för rättegångskostnader till Länsstyrelsen i Jönköpings län med 34 400 kronor avseende arvode. På beloppet ska betalas ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

Sida 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

BAKGRUND OCH TIDIGARE BESLUT

För nuvarande verksamhet gäller länsstyrelsens beslut av den 7 juli 2005 (dnr 541-6619-04) om tillstånd till täkt av totalt 20 miljoner ton sand samt tillstånd enligt 7 kap. 28a § miljöbalken fram till utgången av 2025. En ändring av villkor 15 beslutades av Länsstyrelsen i Östergötlands län den 26 oktober 2012 (dnr 551-5379-12). Länsstyrelsen i Östergötlands län beslutade därutöver den 13 juni 2014 om tillstånd till ändring av verksamheten.

ANSÖKAN

Yrkanden enligt 9 kap. miljöbalken (1998:808)

Sibelco Nordic AB har yrkat att mark- och miljödomstolen lämnar bolaget till-stånd enligt 9 kap. miljöbalken inom fastigheterna E, F, G, H, A, X, I, B, J, D, K, L samt M, samtliga inom Habo kommun (”X m.fl.”),

a) att bedriva täkt under en period av trettio (30) år genom utvinning av totalt tjugotvåmiljonerfemhundratusen (22 500 000) ton sand med ett årligt uttag uppgående till totalt sjuhundraåttio tusen (780 000) ton sand (verksamhetskod 10.20)

b) att lagra icke-farligt avfall (verksamhetskod 90.40) som en del i att samla in det (mellanlagring) uppgående till maximalt 10 000 ton per enskilt tillfälle,

c) att genom mekanisk bearbetning återvinna icke-farligt avfall (verksamhetskod 90.110) uppgående till maximalt 10 000 ton per år, samt

d) att utföra erforderliga och nödvändiga åtgärder för verksamheterna a)-c) ovan.

Sida 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Yrkanden enligt 11 kap. miljöbalken

Sibelco Nordic AB har yrkat att mark- och miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken inom allmänt vattenområde respektive fastigheterna X, I, J, F, L och H i Habo kommun,

e) att genom pumpning bortleda upp till 650 m vatten per timme från allmänt vattenområde (Vättern) för användning inom ramen för verksamheten, f) att utföra grävning för anläggande av nya eller förstärkning av befintliga passager, samt för anläggande av korrekt dimensionerade kulvertar i vattendrag 1– 4 markerade på karta i bilaga 12 till teknisk beskrivning, g) att efter tillståndstiden utgång återställa åtgärder vidtagna enligt yrkande f) i vattendrag 1-3 markerade på karta i bilaga 12 till teknisk beskrivning, samt h) att utföra erforderliga och nödvändiga åtgärder för verksamheterna e)-g) ovan.

Yrkande enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken

Sibelco Nordic AB har yrkat att mark- och miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken inom fastigheterna X m.fl. i Habo kommun,

Sida 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24 i) att med avseende på Natura-2000 området Vättern södra (SE0310432) bedriva fortsatt och utökad täktverksamhet i enlighet med vad som anges i tillståndsansökan jämte bilagor.

Övriga yrkanden

Sibelco Nordic AB har vidare yrkat att mark- och miljödomstolen j) fastställer tillståndstiden för verksamheten till trettio år, k) fastställer att arbetstiden för sökt vattenverksamhet ska bestämmas till tio år och räknas från lagakraftvunnen dom, l) fastställer tid för igångsättande av den miljöfarliga verksamheten till fem år från det att tillståndsdomen vunnit laga kraft, m) fastställer tiden för framställande av anspråk i anledning av oförutsedd skada med anledning av sökt vattenverksamhet till fem år räknat från arbetstidens utgång, n) fastställer villkor i enlighet med bolagets förslag, o) godkänner i målet ingiven miljökonsekvensbeskrivning och slutför miljöbedömningen, p) godkänner ställd säkerhet för efterbehandling, q) med stöd av 3 kap. 4–5 §§ förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, fastställer prövningsavgiften till 140 000 kronor.

Sida 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

r) meddelar verkställighetsförordnande i enlighet med 22 kap. 28 § miljöbalken, samt

s) med stöd av 7 kap. 18 e § punkterna 4, 5 eller 6, eller 7 kap. 18 f § miljöbalken medger dispens från allmänt strandskydd och utvidgat strandskydd.

Förslag till villkor

Allmänt villkor

1Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Sibelco Nordic AB har angett i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i målet.

Särskilda villkor

2Uttag av sand får ske lägst till de +nivåer (RH2000) inom brytningsområde vilka är markerade på exploateringsplan, aktbilaga 124.

3Gränser för aktivt brytnings- och verksamhetsområde ska märkas ut i terrängen med väl synliga och under brytningstiden varaktiga markeringar. Tillträde vid infartsvägar till brytningsområden ska hindras genom hård avspärrning såsom bom eller liknande. Vid avsnitt med uppenbara olycksfallsrisker ska allmänheten på tydligt sätt uppmärksammas på riskerna att beträda området genom flaggspel, skyltar eller dylikt.

4Verksamhet får inte bedrivas närmare Vätterns strand än vad som framgår av karta i aktbilaga 120.

Sida 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

5Buller från verksamheten får inte överskrida högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostadshus än följande: Vardag kl. 06.00-18.00 50 dB(A) Lör-, sön- och helgdag kl. 06.00-22.00 45 dB(A) Kväll kl. 18.00-22.00 45 dB(A) Natt kl. 22.00-06.00 40 dB(A) Arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer utomhus vid bostäder över 55 dBA får inte utföras nattetid (kl. 22.00-06.00). Mätningar ska genomföras vid förändringar i verksamheten som kan öka bullerbidraget eller på uppmaning av tillsynsmyndigheten. Mätningar ska utföras som närfältsmätningar och beräkningar vid berörda bostäder. 6. Damning från verksamhetsområdet och de enskilda vägar som leder till och från verksamhetsområdet ska motverkas genom vattenbegjutning. Om problem med damning från verksamheten ändå uppstår ska, efter samråd med tillsynsmyndigheten, ytterligare åtgärder vidtas för att begränsa damningen. 7. Återvinningsverksamheten omfattar återvinning av följande avfallsslag: Avfallskod 17 05 04 Filtersand

Sida 15 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

8Mottagningskontroll och dokumentation av inkommande massor ska ske. Kontroller ska särskilt avse avfallets ursprung, mängd och avfallsproducentens identitet. Vid misstanke om förorening ska massorna ha genomgått provtagning innan massorna får tas emot. Dokumentation avseende mottaget avfall ska sparas under tio år och hållas tillgänglig för tillsynsmyndigheten. Avfall som inte uppfyller mottagningskriterierna ska avvisas från anläggningen.

9Vatten som bortleds från hårdgjorda ytor ska passera säkerhetsdamm med oljeavskiljande funktion innan det släpps ut till recipienten.

10Vatten som bortleds från klasseringsanläggning ska passera sedimentationsdamm innan det släpps ut till recipienten.

11Kontroll av uttagen vattenmängd ska ske med summerande flödesmätare/signalomvandlare. Detaljer av utformning av kontrollen samt journalföring hanteras inom ramen för kontrollprogrammet.

12Kontroll av återförsel av vatten till Vättern från sedimentationsdamm samt säkerhetsdamm ska ske med summerande flödesmätare/signalomvandlare. Detaljer av utformning av kontrollen samt journalföring hanteras inom ramen för kontrollprogrammet.

13Utsläpp av suspenderat material till Vättern får inte överstiga gränsvärdet 150 ton per månad. Mätning av den mängd suspenderat material som släpps ut ska ske en gång per vecka och dessa mätningar ska i sin tur ligga till grund för beräkning av total mängd per månad.

14Trummor som anläggs i vattendrag ska vara dimensionerade utifrån ett hundraårsregn. Trummorna ska förläggas med ett överdjup och trumöppningen ska förses med erosionsskydd. Anläggandet av nya trummor ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

Sida 16 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

15Vid grumlande arbeten i vattendrag ska utplacering av granris, halmbalar eller annan jämförbar metod tillämpas till undvikande av grumling.

16Hantering av petroleumprodukter inklusive tankning av fordon och parkering av arbetsmaskiner får endast ske på tät yta för att förhindra att spill och läckage når omgivningen. Utrustning för sanering av spill ska finnas i maskiner och vid tankplatser inom verksamhetsområdet. När tillfälliga tankplatser anordnas, ska förutom saneringsutrustning i anslutning till maskiner och tankplatser, tankning och parkering ske över absorptionsmatta.

17Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras väl uppmärkta och på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras nederbördsskyddat och vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Flytande kemiska produkter, inklusive bränsle, och flytande farligt avfall ska förvaras inom invallat område som är beständigt mot det som förvaras där. Invallningar ska vara nederbördsskyddade och dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 procent av övrig lagrad volym. Alternativt kan godkända s.k. ADR-tankar användas.

18Efterbehandling av utbrutna delar av verksamhetsområde VO1-VO4 i exploateringsplan, bilaga 7.2–7.7 till teknisk beskrivning ska ske successivt i enlighet med vad som beskrivits i ansökan. Verksamhetsutövaren ska vart femte år redovisa den successiva efterbehandling av utbrutna delar inom verksamhetsområde VO1-VO4 som utförts till tillsynsmyndigheten. Bolaget ska samråda med tillsynsmyndigheten i fråga om efterbehandlingens genomförande i relation till respektive delområde.

Senast tre år innan tillståndets upphörande ska verksamhetsutövaren inge en slutlig efterbehandlingsplan till tillsynsmyndigheten, upprättad efter samråd med tillsynsmyndigheten.

Sida 17 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Tillsynsmyndigheten ska underrättas när efterbehandlingen är slutförd.

19Ett utkast till kontrollprogram för verksamheten ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att tillståndet tas i anspråk. Revidering av kontrollprogrammet ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten.

20Ingen avverkning ska ske inom 500 meters avstånd från ianspråktaget fiskjusebo under perioden 1 april - 31 augusti. Sibelco Nordic AB ska, i samråd med tillsynsmyndigheten, tillse att boplats inte längre är ianspråktagen av fiskgjuse innan åtgärder vidtas inom 200 meter från fiskgjusens boplats.

21Provfiske i Vättern ska ske minst vart sjätte år räknat från 2022 om tillsynsmyndigheten så begär. Kontrollprogram för provfiskets utförande och omfattning ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Utförda undersökningar ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast i mars efterföljande år.

22Verksamheterna får inte medföra en betydande igensedimentering av Vätterns bottnar. Kontrollprogram ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

23Verksamheten får inte medföra en betydande negativ effekt på vattendragen Svedån och Gagnån. Kontrollprogram ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

Rådighet

Sibelco Nordic AB har ansökt om tillstånd för den planerade utökade miljöfarliga verksamheten på fastigheterna X m.fl. Av dessa berörs fastigheterna X, F, I, L, J och H av sökt vattenverksamhet.

Sida 18 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Till fastigheten X, där bolaget för närvarande bedriver täktverksamhet, avses även fortsättningsvis vatten från allmänt vattenområde (Vättern) pumpas upp för användning inom verksamheten. Bolaget har i detta hänseende sökt och beviljats rådighetsmedgivande från Kammarkollegiet.

På fastigheterna F och H avses arbeten i vattendrag utföras, bl.a. till återställande av vandringsvägar för fisk samt till anläggande och förtärkning av transportvägar. Bolaget har arrendeavtal med ägarna till fastigheten H. Därmed innehar bolaget erforderlig rådighet.

Bolaget har härutöver ingått arrendeavtal med fastighetsägarna till fastigheten F. Arrendeavtalet har ingåtts för en tid om 50 år varefter bolaget åtagit sig att återställa förhållandena vid vattendragen i samråd med tillsynsmyndigheten. Härmed är delar av den sökta vattenverksamheten av tidsbegränsad karaktär snarare än beständig sådan.

Bolaget har ingått ett fastighetsregleringsavtal med fastighetsägarna till fastigheten L. För det fall fastighetsregleringen inte fullbordas har parterna inom ramen för fastighetsregleringsavtalet föreskrivit att ett arrendeavtal ska ingås avseende området där vattenverksamhet ska bedrivas. Avtalet ska ingås för en tid om 50 år och bolaget åtar sig att återställa vidtagna åtgärder efter avtalstidens slut. För det fall fastighetsregleringen inte fullbordas har Sibelco Nordic AB således likväl rådighet till vattenområdet på L i händelse av att detta omfattas av vattenverksamhet.

Fastigheterna I och J ägs av Sibelco Nordic AB.

Mot bakgrund av ovan innehar Sibelco Nordic AB nödvändig rådighet enligt 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet över vattnet där planerade åtgärderna avses att vidtas.

Sida 19 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Lokalisering och omgivningsbeskrivning

Verksamhetsområdet, närområdet och planförhållanden

Sökt verksamhet är belägen på Vätterns västra strand på fastigheterna X m.fl. i Habo kommun. Befintligt verksamhetsområde uppgår till omkring 123 hektar vilket genom nu sökt tillstånd avses utökas till omkring 239 hektar, varav 147 hektar brytningsområde där brytning avses ske etappvis.

Närområdet präglas främst av skogsmark. Närmsta bostadshus ligger ca 50 meter från verksamhetsområdet och samhällena Fagerhult respektive Baskarp ligger som närmast omkring 160 meter från detsamma.

Sökt verksamhetsområde omfattas av översiktsplan för Habo kommun men inte av detaljplan. Sökt verksamhet bedöms inte stå i strid med gällande översiktsplan.

Behovet av material från täkter

Materialet i täkten utgörs av kvarts-fältspatsand vilken är den mest använda sandtypen i svenska järn-och metallgjuterier, och vilket också är det huvudsakliga användningsområdet för sanden. Fyndigheter för kvartsfältspatssander i Sverige återfinns främst sydväst om Vättern. Övriga fyndigheter vilka i dagsläget utvinns finns i Brogården, drygt tio km sydsydväst om Baskarp, samt i Råda strax väster om Lidköpings tätort. Sanden i Baskarp är dock unik genom att dess kvartshalt ligger runt 90 procent. I stora delar av Sverige ligger natursandens kvartshalt mellan 65-80 procent och för Brogården och Råda ligger kvartshalten på 80 procent respektive 45 procent. Orsaken till de kemiska variationerna kan härledas till ursprungbergarten. Baskarpsandens ursprung är Visingsögruppens understa sandsten, vilken är en välsorterad kvartsrik sandsten.

Sida 20 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Baskarpsandens mineralogiska sammansättning, med dess unika blandning av cirka 90 procent kvarts och resterande till största delen fältspat, skapar bra förutsättningar vid gjutning med komplicerade sandformskonstruktioner. Skälet till detta är att kvarts har hög smältpunkt, och att fältspat har en låg expansion. Eftersom det är viktigt att sanden i sandkärnorna expanderar så lite som möjligt utan att smälta vid kontakt med det heta, smälta järnet, ger denna mineralogiska sammansättning stora fördelar jämfört med en ren kvartssand. Detta gör att risken för sprickbildning minimeras vid gjutning och att det därför blir mindre rensningsarbete och spill. Sandkornens naturliga rundhet gör att gjutformen håller ihop med mindre mängd bindemedel.

Ett annat stort användningsområde för sanden är vattenrening. Sanden används tack vare sin renhet, kornform och skarpa fraktionsgränser som filtersand till kommunala vattenverk, samt även till vattenreningsanläggningar vid djupborrande brunnar, eller som sandfilter till spaanläggningar och swimmingpooler. Härutöver återfinns de stora användningsområdena i byggindustrin, företrädesvis till puts och spackel, där kornformen har stor effekt på t.ex. flytbarhet. En mindre del används i cementtillverkning. Ingen sand går till ballast för betongframställning. Vidare används sanden i värmeverk med fluidbäddförbränning för biomassa och avfall där sanden bär materialet.

Mot bakgrund av sandens unika egenskaper har fyndigheten i Baskarp av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) utpekats som ett sådant område som är av riksintresse avseende värdefulla ämnen och material enligt 3 kap. 7 § andra stycket miljöbalken (1998:808). SGU bedömer att fyndigheten är mycket viktig ur försörjningssynpunkt och framhåller därvid att sanden är unik och viktig för svensk industri samt att den med sina speciella egenskaper används i t.ex. nordiska gjuterier, till puts och spackel och i fastbränslepannor. Dessutom konstaterar SGU att sanden används som filtersand, avjämningssand, som stötdämpande underlag och i olika sorters specialbetong. Som sådan används sanden därmed till applikationer där det inte finns ersättningsmaterial (SGU Rapport

Sida 21 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

2011:10 Ersättningsmaterial för naturgrus – kunskapssammanställning och rekommendationer för användning av naturgrus). Vid utpekande och avgränsning av ett riksintresse beaktar SGU bl.a. hur väldokumenterad fyndigheten är, dess speciella materialegenskaper och om fyndigheten utgör en unik naturtillgång. Avgränsningen görs utifrån ett långsiktigt perspektiv (50-100 år).

Andvändningsområde

Mängder (ton) per applikation levererat under perioden 2020 — nov 2024.

Volym per år Övrigt År Gjuterisand Värmev Bygg/Fil- Sport Totalt 2024 128917 65982 120819ters 99517 9645 424880 2023 137873 81333 137559 86489 7879 451133 2022 126731 91783 146152 147878 9380 521924 2021 116271 91207 146120 129123 13211 495932 2020 90883 84225 161581 114113 19285 470087 Totalt 600675 414530 712231 577120 59400 2363956

Möjligheten till ersättningsmaterial

Kunskapsläget avseende ersättningsmaterial för naturgrus är inhämtat från SGU:s rapport 2015:35 Ersättningsmaterial för naturgrus - kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus samt från SBUF rapport 13035 Uthållig produktion av finkorniga produkter från bergmaterial, den senare vilken också refereras till i SGU:s rapport.

Gjuteri (gjuterisand) samt pannsand (fluid-bed-sand) till värmeverk är enligt SGU:s rapport 2015:35 användningsområden för vilka ersättningsmaterial till natursand saknas.

Filtermaterial till vattenreningsanläggningar bör enligt SGU:s rapport 2015:35 ha en sfärisk kornform för att möjliggöra ett gott vattenflöde. Enligt vad som framhålls i rapporten, är den viktigaste egenskapen hos ett filtermaterial en

Sida 22 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

lämplig kornstorlekssammansättning, då det är viktigt att materialets hydrauliska konduktivitet är tillräckligt hög. Som framhålls av SGU påverkas den hydrauliska konduktiviteten för ett filtermaterial också av kornformen. Utöver detta, eftersträvas också en hög specifik yta hos ett filtermaterial då partiklar lättare kan avlägsnas från vattnet i ett sådant medium. Samtliga dessa egenskaper uppfylls mer än väl av materialet från Baskarp sandtäkt.

SGU framhåller att en nackdel med att använda ett krossat bergmaterial för vattenfiltrering är försämrade hydrauliska egenskaper. Som framgår av rapporten krävs det en noggrann siktning och proportionering för att framställa en lämplig krossprodukt till renvattenfilter. SGU framhåller att de tekniska krav som finns för filtersand baseras på naturmaterial och att det finns få uppgifter om hydraulisk konduktivitet avseende krossat bergmaterial.

Den mängd som avyttras för användning till sportändamål utgörs till större delen av såbäddsand, dressand, dräneringssand och bunkersand till golfbanor samt av sand till ridbaneunderlag (paddocksand).

Av SBUF:s rapport enligt ovan framgår att kraven på materialet, även på svenska golfbanor, bestäms av amerikanska golfsportförbundet (USGA). Som vidare framgår av SGU:s rapport enligt ovan, måste ett ersättningsmaterial för proportionerad natursand till att bygga golfbanor fungera så att vatten kan hållas kvar kapillärt i växtbädden. Samtidigt måste vattnet också kunna dräneras bort vid behov. Vidare framgår av rapporten att det vid krossning av ett bergmaterial vanligen genereras mycket finmaterial (<0,125 mm), och att detta finmaterial måste frånskiljas via vind- eller våtsiktning. Hur stor andel finmaterial som produceras beror på vilken bergart och vilken krossningsteknik man använder sig av. För att uppnå en lämplig kornstorleksgradering för såbäddsanden, vilken domineras av sandkorn inom spannet 0,25/1,0 mm, krävs en proportionering via s.k. våtklassering (flödessedimentering). Proportionering av en så pass snäv fraktion som 0,25/1,0 mm ger en låg utväxling. Som framhålls av SGU är detta dyrt även om det är tekniskt möjligt. Tvättad och i förekommande

Sida 23 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

fall våtklasserad golfsand levereras i dagsläget t.ex. från Lysegården, Baskarpsand och Brogårdsand. De försök som utförts inom ramen för SBUF projektet enligt ovan, klarade inte de krav som ställs på produkten.

Vidare används en del av sanden inom segmentet "Sport" till ridbaneunderlag (paddocksand). Även om krossat bergmaterial bedömts möjligt som ridbaneunderlag, se SGU rapport 2015:35, redogörs där också för att materialens beständighet över tid behöver undersökas, då ett bergmaterial som nöts ned kraftigt kommer att generera högre, kritiska finmaterialandelar än naturgrus. Därtill redogörs även för att vidare forskning och utveckling krävs för att få acceptans för ett införande av nya materialslag när man anlägger framtida ridbanor. Bolagets erfarenhet är att ridbanor inte accepterar bergkross till topplager i ridbanor/paddocks. Av kap. 8 i Ridsportsförbundets rekommenderade underlag för utebanor framgår vidare att topplager kan bestå av många olika material, men att det gemensamma är att man i mycket stor utsträckning använder sand/grus som bas.

Den del som ryms under ”Övrigt” enligt tabell ovan utgörs av en mindre del till specialtillämpningar som t.ex. polymerer och silikater.

Andra täkter i södra Sverige som bryter sand för ändamålen gjuterisand och pannsand.

Det finns alternativa platser för brytning av kvartssand, exempelvis sker brytning i dagsläget i Brogården, drygt tio km sydsydväst om Baskarp samt i Råda, strax väster om Lidköpings tätort. Vid dessa platser, samt i stora delar av Sverige ligger natursandens kvartshalt mellan 65-80 procent (ca 80 procent i Brogården och Baskarp samt ca 45 procent i Råda). När det gäller silikathalten (SiO2) uppgår den dock i Brogården och Baskarp till ca 90 procent, vilket är unikt, medan den i Råda uppgår till ca 75-80 procent. Det senare innebär att kvaliteten på sanden i Baskarp endast står att återfinna i området kring Baskarp och Brogården.

Sida 24 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Områdesskydd och riksintressen

Riksintressen, Natura-2000 områden och vattenskyddsområde

Berört verksamhetsområde är i sin helhet utpekat som riksintresse för värdefulla ämnen och material med avseende på förekommande sandfyndigheter vilket korrelerar med såväl pågående som sökt verksamhet. Därutöver ligger verksamhetsområdet inom område utpekat som riksintresse för yrkesfiske, naturvård för Västra Vätterstranden och Hökensås, samt för det rörliga friluftslivet kring Vättern med öar och strandområden. Vättern är i sin helhet utpekad som vattenskyddsområde, vilket även berör de vattendrag inom tilltänkt verksamhetsområdet som mynnar i Vättern, samt som Natura 2000-område. Sökt verksamhet bedöms inte vara oförenlig med nämnda riksintressen, och inte heller ha en menlig påverkan på arter eller livsmiljöer inom Natura 2000 eller vattenskyddsområdet.

Strandskydd

Sökt verksamhetsområde ligger dels inom Vätterns utvidgade strandskydd om 300 meter, dels inom det generella strandskyddet om 100 meter för Svedån och Gagnån. Med anledning av att Bolagets verksamhet styrs av förekomsten av sanden och därmed inte kan förläggas någon annanstans, samt med hänsyn till att det ur svensk industris perspektiv är angeläget att ianspråkta sanden längs med Vätternstranden ansöks om dispens från såväl det allmänna som det utökade strandskyddet.

Övriga områdesskydd

Utöver ovanstående omfattas ifrågavarande verksamhetsområde för närvarande inte av några ytterligare områdesskydd. Länsstyrelsen har för avsikt att inrätta ett naturreservat omkring Svedån och Bolaget har härvid anpassat sökt verksamhetsområde så att detta inte kolliderar med tilltänkt reservatområde.

Sida 25 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Geologi, hydrologi och hydrogeologi

Geologi och hydrogeologi

Planerat verksamhetsområde underlagras huvudsakligen av natursand varför områdets geologi är lämpad för planerad verksamhet. Grundvattenmagasin förekommer väster om Baskarp samhälle respektive längs med Vätterns kust genom delar av det planerade verksamhetsområdet. Sistnämnda grundvattenförekomsten omfattas av miljökvalitetsnormer och har klassificerats med god kemisk status respektive god kvantitativ status. Verksamheten förväntas inte påverka grundvattenförekomstens kvalitet eller kvantitet och den bedöms därmed inte heller motverka möjligheterna till att uppnå miljökvalitetsnormerna.

Avrinning och ytvattenförekomster

Ytvattenförekomster som berörs av planerad verksamhet är sjön Vättern samt Svedån och Gagnån vilka mynnar ut i Vättern. Härutöver förekommer tre mindre vattendrag som inte omfattas av miljökvalitetsnormer. Vättern har klassificerats med god ekologisk status samt uppnår ej god med avseende på kemisk status. Både Gagnån och Svedån har klassificerats med måttlig ekologisk status respektive uppnår ej god med avseende på kemisk status.

Naturvärden

Inför tillståndsansökan har ett omfattande utredningsarbete genomförts i syfte att kartlägga förekommande naturvärden i och i anslutning till det planerade verksamhetsområdet. Resultatet av genomförda inventeringar visar på generellt låga naturvärden i inventeringsområdet med några få utpekade undantag.

Inom och i anslutning till det tilltänkta verksamhetsområdet finns ett antal skyddsvärda träd, huvudsakligen längs Vätterns strand. Med avseende på växter har identifierats förekomster av knärot vilken skyddas enligt 8 § artskyddsförordningen, samt fynd av motaggsvamp och smalfotad taggsvamp.

Sida 26 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

I södra delen av inventeringsområdet har sandödla och lämpligt habitat för densamma påträffats i befintliga sandblottor. Äldre observationer av sandödla har gjorts år 2014 i anslutning till befintligt verksamhetsområde inom fastigheten Habo A. Vid inventering 2023 gjordes dock inga fynd och miljön bedömdes heller inte utgöra lämpligt habitat. Härutöver gjordes ett fynd av kopparödla sydväst om befintligt brytområde längs med Vättern. Lämpliga ha-bitat för kopparödlan påträffades vidare strax söder om fyndplatsen.

Fåglar

Vid inventering av fåglar i och i anslutning till planerat verksamhetsområde observerades totalt 32 fågelarter vilka skyddas enligt 4 § artskyddsförordningen. Observationer gjordes huvudsakligen längs Vätterns strand samt anslutande vattendrag och fyra av de identifierade arterna (fiskgjuse, kungsfiskare, spillkråka och trädlärka) är upptagna i bilaga 1 till fågeldirektivet.

Fisk och flodpärlmussla

Vid kartläggning av fisk i och i anslutning till planerat verksamhetsområde identifierades totalt 24 fiskarter varav fyra (sik, siklöja, harr och flodnejonöga) skyddas enligt 5 § artskyddsförordningen. Vid samma kartläggning identifierades även flodpärlmusslor i Svedån och Gagnån, vilka skyddas enligt 5 § artskyddsförordningen.

Kulturhistoriska värden

Bolaget har utfört en arkeologisk utredning varvid det konstaterats att 13 lämningar förekommer inom planerat verksamhetsområde och därmed kan komma att beröras av sökt verksamhet.

Sida 27 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Beskrivning av sökt verksamhet

Översiktlig beskrivning av sökt verksamhet

Sökt verksamhet avser en utökning av bolagets befintliga täktverksamhet med rätt att under en 30-årsperiod ta ut totalt 30 miljoner ton sand med ett årligt uttag om upp till 1 miljon ton i ett område uppgående till omkring 147 hektar. Inom ramen för verksamheten avser bolaget även lagra de massor som avbanas för att återanvända dessa vid efterbehandling av brytområdena, samt motta, lagra och återvinna extern filtersand. Vid meddelat tillstånd kommer verksamheten bedrivas på huvudsakligen samma sätt som under befintligt tillstånd.

Bolaget avser att etappvis bryta respektive efterbehandla brytområdet över hela tillståndstiden. Sanden kommer därmed stegvis avbanas och brytas, varefter avbanade massor lagras och därefter återförs vid efterbehandling.

Verksamhet avses bedrivas dygnet runt, samtliga dagar i veckan. Massorna transporteras till bolagets anläggning på fastigheten X där de tvättas, sorteras och torkas. Sandtvätt sker med vatten från Vättern vilket avses pumpas upp med 650 m per timma upp till sju dagar i veckan. Vatten pumpas upp via två intagspunkter söder om bolagets befintliga anläggning och leds efter användning genom befintlig sedimentationsdamm innan det återförs till Vättern. Majoriteten av dagvatten från hårdgjorda ytor leds via säkerhetsdamm innan det återförs till Vättern.

Bolaget avser även att utföra arbeten längs Gagnån, tre mindre vattendrag och en ravin inom det sökta verksamhetsområdet. Arbetena ska genomföras i syfte att möjliggöra passage för bolagets maskiner, samt för att återställa och förbättra de viktiga vandringsfunktioner som befintliga vägtrummor ursprungligen avsåg tillgodose. Vid fyra av dessa vattendrag/raviner bedöms arbetena utgöra vattenverksamhet.

Sida 28 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Sökt verksamhet bedöms huvudsakligen kunna inverka på Vätterns vattenskyddsområde, riksintressen och Natura 2000-område, vissa organismer som omfattas av artskydd samt strandskydd. Nedan redogörs därför särskilt för den sökta verksamhetens påverkan i nämnda avseenden, innebörden av tilltänkt efterbehandling, avsedda skyddsåtgärder samt tillhörande villkorsdiskussion i förekommande fall.

Vättern och övriga vattendrag - Riksintressen, Natura 2000, vattenskyddsområde

Sökt verksamhet bedöms varken medföra skada eller störning på de värden som ligger till grund för utpekandet av Vättern respektive dess strand som riksintresse för naturvård, yrkesfiske och det rörliga friluftslivet samt Natura 2000område, eller påverka vattenskyddsområdet menligt.

Skyddsåtgärder

Verksamhetens mest direkta påverkan på Vättern sker genom att vatten som tas upp ur sjön för sandtvätt sedan återförs till Vättern efter att ha passerat sedimentationsdammar. Sökanden har härav i dagsläget ett villkor som begränsar den maximala mängden suspenderat material i utgående vatten till 150 ton per månad vilket verifieras genom provtagning en gång per vecka.

Den mängd kylvatten som tas in från Vättern till roterande torkanläggning styrs av temperaturen på vattnet i Vättern. Medeltemperatur för Vättern på årsbasis uppgår till 11 grader och vid denna temperatur på vattnet tas cirka 60 m kylvatten per timme in till den roterande torken. Samma volym vatten avrinner därefter som spillvatten från den roterande torkanläggningen vidare till säkerhetsdamm och vidare till Vättern.

Sida 29 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Utöver kylvatten enligt ovan sker avrinning av nederbörd över hårdgjorda ytor till säkerhetsdamm. Med utgångspunkt från nettonederbörd enligt vad som redogörs för i hydrogeologisk utredning har avrinning av nederbörd till säkerhetsdamm beräknats till ca 40 m per dygn.

För att säkerställa att verksamheten inte inverkar negativt på Vättern föreslås gällande begränsningsvärde om 150 ton per månad fortsätta gälla för verksamheten. Genom de undersökningar som genomförts kan bolaget i relation härtill konstatera att utsläppet av suspenderat material visserligen ger upphov till en lokal plym i Vättern men att denna, snarare än att inverka negativt på fisk och bottenfauna, tycks utgöra ett skydd för fiskar som väljer att uppehålla sig i plymen. För att fortsatt säkerställa att menlig påverkan inte uppstår, samt till säkerställande av att föreslaget villkor med avseende på utsläpp till vatten innehålls, kommer provtagning mängden suspenderat material även fortsättningsvis utföras veckovis i enlighet med föreslaget villkor 13. Härmed bedömes att förhållandena för bottenfauna och fisk fortsatt kommer förbli goda, samt att verksamhetens påverkan på Vättern med dess livsmiljöer och arter kommer vara oförändrad jämfört med i dagsläget.

För att även i övrigt säkerställa att inga skadliga utsläpp sker från bolagets anläggning till mark och vatten har bolaget säkerställt att allt dagvatten från hårdgjorda ytor samlas upp och passerar genom en säkerhetsdamm/silodamm innan det släpps ut till Vättern i enlighet med föreslaget villkor 8. Säkerhetsdammen, vilken är utrustad med oljeavskiljande funktion, kompletteras härutöver av en särskild oljeavskiljare placerad vid bolagets tankstation. För att säkerställa att läckage av petroleumprodukter och kemikalier inte sker hanteras dessa såväl enligt strikta interna riktlinjer som föreslagna villkor 16 och 17.

Bolaget har även identifierat att sökt verksamhet kan riskera att påverka grundvattnets kvalitet och nivå. Härav föreslås att tillståndet förenas med villkor 2 vilket innebär att det i varje del av brytområdet bevaras en omättad zon om minst tre meter enligt rekommendation från SGU vilken framgår närmare av

Sida 30 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

exploateringsplanerna. Detta villkor säkerställer en naturlig skyddsbarriär mot eventuell förorening och motverkar därmed även negativ påverkan på grundvattenkvaliteten samtidigt som avsänkning av grundvattennivån med marginal förhindras. Härutöver minimeras risken för negativ påverkan till följd av direkta utsläpp till mark och vatten i samband med olyckor genom att absorptionsmedel hålls tillgängligt inom verksamhetsområdet vilket tillsammans med en väl utarbetad beredskapsplan och dokumenterad ansvarsfördelning minimerar risken för utsläpp. Slutligen säkerställs att den lokalt ökade grundvattenbildningen och avrinningen som kan uppstå till följd av att vegetation avlägsnas blir marginell genom bolagets åtagande om succesiv efterbehandling med löpande återetablering av vegetation.

Utöver att skydda grundvattnet som sådant kommer kravet på att upprätthålla en omättad zon i enlighet med villkor 2 säkerställa att vattenföringen i Gagnån, Svedån och de tre mindre vattendragen upprätthålls. Risk för påverkan på såväl vattenkvalitet som förekommande naturvärden kvarstår dock om arbeten sker allt för nära vattendragen. Härav åtar sig bolaget att iaktta ett skyddsområde uppgående till minst 50 meter om respektive sida vattendragen, där ingen brytning kommer att ske, vilket korrelerar med rådande vattenskyddsområde. Detta säkerställer bland annat att verksamheten inte orsakar sedimentflykt genom grumling, fysisk påverkan och förändrad hydrologi hos något av de fem vattendragen vilket annars kan riskera att försämra Vätterns och vattendragens kvalitet likväl som levnadsförhållandena för de arter som gynnas av miljön i och längs vattendragen.

För att inte motverka den funktion som skyddsområdet fyller är det särskilt viktigt att minimera ingrepp i vattendragen samt motverka grumling när väl arbeten utförs för att kunna passera vattendragen. För att undvika grumling kommer bolaget enbart utföra arbeten under vattendragens minst känsliga period samt använda någon form av filtrering såsom siltgardin, granris eller halmbalar, vilket förväntas minimera påverkan på vattendragen. Vid justering av befintliga trummor i vattendragen åtar sig bolaget att säkerställa att dessa dimensioneras

Sida 31 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

för de faktiska vattenflödena, vilket tillförsäkrar ett återställande av vattendragens hydrologiska förutsättningar och vandringsfunktionen för fisk, samtidigt som flodpärlmusslan och andra vattenlevande organismer skyddas från negativ påverkan. Detta återställande bedöms bidra till uppfyllelse av relaterade miljökvalitetsmål med förbättrad konnektivitet.

Sammantaget bedöms den planerade verksamheten med föreslagna skyddsåtgärder innebära små negativa konsekvenser på ytvatten och den limniska naturmiljön för Vättern och vattendragen respektive inga negativa konsekvenser för Natura 2000-området och områdets hydrogeologi. De ovannämnda skyddsåtgärderna säkerställer även att verksamheten inte riskerar möjligheten att uppfylla aktuella miljökvalitetsmål (utan i stället delvis bidrar till uppfyllelse), och inte heller motverkar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormer för ytvatten och grundvatten.

Artskydd

Genomförda inventeringar visar generellt på låga naturvärden i inventeringsområdet med ett fåtal utpekade undantag. I det följande redogörs för bolagets ambitioner till säkerställande av att inga skyddsvärda arter skadas, samt till säkerställande av att lämpliga miljöer för dessa bibehålls.

Bolaget har begränsat det nu sökta verksamhetsområdet så att inga exemplar av knärot skadas eller tas bort. Bolaget avser även undanta den sandblotta i södra delen av inventeringsområdet där sandödla påträffats. Till säkerställande av att exemplar av kopparödla inte skadas avser bolaget helt undanta det område som bedöms utgöra lämpligt habitat för kopparödla samt enbart utföra etableringsåtgärder inom det område där ett exemplar av kopparödla påträffats under kopparödlans vintervila.

Som redogjorts för ovan åtar sig bolaget flertalet skyddsåtgärder för att motverka påverkan på aktuella vattenförekomster vilka även motverkar negativa

Sida 32 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

konsekvenser för förekommande arter och deras livsmiljöer. Genom att iaktta ett skyddsavstånd från vattendragen och beakta ett brytdjup utifrån områdets hydrogeologi motverkas riskerna för fysisk påverkan på de biologiskt viktiga miljöerna samtidigt som stora sammanhängande stråk lämnas orörda till förmån för fåglar och andra arter. I kombination med särskilda skyddsåtgärder i samband med arbeten i vattnet förhindras även att flodpärlmusslor och andra vattenlevande arter påverkas negativt. Härav bedöms inga negativa effekter uppstå för arter som är beroende av källflöden och grundvatten.

Särskilda skyddsåtgärder för fåglar

För att inte riskera negativ påverkan på fåglar avser bolaget att vidta en rad skyddsåtgärder. Bolaget kommer att undvika skogsbruksåtgärder i verksamhetsområdet under perioden 1 april till 15 juli för att undvika påverkan på potentiellt häckande fåglar, och avser i övrigt inte att bedriva någon verksamhet fram till augusti vid lämpliga häckningsmiljöer.

Eftersom genomförda utredningar tyder på att förekommande fåglar gynnas av miljöerna omkring vattendragen samt av äldre träd längs Vätterns strand kommer iakttagandet av den skyddszon som redogjorts för ovan medföra att flera fågelarter och dess levnadsmiljöer gynnas och skyddas. I kombination med att även bevara en obruten zon om 50 meter med befintlig trädridå längs Vätterns strand kommer härmed ett större sammanhängande område lämnas opåverkat på sätt som särskilt gynnar kungsfiskare, grönsångare och svartvit flugsnappare. Bolaget avser vidare att så långt det är möjligt lämna kvar grupper av äldre träd, döende tallar och högstubbar då dessa bland annat nyttjas av spillkråka och talltita.

I den södra delen av det tilltänkta verksamhetsområdet har det vid utförd inventering påträffats ett häckande par av fiskgjuse. Brytning i närheten av befintligt bo aktualiseras dock först omkring år 2046, vilket innebär att förhållandena på

Sida 33 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

platsen och de skyddsavstånd som vid tidpunkten behöver beaktas kan se annorlunda ut jämfört med idag. Oaktat det nämnda avser bolaget att, i takt med att områden inom brytområdet återställs, undersöka, uppföra och utvärdera alternativa bosättningar för fiskgjuse i samråd med sakkunniga. För det fall fiskgjuse fortsatt uppehåller sig i det befintliga boet vid tidpunkten då brytning i det berörda området aktualiseras åtar sig bolaget, med hänsyn till fiskgjusens generella känslighet under häckning, att inte vidta några avverkningsåtgärder inom 500 meter från boet mellan den 1 april och den 31 augusti. Under resterande delar av året kommer bolaget att upprätthålla ett skyddsavstånd om 200 meter till befintligt bo inom vilket inga åtgärder kommer att vidtas för att upprätthålla skydd mot störning, vind och insyn.

Till säkerställande av att störning på fiskgjuse undviks föreslår bolaget att tillståndet förenas med villkor 20, vilket föreskriver att bolaget, först sedan det i samråd med tillsynsmyndigheten konstaterats att fiskgjusen inte längre nyttjar det befintliga boet, tillåts ianspråkta områden inom skyddszonen. Om det under tillståndstiden konstateras att fiskgjusen flyttat till sådant alternativt bo som Bolaget i samråd med sakkunnig uppför kommer motsvarande skyddsavstånd tillämpas i relation till detta bo. Genom dessa åtgärder bedöms störning på fiskgjusen undvikas och lämpliga levnadsmiljöer upprätthållas.

Med beaktande av angivna skyddsåtgärder bedöms att förekommande träd, djur-och fågelarter inte kommer skadas eller störas, samt att åtgärderna kommer bidra till upprätthållande av gynnsam bevarandestatus på både lokal, regional och nationell nivå. Följaktligen bedöms den planerade verksamheten sammantaget innebära små negativa konsekvenser för den limniska och terrestra naturmiljön.

Strandskydd

Planerad verksamhet kommer medföra att områden som omfattas av strandskydd ianspråktas under en viss period. Bolaget är dock av uppfattningen att

Sida 34 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

det föreligger skäl för att meddela dispens och att de värden som strandskyddet syftar till att bevara ändå på ett erforderligt sätt kan tillgodoses.

För att värna om strandskyddet och säkerställa att allmänheten bereds tillgång till både Vätterstranden och förekommande vattendrag kommer bolaget, som redogjorts för ovan, vid var tidpunkt lämna en orörd bård om minst ca 50 meter längs Vätterns strand, respektive minst 50 meter på vardera sida av vattendragen. För att allmänheten ska beredas tillgång till dessa områden kommer bolaget tillse att vägar och passager till strandkanterna bibehålls eller leds om, samt tillse att planerad verksamhet inte påverkar anvisningar om hur allmänheten når strandområdena. Detta innebär att allmänheten delvis kommer att röra sig i närheten av de områden där brytning sker varför bolaget föreslår att tillståndet förenas med en skyldighet att märka ut gränser för brytnings- respektive verksamhetsområde under tiden som verksamhet bedrivs i respektive område, se villkor 3. Härigenom undviks olycksfall och allmänheten tillförsäkras en säker tillgång till strandområdena.

Sibelco Nordic AB har härtill redogjort för ett flertal åtgärder som avses vidtas för att skydda och bevara förekommande arter och deras levnadsmiljöer. Det är härmed bolagets uppfattning att sökt verksamhet förmår tillgodose både allmänhetens intressen och upprätthålla goda livsvillkor för djur- och växtliv.

Vid fråga om dispens från strandskyddet ska en intresseavvägning göras av samtliga omständigheter med beaktande av proportionalitetsprincipen. Det anförda innebär att bolagets intresse av sökt verksamhet och efterfrågan på sanden ska ställas mot den sökta verksamhetens påverkan på de intressen som strandskyddet syftar till att bevara.

Vad avser Sibelco Nordic AB:s intressen utgör den unika sanden en viktig komponent som många aktörer förlitar sig på, däribland flertalet samhällsviktiga funktioner såsom värmeverk. Bolaget identifierar härvid att det ur industrins perspektiv finns ett mycket angeläget intresse att ta det ifrågavarande

Sida 35 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

området i anspråk och att sådant ianspråktagande inte kan ske någon annanstans sett till att sand med motsvarande sammansättning inte finns på någon annan plats i landet. Bolaget har härvid haft att anpassa verksamheten för att strandskyddets syften ska kunna tillgodoses även vid meddelat tillstånd. I detta hänseende har bolaget fäst särskild vikt vid att begränsa den samtida inverkan i landskapet och därmed allmänhetens begränsade tillgång genom att bryta områden etappvis och parallellt härmed bedriva succesiv efterbehandling. Effekten härav är att det tilltänkta verksamhetsområdet aldrig kommer avskärmas i dess helhet samtidigt, utan endast i mindre delområden, samt att ianspråktagandet av marken tidsbegränsas.

Med hänsyn till att bolaget avser vidta omfattande åtgärder för att dels bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv, dels tillförsäkra enskildas nyttjande av området för friluftsintressen, balanseras de motstridiga intressen som vägs mot varandra på ett skäligt sätt. Sökt verksamhet kan härigenom samverka och samexistera med de intressen som strandskyddet representerar och bolaget är därför av uppfattningen att dispens från strandskyddet kan beviljas i enlighet med bolagets yrkande.

Efterbehandling och återställande

Sibelco Nordic AB kommer bryta områden etappvis och parallellt härmed bedriva succesiv efterbehandling. Successiv efterbehandling planeras ske genom att lagrade avbaningsmassor och ofyndigt material påförs slänter och täktbotten varefter området återgår till skogsmark. Detta innebär att den yta som redovisats som utökat brytområde inte kommer att ha pågående verksamhet samtidigt.

Genom planerad efterbehandling säkerställs att den långsiktiga miljö- och landskapspåverkan blir så liten som möjligt. Återetableringen av vegetation medför bland annat en väl tilltagen omättad zon som förlänger transporttiden till grundvattnet och därmed ger ett ökat skydd mot förorening. Efterbehandlingen

Sida 36 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

säkerställer följaktligen en bättre skyddsnivå för grundvattnets kvalitet även efter avslutad verksamhet. Inom ramen för efterbehandlingen avser bolaget även fortsättningsvis att visa särskild hänsyn till bl.a. häckande backsvalor och bevarandet av värdefulla sandsluttningar för steklar och bin samt miljöer för sandödla.

För att efterbehandling ska ske på det sätt som beskrivs kommer bolaget, i enlighet med förslaget villkor 18, hålla tillsynsmyndigheten löpande underrättad genom att vart femte år redovisa den succesiva efterbehandling som utförts under den gångna femårsperioden. Genom villkor 18 föreslås även att bolaget, senast tre år innan nu sökt tillstånd löper ut ska inge en slutlig efterbehandlingsplan för det sista brytområdet vilken upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten.

Genom föreslaget villkor 18 skapas således goda förutsättningar för bolaget och tillsynsmyndigheten att i samförstånd påverka efterbehandlingen i önskvärd riktning. Genom den löpande redovisning som sker vart femte år erhåller tillsynsmyndigheten även kontinuerlig insyn i verksamheten på sätt som skapar en helhetsuppfattning av verksamheten och ett underlag inför den slutliga efterbehandlingsplanen. Inom ramen för den succesiva efterbehandlingen avser bolaget slutligen även ta fram en biologisk mångfaldsplan, med dokumentation och förslag till bevarande och förstärkande av den biologiska mångfald som är dokumenterad i verksamheten, och som i flera fall också är ett resultat av densamma. Resultatet kan sedan följas upp i samråd med tillsynsmyndigheten.

Den yta som redovisats som utökat brytområde för verksamheten kommer aldrig ha pågående verksamhet samtidigt. Bolaget planerar att bryta inom en mindre del av verksamhetsområdet i ett första steg. När allt material från det området är utbrutet flyttas brytgränsen successivt längre söderut samtidigt som efterbehandling i form av plantering av träd påbörjas norrifrån. På så sätt kommer det aldrig pågå brytning samtidigt inom hela det ansökta verksamhetsom-

Sida 37 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

rådet. Detta innebär vidare att det inte kommer att ske någon samtidig avverkning av skog över hela det planerade verksamhetsområdet, utan avverkning av skog och avbaning sker även det successivt i takt med att brytning avancerar söderut. Genom denna brytnings- och efterbehandlingsplanering kommer problem med påverkan på omkringliggande mark inte att uppstå. Därtill sker ingen brytning av sand i anslutning till befintliga raviner med vattendrag i området, där en naturlig erosion pågår, utan en skyddszon om 50 m kommer att lämnas till befintliga vattendrag.

Sammantaget medför nämnda omständigheter att bolaget väger in åtgärder för bevarandet av den biologiska mångfalden både i samband med den succesiva efterbehandlingen och vid den framtida avslutningen av täkten.

Övriga miljöaspekter

Buller, transporter och utsläpp till luft

Brytning i enlighet med sökt tillstånd avses bedrivas dygnet runt under samtliga dagar i veckan. Bullerkällorna kommer i huvudsak vara desamma som under nu gällande tillstånd med den skillnaden att vissa mindre bullerkällor flytttas längre söderut i takt med att brytområdet utökas. Till säkerställande av att bullervillkoren kommer innehållas åtar sig bolaget att begränsa bullret i enlighet med förslaget bullervillkor i villkor 5. Utifrån resultatet av genomförd bullerutredning framgår att föreslaget bullervillkor kommer kunna innehållas utan vidtagande av skyddsåtgärder vid samtliga fastigheter utom O. När brytning aktualiseras i detta område, vilket enligt den preliminära tidplanen beräknas ske efter omkring fem års framdrift, kommer bolaget att uppföra en bullervall för att fortsatt säkerställa att villkor 5 innehålls. Härav bedöms den negativa effekten av det utökade verksamhetsområdet avseende buller som mycket liten.

Sida 38 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Sandtransporter inom verksamhetsområdet sker huvudsakligen via elektriskt transportband samt i mindre utsträckning via lastbil vilket, tillsammans med inoch uttransporterna från området utgör den främsta påverkan på luftkvalitet. Likt nuvarande verksamhet avser bolaget fortlöpande arbeta med energieffektivisering och utsläppsminskning för att begränsa både sin omgivningsstörning och påverkan på luftkvalité. Beträffande externa transporter bedöms sökt verksamhet innebära ett marginellt tillskott till väg 195. För de interna transporterna avser bolaget att begränsa hastigheten för fordon inom verksamhetsområdet till 30 km/h, och genomföra bevattning av dammalstrande processer och transportvägar i enlighet med föreslaget villkor 6. Följaktligen kommer omgivningsstörningen samt påverkan på luftkvaliteten att bli försumbar och risken för överskridande av rådande miljökvalitetsnormer elimineras.

Kulturhistoriska värden

Det förekommer 13 lämningar inom planerat verksamhetsområde som kan påverkas av sökt verksamhet. Bolaget har fört en dialog med länsstyrelsen och avser inkomma med ansökan om ingrepp i fornlämning, alternativt borttagande härav, i god tid innan brytning i berörda områden påbörjas. Sammantaget bedöms planerade verksamheter innebära små negativa konsekvenser på kulturmiljö och landskapsbild.

Sammanfattning av sökt verksamhet, dess miljöeffekter och skyddsåtgärder

Bolaget arbetar som framgått ovan aktivt med att främja och öka den biologiska mångfalden och betraktar det mot denna bakgrund som en självklarhet att vidta erforderliga skyddsåtgärder för att minimera ingreppet i miljön och påverkan på förekommande naturvärden och andra skyddsvärda intressen. Genom de skydds-och hänsynsåtgärder som bolaget föreslagit bedöms sökt verksamhet på ett hänsynsfullt sätt kunna samexistera med förekommande naturvärden och andra skyddsvärda intressen samtidigt som påträffade arters gynnsamma bevarandestatus på lokal, regional respektive nationell nivå säkerställs.

Sida 39 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Majoriteten av förekommande naturvärden har påträffats i eller omkring de vattendrag som förekommer i det tilltänkta verksamhetsområdet, alternativt längs Vätterns strand. Sett till de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som bolaget avser vidta, exempelvis veckovis provtagning av utgående suspenderat material, iakttagandet av en väl tilltagen omättad zon, samt iakttagande av skyddszon om 50 meter från Vätterns strand respektive ömse sidor av vattendragen, bedöms verksamhetens påverkan på naturvärdena på sin höjd som försumbar. Nämnda skyddsåtgärder tillgodoser även ett fullgott skydd för grundvattnets kvalitet och kvantitet samt vattenskyddsområdet. Den sökta verksamheten bedöms därför inte ge upphov till sådan påverkan att nu sökt tillstånd inte kan lämnas.

Miljökonsekvenser

Utsläpp till mark och vatten

l syfte att minimera påverkan på mark, Vättern, vattendragen inom verksamhetsområdet och grundvattnet har bolaget presenterat en rad skyddsåtgärder. Bolaget åtar sig att löpande utföra provtagning av utgående vatten från sedimentationsdammen, att samla upp dagvatten från hårdgjorda ytor och låta detta passera genom säkerhetsdamm innan vattnet släpps ut, samt att bevara en omättad zon om minst tre meter i förhållande till en 10-års återkommande hög grundvattennivå. Vidare har bolaget åtagit sig att iaktta försiktighet vid arbeten i vattendragen, samt iaktta ett skyddsområde uppgående till 50 meter om respektive sida av Gagnån, Svedan och de tre vattendragen inklusive dalgångar som ansluter till dessa, vilket säkerställer att sedimentflykt inte orsakas. Genom planerade skyddsåtgärder motverkas fysisk påverkan och försämring av vattendragens kvalitet. Sammantaget bedöms den planerade verksamheten, inklusive ovan angivna skyddsåtgärder, innebära små negativa konsekvenser på hydrogeologin, ytvatten och den limniska naturmiljön. Det anförda innebär även att planerad verksamhet inte motverkar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna.

Sida 40 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Naturvärden och Natura 2000

Bolaget avser att vidta en rad skyddsåtgärder för att säkerställa att förekommande arter och livsmiljöer inte påverkas negativt av planerad verksamhet. Bolaget har bland annat anpassat verksamhetsområdet samt åtagit sig att undvika skogsbruksåtgärder under känsliga perioder i syfte att bibehålla viktiga livsmiljöer för förekommande arter. Därtill har bolaget åtagit sig att inrätta ett skyddsområde om 50 meter på ömse sidor av vattenförekomsterna, samt att lämna en 50 meters obruten vall med befintlig trädridå längs kustremsan vilket lämnar ett större sammanhängande område ostört och opåverkat på sätt som särskilt gynnar förekommande fågelarter och deras livsmiljöer. Den planerade verksamheten bedöms sammantaget inte ge upphov till negativ påverkan på Natura 2000-området. Mot bakgrund av ovan bedöms att påverkan på naturvärden inom Natura 2000-området att vara försumbar, inte minst sett till de skyddsåtgärder bolaget åtar sig.

Friluftsliv, rekreation och landskapsbild

Den planerade verksamheten innebär att ny mark ianspråktas i förhållande till tidigare, vilket kommer att påverka både landskapsbild och tidigare orörda kulturmiljöer. Genom det etappvisa ianspråktagande som planeras, den beskrivna efterbehandlingen och åtgärderna till säkerställande av allmänhetens tillgång till strandområdet säkerställs dock en minimerad påverkan på både friluftsliv, rekreation och landskapsbild. Sammantaget bedöms den planerade verksamheten, genom angivna åtgärder, innebära små negativa konsekvenser för såväl rekreation och friluftsliv som kulturmiljö och landskapsbild.

Övriga miljökonsekvenser

Planerad verksamhet ger upphov till buller till följd av bolagets anläggning, arbetsmaskiner och transporter. Sibelco Nordic AB kommer dock vid var tid-

Sida 41 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

punkt kunna följa de begränsningsvärden som uppställs i föreslaget bullervillkor. Således bedöms den planerade verksamheten innebära små negativa konsekvenser avseende buller.

Verksamhetens utsläpp till luft utgörs främst av damm och stoft, samt utsläpp från transporter. Sökt verksamhet kommer innebära ett marginellt trafikbidrag till närliggande väg och bolaget kommer att vidta dammbekämpande åtgärder till undvikande av damm- och stoftspridning. Härav bedöms den planerade verksamheten endast innebära små negativa konsekvenser avseende transporter och utsläpp till luft.

Bolaget eftersträvar att genomgående energieffektivisera verksamheten. Den planerade utökningen av verksamheten bedöms i sammanhanget endast medföra en marginell ökning i energiförbrukning om cirka 1,8 procent av den totala energianvändningen. Den marginella ökningen bedöms endast innebära små negativa konsekvenser på energianvändningen.

Alternativ lokalisering, utförande och nollalternativ

Alternativ lokalisering

Bolaget har inom ramen för förevarande ansökan utvärderat möjligheterna till att lokalisera verksamheten på annan plats. Det har härvid konstaterats att den särskilda sandfyndigheten är starkt knuten till Vätterns närområde och att likartad sand i dagsläget enbart bryts på två andra platser i landet. Vid dessa två andra lokaler har dock sanden en annorlunda sammansättning vilket gör Baskarpsanden unik i sitt slag, såväl i Sverige som i Norden.

Sandens specifika sammansättning har gjort den till en viktig komponent i bland annat vattenrenings- och gjuteriprocesser och Sibelco Nordic AB har därför erhållit en kundkrets vars verksamheter förlitar sig på sanden från Baskarp. Eftersom sand med motsvarande och jämförbar sammansättning inte går

Sida 42 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

att finna bedöms det därmed inte heller möjligt att redovisa alternativa täktlägen som förmår erbjuda möjlighet till brytning av samma typ av sand.

Utöver vad som anges ovan, ska beaktas att Sibelco Nordic AB har bedrivit täktverksamhet på den aktuella platsen under lång tid, samt i direkt anslutning till de områden som verksamheten planeras utökas till. En annan lokalisering för planerad utökning bedöms därför inte vara lämplig eftersom det skulle innebära att nya ytor skulle behöva tas i anspråk för etablering av anläggningar dit sanden transporteras för behandling före utförsel. Slutligen bedöms sökt verksamhet även vara förenlig med gällande och kommande planer för området, samt ligga i linje med utpekandet av området så som riksintresse för värdefulla ämnen och material. Nuvarande lokalisering är den mest lämpade för avsett ändamål.

Alternativt utförande

Bolaget kan konstatera att utformningen av den planerade verksamheten i hög grad styrs av det aktuella materialets utbredning och att ifrågavarande fyndigheten detaljavgränsats av SGU i samband med utpekandet av riksintresset. Möjligheten till en alternativ utformning av verksamheten bedöms härvid mycket begränsad. Som framhållits i förevarande ansökan har bolaget initialt undersökt ett större tilltänkt verksamhetsområde men aktivt valt att begränsa detta med hänsyn till förekommande naturvärden. Vid framtagande av TB har även utvärderats olika tekniska lösningar för verksamhetens bedrivande varvid det konstaterats att föreslagen utformning är den mest fördelaktiga.

Nollalternativ

Rådande nollalternativ innebär att bolagets befintliga verksamhet fortlöper oförändrat fram till och med slutet av år 2025 varefter bolaget kommer tvingas avsluta verksamheten. Beaktat avsaknaden av leverantörer som förmår erbjuda

Sida 43 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

jämförbar sand innebär sådan nedläggning potentiellt långtgående konsekvenser för såväl privata som offentliga aktörer vilka är beroende av materialet som bolaget tillhandahåller. Vid beskrivet nollalternativ kan därmed förväntas att bolagets kunder antingen tvingas lägga om sina verksamheter för att anpassa dessa till en annan typ av produkt, eller i värsta fall lägga ner verksamheterna i avsaknad av den produkt som bolaget tillhandahåller. Nollalternativet innebär emellertid att miljöpåverkan från sökt verksamhet uteblir. Sammantaget bedöms fördelarna med sökt verksamhet överväga nollalternativet.

Allmänna hänsynsregler

Kunskapskravet (2 kap. 2 §)

Sibelco Nordic AB har bedrivit verksamhet på platsen sedan år 2003 och har sedan dess tillförskaffat sig och utvecklat erforderlig kompetens i relation till såväl befintlig som tilltänkt verksamhet. Inför nu sökt tillstånd har bolaget skaffat sig fördjupad kunskap om de miljö- och hälsorisker som nu sökt verksamhet kan tänkas ge upphov till. Mot bakgrund av bolagets långa erfarenhet av den specifika verksamheten och branschen, samt genom den kompetens som koncernen besitter bedöms bolaget uppfylla kunskapskravet.

Försiktighetsprincipen (2 kap. 3 §)

Bolaget avser genomgående vidta försiktighetsåtgärder inom ramen för sökt verksamhet i syfte att förhindra spridning av föroreningar till vattenrecipienter samt för att säkerställa att områdets ekologiska funktioner och naturvärden fortlever. Ur ett biologiskt perspektiv finner bolaget det särskilt viktigt att inte enbart säkerställa godtagbara förhållanden, utan att även bidra till att skapa förbättrade förutsättning. Genom att exempelvis åsidosätta stora sammanhängande och ekologiskt viktiga stråk anser bolaget att detta säkerställs. Bolaget är vidare väl medvetet om de risker för miljön som sökt verksamhet innebär och har i detta hänseende föreslagit skyddsåtgärder och villkor som med god marginal

Sida 44 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

säkerställer ett skydd för såväl yt-och grundvatten som förekommande arter. I enlighet med de rutiner som bolaget tillämpar kommer arbetet med att förebygga eventuella skador och olägenheter för människors hälsa och miljön även fortgå under hela tillståndstiden.

Sammantaget hanterar bolaget verksamhetens miljörisker på ett systematiskt, kontrollerat och hänsynsfullt sätt. Genom de försiktighetsmått som redovisas i ansökan anser bolaget därmed att det får anses klarlagt att erforderliga försiktighetsmått kommer att vidtas, varför sökt verksamhet uppfyller de krav som följer av försiktighetsprincipen.

Produktvalsprincipen (2 kap. 4 §)

Sibelco Nordic AB utvärderar löpande sin verksamhet för att kunna välja och övergå till produkter som är mindre miljöfarliga och bättre för människors hälsa. Vid val av produkter för verksamheten kommer miljövänliga alternativ att användas i den utsträckning det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Bedömningen görs när val av produkter sker. Tillstånd i enlighet med denna ansökan bedöms därmed ligga i linje med produktvalsprincipen.

Hushållnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 §)

Sibelco Nordic AB arbetar löpande med att minska sin miljöpåverkan med avseende på energianvändning och arbetar dels utifrån det regionala åtgärdsprogrammet Minskad klimatpåverkan, dels utifrån bolagets och koncernens interna målsättningar för reduktion av energiförbrukning och utsläpp av CO . Bolaget har inför förevarande ansökan upprättat en energikartläggning och genomför löpande uppföljningar för att identifiera energibesparande åtgärder. För att främja en effektiv resursanvändning fäster bolaget vidare stor vikt vid cirkulär användning vilket bland annat tar sig till uttryck genom att avbanade massor återanvänds, samt att vatten för bolagets processer tas från Vättern för att sedan

Sida 45 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

användas upprepade gånger innan det återförs till sjön. Sibelco Nordic AB anser härvid att hushållnings- och kretsloppsprincipen är väl tillgodosedd.

Lokaliseringsprincipen (2 kap. 6 §)

Det tilltänkta verksamhetsområdet omfattas av riksintresse för utvinning av värdefulla ämnen och material och baskarpssanden är mycket viktig ur för svensk industri. Dessa aspekter, tillsammans med den omständighet att sand av den aktuella typen inte förekommer på någon annan plats i landet, anser Sökanden talar till fördel för den valda lokaliseringen. Sibelco Nordic AB har dock även fäst stor vikt vid att utforma verksamheten så att vald lokalisering även ska betraktas som lämplig för övriga riksintressen samt arter, livsmiljöer inom Natura 2000 och vattenskyddsområde och har i detta hänseende åtagit sig flertalet skyddsåtgärder. Mot bakgrund av dessa åtgärder bedömer bolaget att den planerade verksamheten kan samexistera med förekommande intressen utan att påverka dessa menligt. Sammantaget betraktas därmed vald lokalisering lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.

Skälighetsprincipen (2 kap. 7 §)

Bolagets uppfattning är att de åtaganden som görs inom ramen för förevarande ansökan är tillräckliga och ekonomiskt rimliga i förhållande till dess miljönytta. Den ansökta verksamheten innebär inte heller att någon tillämplig miljökvalitetsnorm överträds eller påverkas nämnvärt negativt och det finns därmed inte något hinder mot att tillåta verksamheterna på grund härav.

Efterbehandlingskravet (2 kap. 8 §)

Sibelco Nordic AB arbetar aktivt med att minska bolagets avtryck i den kringliggande miljön likväl som risken för spridning av föroreningar. Med hänsyn till den typ av verksamhet som sökts, samt de försiktighetsåtgärder som avses

Sida 46 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

vidtas bedöms risken för eventuell spridning av förorening som liten. Härtill avser bolaget fortsatt arbeta med succesiv efterbehandling i samråd med tillsynsmyndigheten för att minimera både den samtida och långsiktiga miljöpåverkan, samt säkerställa att värdefulla miljöer för den biologiska mångfalden återskapas och tillskapas.

Kontroll av verksamheten

Bolaget följer bestämmelserna i miljöbalken och förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll och har för den aktuella anläggningen ett egenkontrollprogram som bolaget kontinuerligt arbetar med att uppdatera och förbättra. Vid sidan av Sibelcos Nordic AB:s egenkontrollprogram har bolaget även utarbetat interna ledningssystem för bland annat organisationen och dess ansvarsfördelning samt rutiner för brandskyddsarbetet och rapportering vid driftstörning och olycksfall. För att säkerställa erforderlig kontroll även i relation till sökt verksamhet kommer ett uppdaterat kontrollprogram överlämnas till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att tillståndet tas i anspråk i enlighet med föreslaget villkor 19.

Samråd

Bolaget har genomfört avgränsningssamråd i enlighet med 6 kap. 28-30 §§ miljöbalken med huvudsakligt avseende på sökt verksamhets omfattning, utformning och förutsedda miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Utöver samrådsmötet med myndigheter har samråd skett skriftligen med berörda enskilda, statliga myndigheter och intresseorganisationer samt genom annons i ortspressen. Sibelco Nordic AB har även bjudit in till öppet samråd/studiebesök på verksamhetsområdet.

Sida 47 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Verkställighetsförordnande

I förevarande ansökan har löpande betonats vikten av den sand som Sibelco Nordic AB redan i dagsläget bryter och som även är föremålet för nu sökt verksamhet.

Sanden är i sig en unik produkt. Täkter med kvarts- fältspadsand kan visserligen återfinnas på olika platser i Sverige men ingenstans går det att hitta sand med den sammansättning som finns i Baskarp. Detta har inte enbart resulterat i områdets utpekande såsom riksintresse avseende värdefulla ämnen och material, utan även i en särskild krets av kunder vars verksamheter har mycket specifika behov av, och krav på, sanden. I takt med att efterfrågan från denna kundkrets ökar växer således även det redan stora marknadsmässigt intresse av att fortsätta bryta den ifrågavarande sanden.

Den särskilda kretsen av kunder som använder sig av Baskarpsanden utgör i flera avseenden centrala delar av svensk industri; från den svenska järn- och metallindustri till samhällsviktiga funktioner såsom värmeverk och vattenrening. Därmed utgör även tillgången till Baskarpsand en förutsättning för att fortsatt kunna bibehålla och stärka landets produktion, export och långsiktiga nationella utveckling.

Sibelco Nordic AB:s nuvarande tillstånd löper ut i slutet av år 2025. Efter denna tidpunkt kommer inte längre marknadens behov kunna mötas om inte ett nytt tillstånd meddelas. För de aktörer som är beroende av sanden, såväl privata som offentliga, innebär detta att verksamheterna kommer behöva ställas om, att sand potentiellt behöver importeras, och att verksamheternas processer riskerar stillestånd under omställningstiden. Ett uteblivet eller fördröjt tillstånd innebär således stora konsekvenser för några av Sveriges viktigaste branscher.

Beaktat tidsramen anser Sibelco Nordic AB det av största vikt att nu sökt tillstånd kan ianspråktas utan hinder av att dom i målet inte vunnit laga kraft för

Sida 48 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

att minimera konsekvenser för marknaden. Utifrån vad som redogjorts för i denna ansökan föreligger inga starka motstående intressen mot den ansökta verksamhetens och med de försiktighets- och skyddsåtgärder som föreslagits saknas det anledning att befara att sökt verksamhet skulle ge upphov till väsentliga skador eller olägenheter på omgivning och miljö.

Sibelco Nordic AB:s sammanfattade uppfattning är således att det föreligger skäl för att dom i målet får verkställas utan hinder av att den inte har vunnit laga kraft.

Ekonomisk säkerhet

Enligt 9 kap. 6e § miljöbalken får tillstånd till täkt endast medges om ekonomisk säkerhet ställs. Den ekonomiska säkerheten syftar huvudsakligen till att täcka kostnaderna för efterbehandling och andra återställningsåtgärder för det fall verksamheten skulle behöva avslutas i förtid.

För täkter ska den ekonomiska säkerheten baseras dels på brytningsområdet, dels på verksamhetsområdet i övrigt. Vad beträffar brytningsområdet så kommer Sibelco Nordic AB bedriva såväl succesiv framdrift som efterbehandling. Detta innebär att aktiv brytning enbart kommer att ske i ett begränsat område under femårscykler i enlighet med de preliminära årtal som anges i brytningsplanen.

Som framförts ovan syftar den ekonomiska säkerheten huvudsakligen till att täcka kostnaderna för efterbehandling i händelse av verksamhetens förtida upphörande. I händelse av att bolagets verksamhet upphör i förtid kommer dock inte hela brytningsområdet vara föremål för efterbehandling utan enbart det område som omfattas av den då pågående femårscykeln. Härmed anser Sibelco Nordic AB att den ekonomiska säkerheten för brytningsområdet bör beräknas med utgångspunkt i det vid var tid största möjliga aktiva brytningsområdet.

Sida 49 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Utifrån den brytningsplan som bolaget tagit fram kan konstateras att det största brytningsområde som vid ett och samma tillfälle kan vara aktivt uppgår till ca 250 000 m . Härmed bör brytområdets area vid beräkning av den ekonomiska säkerheten bestämmas till 250 000 m .

Vad avser verksamhetsområdet i övrigt så utgörs detta dels av tillkommande ytor som omgärdar de nya brytningsområdena, dels befintliga verksamhetsområden som nyttjas inom ramen för befintligt tillstånd. Vad beträffar sistnämnda så utgörs dessa bland annat av ytor för bolagets anläggningar och ytor som inom kort är föremål för efterbehandling. Bolagets bedömning är att de ytor som redan nu, eller inom kort, är föremål för efterbehandling inom ramen för gällande tillstånd kommer att vara slutligt efterbehandlade vid tidpunkten då befintligt tillstånd löper ut. Härav har dessa ytor exkluderats vid beräkning av verksamhetsytan som ska ligga till grund för den ekonomiska säkerheten. Kvarstående verksamhetsområde uppgår därmed till ca 560 000 m .

I enlighet med Miljösamverkan Sveriges vägledning bör den ekonomiska säkerheten uppgå till 7 kr/m för brytningsområdet respektive 4 kr/m för verksamhetsområdet i övrigt. Med utgångspunkt i de ytor som redovisats ovan ger detta ett belopp om 3 990 000 kr. Vid en uppräkning med hänsyn dels till den sökta verksamhetstiden med påslag för två år, dels 2% KPI, uppgår den sammanlagda ekonomiska säkerheten till 7 519 317 kr.

Utifrån beräkningen ovan bör den ekonomiska säkerheten avrundas och fastställas till 7 500 000 kr. Till detta tilläggs ytterligare säkerhet så att säkerheten bör fastställas till 8 500 000. Härigenom säkerställs att den ekonomiska säkerheten vid varje given tidpunkt är tillräcklig för att täcka kostnaderna för efterbehandling och återställande i händelse av en eventuell förtida avslutning av verksamheten.

Sida 50 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Sakägare och ersättning

Ansökan avser vattenverksamhet som, utöver inom Sibelco Nordic AB:s egna fastigheter X respektive H, ska utföras inom fastigheten F.

Bolaget bedömer inte att någon skadlig inverkan på motstående intressen till följd av sökt verksamhet kan förutses. Skulle skador uppkomma för sakägare bör frågan om ersättning kunna hanteras enligt reglerna för oförutsedd skada. Tiden för oförutsedd skada föreslås bestämmas till fem år från utgången av arbetstiden.

YTTRANDEN

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Länsstyrelsen har, som talan slutligt bestämts, tillstyrkt, med undantag för vad som anges nedan, den ansökta miljöfarliga verksamheten och vattenverksamhet samt härvid anfört i huvudsak följande.

Det finns förutsättningar för att verksamheten ska kunna samexistera med de motstående intressen som finns. Påverkan på människors hälsa och miljön bedöms kunna hanteras på ett acceptabelt sätt för omgivningen med de yrkanden och villkorsskrivningar som länsstyrelsen nu anför tillsammans med de skydds-åtgärder bolaget ändå beskriver. Länsstyrelsen har i anledning av detta yrkat enligt följande.

Länsstyrelsen tillstyrker, med undantag för vad som anges nedan, den ansökta miljöfarliga verksamheten och vattenverksamheten.

- Länsstyrelsen yrkar att den totala tillståndsgivna mängden uppgår till 5,9 miljoner ton med ett årligt uttag om högst 590 000 ton per år.

Sida 51 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

- Länsstyrelsen anser att tillståndstiden bör sättas till maximalt 10 år från datum för laga kraft.

I övrigt anser länsstyrelsen att det finns förutsättningar för att verksamheten ska kunna samexistera med de motstående intressen som finns. Påverkan på människors hälsa och miljön bedöms kunna hanteras på ett acceptabelt sätt för omgivningen med de yrkanden om villkorsskrivning som länsstyrelsen har anfört tillsammans med de skyddsåtgärder bolaget ändå beskriver.

Länsstyrelsen anser att bolagets ansökan och underlag ger stöd för att gjuterigrus och pannsand i dagsläget utgör oersättliga ändamål. Eftersom det krävs att en större andel av utbruten mängd går till oersättliga ändamål (enligt M-11425- 24) begränsas det totala uttaget av naturgrus av den mängd som går till oersättliga ändamål. Länsstyrelsen utgår från att uttaget som ska gå till oersättliga ändamål ska uppgå till minst 51 procent. Övriga 49 procent kan gå till andra ändamål som inte är oersättliga i syfte att hushålla med resurserna. Baserat på bolagets egna uppgifter om uttagna mängder över perioden 2020-2023 uppgick det genomsnittliga uttaget till oersättliga ändamål till ca 206 000 ton per år under perioden. Konstaterat behov i ansökan utifrån bolagets redovisade avsättningsändamål historiskt innebär att det totala uttaget av naturgrus kan bli högst ca 421 000 ton naturgrus per år.

Bolaget argumenterar för att behovet är 780 000 ton naturgrus per år. Det handlar om följande tre argument.

Täkterna Brogårdsand och Rådasand kommer att avsluta sina verksamheter, vilket innebär att bolaget kan ta över deras marknadsandelar. Bolaget menar att uttaget från Rådasand och Brogårdsand inom några år kommer att upphöra då sanden har tagit slut inom dessa täkter. I årligt uttag skulle det motsvara ca 780 000 ton per år där 397 800 ton (51 procent) går till ändamål där det saknas ersättningsmaterial. Brogårdsand och Rådasand står enligt bolaget för ca

Sida 52 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

175 000 ton av gjuteri- och pannsand i nuläget. En efterfrågan som då skulle tillfalla bolaget inom en snar framtid.

Bolaget ser ökade behov av naturgrus framöver på grund av beredskapsbehov nationellt.

Bolaget ser ökad efterfrågan av naturgrus framöver trots att verksamheterna samtidigt ökar sin återanvändning.

Länsstyrelsen har inte kunskap om hur sandtillgången ser ut för Rådasand. Rådasand har en produkt som redan har börjat säljas och ska ersätta naturgrus i värmeverk framöver. Det påverkar i så fall Baskarpsand utrymme att sälja ytterligare pannsand framöver.

Brogårdssand har lämnat in ett samrådsunderlag under 2025 med avsikten att bryta sand fram till 2030. De anger att uttagen mängd som går till gjuteri och värmeverk uppgår till 87 500 ton om året de närmsta fem åren. Om ansökan inte lämnas in eller inte leder till ett tillstånd kan det, åtminstone tillfälligt, finnas utrymme för ökad brytning till oersättliga ändamål i Baskarpsand.

Många gjuterier återvinner sanden inom gjuterisandsystem med 70-80%. Några återvinningstekniker (termisk återvinningsteknik) har i vissa fall inneburit att behovet av ny sand praktiskt taget har upphört. Gjuterier i Sverige förbrukar 200 000 ton sand varje år. Forskningen och utvecklingen pågår för att gjuteriverksamheten ska bli cirkulär.

Länsstyrelsen drar slutsatsen att den angivna teknikutvecklingen ovan sannolikt minskar behovet av både gjuterigrus och pannsand framöver. I den mån Brogårdsand och Rådasand avslutar sina täkter kan det under en övergångsperiod finnas möjlighet att ta över marknadsandelar.

Sida 53 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Länsstyrelsen uppskattar att behovet av pannsand och gjuterisand nationellt i genomsnitt under de närmaste åren uppgår till ca 300 000 ton per år. Om bolagets årliga uttag till oersättliga ändamål sätts till 300 000 ton per år kan det totala uttaget per år uppgå till 590 000 ton. Då finns också ett utrymme för bolaget att öka marknadsandelarna jämfört med nuvarande uttag till oersättliga ändamål (206 000 ton per år).

Allt sammantaget med att det fortfarande finns ytterligare tillgång till sand i andra täkter gör att bolagets årliga uttag bör begränsas till 590 000 ton per år.

Länsstyrelsen drar slutsatsen att det pågår en teknikutveckling som motiverar en kortare tillståndtid än 30 år. Tillståndsgivning till uttag av naturgrus i uppåt tre decennier får anses motverka incitament för att påskynda forskningen om ersättningsmaterial till naturgrus och bör därför inte medges.

Eftersom naturgrustäkten kommer att ligga inom ett område som är ett riksintresse för naturvård är det Länsstyrelsens bedömning att tillståndstiden bör minimeras för att bevara de unika sandformationer som ingår i riksintresset för naturvård.

Riksintresset för naturvård utgör därmed ytterligare ett skäl till att sänka tillståndstiden till 10 år. Länsstyrelsen förutsätter att bolaget vid en kortare exploateringstid bryter ut etappvis för att på så sätt minimera påverkan på riksintresset för naturvård.

Tillägget i villkor 18 för efterbehandlingen räcker inte för att säkerställa att den ekonomiska säkerheten är tillräcklig. Bolaget föreslår därför att den ekonomiska säkerheten ska höjas till 8 500 000 kr. Länsstyrelsen anser att det kan vara ett alternativ, men kan inte avgöra om beloppet är tillräckligt för att täcka efterbehandlingen av den största yta som väg plus transportband kan omfatta i sista delområdet av brytningsområdet.

Sida 54 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Avfallskod 17 05 04 avser enligt beskrivningen i Avfallsförordningen "Annan jord och sten än den som anges i 17 05 03". Det är många olika typer av ickefarliga massor som hanteras i avfallskoden 17 05 04. Massorna som tas in ska avgränsas mot avfallskoden 17 05 03 som innebär att massorna är förorenade och därmed utgör farligt avfall. Det är svårt att avfallsklassificera massor rätt och det finns betydande risker för att massorna som tas in ändå innehåller föroreningar eller invasiva, främmande arter. Med tanke på riksintressena för naturvård och det rörliga friluftslivet finns andra, bättre lämpade lokaliseringar för en utökad masshantering. Av den här anledningen vill länsstyrelsen avgränsa möjligheterna att ta in andra typer av massor i täkten än just filtersand.

Sveriges geologiska undersökning (SGU)

SGU har yttrat sig enligt följande.

Naturgrus är en av isen naturligt sorterad råvara. Kornstorleken för den sorterade natursands- eller naturgrusfraktionen är dock mindre snäv än de sandprodukter som man vanligen vill producera material till.

Sanden som utvinns siktas och sorteras via en hydrosizer, en vattenanläggning som används för fraktionering och klassificering av naturgrus. Sanden från Baskarp har en hög kvartshalt vilket ger den speciella egenskaper. Sand av denna typ benämns vanligen kiseldioxidsand, kvartssand eller industriell sand. Merparten av mineralkornen i sanden utgörs av kvarts och är därför extra beständigt och/eller mer hållfast och kan därmed användas till flera ändamål än en kvartsfattig sand. I Sverige finns vad SGU erfar ytterst få så kallade kvartssandformationer eller anläggningar där kvartsanrikad sand utvinns.

Vid framställningen av olika sandprodukter siktar man fram alltmer snäva fraktioner än den ursprungliga något grövre sandfraktionen. Detta innebär att det uppstår restmaterial efter det att produktfraktionen för gjuterisand och

Sida 55 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

pannsand tagits fram. Av detta skäl är det rekommendabelt att just tillåta tillräckliga större uttagsvolymer av kvartssand för att de slutgiltiga produktleveranserna ska kunna uppnås.

SGU har sedan 2015 inte närmare bevakat den teknikutveckling som skett inom naturgrusproduktionen dvs. huruvida fler ersättningsmaterial har tagits fram till tidigare oersättliga eller svårersättliga användningsområden av naturgrus.

SGU är sedan den 22 juli 2025 utsedd till beredskapsmyndighet (SFS 2025:738), med ansvar att säkerställa att försörjningen av viktiga råvaror, däribland ballastravaror, finns tillgängliga på den svenska marknaden såväl under freds- som kris- och beredskapstider (Nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap - för ökad försörjningsberedskap, SOU 2025:68). På grund av att detta vill SGU komplettera sitt tidigare yttrande med följande:

En ansökan pågår om tillstånd till fortsatt och utökad täkt- samt vattenverksamhet m.m. enligt 9 och 11 kap. miljöbalken inom fastigheterna X m.fl. i Habo kommun, Jönköpings län. Det sandmaterial som utvinns på platsen är en välsorterad kvartsanrikad sand, stundtals på så höga SiO2-halter som 90 procent vilket med stor sannolikhet inte förekommer på många platser i Sverige. Sandmaterialet är på grund av sin kornform och sin mineralologiska sammansättning mycket lämpligt för användning för flera områden, exempelvis kraftvärmeverk och gjuteriändamål. Av detta skäl har förekomsten Baskarp 46- 1450/2011 (http://resource.sgu.se/dokument/riksintressen/46-1450-2011.pdf ) utsetts till ett riksintresse för värdefulla ämnen eller material.

Totalt finns idag endast 135 naturgrustäkter kvar i landet vilket innebär att Sverige har minskat sitt täktantal sedan 1990 med mer än 97 procent. Möjligheten att köpa sand och grus från naturgrustäkter saknas idag i ett par län där det inte längre bedrivs någon utvinning. Naturgrustäkterna ser olika ut. Vissa har en hög

Sida 56 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

andel grus medan andra har en högre andel sand eller silt. Just de sandrika naturgrustäkterna är viktiga för att kunna möta det svenska samhällsbyggandets behov på viktiga råvaror. Detta påpekade SGU redan 2015 (Ersättningsmaterial för naturgrus, SGU-rapport 2015:35, s1535-rapport.pdf) med syfte att de täkter som fortsätter att vara aktiva skulle kunna möta de behov som samhällsbyggandet kommer att stå inför i framtiden;

På kort sikt bör man eftersträva att en större mängd av det uttagna naturgruset på nationell nivå går till användningsområden där naturgrus är oersättligt. Man bör även eftersträva att de framtida uttagen sker i sanddominerade avlagringar eftersom det främst är den fina fraktionen, sandfraktionen, som efterfrågas av de användningsområden där naturgrus är oersättligt.

Av de 135 täkter som är aktiva idag är det dock få som kan kategoriseras som sandtäkter och sannolikt ytterst få som har de höga kvartshalter som erfordras för en sand som ska användas för exempelvis kraftvärmeverk och gjuteriändamål där sanden är viktig för värmeöverföringen.

Förekomsten Baskarp är utpekad som ett riksintresse för värdefulla ämnen eller material och då sandens kemiska och tekniska egenskaper är bedömd vara ha en särskilt god kvalitet, lämplig för viktiga ändamål, klassas sandförekomsten som ett industrimineral (se tabell nedan, hämtad från Grus sand och krossberg 2023, Periodiska publikationer 2024:3, Grus, sand och krossberg 2023). En täkt som innehåller ett berg- eller naturgrusmaterial med särskilt viktiga egenskaper är inte automatiskt utbytbar mot en ordinär grustäkt.

Sammanfattningsvis anser SGU att det är mycket viktigt att tillgången av särskilt viktiga råvaror från täkter kan möta behoven för att möta industrins behov. Baskarp är en täkt med sådana, nödvändiga materialegenskaper som gör att den utgör en riksintressant industrimineralförekomst för värdefull basindustri i Sverige.

Sida 57 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Vätternvårdsförbundet

Förbundet har bestritt ansökan i nedanstående avseenden och anfört i huvudsak följande.

Tillståndstiden bör begränsas till exempel till 10 eller 15 år så att verksamheten kan omprövas inom en lämplig tidsram när teknikutvecklingen har fortskridit eller ny kunskap tillkommit.

Brytningsområdet bör minskas.

För att säkerställa att verksamheten inte har en negativ effekt på natur- och friluftslivsvärden i området - både Vättern och vattendragen - bör avståndet till Vättern och vattendragen utökas. Det är här lämpligt att utgå från strandskyddet: 300 m från Vättern och 100 m på var sin sida från Svedån och Gangnån, dessutom bör hänsyn tas till raviner och ett säkerhetsavstånd lämnas till ravinkanten.

Bolaget bör fortsätta sträva efter att minska sina utsläpp. Dessutom bör analysmetoden för suspenderade ämnen definieras, lämpligen i kontrollprogrammet. Natura2000-värden att bevara i Vättern är i princip klart vatten med stort siktdjup. Grumlande verksamheter pekas ut som hot som kan påverka bevarandetillståndet negativt genom ett försämrat ljusklimat. Dessutom förstör igenslamning habitat för flera N2000-arter.

Tillståndet bör även utformas som en volymbegränsning per år (m per år).

Bolaget bör följa upp och redovisa sin verksamhets påverkan på naturvärden i Vättern och vattendragen (främst Gagnån och Svedån). Utöver vattenkemiska undersökningar bör biologiska moment ingå som är känsliga för igenslamning och/eller ett försämrat ljusklimat, förslagsvis provfiske i Vättern, inventering av makrofyter i Vättern, inventering av litoralbottenfauna i Vättern, elfiske i

Sida 58 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Gagnån och Svedån. Dessutom bör storlek och lokalisering av plymen undersökas, till exempel genom drönarbilder, för att kunna bedöma var suspenderat material från verksamheten sedimenterar ut och undersöka om det leder till igenslamning.

Miljönämnden Habo och Mullsjö kommuner

Miljönämnden har, som det får uppfattas, avstyrkt ansökan såvitt avser strandskyddet och anfört i huvudsak följande.

Strandskyddet till Vättern, Gagnån, Svedån samt det södra vattendraget av de tre mindre vattendragen ska ha skyddsavstånd om 100 m som verksamhetsgräns mot Vättern.

Idag gäller strandskydd om 100 meter för Svedån och Gagnån samt Vätterns vattenskyddsområde. I anslutning till de planerade verksamhetsområdena rinner Gagnån och Svedån genom djupt skurna raviner från väster mot öster, och mynnar ut i Vättern. Både Svedån och Gagnån är vattendrag med höga naturvärden vilket ligger till grund för deras klassning som nationellt värdefulla ur natursynpunkt samt nationellt särskilt värdefulla ur fiskesynpunkt. Gagnån utgör ett av de värdefullaste vattendragen som mynnar i Vättern, och är uppväxtoch lekområde för både vätteröring och harr. I ån finns också flodpärlmussla. Naturvårdsavtal har inrättats för att bevara de höga naturvärden som finns i Gagnåns nedre lopp. I ravinerna kring Gagnån och Svedån finns flera av Skogsstyrelsen utpekade nyckelbiotoper samt ett område med naturvärde (sumpskog vid Svedåns delta). Våtmarken vid Svedåns utlopp är också upptagen med vissa naturvärden i Naturvårdsverkets våtmarksinventering. Resultaten från utförd eDNA-undersökning av fiskfauna och flodpärlmussla visar på förekomst av öring och nejonöga i både Svedån och Gagnån, I proverna från både Gagnån och Svedån detekterades flodpärlmussla. I området mellan Svedån och Gagnån återfinns tre mindre vattendrag. Det södra av de tre mindre

Sida 59 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

vattendragen är det största, och rinner upp som ett dike till en åkermark. Vattendragets längd är ca 3,4 km. Enligt information som framkommit under samrådet, förekommer det fiskvandring och lek i biflödet till vattendraget. Med beaktande av de höga naturvärden som de berörda vattendragen och dess raviner utgör behöver det av sökanden föreslagna skyddsavståndet till vattendragen utökas samt bättre anpassas till ravinernas formationer. Miljönämnden anser inte att det finns skäl till att ge dispens till Sibelco Nordic ABs förslag att strandskyddet till Vättern ska utgöra femtio meter likt det i det tidigare tillståndet för den befintliga pågående verksamheten. Påverkan av den natur och strandlinje längs Vättern vilken ständigt är utsatt för erosion och förändring kommer med bolagets föreslagna skyddsavstånd påverka riksintressena för naturmiljö och det rörliga friluftslivet negativt.

Trafikverket

Trafikverket har anfört att åtgärder bör vidtas mot att sand i anledning av transporter till och från verksamheten hamnar på Trafikverkets vägar.

Å E har bestritt ansökan och anfört i huvudsak följande.

Utifrån de förutsättningar som föreligger har företaget att presentera en motive-rad ansökan och en miljöbedömning. Ansökan förutsätter därför två utred-ningar: en gällande tillgångsdelen och en annan gällande efterfrågedelen. Be-träffande tillgångsdelen måste under de omständigheter som råder klart framgå, att det mineral, som ansökan avser, har speciella kvaliteter som inte låter sig sökas på annat håll. I efterfrågansdelen skall det på motsvarande sätt visas, att det finns ett ur samhällets perspektiv angeläget behov av mineralet i fråga och att andra lösningar inte finns att tillgå. I båda dessa delar avstår företaget för en egen argumentation. I stället faller man tillbaks på vad som framförts av SGU 2011 när de tilltänkta täktområdena avgränsades. Följden är att varje påstående

Sida 60 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

som görs om sanden eller leveranserna okommenterat är kopierade från avgränsandehandlingen. Härmed vill Sibelco möjligen få ärendet att framstå som avgjort på förhand. Som följd av detta kan eventuellt också ha uppstått formella komplikationer gällande sammanblandning av roller och vems talan som egentligen förs. Man skulle kunna tro att SGU:s avgränsandehandling, eftersom man avstår från att komplettera den, vilar på ett omfattande vetenskapligt underlag. Så är inte fallet. Endast tre - möjligen fem- forskningsinitiativ förelåg 2011, alla utom två från början av seklet när någon utvidgning av verksamheten ännu inte var aktuell. Dessa tre är Lehtinen 2001; Norrman 2003 och Norrman 2006. Forskningsdata har för dessa tre enbart insamlats från det etablerade täktområdet samt Rappåsen. I Norrmans rapport finns t.o.m. en karta som visar avgränsningen. Ingen av studierna synes vara publicerad och därmed fackgranskad. Forskarna pekar återkommande på de speciella omständigheter som format den ursprungliga sandtäkten och bara den. Längst går Norrman (2006) då han påstår sig ha stöd för tankegången, att sanden där avsatts i en ström nordväst och uppåt från Baltiska issjöns botten, framför den omtalade ”israndbildningen i den dåtida Vätternissjön”. SGU påstår sig känna till ytterligare två studier-anonyma och utan titel- men med bäring på Spåramon söderut vid Vättern och området mellan Vättern och Bråten. Belägg i övrigt sägs vara resultat av undersökning med markradar - även dessa utan närmare presentation. Källhänvisningar ges enbart till de tre ovannämnda dokumenten och områdena. I vetenskaplig mening hänger därmed vad övrigt sägs om det nya riksintresset helt i luften. Särskilt obetänksamma är generaliseringar i områden över Baltiska issjöns högsta strandlinje (”högsta kustlinjen”) där det är svårt att motivera en gräns mellan speciella och vanliga sandförekomster. SGU; s förslag- 2011-att väg 195 skulle utgöra en sådan gräns verkar därför minst sagt ogenomtänkt.

Bolaget ansöker om ett årligt uttag av 1 miljon ton sand under en 30-års period. Uttaget är större än vad som någonsin förekommit i Norden. Den ökande produktionen föranleder misstanken att allt större sandvolymer marknadsförs till

Sida 61 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

ändamål med låg prioritet. Är man beredd att utnyttja högkvalitativ sand till sådana ändamål eller vill man i det fördolda utöka täktområdet med sand av lägre kvalitet, väl vetande att något sådant inte är tillrådligt i ett område med höga skyddsvärden? I en lång rad förtecknade i löpande text anger SGU de ändamål som sandleveranserna tillgodoser. Vilka mängder det är fråga om får man inte veta, ej heller görs någon ansats till prioritering. Länsstyrelsen har uppmärksammat problematiken och i december 2014 begärt komplettering. Begäran har hörsammats men Sibelcos reaktion leder i bästa fall till en ordväxling eftersom konkretion i form av siffror och tabeller fortfarande saknas. Som ansökningshandlingarna är upplagda måste den som vill följa upp spörsmålen, skaffa sig tillgång till SGU-handlingen från 2011, om och när man väl blivit medveten om dess existens. Dokumentet finns visserligen med som bilaga till handlingarna men detta noteras först på sidan 17 i miljökonsekvensbeskrivningen, och då allra sist, i ett långt stycke. Det bör observeras att förutom SGU och Sibelco endast Boverket, länsstyrelsen och Habo kommun varit involverade i handläggningen av riksintresset för mineral. Uppgifterna i SGU;s avgränsandehandling 2011 är inte tillräckliga för att påvisa sandens exklusivitet i hela det tilltänkta täktområdet. Uppgifterna gällande de samhälleligt viktiga behov som sanden möter är i handlingen från 2011 otillräckligt strukturerade, kvantifierade och uppdaterade.

Allt sammantaget utgår miljökonsekvensbeskrivningen från ett tydligt atomistiskt perspektiv Ett antal, var för sig välskrivna, bilagor inventerar vad som växer och vistas inom det vidsträckta ansökningsområdet. Eftersom miljön är karg med sandiga och torra marker blir fynden fåtaliga. Desto lättare är det då, att dra den förhastade slutsatsen att inte mycket finns att ta hänsyn till. Då har man emellertid missat den viktiga helhetsaspekten. Det är skadan på ekosystemet i den karga miljön som är det verkligt beklagliga och det blir en fråga av närmast filosofisk natur att avgöra om den går att reparera eller inte, och om så vilken tid det kommer att ta. Att återplantera späda tallar är en sak; att återbeskoga en annan. Någon bilaga av typen ”Geologiska aspekter” finns inte i mil-

Sida 62 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

jökonsekvensbeskrivningen och aspekten ”miljöpåverkan” återkommer i handlingens olika delkapitel enbart med några korta meningar nära nog alltid kopplat till ett konstaterande om ringa påverkan i förhållande till enskilda arter av däggdjur, fåglar, insekter, växter eller vad det nu kan vara. Ur geologisk synvinkel men också ur naturvärdessynpunkt är miljöpåverkan det övergripande problemet: sanden försvinner ju och ett antal geomorfologiskt intressanta objekt kan inte återställas. Det är sanden i området och dess olika lägen som ger landskapet sin typiska prägel och det är sandformationerna som eggar fantasin, när man flanerar i området och då oavsett om man kan sätta geologiska etiketter på dem eller bara gläds åt anblicken. Dessa perspektiv lyser egendomligt nog med sin totala frånvaro i de olika tillståndshandlingarna.

Enligt nationella miljökvalitetsmål (jfr SGU 2011, Riksintresse) skall utvinningen av natursand successivt minska! Sibelcos ansökan går i motsatt riktning. Även om ersättningsmaterial i dagsläget saknas t.ex till delar av gjuterinäringen fortgår inom näringen och på annat håll ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Ett skäl att detta går långsamt är inte osannolikt, att den sand som levereras ännu så länge är förhållandevis billig. Av ovanstående följer att den sandvolym som kan komma i fråga i ett eventuellt tillstånd bör vara minsta möjliga och under inga omständigheter initialt överstiga 700.000 ton årligen för att därefter gärna avtaga.

Enligt nationella miljökvalitetsmål (SGU, 2011) bör utvinning av natursand successivt minska. Det tillstånd som nu löper ut har varit på 20 år. Tillståndsperiodens längd bör vara kortast möjliga och med hänsyn till miljökvalitetsmålen ej överstiga tio år. För restriktiva tillståndstider och sandvolymer talar även följande:

a Vättern är en högprioriterad dricksvattentäkt. Bestämmelser med anledning härav kan ändras snabbt till vilka verksamheter vid stränderna har att anpassa sig till.

Sida 63 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

b, Företagets invändningar om behov av lång planeringshorisont är substanslös. Man har inga investeringar med lång ”pay-off”- sträcka.

c. Verksamheten, om den kommer till stånd, bör med regelbundna intervall kunna utvärderas och korrigeras! Icke minst gäller detta den delvis oprövade tekniken med transportband förlagda intill boenden och fritidsaktiviteter!

d. De sandvolymer som företaget tillerkänts i tillståndet som löper ut är så generösa att de aldrig utnyttjats fullt ut, dvs en miljon ton per år. I bästa fall och på senare år har man nått upp till ca 750 miljoner ton per år

e. För övrigt är det av synnerlig vikt, att eventuellt tillstånd garderas med erforderliga garantier för det fall att företaget har missbedömt marknaden och marknadsutvecklingen för sanden.

I kraft av den nationella miljökvalitetsmålen bedriver företag inom olika områden olika projekt för att minimera behovet av natursand. Arbete följs upp och dokumenteras fortlöpande av SGU och andra t.ex Arbetsmiljöverket och Gjuteriföreningen. publikation: Det duger inte att enbart rada upp sandkonsumenterna i en lång oöverskådlig lista Givet det pågående utvecklingsarbetet krävs att de ändamål som sanden tillgodoser förtydligas och uppdateras. Ändamålen som är minst angelägna ur samhällelig synpunkt kan därefter prioriteras bort.

Den aktuella delen av skogsfastigheten Västra Kärr är i dess nordvästligaste del belägen endast drygt 150 meter från Fagerhults tätort. Här bor ett par hundra personer, här ligger en stor industri med aktiva friskvårdsinsatser för sin personal och är finns skola och daghem med 70 barn. Området är därför inte oväntat omvittnat populärt för rekreations- och utflyktsändamål. Tillgänglighet och pedagogiskt värde är inte oviktiga i SGU:s värdering av sandfyndigheter i olika lägen. Väl inne på området befinner man sig för övrigt med tiotals höjdmeters marginal ovanför Baltiska issjöns högsta strandlinje, vilken för den observante här och vara kan skönjas med blotta ögat. Sandens kornstorlek och kvartshalt

Sida 64 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

har efter vad som framkommit inte undersökts men torde avvika väsentligt från områdena nere vid Vättern: halvstora stenar tränger upp överallt där marken utsatts för belastning. Att området skulle bildats på liknande sätt som gamla sandtäkten i ”Baskarp” och i anslutning till samma eller en liknande israndbildning är bl.a. med tanke på avståndet till sjön, fullkomligt otänkbart.

Vad angår de omväxlande geomorfologiska strukturerna finns ingen genomarbetad dokumentation! Detta gäller inte minst en s.k lateralterrass i norr på vilkens plana yta tallskogen för övrigt har inventerats. Längst i söder är en våtmark identifierad men otillräckligt avgränsad, något som givetvis bör rättas till. Våtmarken och kringliggande ytor tycks för övrigt utgöra habitat för en hittills oupptäckt fladdermuspopulation. Ett parti i områdets mitt utgörs av ett par mycket markerade isälvsrännor vilka tillika med mellanliggande åsar och kamekullar ger tydlig relief åt den nämnda lateralterrassen. Höjdpartiet i områdets mitt som österut sluttar ner mot ravinen kommer som det nu ser ut att fasas av. Höjdpartiet i fråga hör naturligt ihop med ravinen nedanför och bör därmed ingå i den planerade skydsszonen för ravinen. Tilläggas kan att området förmodligen bär en hel del vatten och på grund av sitt läge kan tänkas bli erosionsbenäget, om det schaktas ned. Sammantaget bidrar de ovan uppräknade landskapselementen till att detta väl avgränsade terrängparti uppvisar en intressant provkarta på postglaciala formelement, på bekvämt avstånd från bostadsbebyggelse och lätt åtkomligt. Som inrättat naturminne skulle området bli ett ypperligt komplement till det näraliggande Karstorps naturreservat, vilket märk väl, är av helt annorlunda geomorfologisk karaktär. Åtgärden vore så mycket mer befogad som de postglaciala lämningarna i ”Baskarp” (Sibbatorp) snart är utplånade. ”Västra Kärr” fastigheten ligger för övrigt delvis innanför den 300meters zon som Habo kommun önskar deltaljeplanelagd innan byggnation eller industriell verksamhet kommer till stånd. Området uppmärksammas inte för sig i ansökningsdokumenten utan behandlas tillsammans med områden öster om nuvarande täktområde (Ekebäcken) Man noterar i fyra raders text att dessa områden är skogklädda och ligger ovanför Vätterns högsta strandlinje, att jordarten är sandig och utgörs av isälvssediment. Att områdena kommer att utplånas

Sida 65 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

anses inte innebära annat än små konsekvenser. Här har vi ett flagrant exempel på att ansökningen gäller ett område så stort att man i förmår greppa det. Man varken kan eller vill särskilja sinsemellan olika områden från varandra.

Av det ovan sagda följer

a. Att lateralterrassen i områdets norra del bör lämnas intakt pga högt geologisk bevarandevärde (I Vätterns närområde har inga andra lateralterrasser konstaterats utom möjligen väster om Hjo)

b. Att våtmarken bör säkras på båda sidor om bäckfåran.

c. Att det mellanliggande partiet med isälvsrännor och kamekullar lämnas orört.

d. Att som konsekvens av a till .c ovan det aktuella området helt utgår ur tillståndshandlingarna. Miljöpåverkan går ej att kompensera inom detta område.

Fastigheten Solhöjden ligger alldeles intill ett i äldre tid flitigt frekventerat hamnområde-Baskarps brygga- därmed ett av kommunens mera kända kulturminnen. Fastigheten har hamnat i ett mycket ogynnsamt läge. Verksamhet planeras på två sidor alldeles intill dess gränser i söder dessutom alldeles i kanten av en våtmark och ravin. Förslag har lämnats att avlägsna området väster om vägen och vattendraget ur planen. Ändringen skulle göra situationen lättare att hantera för fastighetsägarna. Bjälkebofastigheten ligger i det tilltänkta verksamhetsområdets södra ände alldeles utanför området beskrivet i p 4 ovan. Fastigheten gränsar till det planerade täktområdet och tidigare nämnd våtmark.

Uppgiften att alternativa täktlägen inte kan bli aktuella är fel. Självfallet låter sig grövre sand och förmodligen även sand med lägre kvartshalt sökas på annat håll. Samarbete skulle t.ex kunna inledas med AB Snabbgrus i Bottnaryd eller

Sida 66 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Sandahlsgruppen i Värnamo. Svaret till länsstyrelsen på samma fråga är förbryllande. Bolaget har helt visst bruk för sand av lägre kvaliteter. Den sand som bryts i Baskarp är, särskilt i högre belägna partier som Rappåsen, tämligen grov. Från handlingarna till det nuvarande tillståndet (SGU 2014 sid 5): ”Rubrik: Hushållning med naturresurser.” -.”.Genom att mixa material från de tre brytningsområdena i lämpligproportion, kan såväl grövre som finare fraktioner av sandmaterialet blandas och utnyttjas bättre. Bolaget kommer att kunna utnyttja den totala råvaran bättre och därmed hushålla med sanden och få ett mer långsiktig användning av fyndigheten och ett bättre resursutnyttjande.”. Likaväl som att sortera ut grövre sand ur ett siltigt material borde det rimligen kunna åstadkommas som en ”finare” fraktion ur sand eller mo.

Beträffande den 300 meters zon, som Habo kommun önskar detaljplanelagd före ev. byggnation eller industriell aktivitet har Sibelco har att följa kommunens utvecklingsplaner och direktiv på samma sätt som alla andra. Att det nuvarande tillståndet- från 2005 och gällande enbart Baskarp (Sibbatorp-Svedån) beviljats utan krav på en motsvarande zon borde bolaget tacksamt ta emot som en särskild bonus.

Ansökan omfattar ett alldeles för stort område på en gång, geografiskt och innehållsmässigt. Det geografiska avståndet mellan ytterpunkterna är hela fem km. Allmänt hållna resonemang blir smått obegripliga, när man inte vet om fokus ligger på alla de 500 hektaren, på de tillkommande områdena i den hittillsvarande ” Baskarpsstäkten” eller de nya i Bjälkebo-Fagerhult. För att ta ett exempel: Baskarp kan syfta på hela ”riksintresset Baskarp”, någon av gårdarna i ”Baskarp” eller ett markområde (skogsskifte) tillhörande någon av fastigheterna. Ingen av fastigheterna i den gamla täkten har beteckningar typ ” Baskarp x:1. ”Munkaskog”, är däremot en ofta förekommande fastighetsbeteckning. Som om det inte vore nog med det geografiska avståndet har vi, som framgått, att göra med två topografiskt skilda nivåer: ett tidigare strandområde och ett annat på höjder dit inget sjövatten nu eller tidigare någonsin har nått. Det breda ansökningsupplägget får ytterligare en konsekvens: slutsatserna dragna av olika

Sida 67 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

undersökta specialparametrar landar med statistisk nödvändigtvis i en grå måttlighet: en extrem ytterlighet i en del av det tilltänkta verksamhetsområdet kommer nära nog ofelbart att motsvaras av en obefintlig i en annan. I de olika specialbilagorna hänvisas ofta till en karta. Även om kartunderlagen kan vara utformade på olika sätt bidrar detta till läsförståelsen avsevärt. Det är när specialbilagorna sammanfattas och kommenteras i allmän text som stringensen går förlorad. SGU skulle ha valt men annan titel till dokumentet 2011. Att tala om en ”utökning” av ett Baskarpsområde har redan från början varit missvisande.

I det nya täktområdet- från Bråtenfastigheten och söderut planerar företaget för en brytningsmodell, där man som det uttrycks ”lånar” naturen under en femårsperiod för att sedan återställa och återlämna. Initiativet minskar möjligen motståndet mot projektet en aning bland ortsborna. Nackdelarna är minst två: den främsta att metoden fallerar där det som ”lånas” är av omistlig karaktär för landskapsbilden. Där kommer naturen att ”rånas” på samma sätt som i vanliga sandtäkter. Bäst synes metoden därför komma till sin rätt inom flacka och förhållandevis enformiga terrängavsnitt, som exempelvis tidigare sjöbottnar. Ett annat aber kan ligga däri, att det lär dröja många år utöver den angivna femårsperioden-kanske en generation- från det att ett område kalhuggits och banats av.

En förnyad tillståndsprövning, oavsett när, skulle endast under mycket speciella omständigheter komma att leda till totalt stopp för fortsatt verksamhet. Ett sådant ställningstagande skulle då knappast komma som ett skott ur mörkret, utan vara ett resultat av upprepade påpekanden om missförhållanden eller dramatiska förändringar i omvärlden. Det torde med all sannolikhet finnas ekonomiska och juridiska modeller för att hålla avtal levande under och över en planerad tillståndsprövning. För en kortare tillståndstid talar också omständigheter som att: bolagets ansökan har att göra med ovanligt komplexa och kontroversiella förhållanden, stora geografiska ytor, områden som visat sig sinsemellan mycket olika och en försöksvis utbrytningsmetodik, varslämplighet för dessa olika områden inte är prövad eller utvärderad.

Sida 68 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Produktionskapaciteten torde under den aktuella 20- års perioden av tillstånd varierat uppskattningsvis mellan 0,4 och 0,7 miljoner ton årligen. Utifrån ett antaget årsgenomsnitt på 0,6 miljoner ton visar det sig således att 0,6 x 20= 8 miljoner ton i princip är oförbrukade. Om det uttag beviljas, som företaget pläderar för denna gång, riskeras samma misstag en gång till.

Bolaget menar att en begränsning av de ändamål vartill sanden levereras vore meningslös i och med att de olika sandfraktionerna är blandade i täkterna. Bruttovolymerna skulle förbli oförändrade så länge produktionen av specialsand är oförändrad. Givet att marknaden för specialsand är i balans, torde ansatser till överproduktion av sådan sand vara oövertänkta. Situationen som sådan borde därför redan vara inprisad i företagets kalkyl och man borde hellre satsa på egna kompensatoriska åtgärder som att a) lämna det grövre materialet oprocessat, helst i schaktet b) flytta över produktion till sjönära områden c) höja priset på specialsanden, vilket i så fall dessutom skulle kyla av marknaden i önskvärd mån.

Sammanfattningsvis kan påminnas att måttligt kvartshaltig sand för breda applikationsområden inte är någon bristvara. Eftersom kvarts är ett vida spritt mineral, är praktiskt taget all sand, oavsett befintlighet, kvartshaltig, Det bör vidare framhållas, att de volymer som företaget nu önskar utvinna- 1 miljon ton om året- motsvarar hela den gängse produktionen i Sverige plus halva den i Danmark.

Området Västra Kärr med central punkt x: 6428662 y:448655 (SWEREF 99 TM) bör lyftas ut ur ansökningshandlingarna. Sanden i den gamla täkten har konstaterats subglacial -dvs bildad under istäcket- och detta även i de högre belägna områdena. Det är för övrigt på grundval av en sådan iakttagelse som man kan framhäva sandens unika kiseldioxidhalt och dess ursprung i den s.k Visingsögruppens sandsten. I motsats härtill är sanden i Västra Kärr- det västliga området- bildad glacofluvialt- av strömningar i och framför isen. Det är bara

Sida 69 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

sådana processer som, vartefter iskanten flyttas norrut, skapar kameer och terrasser. De kemiskt överlägsna egenskaper som konstaterats i Baskarp torde därför inte gälla här. I stället skulle ett sedimentologiskt närstudium sannolikt visa på sand av den heterogena natur som företaget, enligt vad som framkommit, har så svårt att hantera.

Lateralterrasser – närmare bestämt s.k. dalsidesterrasser- utanför fjällområdena - har oftast en höjd i framkant runt 10-15 meter. Här är aktuell fallhöjd ca 30 meter! Som skogen på terrassen och österut nyss gallrats är utsikten hänförande över resten av det tilltänkta täktområdet och Vättern. Den identifierade lateralterrassen (eg. dalsidesterrassen) måste bevaras intakt på grund av högt geologiskt bevarandevärde. Våtmarken i söder måste skyddas på båda sidor om bäckfåran alltså även den norra sidan (läge x: 64828261 (ca) y: 448605 (SWEREF 99 TM). Det mellanliggande partiet med kamekullar och isälvsfåror måste bevaras intakt.

Angående den fladdermuspopulation som observerats vid fastigheten N har fastighetsägaren med all tänkbar tydlighet framhållit, att de områden han illustrerat är observationspunkter vid vissa tidpunkter på sommarhalvåret. Revirområdet har han inte på egen hand kunnat kartlägga. Detta torde med största sannolikhet innefatta delar av intilliggande skog och våtmarken. Reviret för fladdermuspopulationen måste fastställas och skyddas. Våtmarken, har tillflöden från två håll i väster. Det ena är dagvattenrecipient med tillflöde från södra delen av Fagerhults samhälle. Till yttermera visso är dagvattensystemet renoverat av Habo kommun med nya ledningar så sent som hösten 2024. Våtmarken och bäcken skyddas på båda sidor enligt gängse norm (50 + 50 meter). Bolaget har i sin ansökan dragit gränsen för aktuellt verksamhetsområde i anslutning till våtmarken och på det sättet skonat ett skogsområde söderut. Våtmarken och bäcken bör emellertid rimligen ha samma skydd på båda sidor som övriga vattendrag.

Sida 70 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Den föreslagna volymen är 220 000 årliga ton lägre än vad nuvarande tillstånd medger, men likväl med god marginal högre än vad företaget någonsin nått i sin produktion. På totalen innebär detta att den samhälleliga trenden mot återhållsamhet i fråga om ändliga naturresurser nu byts till en annan expansiv sådan.

När det gäller ravinerna vid Gagnån och Svedån kan dessa skyddas genom en ”rågång” – 2-3 meter- mellan krönet på ravinväggarna och avbaning/ brytning. Arrangemanget innebär att avbaningen tar vid omedelbart vid ravinväggens krön. När man sedan belastar det frigjorda området med trafik ovanför schakten och slutligen bryter sanden fram mot kanten blir slutresultatet att ravinväggen skavs av i den övre delen. Kriteriet för rågången blir: man skall kunna ta sig fram på ravinväggen väggen utan att behöva ”klänga” på kanten eller vada isanden.

Öster om Bråtenfastigheten är det skyddet mot sjön för dåligt såväl med tanke på stranden som på den intilliggande fastigheten. Ett avstånd till stranden på ca 250 meter bör gälla. Fastigheten O har ett utsatt läge och är kanske den

Angående fastigheten Västra Kärr västra delen (med central punkt x: 6428662 y:448655 (SWEREF 99 TM)) måste för att proportionalitetsbeslut skall kunna tas på ett rättssäkert sätt- må det så gälla konkurrerande riksintressen eller mellan ett exploateringsvärde och värdet av ett orört landskap, det område man önskar beslut om vara väl avgränsat, väl undersökt och väl dokumenterat. När riksintresset ”Baskarp” avgränsades 2011, ett år efter att Sibelco förvärvat fastigheten St. Kärr, utgjorde den etablerade täkten i Baskarp fortfarande den dominerande delen. Så är inte längre fallet. Enligt Sibelcos beräkningar återstår endast max 6,5 miljoner ton sand inom det ursprungliga täktområdet, med reservation för att man möjligen kan tänja dess gränser något, och kanske gräva djupare. Av okända skäl undersöktes inte närmare området St, Kärr västra delen- nu med egen identitet som Verksamhetsområde 4 – Brytningsområde 3.

Sida 71 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Detta förhållande har bekräftats av SGU- den 30 januari 2025. Att pressa SGU på ytterligare information leder ingen vart de kommer att repetera historiska fakta emanerande från undersökningar av den ursprungliga täkten där ”SiO2 halter på så höga nivåer som 90 procent” ”stundtals” utvinns. Den vetgirige är hänvisad till SGU;s ballastkarta som i detta fall alltså saknar uppgift om de geokemiska värdena och som heller inte ger någon information om områdets ”morfologi”, vilket annars inte är helt ovanligt. I norr får området sin prägel av en vacker terrassbildning som sträcker sig 2-300 meter ut och nu, efter att skogen gallrats, erbjuder en strålande utsikt över det planerade täktområdet. Så kommer det inte att förbli: terrassen kommer att klyvas i sin längdriktning, så att en vägg blir stående i norr på en nivå endast obetydligt lägre än terrassens fulla höjd. Terrassen måste hållas intakt, till förmån för fagerhultsborna samt lärare och barn på en alltmer geologiskt medveten skola. Med hänsyn även till det minst sagt oklara rättsläget bör området avlägsnas ur planen. Sandvolymen specificeras inte men torde i sammanhanget var rätt obetydlig. Området kommer med största säkerhet inte heller behövas för att täcka behovet i ett eventuellt täkttillstånd.

M F och H J

M F och H J har, som de uppfattats, bestritt ansökan och anfört i huvudsak följande.

Det faktum att bolaget planerar att ta i anspråk helt nya områden som inte har direkt koppling till sina tidigare verksamhetsområden och som på flertalet sätt skiljer sig från dessa medför att verksamheten är att betrakta som en nyetablering. Sökanden skulle med anledning av detta ha utformat ansökan avseende en nyetablering av en industriell verksamhet i ett opåverkat område. Tillåtligheten av verksamheten bör bedömas utifrån en nyetablering.

Att ansöka om fortsatt och utökad täktverksamhet verkar för bolaget snarast vara ett sätt att försöka undvika att utreda lämpligheten med etableringen med

Sida 72 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

det svaga argumentet ”vi bryter redan”. Det planerade täktområdet har ingen förbindelse med de tidigare områdena och området skiljer sig i hög grad från tidigare brytningsområde bland annat genom närheten till de mindre lokalsamhällena Baskarp och Fagerhult, men även för att området är ett av få områden som är tillgängliggjort för allmänheten med fritt tillträde till Vättern samtidigt som det är naturmark. Enligt SGU:s ställningstaganden gäller att: • ”Vid ansökan om förlängning av grustäkt bör en lokaliseringsprövning alltid bli aktuell. Denna bör även genomlysa möjligheterna till att växla över till

bergtäkt.”

• ”Företaget som ansöker bör presentera hur man planerar för en omställning till krossat berg och redovisa om eller vilka undersökningar av berggrunden

har gjorts och om specifika analyser har genomförts.”

En ordentlig lokaliseringsprövning och en beskrivning av hur verksamheten planerar en omställning till krossat berg har så vitt vi kan bedöma inte utförts.

Med anledning av att området är ett av få längs med Vättern som genom mindre grusvägar och stigar faktiskt är tillgängliggjort för allmänheten och på grund av att det är ett område som frekvent nyttjas av närboende ska bolagets yrkande om dispens från strandskyddet (både det allmänna och det särskilda som gäller för Vätterns västra strand) ogiltigförklaras. Enligt miljöbalkens 7 kapitel syftar strandskyddet till att långsiktigt: 1. trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och 2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddets syfte är alltså att på lång sikt trygga tillgängligheten samt bevara goda livsvillkor för djur- och växtliv både på land och i vatten.

Dispens från strandskyddet borde inte kunna tillåtas i enlighet med 7 kap. miljöbalken. De särskilda skäl som bolaget anför enligt (18 c §) utgör inte tillräckliga skäl till att godkänna dispens från vare sig det allmänna eller särskilda

Sida 73 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

strandskydd som råder på platsen. I texten nedan framgår varför inga av de särskilda skäl som anges i 18 c § kan göras gällande för bolaget. Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispen-

sen avser

1redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, Bolaget avser med ansökan att etablera en helt ny täkt på en plats som inte är ianspråktagen utan som utgörs av naturmark, småskaligt skogsbruk, jordbruk och är av stor vikt för det rörliga friluftslivet.

2genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, Det område bolaget planerar för sin storskaliga industriverksamhet är inte avskilt från Vättern med väg, bebyggelse eller annat.

3behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, Täkter bedrivs på många olika ställen och är inte knutna till vattenmiljön. En etablering vid Vättern är en olämplig etablering om den inskränker på det särskilda strandskydd som upprättats för långsiktigt bevarande.

4behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, Det är sant att det sökande bolaget har en etablering i närområdet, men den platsen är geografiskt skild från det område som ansökan avser och med anledning av att det är en helt ny plats som planeras för industrietableringen kan det inte anses att ansökan avser en utvidgning av den pågående verksamheten. Den nya verksamheten avser ny etablering och kräver nytt tillstånd vilket medför att det är en helt ny verksamhet som ska tillståndsprövas. Denna dispensgrund kan med anledning av detta inte göras gällande.

Sida 74 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

5behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som

inte kan tillgodoses utanför området, eller

Det angelägna allmänna intresse som föreligger är att bevara det särskilda strandskyddet på 300 meter som finns på platsen. Denna dispensgrund kan därmed inte göras gällande eftersom något annat mer angeläget allmänintresse INTE föreligger som inte skulle kunna tillgodoses på annat sätt (annan lokalisering eller via ersättningsmaterial).

6behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Inom Habo kommun finns två platser som är utpekade som riksintressen för materialförsörjningen. Liknande förekomster av grus och sand förekommer på vitt skilda håll i landet. Den nya täktverksamheten motiveras till stor del med att sandfyndigheten utgör riksintresse för värdefulla ämnen och material. Det bör tilläggas att sanden utgör en icke förnybar resurs som i dagsläget nyttjas för vitt skilda ändamål såsom sandfilter till swimmingpooler, sandlådor på lekplatser, gjutsand, spackel, sand i konstgräsmattor och ridbanesand. Inte alla ändamål kan anses vara samhällsnyttiga utan visar snarare på exploatering av en ändlig resurs. Om materialet är så unikt att det anses motiverat att brytning tilllåts trots alla andra skyddsvärden så är det inte rimligt att materialet används för ändamål som inte kräver dessa egenskaper, t.ex. ridhussand eller filtersand till pooler. Med anledning av att materialförekomsten är ändlig kommer ersättningsmaterial på sikt att behöva tas fram, oavsett om brytning på den nya platsen tillåts eller inte. Principiellt sett bör inga användningsområden utom de oersättliga komma i fråga för naturgrustäkter (SGU-rapport 2015:35). Oersättligt material i bolagets produktion är endast gjuterisand, för alla övriga användningsområden finns ersättningsmaterial. Uttaget av svensk natursand för gjuteriändamål uppskattas till ca 200 000 ton per år (SGU-rapport 2015:35). Bolaget ansöker om att få bryta 1 miljon ton sand per år (5 gånger mer än hela Sveriges förbrukning av gjuterisand). Att upphäva strandskyddet i en miljö som idag är mer eller mindre orörd måste anses vara ett stort ingrepp som går emot strandskyddets syfte. Eftersom strandskyddet är upphävt vid nuvarande täktområde är det ännu viktigare att det bevaras på platser som fortfarande är oexploaterade.

Sida 75 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Dispensgrunden kan inte göras gällande med anledning av att intresset inte kan anses vara mer angeläget än skyddet för Vättern och övriga riksintressen eftersom det finns andra mer lämpliga lokaliseringar samt ersättningsmaterial att tillgå.

Etableringen strider mot Habo kommuns översiktsplan. I kursiv stil nedan visas citat från översiktsplanen som styrker att etableringen av en storskalig industriell verksamhet inte är förenlig med översiktsplanen. Bland annat fastslår översiktsplanen att det område där bolaget planerar sin nya industrietablering pekas ut som naturområde och för friluftsliv. Området är det enda område i Habo kommun som är tillgängliggjort och som uppfyller Habo kommuns vision om att stärka kopplingen mot Vättern samt tydliggöra och tillgängliggöra kontakten med Vättern, genom att utveckla friluftsområden och leder, badplatser med mera. Inom området är även den enda badplatsen belägen som är tillgänglig till fots för boende i såväl Baskarp som Fagerhult. Nedan är hämtat från Habo kommuns översiktsplan: ”Vättern är riksintresse för naturvård samt riksintresse för det rörliga friluftslivet. Vättern omfattas inom Habo kommun av ett strandskydd på 300 meter. De bäckar och åar som rinner i väst-östlig riktning ner mot Vättern ingår i Vätterns vattenskyddsområde och har pekats ut i miljömålsarbetet som nationellt och regionalt särskilt värdefulla ur natur- och fiskesynpunkt. Vissa av bäckarna omfattas även av strandskydd (100 meter).” ”Habo kommuns gräns i öster mot Vättern är cirka 3 mil lång. Trots den långa gränsen mot Vättern upplevs kontakten med sjön kunna bli bättre. Utmaningen är att stärka kopplingen mot Vättern samt tydliggöra och tillgängliggöra kontakten med Vättern, genom att utveckla friluftsområden och leder, badplatser med mera.” Vidare skriver Habo kommun i sin översiktsplan ”År 2040 är närheten till naturupplevelser och friluftsaktiviteter påtaglig. Kommunens grönområden och friluftsområden är viktiga för att skapa en god livsmiljö för både människor, djur och växter. Vättern och Vätterbäckarna är lättillgängliga och kan upplevas på nära håll. Det är viktigt att utveckla och bevara grönområden med tydliga gröna stråk för att skapa goda förutsättningar för rekreation samt för djur- och växtliv som i sin tur stärker ekosystemtjänster och ger förutsättningar

Sida 76 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

för biologisk mångfald.” ” Inom följande områden skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön: Vättern med öar och strandområden. Riksintressets värden beskrivs på följande sätt: Riksintresseområdet för det rörliga friluftslivet i Habo kommun utgör ett stort område som sträcker sig längsmed hela Vätterbranten och norr om Gustav Adolf och vidare in i Tidaholm och Hjo kommuner. Friluftsvärdena är knutna till Vätterbranterna som utgör ett varierat landskap med påtagliga och dramatiska raviner som skär igenom sandbankarna. Längs med Vätterbranterna ges möjlighet till flera olika storslagna vyer och utblickar över landskapet, Vättern och Visingsö. Vätterstranden domineras ovanför strandbrinkarna och ravinerna av tallskogar med lingonris- eller lavtyp. Västra Vätterstranden har en tydlig klintkaraktär i mäktiga sandlager. Strandterrasser finns utbildade efter Vätterns olika nivåer efter isavsmältningen. Knipån, Gagnån, Hornån, Hökesån, Skämningsforsån, Rödån, Svedån och Holmån utgör lek- och uppväxtområden för öring och harr.” I en inventering gjord av Melica 2018 beskrivs strandmiljön på följande vis: ”Vätterbranterna med dess sanddynor och bäckraviner innehåller de mest värdefulla sandmarksmiljöerna i Habo kommun. Dessa miljöer har varit mycket viktiga för den stora mångfalden av insekter såsom vildbin och andra gaddsteklar, som ännu finns kvar om än i små populationer i kommunen. Vegetationen i ravinerna är speciell och ofta mycket artrik. Områdets rörliga markvatten, småskred och bitvis källpåverkade ytor har resulterat i en rik markflora med arter som till exempel signalarterna strutbräken, kärrfibbla, skärmstarr och gullpudra. Bland mossor kan nämnas signalarterna dunmossa, rutlungmossa och bågpraktmossa. Fågellivet är ofta mycket rikt i ravinerna. Forsärla, strömstare och den rödlistade mindre hackspetten är typiska och även kungsfiskare noteras ibland. ”Trots att Habo kommun har en 3 mil lång sträcka som ligger utmed Vättern finns det bara ett fåtal allmänna platser i kommunen som tillgängliggör Vättern. I Habo kommun finns två riksintressen som rör friluftslivet. I norra delen av Habo finns ett stort område som är utpekat som nationellt viktigt för friluftslivet, natur- och kulturvärden. Ett område längs Vättern och stora delar av den norra delen av kommunen är utpekat som nationellt

Sida 77 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

viktigt område för turism och det rörliga friluftslivet. Områdena som är utpekade riksintressen innebär att de är betydelsefulla för friluftsliv, natur och kulturvärden på en nationell nivå. Inom dessa områden ska riksintresset främjas.” ”Utmed Vätterns 3 mil långa strandlinje som går genom kommunen är flera olika typer av naturvärden skyddade genom ett strandskydd på 300 meter.” Översiktsplanen utgår från att detta utökade strandskydd ger området det minsta tänkbara skydd som är nödvändigt och beskriver inte alls att det är lämpligt att ge dispenser från strandskyddet. Snarare har kommunen hållit hårt i denna princip när det kommer till privatpersoners intrång och etableringar inom strandskyddet. Västra Vätterstranden pekas specifikt ut i översiktsplanen, men i stort sett hela området saknar formellt skydd. Endast ett naturreservat som omfattar strandzonen finns (Haboskogens naturreservat söderut i kommunen) och de smala stråkliknande naturreservaten som hör till en del av Vätterns tillflöden. ”I översiktsplanen föreslås en gång- och/eller cykelled längs med Vättern, från Domsand till Brandstorp. Dels för att knyta samman friluftsområdet, tillgängliggöra Vättern och för att gynna arbetspendling med cykel. Området ligger inom riksintresseområdet för naturvård - Vätterbranten med öar och strandområden (3 kap 6 § miljöbalken) samt riksintresset för det rörliga friluftslivet-Vättern med öar och strandområden (4 kap 2 § miljöbalken).” ”Inom de utpekade områdena för friluftsliv och turism är kommunen positiv till åtgärder som utvecklar eller gynnar dessa intressen och utreds från fall till fall och utifrån platsens förutsättningar. Friluftsområden ska undantas från exploatering och andra ingrepp om det kan orsaka skadlig påverkan på friluftsvärdet. Inom opåverkade områden tillåts inte exploateringsföretag, byggnationer, anläggningar eller liknande som förändrar områdenas karaktär.” Lokalsamhällets möjligheter till ostörd natur och utveckling av turism omöjliggörs om en storskalig industrietablering tillåts inom det område som i Habo kommuns översiktsplan särskilt pekas ut för detta. Lokalsamhället tjänar heller inte på att möjligheterna att bygga ut samhällena Baskarp och Fagerhult försämras vilket skulle bli resultatet om en storskalig industrietablering ska ske inom ett utpekat friluftsområde och inom strandskyddet som satts just för att skydda mot detta.

Sida 78 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

På platsen finns motstående riksintressen som är oförenliga. Om verksamheten skulle tillåtas förstörs riksintresset för det rörliga friluftslivet och riksintresset för naturvård medan riksintresset för material är intakt bevarat även om verksamheten inte kan tillåtas idag. Det är således bara det riksintresse som kopplar an till naturvård och rörligt friluftsliv som utplånas genom att tillåta exploatering av riksintresset för materialförsörjning. Inom Habo kommun finns ytterligare ett riksintresse för materialförsörjning vilket medför att detta område bör kunna sparas till förmån för övriga riksintressen på platsen.

Inventeringar som utförts inför ansökan bedöms inte vara tillförlitliga. Området är välkänt för sin förekomst av nattskärra. Trots den kända förekomsten av nattskärror, en fågel som är helt omisskännlig, hittades noll nattskärror vid den genomförda inventeringen. Huruvida den resterande inventeringens resultat är överensstämmande med verkligenheten är svårt att avgöra för en lekman. Nattskärra anses i dagsläget vara livskraftig men arten är upptagen i fågeldirektivets bilaga 1 och har fortsatt ett starkt skyddsbehov. Enligt artdatabanken beror nattskärrans tillbakagång till allra största delen på strukturförändringar inom skogs- och jordbruket. Det krävs mycket stora ansträngningar för att vända den negativa utvecklingen på nationell nivå. Åtgärderna måste därför i ett kort perspektiv koncentreras till områden med goda bestånd av arten. I Skogsstyrelsens författningssamling 2014:7, bilaga 4 tas nattskärra upp som en prioriterad fågelart och enligt 19 § i samma författningssamling gäller ”Skador till följd av skogsbruksåtgärder ska förhindras eller begränsas i livsmiljöer och på substrat där det förekommer prioriterade fågelarter, vilka framgår av bilaga 4, samt arter markerade med N och n i bilaga 1 till artskyddsförordningen (2007:845) eller som betecknas som akut hotade, starkt hotade, sårbara eller nära hotade”.

Utökningen av riksintresset Baskarp skedde redan 2011 utan att någon hänsyn togs till andra värden så som friluftsliv, turism, skyddsvärda naturmiljöer eller skyddade arter. Även i SGU:s beslut avseende utökningen av riksintresset står tydligt att: ”Riksintressets yta omfattar inte vattenområde i Vättern. Gränsen har i detta sammanhang lagts i strandkanten, vilket inte betyder att en framtida

Sida 79 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

täkt ska ha denna utbredning.” I länsstyrelsens yttrande till förslaget för utökning av riksintresset står: ”Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att med hänsyn till de höga värdena för övriga riksintressen i området ska avgränsningen av riksintresset Baskarp göras så att ett område om minst 100 meter längs med Vätterns strand undantas från riksintresset Baskarp”. Det kan konstateras att SGU:s beslut om utökningen av riksintresset inte tog hänsyn till den begränsning av riksintresset som Länsstyrelsen ansåg var lämplig och motiverad. SGU:s beslut säger däremot inte att hela riksintresset ska utgöra nytt täktområde. Genom SGU:s vaga och motsägelsefulla beslut öppnades en möjlighet att skapa en intressekonflikt mellan det allmänna strandskyddet och riksintresset för materialförsörjning som inte hade behövt finnas. SGU:s intention är i vart fall tydlig, inte hela riksintresset ska bli ny täkt och SGU verkar utgå från att övrig lagstiftning klarar av att hantera intressekonflikten.

Bolaget yrkar att bullernivåer på 50 decibel ska gälla vardagar 06-18. På helger och kvällar fram till 22 ska 45 decibel gälla, på natten ska 40 decibel gälla. Momentanbuller får inte överstiga 55 decibel nattetid, men övrig tid ska enligt bolaget inte ha samma restriktioner. Dessa bullervillkor medför att närboende oavsett tid på dygnet ska acceptera en bullernivå utomhus som är högre än en modern diskmaskin (38 decibel). En hög bakgrundsnivå av buller medför att utomhusmiljön blir otrivsam och kan även leda till ohälsa. Nuvarande täkt medför bullerstörning i form av fläktljud, dag som natt på ett avstånd av över två km vid viss vindriktning. Möjligheterna till att lyssna på fågelsång och liknande i närområdet försämras kraftigt. Den ljusförorening som täkten bidrar med påverkar det visuella intrycket starkt och medför svårigheter för nattlevande djur såsom tex. olika fladdermusarter. Möjligheterna att bygga ut samhällena Baskarp och Fagerhult försämras då en bullrande och upplyst industrietablering minskar attraktionskraften för personer som vill bosätta sig på landsbygden.

D S E

Sida 80 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

D S E har, som han uppfattats, bestritt ansökan och anfört i huvudsak följande.

Sammanfattningsvis innehåller ansökan och MKB allvarliga brister i fråga om Natura 2000, grundvatten, artskydd, buller, friluftsliv, kumulativa effekter och riskhantering. Dessa brister gör att ansökan inte uppfyller kraven i miljöbalken och EU-rätten. Nedan redovisas de huvudsakliga brister i ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) som gör att ansökan inte kan bifallas.

Planerat uttag motsvarar en mycket stor andel av Sveriges behov. Sibelco ansö-ker om att bryta upp till 1 miljon ton sand per år i 30 år, totalt 30 miljoner ton. Sveriges totala behov av naturgrus/specialsand ligger i storleksordningen 5-7 miljoner ton per år (SGU:s statistik). Detta innebär att täkten ensam kan komma att stå för 15–20 % av landets totala årliga behov, vilket gör verksamheten till en exploatering av nationell betydelse. Skillnaden mot nuvarande tillstånd är mycket stor. Nuvarande tillstånd omfattar ca 95 ha brytområde, medan den nya ansökan gäller 147 ha brytområde och 239 ha verksamhetsområde. Den årliga brytvolymen fördubblas ungefär (beroende på vilket år jämförelse görs). Verksamheten förändras därmed i art och omfattning, inte bara i grad. Frågan är om ansökan utgör utökning eller nyetablering. Enligt praxis ska en förändring som i grunden förändrar verksamheten betraktas som en nyetable-ring. Detta innebär att prövningen måste ske som om täkten vore helt ny, inte som en ”förlängning”. Juridiska konsekvenser av nyetablering: - Krav på fullständig miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. 7 § MB. - Alternativa lokaliseringar måste prövas ingående. - Kumulativa effekter med andra verksamheter ska beaktas (EU-dom C-461/17 Holohan). - Strikt prövning av Natura 2000 enligt 7 kap. 28 a § MB (EU-dom C-127/02 Waddenzee).

Bolaget hänvisar till SGU:s rapport 2015:35 för att hävda att ersättningsmaterial inte finns för många av de ändamål som de levererar sand till. Samma

Sida 81 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

rapport anger dock flera användningsområden där ersättningsmaterial kan vara tekniskt möjligt, såsom filtermaterial, ridbanor och golfbanor. Sökandena har inte redovisat någon ny oberoende utredning om ersättningsmaterial trots att rapporten är tio år gammal. Detta strider mot 2 kap. 5 § miljöbalken (hushållningsprincipen), som kräver att naturresurser används så sparsamt som möjligt och att ersättningsmaterial används där det är möjligt.

Utifrån en lekmannamässig bedömning så är det stor skillnad på sandens kvalitet inom området. Av denna anledning så torde delar av det sökta området bestå av sand med kvalitet där ersättningsmaterial finns. Av denna anledning hade det behövts en mer ingående analys av sandkvaliteter inom området. En central del av MKB-processen är att berörda fastighetsägare och närboende ges möjlighet att ta del av underlaget och framföra synpunkter i god tid. Enligt 6 kap. 4 § miljöbalken är syftet med samrådsförfarandet att allmänheten ska ges reell möjlighet att påverka utformningen av verksamheten och dess miljökonsekvensbeskrivning. I detta fall har informationen till närboende varit bristfällig och sent ute. Detta har inneburit att vi inte haft rimlig möjlighet att förbereda och utveckla våra synpunkter. Samrådet har därmed inte uppfyllt de krav som miljöbalken ställer för en fullgod process. Vidare har bolagets repliker på våra synpunkter i huvudsak bestått av att avfärda observationer (t.ex. fladdermöss) utan att komplettera med egna inventeringar eller nya fakta. Detta visar att samrådsprocessen inte tagits på tillräckligt allvar och att sökandena inte förhållit sig till inkomna synpunkter med den öppenhet som krävs. Mark- och miljööverdomstolen har i praxis underkänt tillståndsansökningar där MKB-processen varit bristfällig.

Området är av riksintresse både för försörjning av vissa typer av mineral (sand) och för naturvård och friluftsliv. Sökandena har inte gjort en seriös intresseavvägning mellan dessa riksintressen. MKB:n behandlar inte på ett tillräckligt sätt de motstående intressen som följer av 4 kap. miljöbalken. Enligt praxis måste motstående riksintressen vägas mot varandra och natur- och friluftsvärden ges betydande vikt.

Sida 82 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Knärot har konstaterats i flera områden, utterspår har observerats vid Svedån och sandödla har påträffats inom området. Artskyddsförordningen (2007:845) ger strikt skydd även för enstaka individer (EU-dom C-98/03). Att endast justera brytområden är inte tillräckligt för att säkerställa arternas bevarandestatus. I MKB saknas helt en inventering av fladdermöss. Detta är en allvarlig brist då samtliga fladdermusarter i Sverige är strikt skyddade enligt artskyddsförordningen (2007:845). Egna observationer visar att fladdermöss regelbundet förekommer på och kring fastigheten N, som ligger mindre än 100 meter från riksintresset för mineral och inom ett par hundra meter från ansökt täktområde. Att observationerna gjorts just här beror på att det är den plats där vi vistas, men det finns ingen anledning att anta att fladdermössen begränsar sig till denna och angränsande fastigheter. Det är därför sannolikt att fladdermöss även förekommer inom det planerade täktområdet. EU-domstolen har fastslagit (bl.a. mål C-98/03, Kommissionen mot Tyskland) att även potentiella livsmiljöer för skyddade arter måste beaktas. Mark- och miljööverdomstolen har i flera avgöranden underkänt miljökonsekvensbeskrivningar där artinvente-ringar varit ofullständiga. Av detta följer att en fullständig inventering av flad-dermöss måste genomföras innan prövningen kan anses uppfylla kraven i 6 kap. miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen har i flera mål underkänt miljökonsekvensbeskrivningar som inte beaktat skyddade arter på ett fullständigt sätt. Att bortse från fladdermöss i MKB:n innebär därför en allvarlig brist som måste åtgärdas innan någon tillåtlighet kan prövas.

Bolaget framhåller att dess modell bygger på att ”låna naturen i 5-årscykler”, där brytning sker etappvis och återställning genomförs genom att avbaningsmassor återförs och skog återplanteras. Sökandena menar att detta innebär ett begränsat och tillfälligt ingrepp i naturen och att marken återlämnas med så litet avtryck som möjligt. Detta svar är emellertid bristfälligt. Det saknar konkreta uppgifter om metodik, såsom jorddjup, val av trädslag, behov av bevattning, tidplan för succession och riskhantering. Det finns heller inga vetenskapliga referenser till erfarenheter från andra täkter i regnfattiga områden.

Sida 83 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Tidsplan för succesion borde omfatta hur lång tid det förväntas ta innan olika successionsstadier inträffar. Vilka arter som kommer att etablera sig i respektive skede. Vilka åtgärder som behövs (t.ex. sådd, plantering, bevattning, skydd mot erosion) för att påskynda eller styra processen. Särskilt allvarligt är att sökandena inte beaktar att området Baskarp-Fagerhult ligger i regnskugga nedanför Hökensås, vilket redan idag ger området betydligt mindre nederbörd än omgivande trakter. Sökandena visar bara fotomontage av ”återväxande skog” men anger ingen tidplan för hur lång tid detta tar eller vilka arter som faktiskt kommer att etablera sig. En realistisk tidplan torde visa att det säkerligen tar 30–50 år innan området utvecklat fungerande skogsekosystem igen. Enligt 6 kap. 7 § miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning redovisa de huvudsakliga åtgärder som planeras för att undvika, minska eller avhjälpa negativ påverkan. Att enbart hänvisa till allmänna principer uppfyller inte detta krav. Mark- och miljööverdomstolen har i praxis (bl.a. MÖD 2009:29 och MÖD 2013:50) betonat vikten av att efterbehandlingsplaner är tydliga och prövbara redan vid tillståndsgivningen.

Den planerade täkten ligger inom både generellt och utvidgat strandskydd för Vättern och Svedån. Strandskyddets syfte är att säkerställa friluftsliv och biologisk mångfald (7 kap. 13 § MB). Sökandenas argument att täkten kan skapa sandbiotoper är inte ett giltigt särskilt skäl.

Grundvattenutredningen bygger på sju grundvattenrör, varav ett (B05) visar en tydlig nedåtgående trend. Detta diskuteras inte i MKB. Skyddszonen på tre meter ovan högsta grundvattennivå är en schablonlösning utan känslighetsanalys. MÖD 2012:47 kräver detaljerad hydrogeologisk modellering.

Fotomontagen i MKB visar återväxande skog efter brytning men tar inte hänsyn till den faktiska landskapsförändringen under de 30 år som täkten är tänkt att pågå. Under denna tid kommer området utgöra ett storskaligt täktlandskap med kraftigt förändrad landskapsbild och negativ påverkan på kulturmiljön.

Sida 84 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

MÖD har i praxis bedömt att påverkan på landskapsbild kan vara en självständig grund för avslag.

Bullerutredningen visar att riktvärden riskerar överskridas vid fastigheten Habo O. Naturvårdsverkets vägledning (Rapport 6538) kräver att buller från interna transporter räknas in som industribuller. MÖD har konstaterat att även om riktvärden hålls kan buller ändå utgöra oacceptabel olägenhet bero-ende på lokalisering. Eftersom bostäder finns i direkt närhet till täktområdet är bullerpåverkan en avgörande faktor. Han befarar även att bullernivåer riskerar att överskridas vid hans fastighet, N.

MKB:n redovisar inte kumulativa effekter tillsammans med annan planerad exploatering. Bolaget har under senare tid anskaffat mark söder om det område som omfattas av nuvarande tillståndsansökan. Denna mark har köpts in till pris som är mångdubbelt högre än normalt pris för skogsmark. Detta är en tydlig indikation att man planerar ytterligare täktverksamhet utöver det område som pekats ut i ansökningshandlingarna. Till följd av köpeskillingens storlek är det sannolikt att bolaget önskar komma igång med täktverksamhet inom den tillståndstid som nu önskas för aktuell tillståndsansökan. För att bedöma kumulativ miljöpåverkan borde även framtida miljöpåverkan vid täktverksamhet inom detta område beaktats i MKB, alternativt som komplettering till MKB. EUdomstolen (C-461/17 Holohan) kräver att kumulativa effekter på Natura 2000 alltid bedöms.

I det aktuella fallet ligger bostäder så nära som 50–100 meter från den planerade täkten. Detta är långt under vad som enligt praxis och vägledning anses som acceptabla skyddsavstånd.

Bolaget har i sin ansökan anfört att damning inom täkten är begränsad eftersom fyndigheten i hög grad saknar finpartiklar. Sökandena medger dock att damning kan uppstå vid torr väderlek och kraftig vind. Observationer från sommaren 2025 visar att omfattande damning ändå har förekommit från sökandenas

Sida 85 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

anläggning, sannolikt beroende på den långvariga torkan. Detta visar att nuvarande skyddsåtgärder är otillräckliga. Klimatförändringarna innebär enligt SMHI:s scenarier för södra Sverige längre torrperioder, fler högtrycksbetonade väderlägen samt ökad frekvens av kraftiga vindbyar. Dessa faktorer samverkar för att öka risken för dammspridning från täkten. Till detta kommer att området Baskarp-Fagerhult ligger i regnskugga nedanför Hökensås, vilket redan idag ger betydligt lägre nederbörd än i omkringliggande områden. Den naturliga torrheten i området förstärker damningsproblematiken. Damning kan även förväntas bli mer omfattande då täktens yta ökar. Damm från sandtäkter kan innehålla kristallin kvarts (kiseldioxid), som vid långvarig exponering är kopplad till allvarliga hälsorisker såsom silikos och KOL. I enlighet med aktbilaga 109 anges att sanden som utvinns på platsen är kvartsanrikad sand med stundtals så höga kiseldioxid-halter som 90 %. Damm påverkar även vegetation, vattenmiljöer och friluftsliv negativt. Närboende riskerar därmed en kraftigt försämrad boendemiljö. Enligt 2 kap. 3 § miljöbalken (försiktighetsprincipen) ska verksamhetsutövaren visa att risken för olägenheter kan förebyggas. Med hänsyn till klimatprognoserna är det uppenbart att risken för damning ökar. Att endast ange att åtgärder vidtas 'vid behov' är inte förenligt med försiktighetsprincipen.

MKB:n redovisar inte transporters inte klimatpåverkan. Sökandena levererar sand över stora delar av landet och även till exportmarknader, vilket innebär omfattande CO₂-utsläpp. Enligt 6 kap. 7 § miljöbalken ska även klimatpåverkan redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Att detta helt saknas är en brist som måste åtgärdas.

I aktbil. 94 framgår att bolaget själva åtagit sig att exkludera branter och kamekullar längs Gagnån och Svedån från brytning. Detta är ett viktigt medgivande som visar att området faktiskt hyser särskilt höga naturvärden. Samtidigt är det tydligt att detta åtagande inte är juridiskt bindande förrän det villkoras i domstolens beslut.

Sida 86 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Bolaget har yrkat på en tillståndsperiod om 30 år. Detta avviker kraftigt från praxis inom området. Praxis från Mark- och miljööverdomstolen visar att tillstånd för täkter i regel ges för 10–15 år. Domstolarna har motiverat kortare tider med behovet av att kunna ompröva osäkerheter kring miljöpåverkan.

Enligt 16 kap. 2 § miljöbalken får tillstånd tidsbegränsas. Syftet är att skapa möjlighet till omprövning när kunskapsläget förändras eller när risk för oåterkalleliga skador föreligger. Detta är särskilt viktigt i ljuset av försiktighetsprincipen (2 kap. 3 § MB). Att medge en period om 30 år skulle i praktiken innebära att verksamheten låses fast under en generation, trots att nya rön om påverkan på Natura 2000, grundvatten eller skyddade arter kan framkomma. Detta är oförenligt med försiktighetsprincipen och med praxis som kräver kortare tider i känsliga fall.

Bolaget vill skjuta flera frågor om damning, vattenpåverkan och återställning till framtida kontrollprogram. Detta är en svaghet, eftersom kontrollprogram endast ska komplettera, inte ersätta, en ordentlig prövning i domstolen.

Bolaget har lämnat in sin ansökan först i oktober 2024. Detta innebär att prövningen inleds sent och under tidspress. Att bolaget väljer att lämna in sin ansökan så sent är en följd av deras egen planering, inte något som domstolen eller andra parter kan belastas med. Vidare trycker bolaget hårt på att det investerat stora belopp i markköp, maskiner och ny silo. Detta kan dock inte väga tyngre än miljöbalkens krav på försiktighet och skydd av miljö och hälsa. Dessa investeringar är en affärsrisk som bolaget självt har valt att ta. Praxis (EU-dom C- 127/02 Waddenzee) visar att miljöprövningen inte får urholkas av ekonomiska hänsyn.

Av aktbil. 94 och 109 framgår att för förhållanden som är viktiga för ansökan förändrats sent i processen. Detta förstärker bilden av bristande transparens gentemot närboende och ökar pressen på domstolen.

Sida 87 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

BEMÖTANDE

Verksamhetens omfattning och utbredning

Flertalet remissinstanser, däribland länsstyrelsen, Vätternvårdsförbundet och miljönämnden vid Habo och Mullsjö kommuner samt privatpersoner, har på olika sätt anmärkt på den sökta verksamhetens omfattning och utbredning. Synpunkterna som inkommit kretsar i detta hänseende huvudsakligen kring huruvida den av Sibelco Nordic AB yrkade mängden sand är acceptabel mot bakgrund av förekommande ersättningsmaterial, huruvida yrkad tillståndstid är motiverad samt om verksamheten kan tillåtas ianspråkta delar av strandskyddat område.

Förekomsten av lämpliga ersättningsmaterial och brytområdets utbredning

Länsstyrelsen har yrkat att bolagets uttag av naturgrus reduceras till att motsvara användningsområden där ersättningsmaterial saknas vilket enligt Länsstyrelsens mening enbart är ändamålen pannsand och gjuterisand. Eftersom Länsstyrelsen efterfrågar en begränsning i den volym sand som bolaget får bryta anförs även att brytområdet bör begränsas med större hänsyn till förekommande natur- och kulturmiljövärden.

Bolaget delar inte länsstyrelsens uppfattning vare sig i fråga om förekomsten av ersättningsmaterial eller i fråga om anpassning med hänsyn till förekommande natur-och kulturvärden. Utifrån dagens kunskapsläge finns det inte konstaterade och beprövade ersättningsmaterial för de ändamål som bolaget förser och områdets utpekande som riksintresse för naturvård och rörligt friluftsliv utgör inte ett hinder mot den sökta täkten. Bolaget bryter sand för flera ändamål. Detta sker genom att begränsade områden ianspråktas under en begränsad tid. När sanden tagits bort efterbehandlas området och återlämnas därefter till naturen. Bolagets verksamhet går således ut på att under fem-årscykler låna naturen för att därefter lämna tillbaka den med så litet avtryck som möjligt.

Sida 88 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Samtliga berörda parter tycks eniga i fråga om att det är befogat att bryta sand för ändamålen gjuteri- och pannsand eftersom ersättningsmaterial saknas. All sand som bryts kan dock inte användas som gjuteri- och pannsand och det är denna kvarvarande fraktion som det råder delade meningar kring om bolaget ska få lov att nyttiggöra.

Såväl länsstyrelsen som bolaget stödjer sina respektive resonemang i frågan om ersättningsmaterial på SGU:s rapport 2015:35. Eftersom länsstyrelsen ansett det lämpligt att SGU yttrar sig i frågan om ersättningsmaterial inhämtades ett yttrande för att ge vägledning kring i vilken omfattning brytning bör tillåtas. SGU inkom härvid där följande framförs:

Vid framställningen av olika sandprodukter siktar man fram alltmer snäva fraktioner än den ursprungliga något grövre sandfraktionen. Detta innebär att det uppstår restmaterial efter det att produktfraktionen för gjuterisand och pannsand tagits fram. Av detta skäl är det rekommendabelt att just tillåta tillräckliga större uttagsvolymer av kvartssand för att de slutgiltiga produktleveranserna ska kunna uppnås.

Av ovanstående kan utläsas att SGU förespråkar att ett större uttag än vad som krävs för att täcka behovet av gjuteri- och pannsand tillåts beaktat efterföljande sorteringsprocess

Till skillnad från det resonemang som länsstyrelsen för betonar följaktligen SGU sandens breda användningsområde vilket överensstämmer med den verksamhet som bolaget söker tillstånd för. Sanden i Baskarp är unik och det är redan mot bakgrund härav hushållningsmässigt orimligt att en utbruten och processad produkt ska återföras när denna kan nyttiggöras. SGU:s utlåtande ger alltså sammantaget inte stöd för de resonemang som länsstyrelsen för.

Det är inte heller rimligt att hävda att sanden inte ska få nyttiggöras med hänvisning till att det finns ersättningsmaterial. Som SGU anför är rapport 2015:35

Sida 89

VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

den senaste kunskapssammanställningen i fråga om tillgången till ersättningsmaterial till natursand. Däri sammanfattas möjligheterna att ersätta naturgrus för olika användningsområden med följande tre kategorier.

Kategori 1: Användningsområden där det är tekniskt möjligt att använda ersättningsmaterial.

1Vägändamål 2. Järnväg, banvall 3. Ledningsgravar 4. Markbeläggningar 5. Sandsäckar 6. Halkbekämpning 7. Erosionsskydd och trummor 8. Betongändamål, grovandel (>4 mm)

Kategori 2: Användningsområden där det kan vara tekniskt möjligt att producera lämplig produkt med ersättningsmaterial.

1Betongändamål, finandel (<4 mm) 2. Avjämningssand 3. Infiltration, vattenrening (sand till rensvattenfilter) 4. Infiltration, avlopp (marbäddsand) 5. Ridbaneunderlag (paddocksand) 6. Golfbanor 7. Stötdämpande underlag 8. Anläggningsjord 9. Bruk (putsbruk, murbruk, spackel) 10. Betongtakpannor

Kategori 3: Användningsområden där det ännu inte är tekniskt möjligt att använda ersättningsmaterial.

1Gjuterisand 2. Glasråvara 3. Pannsand

Sida 90 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Bortsett från gjuteri- och pannsand (vilka inryms i kategori 3) levererar bolaget enbart sand för sådana ändamål där det enligt SGU kan vara tekniskt möjligt att producera ersättningsmaterial (kategori 2). Detta är dock inte detsamma som att det finns ett tekniskt rimligt ersättningsmaterial vilket återspeglas i SGU:s beskrivning av ändamålen som "svårersättliga". Förhållandet beskrivs vidare på följande sätt i Kompletterande PM.

Värt att notera är att samtliga de användningsändamål som bolaget förser utöver pann- och gjuterisand (sand till vattenfilter, markbäddsand, ridbaneunderlag, golfbanor, fallsand m.m.) är upptagna som sådana användningsområden där det kan vara möjligt att producera ersättningsmaterial. Detta är dock inte att likställa med första kategorin, vilken omfattar användningsområden där det är möjligt att använda ersättningsmaterial.

I sin rapport beskriver SGU själva i relation till kategori 2 att Forskning har bedrivits med lovande resultat inom flera av användningsområdena i den här kategorin. Det som saknas är dock fortsatta studier samt implementering i industriell skala.

Bolaget har förklarat varför det på större skala fortfarande inte bedöms finnas ersättningsmaterial för användningsområdena i kategori 2 med hänvisning till vad SGU skriver i sin rapport. Alternativ till filtersand har sämre hydrauliska egenskaper och för putsbruk och spackel kräver alternativa material antingen omfattande och energikrävande bearbetning eller så uppfyller alternativet över huvud taget inte de tekniska egenskaper som krävs. För rid- och golfbanor konstaterar SGU att det genomförts forskning men att materialens beständighet över tid behöver undersökas ytterligare respektive att den forskning som bedrivits inte kunnat visa att materialet uppnår önskvärda krav.

Det är sammantaget felaktigt att hävda att det finns tekniskt och ekonomiskt rimliga ersättningsmaterial för de ändamål som bolaget förser vilket underbyggs av SGU:s rapport. Att förhållandet skulle vara ett annat i enlighet med

Sida 91 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

vad länsstyrelsen anfört finner varken stöd i SGU:s rapport eller i SGU:s yttrande.

Som ovan nämnts fäster SGU särskild vikt vid sandens breda användningsområde och behovet av att bryta en större volym än enbart den som går åt till gjuteri- och pannsand. I grund och botten handlar detta om att se förevarande ansökan ur ett större resurshushållningsperspektiv och att väga detta mot det ingrepp som verksamheten innebär.

Både SGU och WSP har framfört att inte all sand som bryts kan användas till gjuteri- och pannsand. Den kvarvarande sanden fyller dock alltjämt en viktig funktion eftersom den kan nyttjas till ändamål där det ännu inte konstaterats finnas tekniskt och ekonomiskt rimliga alternativ. Bolagets uppfattning är härvid att det inte är resurshushållningsmässigt försvarbart att återföra en viktig produkt som redan brutits och processats när det finns ett tydligt uttalat och ännu oersättligt behov av den. Att bolaget nyttiggör den sand som blir kvar efter att gjuteri- och pannsand sorterats ut är snarare ett ansvarsfullt resursutnyttjande som överensstämmer med både SGU:s gällande kunskapssammanställning och miljöbalkens hushållningsprincip.

Länsstyrelsen har påpekat särskilt att det på motstående sida ska beaktas det ingrepp som den sökta verksamheten innebär för naturmiljön och friluftslivet. Detta ingrepp menar dock bolaget är begränsat tack vare sättet på vilket bolaget har för avsikt att bedriva verksamheten. Sibelco Nordic AB kommer under fem-årsperioder ianspråkta och utvinna sand i ett begränsat område i taget. Därefter återförs de avbanade massorna och området återplanteras varefter det tillåts återhämta sig i egen takt. Sökt verksamhet bygger således på att naturen lånas under fem-årscykler för att därefter efterbehandlas och återlämnas med ett så litet avtryck som möjligt.

Sida 92 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Sammantaget saknas stöd för de resonemang som länsstyrelsen för med avseende på sanduttag, ersättningsmaterial och inverkan av den sökta verksamheten. Härav, samt beaktat vad SGU anfört finns det inte heller skäl att begränsa sökt verksamhet på det sätt som länsstyrelsen yrkar. Bolaget motsätter sig därmed den föreslagna ändring samt även de förslag till villkorsjusteringar avseende sanduttag och efterbehandling som följer härav.

Sanden i Baskarp är nationellt nödvändig och behöver säkras långsiktigt. Behovet av sanden kvarstår trots ökade försök till återvinning. De andra täkter som kan tillhandahålla gjuteri- och pannsand kommer inte kunna tillhandahålla sand efter år 2030. Behovet av sand förväntas öka med hänsyn till Sveriges behov av ökad beredskap och nationell självförsörjning samt därmed behovet av ökad produktion inom de branscher som nyttjar sanden för oersättliga ändamål. Ett av de främsta motiven till att begränsa yrkade volymer är att återvinningsgraden har ökat. En viktig nyansering som länsstyrelsen dock bortser från är slutsatsen som RISE drar i projekt GRETA:s slutrapport där det konstateras att flera problem fortfarande står i vägen för ökad återvinning vilket kräver ytterligare forskning. Länsstyrelsen tar i sitt resonemang inte heller hänsyn till hur de faktiska förhållandena ser ut. Gjuteriernas årliga behov anges uppgå till 200 000 ton varför det anses motiverat för bolaget att bryta maximalt 300 000 ton per år för både gjuteri- och pannsand. Samtidigt kan det konstateras att bolagets avsättning till oersättliga ändamål tillsammans med Brogården och Råda redan idag uppgår till närmare 400 000 ton per år.1 Med länsstyrelsens föreslagna begränsning kommer alltså inte ens dagens behov av sand för oersättliga ändamål kunna tillgodoses, än mindre behovet på sikt. Detta går tvärt emot vad SGU framfört under processens gång. Den av länsstyrelsen föreslagna begränsningen av volymerna utgör sammantaget en uppskattning som saknar förankring i dagens behov, och i det förväntade behovet för framtiden. Redan idag uppgår behovet av sand för oersättliga ändamål till strax under 400 000 ton. I takt med ökad produktion och beredskap kan denna volym förväntas öka till i vart fall 500 000 vilket presenterats och motiverats i yttrande av den 8 september 2025. Beaktat den begränsade mängd sand som finns kvar i Brogården och

Sida 93 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Råda kommer detta behov behöva tillgodoses av Sibelco Nordic AB vilket, med beaktande av tillämpade produktionsprocesser, innebär att de av bolaget yrkade volymerna är skäliga och väl motiverade.

Under förevarande process har Sibelco Nordic AB beskrivit behovet av sanden från Baskarp. Bolaget har underbyggt denna redogörelse med forskningsstudier, fördelningssiffror från verksamheten, information från andra täkter och uttalanden från branschen. Härutöver har SGU inkommit med två yttranden i egenskap av sektorsmyndighet.

Allt det underlag som presenterats talar i samma riktning. Sanden i Baskarp är nationellt nödvändig och behöver säkras långsiktigt. Behovet av sanden kvarstår trots ökade försök till återvinning. De andra täkter som kan tillhandahålla gjuteri- och pannsand kommer inte kunna tillhandahålla sand efter år 2030. Behovet av sand förväntas öka med hänsyn till Sveriges behov av ökad beredskap och nationell självförsörjning samt därmed behovet av ökad produktion inom de branscher som nyttjar sanden för oersättliga ändamål.

Ett av de främsta motiven till att begränsa yrkade volymer är att återvinningsgraden har ökat. En viktig nyansering som Länsstyrelsen dock bortser från är slutsatsen som RISE drar i projekt GRETA:s slutrapport där det konstateras att flera problem fortfarande står i vägen för ökad återvinning vilket kräver ytterligare forskning.

Länsstyrelsen tar i sitt resonemang inte heller hänsyn till hur de faktiska förhållandena ser ut. Gjuteriernas årliga behov anges uppgå till 200 000 ton varför det anses motiverat för Bolaget att bryta maximalt 300 000 ton per år för både gjuten- och pannsand. Samtidigt kan det konstateras att Bolagets avsättning till oersättliga ändamål tillsammans med Brogården och Råda redan idag uppgår till närmare 400 000 ton per år. Med Länsstyrelsens föreslagna begränsning

Sida 94 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

kommer alltså inte ens dagens behov av sand för oersättliga ändamål kunna tillgodoses, än mindre behovet på sikt. Detta går tvärt emot vad SGU framfört under processens gång.

Den av Länsstyrelsen föreslagna begränsningen av volymerna utgör sammantaget en uppskattning som saknar förankring i dagens behov, och i det förväntade behovet för framtiden. Redan idag uppgår behovet av sand för oersättliga ändamål till strax under 400 000 ton. I takt med ökad produktion och beredskap kan denna volym förväntas öka till i vart fall 500 000 vilket presenterats och motiverats i yttrande av den 8 september 2025. Beaktat den begränsade mängd sand som finns kvar i Brogården och Råda kommer detta behov behöva tillgodoses av Sibelco Nordic AB vilket, med beaktande av tillämpade produktionsprocesser, innebär att de av Bolaget yrkade volymerna är skäliga och väl motiverade.

Tillståndstiden

Sibelco Nordic AB delar inte länsstyrelsens och Vätternvårdsförbundets uppfattning om att tillståndstiden bör begränsas till tio eller femton år, samt att även arbetstiden för vattenverksamhet bör begränsas härefter. Som bolaget redogjort för ovan är yrkat sanduttag och presenterat brytningsområde motiverat. I relation härtill är det också ur driftperspektiv nödvändigt med yrkad tillståndstid om 30 år.

En lång tillståndstid är i sig nödvändig för att ur såväl ett ekonomiskt som ett företagsmässigt perspektiv planera den sökta verksamheten. I detta hänseende framförs följande i Kompletterande PM.

Bolaget har för den sökta verksamheten bl.a. förvärvat mark, utrustning, maskiner och ny siloanläggning m.m. för att långsiktigt kunna planera sin verksamhet och förbereda denna för framtiden. Även inom ramen för befintlig verksamhet görs fortlöpande investeringar som även i framtiden kommer att vara nödvändiga för att kunna bedriva verksamheten. (...) Att rent ekonomiskt hämta

Sida 95 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

in samtliga dessa utförda och kommande investeringar under en så kort tid som 10 år faller på sin egen orimlighet.

Härtill krävs det en långsiktighet i verksamheten med hänsyn till de kunder som bolaget ingår avtal med. Bolagets kunder, vilka exemplifieras nedan, utgörs av i olika hänseenden viktiga samhällsaktörer som kräver en bygg och långsiktig försörjning av råvara från bolaget/Baskarp för att säkerställa den egna verksamhetens långsiktighet.

I enlighet med vad som framförs i Kompletterande PM är en tillståndstid om 10 respektive 15 orimlig beaktat de investeringar som bolaget gör och fortsättningsvis kommer behöva göra. Härmed avviker föreslagen tidsbegränsning även från Mark-och miljööverdomstolens uttalanden om att tillståndstiden ska vara så lång att gjorda investeringar inte riskeras ur en ekonomisk synvinkel. Tillståndet ska därmed gälla så länge att det inte hindrar bolaget från långsiktig verksamhetsplanering och det får inte heller medföra att verksamheten betungas med alltför tätt återkommande tids-och kostnadskrävande utredningar samt tillståndsprocesser. Detta blir dock effekten av den tillståndstid som länsstyrelsen och Vätternvårdsförbundet förespråkar vilket även, i motsats till vad som eftersträvas, medför att bolagets möjligheter att investera i ny teknik minskar. En sådan tidsmässig begränsning som föreslås är således varken förenlig med gällande praxis eller miljömässigt motiverad.

Hur lång tid som krävs för att framtida behov ska kunna mötas är en fråga som involverar flera överväganden. Att till övervägande del basera uppfattningen om tillståndstiden på frågan om teknikutveckling är därmed otillräckligt. Teknikutvecklingen är inte så långt framskriden att den kan ge en prognos kring vad som utgör en lämplig tillståndstid. Härav är det orimligt att lägga antaganden om en eventuell utveckling till grund för tillståndstidens bestämmande på det sätt som länsstyrelsen gör. Det som kan konstateras utifrån gällande rättsläge, kunskapsläge och teknikutveckling är följande. Sökt verksamhet är av

Sida 96 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

nationell betydelse och tillgången till sand måste säkerställas långsiktigt. Behovet av Baskarpsanden kvarstår och Sverige måste fortsätta säkerställa tillgången i ljuset av den minskande mängden täkter. Föreskriven tillståndstid får inte medföra att gjorda investeringar riskeras ekonomiskt eller hindra verksamhetsutövaren från att långsiktigt planera verksamheten Tillståndstiden får inte betunga verksamheten med alltför tätt återkommande tids- och kostnadskrävande utredningar och tillståndsprocesser. Effekten av den tillståndstid som länsstyrelsen föreslår går tvärt emot vad som framförts ovan. Tillståndstiden begränsar möjligheterna att långsiktigt trygga tillgången till ifrågavarande sand och den omöjliggör de investeringar som verksamheten är förenad med. Detta innebär inte enbart att verksamhetens investeringar riskeras ur ett ekonomiskt perspektiv utan även att Sibelco Nordic AB hindras från att investera i tekniker och utrustning som främjar en hållbar, och mindre klimatpåverkande, produktion. Föreslagen tillståndstid är således varken förankrad i rådande förhållande, motiverad med hänsyn till prognostiserad teknikutveckling eller skälig utifrån gällande rättsläge. Den av bolaget yrkade tillståndstiden om 30 år är framtagen med beaktande av de prognoser som i dagsläget låter sig göras kring framtiden. Den baseras på rådande kunskapsläge, den beaktar de uttalanden som gjorts av Mark- och miljööverdomstolen och den tar avstamp i sektorsmyndighetens uttalanden kring framtidens behov. Härutöver har bolaget även i övrigt vidtagit omfattande anpassningar och begränsningar för att bland annat bevara de sandformationer som finns i området och därigenom balansera rådande riksintressen. Mot denna bakgrund är yrkad tillståndstid både förankrad, motiverad och skälig.

Hur lång tid som krävs för att framtida behov ska kunna mötas är en fråga som involverar flera överväganden. Att till övervägande del basera uppfattningen om tillståndstiden på frågan om teknikutveckling är därmed otillräckligt. Teknikutvecklingen är inte så långt framskriden att den kan ge en prognos kring vad som utgör en lämplig tillståndstid. Härav är det orimligt att lägga antaganden om en eventuell utveckling till grund för tillståndstidens bestämmande på det sätt som länsstyrelsen gör.

Sida 97 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Det som kan konstateras utifrån gällande rättsläge, kunskapsläge och teknikutveckling är följande.

1Sökt verksamhet är av nationell betydelse och tillgången till sand måste säkerställas långsiktigt.

2Behovet av Baskarpsanden kvarstår och Sverige måste fortsätta säkerställa tillgången i ljuset av den minskande mängden täkter.

3Föreskriven tillståndstid får inte medföra att gjorda investeringar riskeras ekonomiskt eller hindra verksamhetsutövaren från att långsiktigt planera verksamheten,

4Tillståndstiden får inte betunga verksamheten med alltför tätt återkommande tids- och kostnadskrävande utredningar och tillståndsprocesser.

Effekten av den tillståndstid som länsstyrelsen föreslår går tvärt emot vad som framförts ovan. Tillståndstiden begränsar möjligheterna att långsiktigt trygga tillgången till ifrågavarande sand och den omöjliggör de investeringar som verksamheten är förenad med. Detta innebär inte enbart att verksamhetens investeringar riskeras ur ett ekonomiskt perspektiv utan även att Sibelco Nordic AB hindras från att investera i tekniker och utrustning som främjar en hållbar, och mindre klimatpåverkande, produktion. Föreslagen tillståndstid är således varken förankrad i rådande förhållande, motiverad med hänsyn till prognostiserad teknikutveckling eller skälig utifrån gällande rättsläge.

Strandskydd - Avstånd till Vättern och vattendragen

Flera remissinstanser har ansett att föreslagna skyddsavstånd till vattendragen respektive Vättern är otillräckliga för att säkerställa skyddet för natur- och friluftsvärden i området varför Sibelco Nordic AB inte bör beviljas dispens från strandskyddet. Sibelco Nordic AB delar inte denna uppfattning utan menar att

Sida 98 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

natur- och friluftsvärden inom ramen för strandskyddet beaktas, balanseras och tillgodoses på erforderligt sätt även vid beviljande av yrkad strandskyddsdispens.

Bedömningen av såväl motstående riksintressen som ianspråktagande av strandskyddat område föregås av en proportionalitetsbedömning. Bolagets intresse av att bryta den riksintressanta sanden ska således ställas mot skyddet för naturen och friluftslivet. Vid avvägningen mellan dessa intressen måste den sökta verksamheten betraktas ur ett övergripande perspektiv. Bolagets verksamhet kommer bedrivas etappvis med följden att enbart begränsade områden kommer att vara otillgängliga för det allemansrättsliga friluftslivet vid varje enskild tid. Områden där arbeten ännu inte påbörjats kommer fortsätta vara tillgängliga och efter slutförd efterbehandling kommer de återigen att bli tillgängliga. Den samtida avgränsningen av området kommer härmed att vara mycket begränsad och närmast utgöra ett tillfälligt lån av naturen.

Strandskyddet syftar vidare till att säkerställa allmänhetens tillgång till strandområden och det är därmed främst området närmast Vättern som är av skyddsintresse. Härav är det av särskild vikt att tillse allmänhetens tillgång till de stränder som huvudsakligen återfinns omkring Baskarps brygga. Detta säkerställer bolaget genom det avsatta skyddsområdet samt genom bibehållande av vägarna ner till strandkanten. Merparten av Vätterns kant utgörs dock inte av strand utan av ravinbranter som möter vattenbrynet.

Även om Vätterns strandkant till övervägande del är otillgänglig till följd av ravinbranten kommer det av bolaget föreslagna skyddsavståndet att säkerställa den allemansrättsliga tillgången till strandområdet. Genom att avsätta 50 meter från Vätternkanten tillskapas en grön korridor ovanför ravinen längs Vätterns strand där allmänheten kan passera och avnjuta strandkanten längs hela verksamhetsområdet. I kombination med att vägar ner till vattenbrynet bibehålls och att motsvarande skyddsavstånd tillämpas på vardera sida Gagnån, Svedån

Sida 99 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

samt övriga vattendrag kommer även allmänheten ha naturliga "nedfarter" genom vilka strandkanten och ravinbranterna kan nås.

Strandskyddets andra syfte består i säkerställandet av goda livsvillkor för djuroch växtlivet. Genom de utredningar som bolaget utfört har det kunnat konstateras att djur- och naturvärden främst är knutna till vattendragen som leder ner till Vättern med undantag för ett antal värdefulla träd i Vätternravinens direkta närhet. Skyddsavstånden har därmed anpassas med beaktande av strandskyddets natur-och artmässiga syfte - genom ridån längs Vätterns strand bibehålls värdefulla träd och genom de ca 100 meter breda korridorerna längs samtliga vattendrag skyddas såväl arter som deras viktigaste habitat från störning och påverkan.

Sökt verksamhet innebär att i grunden motstridiga intressen ställs mot varandra. Detta innebär dock inte att dessa intressen inte kan samexistera på ett godtagbart sätt. Den aktuella sandförekomsten är av riksintresse beaktat dess unika egenskaper och det finns ett mycket starkt samhälleligt intresse av att bryta den. Samtidigt är det av lika stor betydelse att säkerställa de syften som strandskyddet bevakar. Bolaget har för detta ändamål anpassat verksamheten på ett sätt som innebär ett så litet samtida ingrepp i miljön som möjligt. Skyddsavstånden säkerställer härtill att förekommande naturvärden skyddas även vid meddelat tillstånd och allmänheten kommer alltid att kunna nå hela Vätterns strandkant. Detta är syftena som strandskyddet ska uppfylla och dessa uppfylls även vid den sökta verksamhetens etablering.

Bolagets uppfattning är mot bakgrund av ovan att de motstridiga intressen som förekommer i det sökta verksamhetsområdet balanseras på ett skäligt sätt. Vid en avvägning gentemot intresset av att bryta sanden och de särskilda skäl som föreligger finns inte skäl att kräva ett större skyddsavstånd än vad som presenterats i tillståndsansökan.

Sida 100 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Kontroll över verksamhetens påverkan på vatten

Både Vätternvårdsförbundet och länsstyrelsen har efterfrågat förtydliganden, kompletterande utredning och ytterligare villkor för att säkerställa att Vättern och förekommande vattendrag skyddas i tillräcklig utsträckning.

Uttag och återförsel av Vatten till Vättern

En central del i bolagets verksamhet består i att nyttja vatten från Vättern inom ramen för bolagets processer. I detta hänseende har Sibelco Nordic AB framställt yrkande om att få bortleda upp till 650 m per timma från Vättern. Detta motsvarar i dagsläget ett årligt uttag om 3 430 000 m vid en pumptid om 480 timmar per månad exklusive en månads semestertid. Bolaget ser inget hinder mot att verksamheten förenas med en årlig volymbegränsning men vill belysa att redan yrkad mängd i sig begränsar hur mycket vatten som bolaget får ta ut från Vättern. Härav bedömer bolaget en årsbegränsning vara överflödig.

I relation till ovanstående vill bolaget även betona att det vattenuttag som sker inte är att likställa med ett vattenverk eftersom vattnet, sedan det nyttjats inom ramen för bolagets verksamhet, återförs till Vättern. Härmed är vattenuttaget närmast att likställas med ett pågående kretslopp. Bolaget har ingen erinran mot att verksamheten förenas med villkor avseende kontroll av uttagen respektive återförd mängd vatten och har härmed kompletterat villkorskatalogen i enlighet med länsstyrelsens förslag.

Uppföljning av verksamhetens påverkan på Vättern och vattendragen

Länsstyrelsen och Vätternvårdsförbundet har efterfrågat reglering med innebörden att verksamheten inte får medföra en betydande igensedimentering av Vätterns bottnar eller betydande negativ effekt på Gagnån och Svedån. Inom

Sida 101 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

ramen härför anges bland annat att mängden utgående suspenderade ämnen behöver begränsas samt att utsläppens påverkan på Vättern och vattendragen behöver undersökas.

Bolaget strävar löpande efter att minska sina utsläpp till Vättern och även fortsättningsvis kommer att arbeta utifrån denna målsättning. I detta hänseende delar Sibelco Nordic AB Vätternvårdsförbundets uppfattning om att gällande analysmetod ska definieras i kontrollprogrammet. Sibelco Nordic AB håller också med om att det är viktigt att säkerställa att bolagets verksamhet inte orsakar negativa effekter på vattenmiljön. Särskilt viktigt att belysa i sammanhanget är dock att den sökta verksamheten inte kommer innebära några ökade utsläpp av suspenderade ämnen jämfört med vad befintligt tillstånd tillåter. I detta hänseende kommer således sökt verksamhet inte att innebära någon ökad belastning på miljön.

I kompletterande PM belyses härtill att bolaget inom ramen för nuvarande tillstånd och verksamhet redan har varit föremål för ett sådant villkor med avseende på Vättern som länsstyrelsen och Vätternvårdsförbundet förespråkar. Bolaget kunde dock genom de utredningar som då utfördes konstatera att någon igenslamning med anledning av verksamheten inte kunde påvisas. Det kunde heller inte påvisas att bolagets verksamhet i övrigt orsakade några negativa effekter för vare sig miljön eller förekommande fisk. Med anledning av att sökt verksamhet varken innebär en utökad årlig produktionsmängd eller utökade utsläpp av suspenderade ämnen kommer inte heller slutsatserna från dessa utredningar förändras. Bolaget har således redan visat att verksamheten inte orsakar igensedimentering av Vätterns botten i sådan grad att både miljöprövningsdelegationen, länsstyrelsen och Vätternvårdsförbundet godtagit borttagande av det krav som länsstyrelsen och Vätternvårdsförbundet nu vill återinföra. Mot bakgrund härav motsätter sig Sibelco Nordic AB det av länsstyrelsen föreslagna villkoret. Bolaget kan emellertid finna sig i ett villkor avseende provfiske i Vättern motsvarande villkor 15 i befintligt tillstånd. Förslag härom har därför lagts till såsom nytt villkor 21.

Sida 102 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Vad beträffar Gagnån och Svedån vill länsstyrelsen och Vätternvårdsförbundet säkerställa sig om att sökt verksamhet inte orsakar betydande negativ effekt på vattendragen genom krav på ytterligare undersökningar och utredningar. Bolaget har emellertid redan visat att någon sådan negativ effekt inte uppkommer till följd av sökt verksamhet vilket utvecklas som följer i Kompletterande PM.

Som framgår av Ytvattenutredning-Fältrapport i bilaga till MKB till ansökan visar resultatet från den hydrogeologiska utredningen att det föreslagna skyddsavståndet om 50 meter till vattendragen med marginal är tillräckligt för att undvika en sänkning av grundvattennivån. Detta innebär att vattendragens befintliga utströmningsområden inte kommer att påverkas. Skyddsavståndet bedöms vidare i ytvattenutredningen även vara tillräckligt för att undvika påverkan från avskogning i vattendragens närområde. Skyddsavståndet bedöms därmed också vara tillräckligt för att undvika påverkan i form av sedimentflykt, fysisk påverkan och förändrad hydrologi hos vattendragen.

Eftersom Sibelco Nordic AB visat att den ansökta verksamheten inte kommer påverka vattendragen som sådana och därmed inte heller de arter som är beroende av vattendragen för sin överlevnad motsätter sig bolaget föreslaget villkor härom.

Vätternvårdsförbundet har efterfrågat komplettering av villkor 22 och 23 så att dessa explicit anger att kontrollprogram ska innefatta vattenkemiska och biologiska undersökningar. Detta är en fråga som både kan och bör hanteras i föreskrivet samråd med tillsynsmyndigheten vid framtagande av kontrollprogrammet. Härav anses föreslagen komplettering överflödig.

Villkor avseende damning, återvinning, petroleumprodukter och kemikalier

Länsstyrelsen har framfört önskemål om justering av villkoren rörande återvinningsverksamhet, damning samt hantering av petroleumprodukter och kemikalier.

Sida 103 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Bolaget har ingen erinran mot föreslagna ändringar avseende villkor för återvinningsverksamhet och hantering av kemikalier och har därför justerat villkorskatalogen i enlighet därmed. Vad beträffar hanteringen av petroleumprodukter så delar Sibelco Nordic AB länsstyrelsens uppfattning om betydelsen av att undvika spill och läckage. Bolaget har dock ett behov av att vid vissa tillfällen kunna tanka ute i verksamhetsområdet även innan en fast tankplats hunnit anordnats. Så är exempelvis fallet vid inledande avverkning och avbaning då avstånden till närmaste fasta tankstation kommer att vara mycket långa. Sibelco Nordic AB kommer dock säkerställa att sådan tankning sker över absorptionsmatta vilket föreslås reflekteras i ett justerat villkor 16.

Slutligen vad beträffar damning så ifrågasätter Sibelco Nordic AB lämpligheten i att föreskriva ett villkor om sådana aspekter som bäst hanteras inom ramen för tillsynen i enlighet med vad som framförs i Kompletterande PM.

Övrigt

Överföringsledning för dricksvatten

Habo kommun har uppmärksammat Sibelco Nordic AB på den överföringsledning för dricksvatten som sträcker sig mellan Baskarp och Ekebäcken. Av säkerhetsskäl illustreras inte ledningens dragning i förevarande yttrande. Sibelco Nordic AB vill dock förvissa kommunen om att ledningen, vilken kommunen har servitut för sedan 1979, kommer att beaktas inom ramen för sökt verksamheten och därmed inte kommer att komma till skada.

Motverkande av grus på allmänna vägar

Trafikverket har framfört önskemål om att bolaget installerar hjultvätt eller hinder för att motverka att grus körs upp på det allmänna vägnätet och därmed orsakar skador för Trafikverket. I enlighet med vad som anförs i kompletterande PM är bolagets transporter anordnade så att inget spill sker till det allmänna

Sida 104 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

vägnätet. Mot bakgrund härav bedömer Sibelco Nordic AB det inte nödvändigt att installera hjultvätt eller hinder.

Fladdermöss och nattskärra

Det har gjorts påpekanden om förekomst och påverkan på fladdermöss och nattskärra inom det tilltänkta verksamhetsområdet. I enlighet med vad som framförs i kompletterande PM kan Sibelco Nordic AB konstatera att ansökan har föregåtts av omfattande undersökningar med avseende på förekommande fågelarter. Undersökningarna har inbegripit både fältbesök och översyn av tidigare rapporterade fynd i området. Vid de inventeringar som har utförts har nattskärra inte observerats. Vad beträffar de områden där fladdermöss anges ha påträffats så är dessa belägna utanför verksamhetsområdet och dessa områden kommer således inte påverkas av sökt verksamhet.

Efterbehandling

Det efterfrågas komplettering av miljökonsekvensbeskrivning med mer ingående information om hur planerad efterbehandling ska genomföras. Sibelco Nordic AB har i ansökan respektive i komplettering redogjort för hur efterbehandling avses utföras.

Bibehållande av branter

Under förevarande prövning har såväl länsstyrelsen som privatpersoner påpekat värdet av de geologiska formationer som i form av branter och kamekullar präglar områdena längs med huvudsakligen Gagnån och Svedån. Branterna i fråga är särpräglade och utgör därav en av anledningarna till att det ifrågavarande området är utpekat som riksintresse för naturvård.

Inom ramen för förevarande ansökan har Sibelco Nordic AB åtagit sig flertalet åtgärder i syfte att bibehålla och stärka de värden som utgör grund för områdets

Sida 105 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

utpekande som riksintresse för naturvård. Sibelco Nordic AB är av uppfattningen att detta är viktigt för att balansera det ingrepp som sökt verksamhet innebär och de värden som finns i området.

För att ytterligare begränsa den sökta verksamhetens påverkan på riksintresset för naturvård åtar sig Sibelco Nordic AB att begränsa den sökta verksamheten ytterligare så att branterna och kamekullarna längs med Gagnån och Svedån bibehålls.

Brytning kommer heller inte att vidtas i, eller i närheten av, den dalgång som inhyser påpekad våtmark. Även i detta hänseende har sökanden exkluderat branterna längs med dalgången vilket medför ett skyddsavstånd om omkring 50 meter från våtmarken till brytområdet. Härigenom säkerställs således att det område som påstås kunna vara revirområde för eventuella fladdermöss inte påverkas.

Avstånd till förekommande knärotsobservationer

Sammanlagt har tre områden med knärotsförekomster identifierats. Inventering har skett inom ett utpekat inventeringsområde och det är därför okänt om knärot även förekommer på andra platser i närområdet. Alla tre områden där knärot påträffats har undantagna sökt verksamhet vilket innebär att brytning inte kommer att ske i dessa områden.

NVO 14

Inom det område som benämns "NVO 14" förekommer knärot talrikt och den närmaste observationen är gjord ca 27 meter från sökt brytområde. Beträffande knärotens fortlevnad i området framför Onsala Biokonsult följande.

Krontäcket i skogen tillsammans med befintlig markfuktighet bedöms vara tillräckligt för att knärotens habitat ska ha en fortsatt kontinuerlig ekologisk

Sida 106 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

funktion, KEF, för Knärot. KEF bedöms kunna upprätthållas i området även vid planerad brytning på det planerade avståndet.

Sammantaget bedöms således sökt verksamhet inte inverka negativt på identifierade knärotsförekomster inom NVO 14. Området där knärot observerats ingår vidare i avtalat område för framtida naturreservat vilket medför ett långsiktigt skydd för arten i området.

NVO 18

Inom "NVO 18" återfinns enstaka knärotsobservationer så nära som 5 meter från befintligt brytområde medan merparten av observationerna gjordes på längre avstånd. Sökt verksamhet kommer inte medföra att brytning sker på närmare avstånd än i dagsläget men för att minska knärotsförekomsternas exponering och risken för sandflykt åtar sig bolaget att

Lägga upp större stenar längs med kanten till naturvärdesobjektet på en yta av ca 5 meter från kanten av befintlig vall.

Så in lågväxande örter tillsammans med gräs för att binda sanden. Fröna ska vara av lokalt ursprung från Sverige.

Sätta upp vindskärm ner mot brytområdet.

Med vidtagande av ovan beskrivna skyddsåtgärder bedömer Onsala Biokonsult sammantaget att arten kommer att fortleva och fortsatt ha en gynnsam bevarandestatus inom NVO 18 även med befintliga avstånd till täktområdet.

Sida 107 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

NVO 1

Inom det område som benämns "NVO 1" påträffades knärot på ett avstånd om ca 22 meter från befintligt brytområde och ca 40 meter från nu sökt brytområde. Sedan inventeringarna utfördes har dock avverkning skett inom delar av NVO 1 med följden att området inte längre utgör ett lämpligt habitat för arten. Det kan därmed även antas att knärotsförekomster har eller kommer att påverkas negativt.

Under sommaren 2025 har en kompletterande inventering genomförts i syfte att identifiera eventuella ytterligare knärotsförekomster utanför verksamhetsområdet. Den kompletterande inventeringen har även syftat till att skapa ett mer heltäckande underlag för bedömning av hur den sökta verksamheten kan komma att påverka artens bevarandestatus.

Den kompletterande inventeringen visar att knärot fortsatt förekommer i de områden där den tidigare identifierats. I det område som avverkats bedöms kvarvarande exemplar försvinna på sikt medan det i övriga 3 objekt kunde konstateras att knäroten är betydligt mer talrik än vad som tidigare bedömts.

Vid sidan av de tidigare kända fynden identifierades ytterligare en förekomst. Beaktat förhållandena på den specifika platsen åtar sig Bolaget att avsätta ett skyddsområde om ca 45-50 meter där ingen verksamhet kommer att bedrivas. Härigenom bedöms ingen negativ påverkan på förekomsten uppstå.

För att säkerställa att de båda populationerna fortsatt kommer vara livskraftiga i området åtar sig bolaget ett antal skyddsåtgärder. Sammantaget består dessa i följande.

Objekt 1 - ca 5-10 meters skyddsavstånd till befintligt verksamhetsområde beaktas. Stenar placeras ut samt nät till undvikande av sandflykt. Svenskt ängsfrö sås in för att binda sanden.

Sida 108 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Objekt 2 - Skyddsavstånd om ca 45-50 meter till befintligt verksamhetsområdet beaktas.

Objekt 3 - Skyddsavstånd om ca 27 meter till planerat verksamhetsområde beaktas.

Objekt 4 - Området bedöms ej längre lämpligt för arten. Inga åtgärder vidtas.

Förekomsten av knärot i Baskarp utgör en liten del av antalet fynd i regionen. Vid beaktande av rekommenderade skyddsavstånd samt vidtagande av de skyddsåtgärder som föreslagits bedöms således den planerade verksamheten inte påverka artens bevarandestatus. Den planerade verksamheten bedöms inte heller försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten lokalt oaktat den avverkningen som skett i objekt 4.

Spår av utter

I samband med inventeringen av knärot identifierades även spillning av utter längs med Svedån. Inventering av utter har tidigare genomförts längs Svedån med hjälp av bland annat uppsatta kameror. Vid denna inventering identifierades dock varken utter eller spår av utter. Fynden gjordes inom det område som i enlighet med avtal mellan Bolaget och Länsstyrelsen kommer att utgöra framtida naturreservat. I enlighet med vad som tidigare redovisats kommer bolaget att tillämpa ett skyddsavstånd om minst 50 meter på vardera sida Svedån för att inte påverka dess vattenflöde eller kvalitet. Inga arbeten kommer att vidtas i Svedån och således föreligger ingen risk för påverkan av vattenkvalitet eller flöde i den bemärkelsen.

Mot bakgrund härav bedöms den sökta verksamheten inte påverka eventuell utter i området negativt.

Sida 109 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Övrigt

Bullerutredningen visar att ljudnivåer för samtliga fastigheter i anslutning till det planerade utökade verksamhetsområdet, innehåller Naturvårdsverkets riktvärden utan vidtagande av några skyddsåtgärder med undantag för fastigheten Habo O. När verksamhet aktualiseras i närheten av nämnda fastighet, vilket enligt den preliminära tidplanen bedöms ske efter fem års framdrift be-höver skyddsåtgärder i form av en bullervall vidtas för att riktvärdena ej ska överskridas. Baserat på resultaten av genomförd bullerutredning bedöms den negativa effekten av det utökade verksamhetsområdet avseende buller som mycket liten.

Området vilket pekas ut för fladdermöss ligger till sin helhet utanför det ansökta verksamhetsområdet och berörs inte av den ansökta verksamheten. Inte heller kommer den våtmark som potentiellt utgör födosöksområden för fladdermöss att påverkas.

Bolaget har inget att invända mot att en skogsremsa behålls runt brytningsområdena för att skapa en naturlig avskärmning gentemot befintlig bebyggelse.

DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har hållit syn och huvudförhandling.

Miljökonsekvensbeskrivningen

Den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken så att den specifika miljöbedömningen kan slutföras. Miljökonsekvensbeskrivningen kan därför godkännas.

Rådighet

Bolaget har erforderlig rådighet för vattenverksamheten.

Sida 110 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Tillåtlighet

Den sökta verksamheten omfattas av ett gällande tillstånd. Ansökan gäller fortsatt tillstånd inom samma tillståndsgivna verksamhets- och brytningsområde jämte ett stort utökat område samt längre tillståndstid och större uttag. Verksamheten har således befunnits tillåtlig enligt miljöbalken både med avseende på behovet av materialet och påverkan på natur- och riksintressen. Täktverksamhet har bedrivits i det aktuella området redan sedan innan bolaget tog över verksamheten 2003.

Sedan gällande tillstånd från 2005 meddelats har nya bestämmelser om förutsättningar för naturgrustäkter införts i miljöbalken (2009). Av 9 kap. 6 f § framgår att täkt av naturgrus inte får komma till stånd om 1. det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomisk rimligt att använda ett annat material, 2. naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning eller 3. naturgrusförekomsten utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö.

Länsstyrelsen har tillstyrkt en begränsad del av ansökan och gjort gällande att materialets användningsområden borde begränsas till de verksamhetsområden där materialet verkligen behövs och ansett att mängden material och tillståndstiden ska begränsas.

SGU har framfört att sanden i Baskarp är ett riksintresse, unik och viktig där ersättningssand inte finns samt att den är viktig ur beredskapssynpunkt.

Mark- och miljödomstolen prövar först ansökans tillåtlighet mot de särskilda kravreglerna i 9 kap. 6 f § miljöbalken och prövar därefter lokaliseringen i övrigt innan en samlad bedömning av tillåtligheten görs.

Särskilt om naturgrus, 9 kap. 6 f § miljöbalken

Sida 111 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Ersättningsmaterial

Enligt 9 kap. 6 f § 1 p miljöbalken får en tillståndspliktig täkt av naturgrus inte tillåtas om det med hänsyn till den avsedda användningen är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda annat material. Bestämmelsen infördes med avsikten att stärka och tydliggöra skyddet för naturgrusförekomster. Eftersom tillgången på naturgrus är begränsad bör sådant grus endast användas för ändamål där det inte är möjligt att ersätta materialet med något annat. Detta gäller oavsett om det är frågan om att nyetablera en täkt eller förlänga drifttillståndet för en redan etablerad täkt (prop. 2008/09:144 s. 16 f).

Avsättningsområdena för det aktuella materialet har angetts vara gjuterisand, pannsand, bygg- och filtersand, sport och övrigt. De två förstnämnda avsättningsområdena uppgår till drygt 200 000 ton eller cirka 43 procent av årsproduktionen. Länsstyrelsen har anfört att bortsett från sand för gjuterisand och pannsand, kan ersättningsmaterial användas.

I fråga om gjuterisand och pannsand har bolaget anfört att det inom överskådlig framtid inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att ersätta dessa och att behovet av dem kommer att kvarstå inom den sökta tillståndstiden om 30 år. Vidare har bolaget anfört att sanden från Baskarp är unik med sin höga kvartshalt, att den är nationellt nödvändig och behöver säkras långsiktigt, att behovet av sanden kvarstår trots ökade försök till återvinning, att de andra täkter som kan tillhandahålla gjuteri- och pannsand inte kommer att kunna tillhandahålla sand efter år 2030 samt att behovet av sand förväntas öka med hänsyn till Sveriges behov av ökad beredskap och nationell självförsörjning samt därmed behovet av ökad produktion inom de branscher som nyttjar sanden för oersättliga ändamål.

Bolaget har visat att det finns en objektiv efterfrågan och behov av det material som fyndigheten består av, dvs högkvalitativ kvartssand för gjuteri- och värmeverksändamål (pannsand) och att det saknas ersättningsmaterial. Vad gäller

Sida 112 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

pannsand har möjligheten att återanvända gjuterisand i värmeverk testats i labbförsök med goda resultat, en utveckling som kan utgöra en framtid för återanvändning av högkvalitativ sand. Övriga tillämpningsområden som Baskarpssanden används för vid sidan av pannsand och gjuterisand går att ersätta med material med andra egenskaper. Även om den del av uttaget som utgör oersättligt material inte är dominerande utgör den nästintill hälften av det samlade uttaget. Vid en samlad bedömning utgör bestämmelsen i 9 kap. 6 f § 1 p miljöbalken inte hinder mot att tillstånd till uttag för användning till pann- och gjuterisand görs och att restprodukterna används för andra ändamål.

Vattenförsörjning

Bolaget har visat att mäktigheten på den omättade zonen saknar praktisk betydelse för reningen av infiltrerande vatten så länge den överstiger tre meter, vilket är den mäktighet bolaget åtagit sig att lämna kvar. Bestämmelsen i 9 kap. 6 f § 2 p miljöbalken utgör därför inget hinder mot tillstånd.

Värdefulla naturmiljöer

Av 9 kap. 6 f § p 3 miljöbalken följer att tillstånd till naturgrustäkt inte ska ges i områden som utgör bland annat värdefulla naturmiljöer. Bedömningen av när en naturgrusförekomst är en värdefull naturmiljö måste ske i det enskilda fallet. Den aktuella naturgrusförekomsten kan anses utgöra en värdefull naturmiljö avseende arter och som geologisk formation. Återställningsplanen och vidtagande av skyddsåtgärder kommer innebära att verksamheten kanske inte skadar de arter som är knutna till sandiga miljöer vilket förhållande kan förstärkas under tillståndstiden. 9 kap. 6 f § p 3 miljöbalken utgör därför inget hinder mot tillåtlighet ur artsynpunkt. Däremot är de geologiska sandformationerna unika och kommer aldrig kunna återställas. Bolaget har åtagit sig att skydda branter och kullar men det unika landskapet kommer för alltid att vara förstört. Tillåtligheten i 9 kap. 6 f § p 3 miljöbalken uppfylls därför inte såvitt avser obruten mark som ansökan till utvidgat tillstånd avser.

Sida 113 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

God hushållning och lokalisering

Enligt 2 kap. 6 § miljöbalken ska en plats väljas som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Enligt 3 kap. 1 § miljöbalken ska markområden användas för de ändamål de är mest lämpade för med hänsyn till läge och föreliggande behov varvid företräde ska ges till sådan användning som medför en ur allmän synpunkt god hushållning.

Vad gäller skada på områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken kan konstateras att flera riksintressen är aktuella. Enligt 3 kap. 10 § miljöbalken ska en avvägning mellan förekommande oförenliga riksintressen göras. Om ett område som anges i 3 kap 5-8 §§ samma balk är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Behövs området eller del av detta för en anläggning för totalförsvaret skall försvarsintresset ges företräde. Vättern är i 4 kap. miljöbalken särskilt utpekad som riksintresse.

Täkten är belägen på den plats den är och det är klarlagt att det finns ett behov av sandmaterialet och att det delvis svårligen kan ersättas inom närtid till en rimlig kostnad. Lokaliseringen är därför lämplig, sett ur ett närtidsperspektiv, i vart fall vad gäller den täktverksamhet som nu pågår. Bolaget får anses ha visat att sandmaterial av samma kvalité är att återfinna inom det nya område söder om nu pågående verksamhet som sökts tillstånd för. Däremot saknas utredning om möjlighet till utvinning av sandmaterial inom andra områden än de som ansökan avser. Att bolaget undersökt närliggande områden för att det logistiskt är enklare, billigare och smidigare att bryta där än på annan geografisk plats är förståeligt men inte försvarbart när det finns flera riksintressen och unika geologiska formationer samt naturintressen inom närområdet.

Sida 114 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Den bristande utredningen om förekomsten av fyndigheter av samma slag inom områden med färre motstående intressen gör att bolaget inte visat att en utökad täktverksamhet uppfyller lokaliseringskravet. Däremot får den befintliga verksamheten anses vara på den för tillfället mest lämpliga platsen även för fortsatt brytning. Ett icke ianspråktagande av det obrutna området söder om verksamhetsområdet ligger också i linje med en ur allmän synpunkt god hushållning då sanden ur beredskapssynpunkt kan behövas för framtida beredskapsändamål.

Vidare kan vad gäller riksintressen och avvägningen dem emellan en utökad täktverksamhet inte ges företräde framför de höga naturvärden som är aktuella, i vart fall inte så länge brytning kan fortgå i den befintliga täkten.

Slutligen strider den befintliga platsen inte mot detaljplan men det ansökta utvidgade området i söder strider i viss mån mot översiktsplanen som säger ”att friluftsområden ska undantas från exploatering och andra ingrepp om det kan orsaka skadlig påverkan på friluftsvärdet. Inom opåverkade områden ska inte exploateringsföretag, byggnationer, anläggningar eller liknande som förändrar områdenas karaktär tillåtas.”

Sammanfattande tillåtlighetsbedömning

Mot bakgrund av utredningen i målet har bolaget inte visat att en utvidgad verksamhet söder om nuvarande verksamhetsområde uppfyller det särskilda lokaliseringskravet enligt i 2 kap. 6 § miljöbalken, särskilt med beaktande av 3 och 4 kap. samma balk. Den befintliga verksamheten anses däremot inte medföra påtaglig skada på områden av riksintresse enligt 3 - 4 kap. miljöbalken och strider inte mot miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. samma balk. Det går i denna del att föreskriva sådana skäliga försiktighetsmått enligt 2 kap. 3 § jfr. 2 kap. 7 § miljöbalken att vare sig den miljöfarliga verksamheten eller vattenverksamheten kommer att medföra olägenhet av väsentlig betydelse enligt 2 kap. 9 § miljöbalken om man håller sig inom befintligt brytningsområde.

Sida 115 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Vidare uppfylls inte det särskilda krav som ställs för brytning av naturgrus i 9 kap. 6 f § p 3 miljöbalken såvitt avser utvidgat verksamhetsområde söder om det nu befintliga.

Med beaktande av att det enligt bolagets uppskattningar finns inom befintligt verksamhetsområde ytterligare sand att bryta kan den högsta uppskattade mängden om 6 500 000 ton beviljas inom ramen för ett fortsatt tillstånd till täktverksamhet med därmed sammanhängande vattenverksamhet

Tidsbegränsning

Länsstyrelsen mfl. har ansett att bolagets yrkande om 30 års tillståndstid för en naturgrustäkt är alldeles för lång och att täkten ska tidsbegränsas till tio år och att tillståndet bör omprövas inom en överskådlig tid då teknikutveckling och utfasning av naturgrus gör att omständigheter kan medföra att tillstånd inte längre är nödvändigt.

Det sökta totaluttaget har inte bedömts tillåtligt. Att inskränka tillståndstiden och ändra sin produktion eller avsättning gör att bolaget på sikt tvingas prioritera avsättningsområden där ersättningsmaterial saknas. Under tillståndstiden kan kunskapsläget om ersättningsmaterial ha förbättrats och mer konkreta och precisa planer för brytning och avsättning föreligga. Det är inte fråga om några omfattande investeringar för att bedriva verksamheten som kräver en lång avskrivningstid om man inte tar nya arealer i anspråk. Tillståndet ska därför tidsbegränsas till tio år och den totala uttagsmängden ska begränsas till 6 500 000 ton. Arealmässigt får bolaget göra om brytningsplanen så att den endast omfattar VO1-VO3 fram till 2035. Då även mindre nyetablerade områden är inkorporerade med tidigare brytområden behöver det inte föreskrivas att bolaget i förväg ska informera tillsynsmyndigheten när uttag i nya brytningsområde kommer att påbörjas samt redovisa skälen för detta.

Sida 116 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Strandskydd

Då nu meddelat tillstånd endast inbegriper de befintliga verksamhetsområdena och strandskyddet redan är upphävt inom dessa områden gör mark- och miljödomstolen bedömningen att de närliggande områdena redan är ianspråktagna på ett sätt att det inte finns hinder utifrån ett strandskyddsperspektiv att bevilja tillstånd i den utsträckning som framgår av domslutet.

Villkor

Villkor bör föreskrivas med utgångspunkt från vad bolaget medgett. I de delar där villkorsförslagen är stridiga gör domstolen följande bedömning.

Vätternvårdsförbundets förslag på vattenkemiska och biologiska undersökningar i Vättern är högst relevanta. Bolaget har hänvisat till att det gjorts undersökningar i början av nuvarande tillstånd och att man då inte kunde se någon igensedimentering. Det har dock gått avsevärd tid sedan den undersökningen gjordes och det bör göras nya uppföljningar. Detta bör dock inte föreskrivas som villkor utan delegeras till tillsynsmyndigheten att beslutas om inom ramen för kontrollprogrammet.

I fråga om efterbehandlingsvillkoret bör föreskrivas att mäktigheten av påförda avbaningsmassor och eventuell införsel av externa massor för efterbehandling ska ske i samråd med och efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Det bör vidare framgå att efterbehandling ska vara genomförd inom viss tid efter verksamhetens avslutande dock senast två år efter tillståndstidens utgång om inte tillsynsmyndigheten föreskriver annat. Det bör även föreskrivas att efterbehandlingsplanen ska ta hänsyn till områdets naturvärden så att dessa gynnas.

Det ska framgå av villkor att tillståndet ska kontrolleras enligt ett kontrollprogram.

Sida 117 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Delegation

Det är lämpligt att överlåta till tillsynsmyndigheten att meddela de närmare villkor som kan behövas avseende införsel av externa massor vid efterbehandling, utformning av efterbehandlingsplanen, samt kontrollen av vattenverksamheten och uppföljning av påverkan på Natura 2000 området, Vättern.

Ekonomisk säkerhet

Den ekonomiska säkerheten ska beräknas inte bara med utgångspunkt från de brytningsområden som avgränsas i ansökan och tillståndet utan också från de ytor inom övriga delar av verksamhetsområdet som idag inte är slutligt efterbehandlade. Med samma beräkningsmetod och kvadratmeterkostnad som bolaget använt i övrigt samt med en tillståndstid på tio år beräknar domstolen beloppet till 6 000 000 kronor.

Arbetstid

Enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken ska det i en dom när tillstånd avser vattenverksamhet anges den tid inom vilken arbetena ska vara utförda. Bolaget har yrkat att arbetstiden ska sättas till tio år. Mot bakgrund av att domstolen begränsar tillståndet till att endast omfatta den norra delen bedöms en arbetstid om fem år vara rimlig.

Oförutsedd skada

Vidare ska i domen anges den tid inom vilken anspråk i anledning av oförutsedd skada får framställas. Tiden räknas från utgången av den av domstolen bestämda arbetstiden (jfr 22 kap. 25 § första stycket 14. och 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken). Bolaget har yrkat på en tid om oförutsedd skada till fem år från arbetstidens utgång. Då det kan ta lång tid innan efterbehandlingen har satt sig behöver dock tiden för oförutsedd skada löpa på tio år efter arbetstidens utgång.

Sida 118 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

Igångsättningstid

Enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken ska det i en dom när tillstånd avser miljöfarlig verksamhet anges den tid inom vilken verksamheten ska ha satts igång. Bolaget har yrkat om en igångsättningstid för den miljöfarliga verksamheten på fem år från den dag då domen vinner laga kraft. Yrkandet bedöms rimligt.

Verkställighetsförordnande

Mot bakgrund av att det är fråga om en befintlig täktverksamhet inom redan tillståndsgivna ytor finns skäl att meddela verkställighetsförordnande för verksamheten

Övrigt

Vad som i övrigt förekommit föranleder inte någon annan bedömning än vad som redogjorts för i denna dom.

Prövningsavgift

Bolaget har yrkat att prövningsavgiften ska fastställas till 140 000 kronor. Mark-och miljödomstolen har i beslut den 26 oktober 2024 fastställt prövningsavgiften till 140 000 kronor. Det saknas skäl att ändra prövningsavgiften.

Rättegångskostnader

Länsstyrelsen i Jönköpings län har yrkat ersättning för arbete med 34 400 kronor. Bolaget har medgett yrkandet varför bolaget ska förpliktas att utge det yrkade beloppet jämte ränta enligt räntelagen.

Sida 119 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM M 5654-24

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (MMD-01) Överklagande senast den 17 november 2025.

I domstolens avgörande har rådmannen Henrik Ibold, ordförande, och tekniska rådet Catharina Ogenblad samt de särskilda ledamöterna Ola Broberg och Tommy Danielsson deltagit.

Bilaga 1

Sibelco Nordic AB

Legend

Brytningsområde Verksamhetsområde Brytningsområde (brytpunkt) Verksamhetsområde (brytpunkt) Brythöjd Transportband för sand (ungefärlig position) Nivåkurva (1 m intervall) Riksintresse för värdefulla ämnen eller material Fastighetsgräns Vattendrag

Bilaga 2

Sibelco Nordic Ab

Baskarp verksamhets- och brytningsområden med brytpunkter

Legend

Brytningsområde Verksamhetsområde Brytningsområde Verksamhetsområde Transportband för sand (ungefärlig position) Nivåkurva (1 m intervall) Riksintresse för värdefulla ämnen eller material Fastighetsgräns Vattendrag

Bilaga 3

Hur man överklagar

Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01

Bilaga B

Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.