Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Departement
Miljö- och energidepartementet
Utfärdad
1998-06-11
Ändring införd
SFS 1998:812 i lydelse enligt SFS 2018:1421
Ikraft
1999-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2018-08-19

1 kap. Inledande bestämmelser

[K1]1 §  Denna lag är tillämplig på vattenverksamhet och vattenanläggningar. Bestämmelser om vattenverksamhet och vattenanläggningar finns också i miljöbalken.

[K1]2 §  De definitioner som finns i miljöbalken gäller också i denna lag.

[K1]3 §  När vattenverksamhet enligt denna lag skall bedrivas inom ramen för en samfällighet, skall tillses att var och en av deltagarna tillgodoses utan väsentlig nackdel för någon annan deltagare.

[K1]4 §  Om det vid tillståndsprövningen av vattenverksamhet framgår att verksamheten utan väsentlig ändring kan bedrivas så att den medför en betydande nytta för någon annan, skall på begäran av denne villkor meddelas om detta. Sådana villkor får dock inte meddelas om det finns förutsättningar för att bilda en samfällighet enligt denna lag.

[S2]Den som får nytta enligt första stycket skall betala skälig ersättning till tillståndshavaren.

[S3]En tillståndshavare som får en kostnad på grund av villkor enligt första stycket har rätt till ersättning enligt 31 kap.miljöbalken.

2 kap. Rådighet över vatten m.m.

  • MÖD 2016:42:Tillstånd till ett nytt vattenkraftverk ----- En befintlig damm uppströms finns sedan lång tid tillbaka för översvämningsskydd. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att ett tillstånd till ett vattenkraftverk på platsen varken äventyrar icke-försämringskravet eller uppnåendet av relevant miljökvalitetsnorm utifrån det sätt som EU- domstolen har specificerat prövningen på i Weserdomen. Ett tillstånd är också förenligt med övriga regler i miljöbalken.

[K2]1 §  För att få bedriva vattenverksamhet skall verksamhetsutövaren ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten skall bedrivas.

  • MÖD 2011:15:Lagligförklaring av vattenanläggning ----- Lagligförklaring av rester av en vattenanläggning har ansetts rättsenligt, trots att ansökan inte omfattats av tillstånd till den tidigare tillståndsgivna bedrivna vattenverksamheten.
  • MÖD 2016:41:Anmälan om vattenverksamhet ----- Mark- och miljödomstolen förbjöd en anmäld vattenverksamhet gällande byte av del av brygga och angav att vattenverksamheten borde tillståndsprövas eftersom det fanns enskilda motstående intressen bl.a. avseende rådighet. Mark- och miljööverdomstolen gjorde samma bedömning att verksamheten inte kunde prövas i ett anmälningsärende och avslog överklagandet.
  • MÖD 2016:42:Tillstånd till ett nytt vattenkraftverk ----- En befintlig damm uppströms finns sedan lång tid tillbaka för översvämningsskydd. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att ett tillstånd till ett vattenkraftverk på platsen varken äventyrar icke-försämringskravet eller uppnåendet av relevant miljökvalitetsnorm utifrån det sätt som EU- domstolen har specificerat prövningen på i Weserdomen. Ett tillstånd är också förenligt med övriga regler i miljöbalken.
  • MÖD 2017:66:Föreläggande att söka tillstånd för vattenverksamhet ----- I ett tillsynsärende förelade länsstyrelsen ett bolag vid vite att inom viss tid ansöka om tillstånd för vattenverksamhet vid vattenkraftverk. Om bolaget inte följde föreläggandet förbjöds fortsatt verksamhet. Bolagets inställning var att det inte hade rådighet över vattnet där verksamheten bedrevs. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det inte fanns skäl att förelägga bolaget ansöka om tillstånd. Eftersom bolaget med en sådan inställning i fråga om rådigheten inte kunde få en tillståndsprövning till stånd, var föreläggandet om att söka tillstånd inte meningsfullt. I en sådan situation kunde det inte heller krävas att ett förbud mot fortsatt verksamhet föregåtts av ett sådant föreläggande. Mark- och miljööverdomstolen har inte ändrat mark- och miljödomstolens beslut att upphäva föreläggande.
  • NJA 2012 s. 362:För att någon ska få bedriva vattenverksamhet krävs rådighet över vattnet där verksamheten ska bedrivas. Sådan rådighet är en förutsättning för att en ansökan om tillstånd till vattenverksamheten ska kunna prövas (processförutsättning). Fråga i ett mål hur sökandens rådighet ska prövas när omständigheter som sökanden åberopar till stöd för sin rådighet även har betydelse för bedömningen av ansökan i sak. 2 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
  • MÖD 2005:51:Avvisad ansökan-----En kommun ansökte om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att bl.a. leda bort inläckande grundvatten i en planerad kraftledningstunnel och tillhörande tillfartstunnel. Miljödomstolen anförde att bortledning av grundvatten kommer att ske i varje punkt i tunnlarna och avvisade ansökan med hänvisning till att kommunen inte visat att den hade rådighet beträffande samtliga de fastigheter som tunnlarna skulle passera. Miljööverdomstolen konstaterade att kommunen ägde de fastigheter där pumpanläggning för bortledande av grundvatten och pumpledning skulle förläggas och att kommunen därmed hade den rådighet som krävdes.

[K2]2 §  Var och en råder över det vatten som finns inom hans fastighet. Rådighet över en fastighets vatten kan också någon ha till följd av upplåtelse av fastighetsägaren eller, enligt vad som är särskilt föreskrivet, förvärv tvångsvis.

  • MÖD 2017:66:Föreläggande att söka tillstånd för vattenverksamhet ----- I ett tillsynsärende förelade länsstyrelsen ett bolag vid vite att inom viss tid ansöka om tillstånd för vattenverksamhet vid vattenkraftverk. Om bolaget inte följde föreläggandet förbjöds fortsatt verksamhet. Bolagets inställning var att det inte hade rådighet över vattnet där verksamheten bedrevs. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att det inte fanns skäl att förelägga bolaget ansöka om tillstånd. Eftersom bolaget med en sådan inställning i fråga om rådigheten inte kunde få en tillståndsprövning till stånd, var föreläggandet om att söka tillstånd inte meningsfullt. I en sådan situation kunde det inte heller krävas att ett förbud mot fortsatt verksamhet föregåtts av ett sådant föreläggande. Mark- och miljööverdomstolen har inte ändrat mark- och miljödomstolens beslut att upphäva föreläggande.
  • NJA 2012 s. 362:För att någon ska få bedriva vattenverksamhet krävs rådighet över vattnet där verksamheten ska bedrivas. Sådan rådighet är en förutsättning för att en ansökan om tillstånd till vattenverksamheten ska kunna prövas (processförutsättning). Fråga i ett mål hur sökandens rådighet ska prövas när omständigheter som sökanden åberopar till stöd för sin rådighet även har betydelse för bedömningen av ansökan i sak. 2 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
  • MÖD 2016:36:Föreläggande om underhållsåtgärder på damm ----- Länsstyrelsens föreläggande mot en fastighetsägare med en vattenanläggning på fastigheten att vidta åtgärder för att uppfylla vattenhushållningsbestämmelserna i tillståndet och dammanläggningens funktion har fastställts. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att vattenanläggningen utgör fastighetstillbehör. Därmed är ägaren till fastigheten underhållsansvarig enligt 11 kap. 17 § miljöbalken. Det servitutsavtal som fastighetsägaren åberopat innebär inte att det offentligrättsligt reglerade underhållsansvaret kan åsidosättas. Eftersom fastigheten hade överlåtits till ny ägare under processen har domstolen angett att föreläggandet gäller mot den nye fastighetsägaren och tiden för fullgörande av föreläggandet har flyttats fram eftersom tidpunkten hade passerat.

[K2]3 §  I rinnande vatten råder vardera sidans ägare över en lika stor andel i vattnet, även om en större del av vattnet rinner fram på den enes fastighet än på den andres.

[K2]4 §  Den som vill bedriva vattenverksamhet har för detta ändamål rådighet som anges i 1 §, om vattenverksamheten innebär

  1. vattenreglering,
  2. vattentäkt för allmän vattenförsörjning, allmän värmeförsörjning eller bevattning,
  3. markavvattning,
  4. vattenverksamhet som behövs för allmän väg, allmän farled eller allmän hamn,
  5. vattenverksamhet som behövs för att motverka förorening genom avloppsvatten, eller
  6. vattenverksamhet som behövs för järnväg.

  • NJA 2012 s. 362:För att någon ska få bedriva vattenverksamhet krävs rådighet över vattnet där verksamheten ska bedrivas. Sådan rådighet är en förutsättning för att en ansökan om tillstånd till vattenverksamheten ska kunna prövas (processförutsättning). Fråga i ett mål hur sökandens rådighet ska prövas när omständigheter som sökanden åberopar till stöd för sin rådighet även har betydelse för bedömningen av ansökan i sak. 2 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

[K2]5 §  Staten, kommuner och vattenförbund har rådighet som anges i 1 § för att bedriva sådan vattenverksamhet som är önskvärd från allmän miljö- eller hälsosynpunkt eller som främjar fisket.

[S2]Den som är beroende av att vattenförhållandena består har också sådan rådighet för att utföra rensningar för att bibehålla vattnets djup eller läge eller för att omedelbart återställa ett vattendrag som har vikit från sitt förra läge eller som på något annat sätt har förändrat sitt lopp.

  • MÖD 2010:47:Beslut att lämna klagomål avseende rensning av dike utan åtgärd ----- Länsstyrelsen lämnade utan åtgärd fastighetsägares klagomål avseende att arbeten utförda i ett dike på fastigheten skulle ha varit en dikesfördjupning i stället för en rensning. Miljödomstolen avslog överklagandet. Miljööverdomstolen ansåg det visat att diket vid grävningen inte bara hade rensats och breddats utan även hade fördjupats. Därmed hade en tillståndspliktig markavvattning utförts. Miljööverdomstolen upphävde miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut och återförvisade målet till länsstyrelsen.
  • NJA 2012 s. 362:För att någon ska få bedriva vattenverksamhet krävs rådighet över vattnet där verksamheten ska bedrivas. Sådan rådighet är en förutsättning för att en ansökan om tillstånd till vattenverksamheten ska kunna prövas (processförutsättning). Fråga i ett mål hur sökandens rådighet ska prövas när omständigheter som sökanden åberopar till stöd för sin rådighet även har betydelse för bedömningen av ansökan i sak. 2 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

[K2]6 §  Utförs rensningar eller andra åtgärder som avses i 5 § andra stycket, får rensningsmassorna läggas på närmaste strand, om det inte medför avsevärda olägenheter från allmän eller enskild synpunkt. Massorna får annars föras till ett lämpligt ställe i närheten.

[S2]Markens ägare skall underrättas innan rensningsmassorna läggs upp. Den som lägger upp massorna är skyldig att vidta åtgärder för att förebygga eller minska skada av uppläggningen. Kravet gäller inte åtgärder som leder till att verksamhetsutövaren därigenom drabbas av oskäliga kostnader.

[S3]Den som lägger upp massorna och därigenom skadar annans egendom, skall betala ersättning för vad som skadas. Ersättning skall dock endast betalas för skador som kvarstår sedan förebyggande eller avhjälpande åtgärder har utförts.

[K2]7 §  Den som äger strand vid någon annans vattenområde har rätt att för sin fastighets behov ha mindre brygga, båthus eller någon annan sådan byggnad vid stranden, om inte vattenområdets ägare genom byggnaden lider skada av någon betydelse.

[S2]I 1 kap. 6 § jordabalken finns bestämmelser om att även andra än strandägare kan ha denna rätt.

[K2]8 §  Tillhör en fallsträcka olika ägare, får en av dem tillgodogöra sig vattenkraften i hela sträckan, om denna ägare råder över mer än hälften av kraften på grund av äganderätt eller annan rättighet som gäller mot alla och inte är begränsad till tiden. Hänsyn skall tas till den kraft som svarar mot andelar i en sådan samfällighet som avses i 1 kap. 3 § fastighetsbildningslagen (1970:988).

[S2]Detta gäller även när någon i ett vattenkraftverk vill tillgodogöra sig vattenkraft i fallsträckor som ingår i olika vattendrag, om det gemensamma tillgodogörandet är en från teknisk och ekonomisk synpunkt nödvändig förutsättning för kraftverkets tillkomst.

[K2]9 §  Regeringen får besluta att ett strömfall eller särskild rätt till det får tas i anspråk, om någon som vill tillgodogöra sig vattenkraften har ansökt om det och det för att kraftförsörjningen skall utvecklas planmässigt är nödvändigt att det tas i anspråk ett sådant strömfall som någon annan än staten har och som inte är utnyttjat på ett från allmän synpunkt ändamålsenligt sätt.

[S2]Den som har fått ett tillstånd som avses i första stycket skall inom ett år från det att tillståndet beviljades ansöka om bestämmande av ersättning hos mark- och miljödomstolen för vad som tas i anspråk enligt första stycket. Om ansökan inte görs inom den tiden, upphör tillståndet att gälla.

[S3]Rätt att ta strömfall i anspråk på grund av ett beslut enligt första stycket får inte utan regeringens medgivande övergå från innehavaren till någon annan.

[S4]Regeringen får besluta de villkor för rättighetens utnyttjande som behövs från allmän synpunkt. Lag (2010:937).

[K2]10 §  Den som bedriver en vattenverksamhet eller råder över en vattentillgång enligt 2 § är skyldig att vid allvarlig vattenbrist avstå det vatten som är oundgängligen nödvändigt för den allmänna vattenförsörjningen eller för något annat allmänt behov, om vattenbristen orsakas av torka eller någon annan jämförlig omständighet.

[S2]Den som lider skada genom att avstå vatten har rätt till skälig ersättning.

[S3]Länsstyrelsen får vid vite förelägga den som bedriver verksamheten eller råder över vattentillgången att iaktta sin skyldighet enligt första stycket. Länsstyrelsen får då bestämma att beslutet skall gälla även om det överklagas.

3 kap. Markavvattningssamfälligheter

  • MÖD 2013:49:Fråga om avledande av avloppsvatten eller markavvattning ----- Lantmäteriet har genom omprövning med stöd av anläggningslagen kompletterat en gemensamhetsanläggning för väg genom att tillföra den vissa anläggningar för dagvattenhantering. Mark- och miljödomstolen har därefter avvisat den ansökta åtgärden då det ansågs vara fråga om markavvattningsverksamhet som inte kan prövas i en anläggningsförrättning. Mark- och miljööverdomstolen fann att det inte enbart var fråga om avledande av vatten för viss eller vissa fastigheters räkning utan även att avleda vatten från en delsträcka av vägen, och att det därför var fråga om avloppsvatten och inte markavvattning. Vid den bedömningen är anläggningslagen tillämplig och Lantmäteriet behörig myndighet. Det överklagade avgörandet har därför undanröjts och målet visats åter till mark- och miljödomstolen för prövning av ansökan enligt anläggningslagen.

Allmänna bestämmelser

[K3]1 §  Ansöker någon om tillstånd enligt miljöbalken till en markavvattning skall verksamheten bedrivas så att den blir till nytta även för en annan fastighet, om det begärs av ägaren till den andra fastigheten och det prövas lämpligt. Ägare av fastigheter för vilka markavvattningen medför nytta skall delta i verksamheten. Skyldighet att delta i annan markavvattning än dikning finns dock endast om det begärs av ägare till fastigheter som får mer än hälften av den beräknade nyttan av verksamheten.

[S2]Första stycket gäller även väghållare som inte är fastighetsägare, om vägen medför en avsevärd inverkan på markavvattningen.

  • MÖD 2015:38:Omprövning av markavvattningssamfällighet ----- En väghållare för en väg som påverkar pågående markavvattning har ansökt om omprövning av berörd markavvattningssamfällighet. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att väghållaren, som inte är deltagare i samfälligheten, har rätt att ansöka om omprövning för att bl.a. bli deltagare.
  • MÖD 2004:81:Omprövning av andelstal i regleringsföretag-----Fråga är om omprövning av en samfällighet, som bildats för markavvattning enligt äldre vattenlagen (1918:812) och vad omprövningen skall avse. Ägare av fastighet, som enligt fördelningslängd hade andel i en samfällighet, yrkade i ansökan att det andelstal som belastade dennes fastighet skulle förklaras belasta en avstyckad fastighet, eftersom den mark som hade åsatts andelstal förts över till denna. Ägarna till den avstyckade fastigheten menade att yrkandet skulle ogillas, eftersom deras fastighet, på grund av senare invallningsföretag, inte hade båtnad av det äldre markavvattningsföretaget. Miljööverdomstolen (MÖD) fann sökanden behörig enligt 7 kap 17 § andra stycket lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (restvattenlagen). MÖD fann vidare att det inte förelåg någon skyldighet eller rätt att ompröva regleringsföretaget på någon annan grund än vad som yrkats i målet, men att omprövningen av viss fråga ändå kunde ha ett sådant samband med andra frågor att även dessa måste prövas på nytt. En ny avvägning eller omgradering av företagets mark kunde bli nödvändig om det visas att den ursprungliga nyttoberäkningen var så felaktig att den inte kunde ligga till grund för fördelningen av delaktigheten i företaget. MÖD fann det dock inte visat att så var fallet och avslog överklagandet.

[K3]2 §  För utförande och drift av verksamheten utgör deltagarna en samfällighet. Tillståndet till verksamheten samt anläggningar och rättigheter som hör till verksamheten är samfällda för deltagarna.

[S2]När en samfällighet har bildats, gäller för samfälligheten vad som i denna lag och i miljöbalken föreskrivs om tillståndshavare eller ägare av en anläggning.

[S3]Inlöst mark är samfälld för de fastigheter som vid inlösen ägs av deltagare i samfälligheten och omfattas av markavvattningen.

[K3]3 §  Kostnaderna för verksamhet som utgör markavvattning fördelas mellan deltagarna på grundval av andelstal som bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den nytta var och en har av verksamheten.

[S2]Markavvattning skall delas in i avdelningar som avgränsas med hänsyn till olikheterna, om det med hänsyn till olikheter i naturförhållandena eller av någon annan anledning kan antas att ett visst område skulle få en avsevärt mindre kostnad i förhållande till nyttan av markavvattningen om ett annat område inte hade omfattats av verksamheten.

[S3]Vad deltagarna har kommit överens om kostnadsfördelningen skall läggas till grund för tillståndsbeslutet, om borgenärer med panträtt i de fastigheter som ägs av deltagare och omfattas av markavvattningen medger det. Om en fastighet svarar för gemensam inteckning, krävs det dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som föreskrivs för relaxation i 22 kap. 11 § jordabalken. Medgivande av rättsägare behövs inte, om överenskommelsen inte har väsentlig betydelse för dem.

[K3]4 §  Bestämmelserna i 1-3 §§ gäller inte i fråga om markavvattning som söks av någon annan än en ägare av en fastighet eller en väghållare.

Markavvattning och avledande av avloppsvatten

[K3]5 §  Kan ledningar för en markavvattning med väsentlig fördel användas för att avleda avloppsvatten från en fastighet, skall ägaren av denna fastighet delta i verksamheten, om ägaren själv eller den sökande till markavvattningen begär det. Detta skall gälla även vid avledande av avloppsvatten från verksamhets- området för en allmän vatten- och avloppsanläggning. Vad som sägs om fastighetens ägare skall då i stället gälla huvudmannen för anläggningen.

[K3]6 §  Kostnaderna för utförande och drift av en gemensam ledning fördelas mellan markavvattningsintresset och avloppsintresset med hänsyn till den mängd och det slag av vatten som tillförs ledningen samt till vad som kan anses skäligt med hänsyn till intressenternas nytta av ledningen.

[S2]Detta gäller också vid fördelningen av kostnaderna mellan avloppsintressenter.

[S3]I fråga om överenskommelser mellan intressenterna tillämpas 3 § tredje stycket.

  • MÖD 2016:30:Omprövning av en markavvattningssamfällighet ----- Huvudmannen för avloppsinstresset ansökte om omprövning av kostnadsfördelningslängden i ett s.k. dikningsföretag som ska tillgodose både ett markavvattningsintresse och ett avloppsintresse. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att fördelningen av underhållskostnaden ska beräknas utifrån den vattenmängd per år som tillförs ledningen. Även kortvariga flödestoppar från ett samhälle, vattnets beskaffenhet och intressenternas nytta av anläggningen ska beaktas.

[K3]7 §  Bestämmelserna i 5 och 6 §§ om avledande av avloppsvatten från fastigheter får tillämpas även i fråga om avledande av avloppsvatten från byggnader och anläggningar som inte hör till någon fastighet, om det kan ske utan olägenhet av betydelse för de övriga deltagarna.

[K3]8 §  Bestämmelserna i 5-7 §§ gäller inte avledande av avloppsvatten från enskilda fastigheter inom verksamhetsområdet för en allmän vatten- och avloppsanläggning.

Markavvattning och vägföretag m.m.

[K3]9 §  Skall för markavvattning ett vattenavlopp byggas genom en väg eller ett avlopp genom en väg utvidgas eller fördjupas och vill väghållaren själv utföra åtgärden, har väghållaren rätt till detta.

[S2]Är det inte oskäligt skall sådana åtgärder bekostas av väghållaren, om åtgärden behövs för avvattning till 1,2 meters djup av åker och äng som sedan vägens tillkomst eller sedan minst tjugofem år räknat från dagen för begäran om åtgärden varit att hänföra till åker eller äng. Väghållarens kostnadsansvar gäller inte i fråga om ägovägar eller därmed jämförliga vägar och inte heller i fråga om broar och annan vattenverksamhet som har bedrivits i överensstämmelse med tillstånd som har meddelats enligt miljöbalken, vattenlagen (1983:291) eller vattenlagen (1918:523).

[S3]När väghållaren inte har kostnadsansvar enligt andra stycket, skall åtgärden bekostas av den för vilken markavvattning görs.

[K3]10 §  Om den kostnad som väghållaren har enligt 9 § andra stycket avsevärt överstiger värdet av den skada som uppstår om åtgärden inte utförs, får väghållaren i stället för att bekosta åtgärden betala ersättning för skadan.

[K3]11 §  Om en väg skall byggas eller ändras och en markägare begär att ett vattenavlopp för en framtida markavvattning skall göras genom vägen, skall väghållaren utföra åtgärden om det kan göras utan olägenhet för vägens framtida brukbarhet. I fråga om kostnadsansvaret för den fördyring av byggandet och driften av vägen som åtgärden medför gäller 9 § andra och tredje stycket samt 10 §.

[S2]En sådan begäran skall framställas hos väghållaren eller, i fråga om enskild väg för vilken det ännu inte finns någon väghållningsskyldighet, hos den som handlägger vägförrättningen. Begäran skall vara skriftlig och i fråga om mer omfattande åtgärder vara åtföljd av en plan för markavvattningen.

[K3]12 §  Bestämmelserna i 9-11 §§ innebär inte någon inskränkning i den rätt som väghållaren eller markägaren kan grunda på dom, avtal eller någon annan särskild rättsgrund.

[K3]13 §  Bestämmelserna i 9-12 §§ gäller också i fråga om banvallar för järnvägar, tunnelbanor och spårvägar.

[K4]1 §  Om flera ansöker om tillstånd enligt miljöbalken till vattentäkt för bevattning ur samma vattentillgång och vattnet behöver fördelas mellan dem, får det vid meddelande av tillstånd bestämmas att tillståndshavarna skall utgöra en samfällighet för sådan fördelning (bevattningssamfällighet).

[S2]Om någon har fått tillstånd till en vattentäkt för bevattning och någon annan söker tillstånd till en ny vattentäkt för bevattning ur samma vattentillgång, får mark- och miljödomstolen, om det finns särskilda skäl, vid meddelande av det nya tillståndet bestämma att tillståndshavarna skall utgöra en bevattningssamfällighet. Om en samfällighet bildas enligt första stycket får i stället bestämmas att den som redan har tillstånd skall ingå i samfälligheten.

[S3]Om, sedan en samfällighet har bildats, någon gör en ansökan om tillstånd till en ny vattentäkt för bevattning ur samma vattentillgång, får mark- och miljödomstolen vid meddelande av tillstånd till vattentäkten bestämma att tillståndshavaren skall ingå i samfälligheten. Lag (2010:937).

[K4]2 §  Deltagarna i en bevattningssamfällighet fördelar tillgängligt vatten mellan sig, om det behövs på grund av vattenbrist eller någon annan omständighet eller om någon deltagare inte utnyttjar sin rätt att ta vatten. Vid fördelningen skall de villkor iakttas som har bestämts av mark- och miljödomstolen i samband med att tillstånd meddelades. Lag (2010:937).

[K4]3 §  Om det är lämpligt, får mark- och miljödomstolen bestämma att gemensamma anläggningar för bevattning skall inrättas för samtliga eller vissa av dem som skall ingå i samfälligheten. Lag (2010:937).

[K4]4 §  En gemensam anläggning får endast inrättas för sådana deltagare i samfälligheten för vilka det är av väsentlig betydelse att ha del i anläggningen.

[S2]En gemensam anläggning får inte inrättas, om de som skall delta i anläggningen mera allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda skäl för det. Vid denna prövning skall främst deras mening beaktas som har störst nytta av anläggningen.

[S3]Andra stycket gäller inte, om behovet av anläggningen är synnerligen angeläget för att tillgodose motstående allmänna och enskilda intressen.

[K4]5 §  En gemensam anläggning och rätt till utrymme är samfällda för dem som deltar i anläggningen. Deltagarna svarar gemensamt för utförande och drift av anläggningen.

[S2]Mark som har lösts in för gemensamma anläggningar är samfälld för de fastigheter som vid inlösen ägs av deltagare i samfälligheten och omfattas av bevattningsverksamheten.

[K4]6 §  En bevattningssamfällighets förvaltningskostnader och kostnader för utförande och drift av gemensamma anläggningar fördelas mellan deltagarna efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den mängd vatten som var och en får ta ut enligt meddelat tillstånd. I enlighet med detta bestäms andelstal för varje deltagare.

[S2]Om det finns särskilda skäl, får särskilda andelstal bestämmas för en viss del av verksamheten.

[S3]Om det är lämpligt, får kostnaderna för driften av gemensamma anläggningar fördelas genom avgifter som beräknas på grundval av den omfattning i vilken varje deltagare utnyttjar anläggningarna.

[K4]7 §  Vad deltagarna har överenskommit om andelstalen och grunderna för avgiftsberäkningen skall läggas till grund för mark- och miljödomstolens dom, om borgenärer med panträtt i fastigheter som ägs av deltagare och omfattas av bevattningsverksamheten medger det. Om en fastighet svarar för gemensam inteckning, krävs dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som föreskrivs för relaxation i 22 kap. 11 § jordabalken. Medgivande av rättsägare behövs inte, om överenskommelsen är väsentligen utan betydelse för dem. Lag (2010:937).

Vattenreglering för kraftändamål

[K5]1 §  På yrkande av den som ansöker om eller har fått tillstånd enligt miljöbalken till vattenreglering för kraftändamål skall mark- och miljödomstolen besluta att ägare av andra strömfall som får nytta av regleringen skall delta i regleringsverksamheten. Detta skall ske om mer än hälften av verksamhetens nytta belöper på de strömfall som tillhör den som framställer yrkandet och dem som förenat sig med denne samt varje strömfall som yrkandet avser är utbyggt eller kan beräknas bli utbyggt för kraftändamål inom den närmaste tiden.

[S2]Om någon ansöker om eller har fått tillstånd enligt miljöbalken till vattenreglering för kraftändamål, skall mark- och miljödomstolen på yrkande av ägaren av ett annat strömfall som får nytta av regleringen besluta att denne skall delta i verksamheten. Lag (2010:937).

[K5]2 §  Har beslut enligt 1 § meddelats, utgör samtliga deltagare i regleringsverksamheten en samfällighet för utförande och drift av verksamheten. Tillståndet till verksamheten samt anläggningar och rättigheter som hör till den är samfällda för deltagarna.

[S2]När en samfällighet har bildats gäller vad som i denna lag och i miljöbalken föreskrivs om tillståndshavare eller ägare av en anläggning i stället samfälligheten.

[S3]Inlöst mark är samfälld för de fastigheter som vid inlösen ägs av deltagarna i samfälligheten och till vilka deras strömfall hör.

  • MÖD 2016:42:Tillstånd till ett nytt vattenkraftverk ----- En befintlig damm uppströms finns sedan lång tid tillbaka för översvämningsskydd. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att ett tillstånd till ett vattenkraftverk på platsen varken äventyrar icke-försämringskravet eller uppnåendet av relevant miljökvalitetsnorm utifrån det sätt som EU- domstolen har specificerat prövningen på i Weserdomen. Ett tillstånd är också förenligt med övriga regler i miljöbalken.

[K5]3 §  Kostnaderna för regleringsverksamheten fördelas mellan deltagarna på grundval av andelstal som bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den nytta var och en har av verksamheten.

[S2]Om en vattenreglering avser flera sjöar eller skilda sträckor i ett vattendrag och det på grund av detta behövs flera dammbyggnader eller särskilda anläggningar, skall, om det behövs, kostnaderna för varje sådan del av verksamheten beräknas särskilt och fördelas enligt grunderna i första stycket.

[S3]Vad deltagarna har överenskommit om kostnadsfördelningen skall läggas till grund för mark- och miljödomstolens dom, om borgenärer med panträtt i de fastigheter till vilka deltagarnas strömfall hör medger det. Om en fastighet svarar för gemensam inteckning, krävs det dessutom de medgivanden från fastighetsägare och fordringshavare som föreskrivs för relaxation i 22 kap. 11 § jordabalken. Medgivande av rättsägare behövs inte, om överenskommelsen är väsentligen utan betydelse för dem. Lag (2010:937).

Vattenreglering för bevattning

[K5]4 §  På yrkande av den som ansöker om eller har fått tillstånd till vattenreglering för bevattning skall mark- och miljödomstolen besluta att andra som har tillstånd till vattentäkt för bevattning och som får stadigvarande fördel av regleringen genom förbättrade möjligheter att bevattna skall delta i regleringsverksamheten. Detta skall ske om den som framställer yrkandet och de som förenat sig med denne om verksamheten har större fördel av regleringsverksamheten än de som yrkandet avser.

[S2]Om någon ansöker om eller har fått tillstånd till vattenreglering för bevattning, skall på yrkande av någon annan som har tillstånd till vattentäkt för bevattning och som får stadigvarande fördel av regleringen genom förbättrade möjligheter att bevattna beslutas att denne skall delta i verksamheten. Lag (2010:937).

[K5]5 §  När det gäller vattenreglering för bevattning skall 2 och 3 §§ tillämpas med följande avvikelser.

[S2]Inlöst mark är samfälld för de fastigheter som, vid inlösen, ägs av deltagare i regleringssamfälligheten och för vilkas bevattning regleringen sker.

[S3]Deltagarnas andelstal bestäms efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den mängd vatten som varje deltagare får ta ut enligt meddelat tillstånd till vattentäkt.

[S4]Vid tillämpningen av 3 § tredje stycket första meningen gäller att medgivande skall lämnas av borgenärer som har panträtt i fastigheter som ägs av deltagare i regleringssamfälligheten och för vilkas bevattning regleringen sker.

Vattenreglering på grund av överenskommelse

[K5]6 §  Har tillstånd till vattenregleringsverksamhet meddelats på ansökan av flera som till gemensam nytta vill utföra verksamheten, utgör sökandena en samfällighet för utförande och drift av verksamheten, om de inte har kommit överens om annat.

[S2]Om vattenregleringsverksamhet, till vilken tillstånd har lämnats enligt första stycket, avser olika slag av ändamål, skall 1 och 4 §§ inte tillämpas.

[K5]7 §  För vattenregleringsverksamhet enligt 6 § gäller i tillämpliga delar

  1. i fråga om inlösen: 2 § tredje stycket och 5 § andra stycket, och
  2. i fråga om kostnadsfördelningen: 3 § samt 5 § tredje och fjärde stycket.

Bygdeavgifter

[K6]1 §  Den som har tillstånd till vattenverksamhet skall betala en årlig bygdeavgift som bestäms av mark- och miljödomstolen att tas ut efter avgiftsenheter och avgiftsklasser enligt 2 och 3 §§, om verksamheten innebär

  1. drift av ett vattenkraftverk,
  2. vattenreglering som avser års- eller flerårsreglering,
  3. vattenöverledning för något annat ändamål än kraftändamål, eller
  4. ytvattentäkt.

[S2]Avser vattenverksamheten utvidgning av annan vattenverksamhet eller, om utvidgning tidigare har skett, flera andra vattenverksamheter, för vilka tillstånd har lämnats enligt miljöbalken, skall en gemensam avgift fastställas såsom för en enda verksamhet. Denna avgift ersätter tidigare avgifter.

[S3]Bygdeavgift skall enligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen användas dels för att förebygga eller minska sådana skador av vattenverksamheten eller anläggningar för denna som inte har ersatts enligt 31 kap.miljöbalken och för att gottgöra sådana skador, dels för att tillgodose allmänna ändamål för den bygd som berörs av vattenverksamheten eller anläggningar för denna. Lag (2010:937).

  • MÖD 2002:31:Ansökan om bygdeavgiftsmedel-----Miljödomstolen hade bifallit bidrag ur bygdeavgiftsmedel för borrning av ny brunn på en fastighet, men minskat beloppets storlek med hänvisning till att den nuvarande fastighetsägaren vid förvärvet av fastigheten borde ha upptäckt att den gamla brunnen var förorenad. Miljööverdomstolen ansåg emellertid att sådant bidrag tillfaller fastigheten som sådan och att bidragets storlek därför normalt sett inte påverkas av att den överlåts till ny ägare.
  • MÖD 2006:10:Bygdeavgift-----Miljödomstolen gav två bolag (sökanden) tillstånd att riva ett kraftverk, med en installerad generatoreffekt om 15 MW, och på samma plats uppföra ett nytt kraftverk, med en installerad generatoreffekt om 24 MW. Domstolen förpliktade bolagen att för det nya kraftverket erlägga bygdeavgift enligt 6 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet efter 2 400 avgiftsenheter (motsvarar 24 MW). I överklagande till Miljööverdomstolen (MÖD) yrkade bolagen att bygdeavgiften skulle beräknas enbart på den tillkommande effekten, 9 MW, och således bestämmas till 900 avgiftsenheter då det var fråga om en ombyggnad av ett kraftverk eller utvidgning av en vattenverksamhet. MÖD konstaterade att bolagen uppfört ett helt nytt kraftverk och att det då inte var fråga om en ombyggnad eller en utvidgning. Domstolen ansåg att bygdeavgiften skulle beräknas på 24 MW. Överklagandet avslogs.
  • MÖD 2002:49:Ansökan om bygdeavgiftsmedel-----Miljödomstolen hade avvisat en ansökan om bygdeavgiftsmedel för skador i form av vattenuppträngning och erosion med motiveringen att sökanden redan fått bidrag för förstärkning av skyddsmur. Miljööverdomstolen (MÖD) ansåg att skrivningen i 4 § första stycket i förordningen om bygde- och fiskeavgifter enbart uteslöt bidrag i de fall som skadereglering skett genom att ersättning tidigare betalats för samma skada. Då det var fråga om en fortlöpande skada ansåg MÖD att bidrag skall kunna utgå flera gånger för att reparera fastigheten och skydda den mot fortsatt skada.
  • MÖD 2000:53:Ansökan om bygdeavgiftsmedel-----Samma skadeorsak har inte inneburit att en återkommande skada på båthus ska betraktas som samma skada som tidigare reglerats. Målet återförvisades.
  • MÖD 2004:70:Ansökan om bygdeavgiftsmedel-----Uppgrundning på fastighet har ansetts bero på den erosion som förekommit på en grannfastighet. Denna fastighet hade beviljats bygdemedel. Därmed ansågs samband föreligga mellan sjöns reglering och uppgrundningen. Ersättning för förlängning av brygga medgavs motsvarande två förlängningar så att förtöjning varit möjlig av mindre båt. Att förlänga bryggan för att möjliggöra bad ansåg Miljööverdomstolen inte utgöra någon ersättningsgill skada.

[K6]2 §  Avgiftsenheter är

  1. för vattenkraftverk: varje enhet installerad generatoreffekt som omfattar tio kilowatt intill 150 procent av effekten vid medelvattenföring och varje enhet om tjugo kilowatt därutöver,
  2. för vattenregleringar: varje enhet av regleringsmagasinets rymd som omfattar 25 000 kubikmeter intill 100 miljoner kubikmeter, varje ytterligare enhet om 50 000 kubikmeter intill 1 000 miljoner kubikmeter samt varje enhet om 100 000 kubikmeter därutöver, och
  3. för vattenöverledningar och ytvattentäkter: varje kubikmeter i sekunden av den vattenmängd som högst får ledas bort enligt meddelat tillstånd.

[S2]Avgift skall inte betalas för vattenkraftverk eller vattenregleringar, om antalet avgiftsenheter är mindre än femhundra.

[K6]3 §  För vattenkraftverk och vattenregleringar är avgiften för varje avgiftsenhet, om verksamheten tillhör

[S2]klass 1: 0,5 promille av prisbasbeloppet,

[S3]klass 2: 1 promille av prisbasbeloppet,

[S4]klass 3: 1,5 promille av prisbasbeloppet,

[S5]klass 4: 2 promille av prisbasbeloppet.

[S6]För vattenöverledningar och vattentäkter är avgiften för varje avgiftsenhet, om verksamheten tillhör

[S7]klass 1: 5 procent av prisbasbeloppet,

[S8]klass 2: 10 procent av prisbasbeloppet,

[S9]klass 3: 15 procent av prisbasbeloppet,

[S10]klass 4: 20 procent av prisbasbeloppet.

[S11]Med prisbasbeloppet avses prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken för det år som avgiften avser.

[S12]Vid inplacering i avgiftsklass ska det tas hänsyn till de mindre eller större förändringar i vattenförhållandena samt de mindre eller större olägenheter eller fördelar för bygden som vattenverksamheten eller anläggningar för denna medför. Lag (2010:1273).

[K6]4 §  Bygdeavgift skall tas ut från och med kalenderåret närmast efter det år då tillståndet till vattenverksamhet togs i anspråk till och med det år då verksamheten läggs ned.

[S2]Bygdeavgiften skall före varje kalenderårs utgång betalas till länsstyrelsen i det län där verksamheten huvudsakligen bedrivs.

Fiskeavgifter

[K6]5 §  Mark- och miljödomstolen, länsstyrelsen eller tillsynsmyndigheten får, om det är lämpligare, i stället för att meddela sådana villkor eller förelägganden som avses i 11 kap. 8 § miljöbalken ålägga tillståndshavaren att betala en särskild avgift för främjande av fisket i det vatten som berörs av vattenverksamheten eller inom något angränsande vattenområde. Avgiften kan fastställas som en engångsavgift eller som en årlig avgift.

[S2]Beloppet av årlig avgift beräknas så, att det av mark- och miljödomstolen, länsstyrelsen eller tillsynsmyndigheten fastställda avgiftsbeloppet multipliceras med det tal som anger förhållandet mellan prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken för det år då avgiften ska betalas och prisbasbeloppet för det år då avgiften fastställdes. Lag (2010:1274).

[K6]6 §  Om vattenverksamhet som avses i 1 § eller anläggningar för denna kan antas skada fisket eller kommer att orsaka en inte obetydlig ändring i de naturliga vattenståndsförhållandena, skall den som har tillstånd till verksamheten betala en årlig allmän fiskeavgift för främjande av fisket inom landet.

[S2]Avgiften bestäms av mark- och miljödomstolen att tas ut efter avgiftsenheter och avgiftsklasser enligt 7 och 8 §§.

[S3]Avser vattenverksamhet utvidgning av annan vattenverksamhet eller, om utvidgning tidigare har skett, flera andra vattenverksamheter, för vilka tillstånd har lämnats enligt miljöbalken, skall en gemensam avgift fastställas såsom för en enda verksamhet. Denna avgift ersätter tidigare avgifter. Lag (2010:937).

[K6]7 §  Avgiftsenheter är

  1. för vattenkraftverk: varje enhet installerad generatoreffekt som omfattar tio kilowatt intill 150 procent av effekten vid medelvattenföring och varje enhet om tjugo kilowatt därutöver,
  2. för vattenregleringar: varje enhet av regleringsmagasinets rymd som omfattar 25 000 kubikmeter intill 100 miljoner kubikmeter och varje enhet om 50 000 kubikmeter därutöver, och
  3. för vattenöverledningar och ytvattentäkter: varje kubikmeter i sekunden av den vattenmängd som högst får ledas bort enligt meddelat tillstånd.

[S2]Avgift skall inte betalas för vattenkraftverk och vattenregleringar, om antalet avgiftsenheter är mindre än tio.

[K6]8 §  För vattenkraftverk och vattenregleringar är avgiften för varje avgiftsenhet, om verksamheten tillhör klass 1: 0,05 promille av prisbasbeloppet,

[S2]klass 2: 0,1 promille av prisbasbeloppet,

[S3]klass 3: 0,15 promille av prisbasbeloppet,

[S4]klass 4: 0,2 promille av prisbasbeloppet.

[S5]För vattenöverledningar och vattentäkter är avgiften för varje avgiftsenhet, om verksamheten tillhör

[S6]klass 1: 1 procent av prisbasbeloppet,

[S7]klass 2: 5 procent av prisbasbeloppet,

[S8]klass 3: 10 procent av prisbasbeloppet,

[S9]klass 4: 15 procent av prisbasbeloppet.

[S10]Med prisbasbeloppet avses prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken för det år som avgiften avser.

[S11]Vid inplacering i avgiftsklass ska hänsyn tas till

  • den omfattning i vilken fisk och fiske förekommer i det vattenområde som berörs av vattenverksamheten eller anläggningar för denna,
  • den utsträckning i vilken vattenförhållandena och fisket påverkas av vattenverksamheten eller anläggningar för denna, och
  • omfattningen av de förpliktelser som verksamhetsutövaren har ålagts enligt 5 § eller i villkor eller förelägganden enligt 11 kap. 8 § miljöbalken. Lag (2010:1273).

[K6]9 §  Om det årliga beloppet av den allmänna fiskeavgiften är ringa, får mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen bestämma att avgiftsskyldigheten skall fullgöras genom engångsbetalning. Ett sådant villkor skall meddelas om det årliga avgiftsbeloppet skulle understiga femhundra kronor. Lag (2010:937).

[K6]10 §  En årlig fiskeavgift enligt 6 § ska tas ut från och med kalenderåret närmast efter det år då arbeten eller andra åtgärder som inverkar på vattenförhållandena påbörjades eller då beslut om lagligförklaring meddelades till och med det år då verksamheten läggs ned.

[S2]Årlig fiskeavgift enligt 5 eller 6 § ska före varje kalenderårs utgång betalas till Havs- och vattenmyndigheten.

[S3]Engångsavgift ska betalas till Havs- och vattenmyndigheten senast vid den tidpunkt som anges när avgiften bestäms. Lag (2011:610).

7 kap. Prövningen av viss vattenverksamhet

  • MÖD 2004:81:Omprövning av andelstal i regleringsföretag-----Fråga är om omprövning av en samfällighet, som bildats för markavvattning enligt äldre vattenlagen (1918:812) och vad omprövningen skall avse. Ägare av fastighet, som enligt fördelningslängd hade andel i en samfällighet, yrkade i ansökan att det andelstal som belastade dennes fastighet skulle förklaras belasta en avstyckad fastighet, eftersom den mark som hade åsatts andelstal förts över till denna. Ägarna till den avstyckade fastigheten menade att yrkandet skulle ogillas, eftersom deras fastighet, på grund av senare invallningsföretag, inte hade båtnad av det äldre markavvattningsföretaget. Miljööverdomstolen (MÖD) fann sökanden behörig enligt 7 kap 17 § andra stycket lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (restvattenlagen). MÖD fann vidare att det inte förelåg någon skyldighet eller rätt att ompröva regleringsföretaget på någon annan grund än vad som yrkats i målet, men att omprövningen av viss fråga ändå kunde ha ett sådant samband med andra frågor att även dessa måste prövas på nytt. En ny avvägning eller omgradering av företagets mark kunde bli nödvändig om det visas att den ursprungliga nyttoberäkningen var så felaktig att den inte kunde ligga till grund för fördelningen av delaktigheten i företaget. MÖD fann det dock inte visat att så var fallet och avslog överklagandet.

Ansökningsmål

[K7]1 §  Bestämmelser om ansökningsmål finns i 21 kap. 1 a § miljöbalken. Ansökningsmål är även mål om

  1. bestämmande enligt 2 kap. 9 § av ersättning för rätten att ta i anspråk ett strömfall,
  2. inrättande enligt 4 kap. 3 § av en gemensam anläggning för bevattning, sedan en samfällighet enligt 4 kap. har bildats,
  3. överflyttning enligt 8 kap. 3 § första stycket av rätten till andelskraft,
  4. omprövning, utan samband med pågående ansökningsmål, enligt 17 § första stycket eller omprövning enligt 17 § andra stycket, och
  5. fastställelse enligt 18 § av en överenskommelse. Lag (2010:937).

Stämningsmål

[K7]2 §  Stämningsmål är talan om

  1. utrivning eller ändring av en vattenanläggning, när talan grundas på att anläggningen inte har tillkommit i laga ordning eller inte är av laga beskaffenhet,
  2. ersättning för skada eller intrång genom en sådan anläggning som avses i 1,
  3. ersättning för skada genom utrivning av en vattenanläggning, om utrivningen har skett utan tillstånd men sådant tillstånd skulle ha behövts, eller ersättning, utan samband med pågående ansökningsmål, enligt 11 kap. 22 § andra stycket miljöbalken,
  4. ersättning enligt 2 kap. 10 § andra stycket,
  5. deltagande, utan samband med pågående ansökningsmål, i en vattenreglering enligt 5 kap.1 eller 4 §,
  6. särskild tvångsrätt, utan samband med pågående ansökningsmål, enligt 2 kap. 6 § tredje stycket denna lag och 28 kap.10-13 §§miljöbalken,
  7. omprövning enligt 8 kap. 2 § andra stycket,
  8. meddelande av bestämmelser enligt 16 §,
  9. ersättning enligt 31 kap. 33 § miljöbalken,
  10. ersättning eller annat på grund av att en vattenanläggning inte underhålls i enlighet med 11 kap.17 eller 18 §§miljöbalken,
  11. ersättning för skada på grund av att vattenverksamhet inte drivs i enlighet med villkoren i en tillståndsdom eller ett tillståndsbeslut eller, om sådana villkor saknas, drivs så att det genom inverkan på vattenförhållandena skadar allmänna eller enskilda intressen,
  12. ersättning enligt 28 kap. 11 § miljöbalken,
  13. ersättning, utan samband med pågående ansökningsmål, enligt 25 kap. 11 § miljöbalken, och
  14. fördelning av vatten enligt 9 kap. 6 §.

  • MÖD 2007:49:Skadestånd för utläggande av stenrevlar i en å ----- Fiskeriverket skulle enligt en överenskommelse besluta om fiskefrämjande åtgärder i en å. Förslag till biotopfrämjande åtgärder utarbetades och en fiskeklubb fick i uppdrag av en samrådsgrupp att utföra åtgärderna. Betalning skedde genom att klubben fick fiskeavgiftsmedel. Fråga uppstod om Fiskeriverket, fiskeklubben eller samrådsgruppen var ansvarig för skada orsakad av ett antal utlagda stenrevlar. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att eftersom fiskeklubben själv inte tagit något initiativ genom att föreslå åtgärderna eller för att utverka medel för dessa var klubben mer att likna vid en entreprenör som åtagit sig utföra arbete mot betalning. Ansvaret kunde därför enligt MÖD inte ligga på fiskeklubben. Samrådsgruppen var endast rådgivande till Fiskeriverket. Därmed ansågs Staten ersättningsskyldig för de skador som åtgärderna kunde ha orsakat.

Förfarandet vid mark- och miljödomstolarna i ansökningsmål

[K7]3 §  Bestämmelser om förfarandet vid mark- och miljödomstolarna i ansökningsmål finns även i 22 kap.miljöbalken. Lag (2010:937).

[K7]4 §  Om vattenverksamhet avser utförande av ett vattenkraftverk, skall ansökan innehålla uppgift om det område som enligt sökanden bör utgöra strömfallsfastighet.

[S2]En ansökan enligt 1 § 1 skall innehålla ritningar jämte beskrivning av strömfallets läge och beskaffenhet, uppgift om erbjudna ersättningsbelopp samt övriga upplysningar som behövs för att bedöma ersättningsfrågan.

[S3]Till en ansökan enligt 1 § 3 skall fogas dels ett gravationsbevis rörande den fastighet varifrån rätten till andelskraft skall flyttas över, dels överenskommelser som har träffats med borgenärer med panträtt i fastigheten och andra rättsägare.

[K7]5 §  Innan mark- och miljödomstolen meddelar en dom om ersättning för strömfall som skall avstås enligt 2 kap. 9 § och utgör fastighetsdel, skall en karta med beskrivning ha upprättats över området samt dess gränser ha utmärkts i den ordning som gäller för fastighetsbildning.

[S2]Innan mark- och miljödomstolen meddelar en dom om tillstånd till ett vattenkraftverk, skall domstolen se till att det finns en lämplig fastighet, som ägs av sökanden och med vilken rätten till tillgodogörandet av vattenkraften för framtiden skall vara förenad (strömfallsfastighet). Lag (2010:937).

[K7]6 §  Domar i mål som rör vattenverksamhet skall utöver vad som följer av 22 kap. 25 § miljöbalken i förekommande fall även innehålla bestämmelser om

  1. de områden som får tas i anspråk för vattenverksamheten och de särskilda tvångsrätter i övrigt som medges sökanden,
  2. strömfallsfastighet,
  3. vilka som skall delta i en vattenreglerings- eller bevattningssamfällighet samt varje deltagares andelstal i fråga om kostnaderna för verksamheten, och
  4. villkor beträffande tillhandahållande av andelskraft och om kostnadsbidrag härför.

  • MÖD 2011:4:Villkor och prövningsavgift i mål om lagligförklaring av grundvattentäkt och tillstånd

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K7]7 §  Fastställs bestämmelser om innehållande och tappning av vatten för att under osedvanliga förhållanden tillgodose säkerheten hos en vattenanläggning och kan de skador som följer om bestämmelserna utnyttjas inte lämpligen uppskattas på förhand, får mark- och miljödomstolen skjuta upp frågan om ersättning.

[S2]Anspråk på grund av skada som avses i första stycket prövas på det sätt som föreskrivs i 24 kap. 13 § miljöbalken. Lag (2010:937).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

7 §  Fastställs bestämmelser om innehållande och tappning av vatten för att under osedvanliga förhållanden tillgodose säkerheten hos en vattenanläggning och kan de skador som följer om bestämmelserna utnyttjas inte lämpligen uppskattas på förhand, får mark- och miljödomstolen skjuta upp frågan om ersättning.

Anspråk på grund av skada som avses i första stycket prövas på det sätt som föreskrivs i 24 kap. 18 § miljöbalken. Lag (2018:1421).

Förfarandet vid mark- och miljödomstolarna i stämningsmål

[K7]8 §  Talan i stämningsmål väcks genom ansökan om stämning.

[K7]9 §  Förberedelsen är skriftlig eller muntlig.

[S2]Kallelser och andra meddelanden till parterna skall delges.

[K7]10 §  Om målet avgörs utan huvudförhandling i annat fall än som avses i 42 kap. 18 § första stycket 1–4 rättegångsbalken, ska mark- och miljödomstolen ha den sammansättning som anges i 2 kap. 4 § första stycket lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar.

[S2]Beträffande förelägganden för parterna att avge skriftligt svaromål eller att inställa sig vid muntlig förberedelse eller vid huvudförhandling och om parts utevaro från ett sådant sammanträde gäller rättegångsbalkens bestämmelser rörande en sak, varom förlikning inte är tillåten. Lag (2010:937).

[K7]11 §  I fråga om förfarandet i stämningsmål gäller i övrigt bestämmelserna om ansökningsmål i 22 kap. 11 § fjärde stycket, 12 och 13 §§, 16 § första stycket, 18 och 20 §§, 21 § första och andra stycket samt 24 §miljöbalken.

[S2]I mål enligt 2 § 6 gäller också 22 kap.23 och 28 §§miljöbalken. Om det i ett sådant mål är fråga om arbete för att förebygga eller minska skador eller olägenheter till följd av verksamhet enligt balken eller denna lag, gäller även 22 kap. 14 § miljöbalken.

[K7]12 §  Om svaranden för att bemöta käromålet gör en ansökan hos mark- och miljödomstolen enligt 21 kap. 1 a § första stycket 3 miljöbalken eller om ändrade bestämmelser om vattentappning enligt 13 § detta kapitel, handläggs målet i dess helhet som ett ansökningsmål, om inte målet med stöd av 21 kap. 1 a § andra stycket miljöbalken ändå behandlas som ett stämningsmål.

[S2]Har beslut om borttagande eller ändring av en vattenanläggning meddelats av mark- och miljödomstolen i ett stämningsmål, av kronofogdemyndigheten med stöd av lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning eller av tillsynsmyndigheten enligt 26 kap. 9, 10 eller 18 § miljöbalken och görs en ansökan som avses i första stycket, får mark- och miljödomstolen i ansökningsmålet bestämma att beslutet inte får verkställas innan målet har blivit slutligt avgjort eller mark- och miljödomstolen förordnar annat. Sökanden ska ställa säkerhet för kostnader och skador. Lag (2010:937).

Tillstånds giltighet, omprövning m.m.

[K7]13 §  Mark- och miljödomstolen kan fastställa ändrade eller nya bestämmelser om innehållande och tappning av vatten efter ansökan av annan än tillståndshavaren, om han vill utnyttja vattenkraften i sitt strömfall bättre, eller efter ansökan av en kommun eller ett vattenförbund som vill tillgodose den allmänna miljövården eller hälsovården eller främja fisket. Till förmån för allmänna farleder, allmänna hamnar, bevattnings- och markavvattningssamfälligheter samt avloppsföretag kan sådana bestämmelser fastställas på ansökan av huvudmannen.

[S2]Bestämmelser om att tillstånd krävs för vissa verksamheter och åtgärder finns i 7 kap.28 a-29 b §§miljöbalken. Lag (2010:937).

Prop. 2000/01:111: Tillägget innebär en påminnelse om att miljöbalkens bestämmelser om särskilda skydds- och bevarandeområden också gäller. Verksamheter eller åtgärder som omfattas av lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet kan vara sådana att det krävs tillstånd enligt de nämnda miljöbalksbestämmelserna.

  • MÖD 2009:44:Ansökan om dammsäkerhetshöjande åtgärder ----- Regleringsföretaget har ett rättskraftigt tillstånd att under vissa villkor reglera vattenståndet vid och driva kraftstationen. En ansökan om att få bygga om regleringsdammen med enda syfte att underhålla och förbättra säkerheten vid denna kan inte föranleda en omprövning av hela verksamheten vid kraftstationen eller av villkor som inte har ett direkt samband med ombyggnaden. De frågor Kammarkollegiet hade väckt i målet om ändrad vattenhushållning m.m. ansåg Miljööverdomstolen kunna prövas endast efter särskild talan därom enligt 24 kap. 5 och 7 §§ miljöbalken. Att ett delvis nytt naturtillstånd inträtt p.g.a. att dammen med åren blivit otät ansågs sakna betydelse för frågan om tillåtligheten att återställa dammen i tillståndsgivet och dammsäkerhetsmässigt förbättrat skick.

[K7]14 §  Ett tillstånd till vattentäkt får omprövas av mark- och miljödomstolen efter ansökan av den som driver en annan vattentäkt som är beroende av samma vattentillgång eller av den som söker tillstånd till en sådan vattentäkt. Därvid äger vad som i 16 kap. 11 § miljöbalken föreskrivs om jämkning av verksamheten eller företräde åt den ena verksamheten motsvarande tillämpning. Lag (2010:937).

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K7]15 §  På ansökan av länsstyrelse eller den avgiftsskyldige får mark- och miljödomstolen föreskriva den ändring av en bygdeavgift eller en allmän fiskeavgift som kan behövas med hänsyn till erfarenheterna av vattenverksamhetens verkningar eller till bestående hinder att utnyttja verksamheten i den avsedda omfattningen.

[S2]Frågan om ändring av en sådan avgift får även tas upp till prövning i samband med en omprövning enligt 24 kap.5 och 8 §§miljöbalken samt 13 och 14 §§ detta kapitel. Lag (2010:937).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

15 §  På ansökan av länsstyrelse eller den avgiftsskyldige får mark- och miljödomstolen föreskriva den ändring av en bygdeavgift eller en allmän fiskeavgift som kan behövas med hänsyn till erfarenheterna av vattenverksamhetens verkningar eller till bestående hinder att utnyttja verksamheten i den avsedda omfattningen.

Frågan om ändring av en sådan avgift får även tas upp till prövning i samband med en omprövning enligt 24 kap.5 eller 13 §miljöbalken eller enligt 13 eller 14 § detta kapitel. Lag (2018:1421).

[K7]16 §  Saknas bestämmelser om innehållande eller tappning av vatten beträffande en vattenverksamhet eller bestämmelser om nyttjandet av en vattentäkt eller är meddelade bestämmelser ofullständiga, får mark- och miljödomstolen på talan av den som lider skada genom de rådande förhållandena fastställa sådana bestämmelser som är ägnade att för framtiden förebygga eller minska skador. Bestämmelserna får inte ändra vad som lagligen kan gälla och inte heller skada tredje mans rätt. Lag (2010:937).

  • MÖD 2009:44:Ansökan om dammsäkerhetshöjande åtgärder ----- Regleringsföretaget har ett rättskraftigt tillstånd att under vissa villkor reglera vattenståndet vid och driva kraftstationen. En ansökan om att få bygga om regleringsdammen med enda syfte att underhålla och förbättra säkerheten vid denna kan inte föranleda en omprövning av hela verksamheten vid kraftstationen eller av villkor som inte har ett direkt samband med ombyggnaden. De frågor Kammarkollegiet hade väckt i målet om ändrad vattenhushållning m.m. ansåg Miljööverdomstolen kunna prövas endast efter särskild talan därom enligt 24 kap. 5 och 7 §§ miljöbalken. Att ett delvis nytt naturtillstånd inträtt p.g.a. att dammen med åren blivit otät ansågs sakna betydelse för frågan om tillåtligheten att återställa dammen i tillståndsgivet och dammsäkerhetsmässigt förbättrat skick.

Ändrade förhållanden i samfälligheter

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

[K7]17 §  Om en dom eller ett beslut enligt 24 kap.5 eller 8 §miljöbalken eller 13-16 §§ inverkar på frågan om en samfällighets fortsatta bestånd, kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen mellan dem, får meddelas de ändrade bestämmelser som behövs.

[S2]Inträder, sedan en samfällighet har bildats enligt denna lag, i andra fall än som avses i första stycket ändrade förhållanden som inte i ringa mån inverkar på frågan om sättet för verksamhetens bedrivande, kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen mellan dem, får frågan på ansökan av en deltagare omprövas av mark- och miljödomstolen. Även utan att sådana förhållanden har inträtt, får en omprövning äga rum, om någon vill ansluta sig som deltagare eller i det tidigare avgörandet har föreskrivits att frågan får omprövas efter en viss tid och denna tid har gått ut.

[S3]Vid omprövningen gäller bestämmelserna om vattenverksamhet i tillämpliga delar.

[S4]Den som inträder som deltagare i en bestående samfällighet skall åläggas att i skälig utsträckning ersätta de övriga deltagarna deras kostnader som nedlagts i gemensamma anläggningar. Vad som sagts nu gäller också när andelstalet höjs för en deltagare som ingår i en samfällighet. Lag (2010:937).

  • MÖD 2016:30:Omprövning av en markavvattningssamfällighet ----- Huvudmannen för avloppsinstresset ansökte om omprövning av kostnadsfördelningslängden i ett s.k. dikningsföretag som ska tillgodose både ett markavvattningsintresse och ett avloppsintresse. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att fördelningen av underhållskostnaden ska beräknas utifrån den vattenmängd per år som tillförs ledningen. Även kortvariga flödestoppar från ett samhälle, vattnets beskaffenhet och intressenternas nytta av anläggningen ska beaktas.
  • MÖD 2015:38:Omprövning av markavvattningssamfällighet ----- En väghållare för en väg som påverkar pågående markavvattning har ansökt om omprövning av berörd markavvattningssamfällighet. Mark- och miljööverdomstolen har ansett att väghållaren, som inte är deltagare i samfälligheten, har rätt att ansöka om omprövning för att bl.a. bli deltagare.
  • MÖD 2004:81:Omprövning av andelstal i regleringsföretag-----Fråga är om omprövning av en samfällighet, som bildats för markavvattning enligt äldre vattenlagen (1918:812) och vad omprövningen skall avse. Ägare av fastighet, som enligt fördelningslängd hade andel i en samfällighet, yrkade i ansökan att det andelstal som belastade dennes fastighet skulle förklaras belasta en avstyckad fastighet, eftersom den mark som hade åsatts andelstal förts över till denna. Ägarna till den avstyckade fastigheten menade att yrkandet skulle ogillas, eftersom deras fastighet, på grund av senare invallningsföretag, inte hade båtnad av det äldre markavvattningsföretaget. Miljööverdomstolen (MÖD) fann sökanden behörig enligt 7 kap 17 § andra stycket lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (restvattenlagen). MÖD fann vidare att det inte förelåg någon skyldighet eller rätt att ompröva regleringsföretaget på någon annan grund än vad som yrkats i målet, men att omprövningen av viss fråga ändå kunde ha ett sådant samband med andra frågor att även dessa måste prövas på nytt. En ny avvägning eller omgradering av företagets mark kunde bli nödvändig om det visas att den ursprungliga nyttoberäkningen var så felaktig att den inte kunde ligga till grund för fördelningen av delaktigheten i företaget. MÖD fann det dock inte visat att så var fallet och avslog överklagandet.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

17 §  Om en dom eller ett beslut enligt 24 kap.5 eller 13 §miljöbalken eller någon av 1316 §§ detta kapitel inverkar på frågan om en samfällighets fortsatta bestånd, kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen mellan dem, får meddelas de ändrade bestämmelser som behövs.

Inträder, sedan en samfällighet har bildats enligt denna lag, i andra fall än som avses i första stycket ändrade förhållanden som inte i ringa mån inverkar på frågan om sättet för verksamhetens bedrivande, kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen mellan dem, får frågan på ansökan av en deltagare omprövas av mark- och miljödomstolen. Även utan att sådana förhållanden har inträtt, får en omprövning äga rum, om någon vill ansluta sig som deltagare eller i det tidigare avgörandet har föreskrivits att frågan får omprövas efter en viss tid och denna tid har gått ut.

Vid omprövningen gäller bestämmelserna om vattenverksamhet i tillämpliga delar.

Den som inträder som deltagare i en bestående samfällighet ska åläggas att i skälig utsträckning ersätta de övriga deltagarna deras kostnader som nedlagts i gemensamma anläggningar. Det som sagts nu gäller också när andelstalet höjs för en deltagare som ingår i en samfällighet. Lag (2018:1421).

[K7]18 §  En överenskommelse om att någon skall inträda i eller utträda ur en samfällighet enligt denna lag, att en deltagares andelstal skall ändras eller att samfälligheten skall upphöra har samma verkan som en tillståndsdom eller ett tillståndsbeslut, om överenskommelsen på ansökan av en deltagare godkänns av mark- och miljödomstolen. Ett sådant godkännande får inte lämnas om det är uppenbart att överenskommelsen strider mot denna lag. Lag (2010:937).

Markavvattning

[K7]19 §  Länsstyrelsen skall överlämna ärenden enligt miljöbalken om tillstånd till markavvattning till mark- och miljödomstolen, om det framställs yrkande om

  1. att även någon annan än sökanden skall delta i markavvattningen,
  2. särskild tvångsrätt enligt 28 kap. 10 § miljöbalken, eller
  3. ersättning enligt 31 kap. 16 § miljöbalken eller inlösen enligt 31 kap. 17 § miljöbalken.

[S2]Länsstyrelsen får överlämna ärenden enligt miljöbalken om andra fastigheter än sökandens kan komma att beröras.

[S3]Länsstyrelsen skall tillsammans med ärendet överlämna ett yttrande avseende den ansökta verksamhetens inverkan på allmänna intressen. I yttrandet skall särskild vikt läggas vid naturvårdsfrågorna. Lag (2010:937).

[K7]20 §  Om det vid en fastighetsreglering beslutas att en fråga om markavvattning skall prövas enligt miljöbalken, skall detta anmälas av lantmäterimyndigheten till mark- och miljödomstolen. Ägarna av de fastigheter som ingår i fastighetsregleringen anses då som sökande.

[S2]Anmälan skall vara skriftlig och innehålla samma uppgifter som en ansökan om tillstånd till markavvattning. Lag (2010:937).

[K7]21 §  Om det vid prövningen av en markavvattning enligt miljöbalken framställs yrkande om att även någon annan än sökanden skall delta i markavvattningen, skall mark- och miljödomstolen förordna en markavvattningssakkunnig. En markavvattningssakkunnig skall förordnas även i mål som inletts genom en anmälan enligt 20 §.

[S2]Någon markavvattningssakkunnig behöver inte förordnas om det är uppenbart hur frågan om delaktighet skall lösas.

[S3]Mark- och miljödomstolen får även i annat fall förordna en markavvattningssakkunnig. Lag (2010:937).

[K7]22 §  Särskilda bestämmelser om behörighet att vara markavvattningssakkunnig får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

[K7]23 §  Som markavvattningssakkunnig får inte förordnas någon som står i ett sådant förhållande till saken eller någon av parterna att tillförlitligheten kan anses förringad.

[K7]24 §  Den markavvattningssakkunnige bör samråda med sökanden och övriga sakägare samt de myndigheter som berörs av markavvattningen.

[K7]25 §  Den markavvattningssakkunnige får utföra besiktning. Sökanden, övriga sakägare och de myndigheter som berörs av markavvattningen skall underrättas om besiktningen.

[K7]26 §  Om det behövs med anledning av besiktningen, har den markavvattningssakkunnige rätt att gå in i byggnader, beträda ägor, göra mätningar och markundersökningar samt utföra därmed sammanhängande eller jämförliga åtgärder. I trädgårdar eller liknande planteringar får träd inte skadas eller fällas utan ägarens samtycke. Även i övrigt skall skador undvikas, om det är möjligt. Rätt att beträda annans ägor har också den som vid mark- och miljödomstolen för talan i målet.

[S2]Sökanden skall betala ersättning för skador som har uppkommit genom åtgärder enligt första stycket. Yrkande om ersättning skall framställas innan målet avgörs.

[S3]Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att den markavvattningssakkunniges befogenheter enligt första stycket första meningen skall kunna utövas. Lag (2010:937).

[K7]27 §  Om sökanden återkallar sin ansökan, skall de sakägare som har framställt yrkande om att delta i markavvattningen underrättas. Om sådana sakägare saknas eller inte inom föreskriven tid begär att handläggningen fortsätter, skall målet skrivas av.

[S2]Sakägare på vars begäran målet handläggs vidare anses därefter som sökande.

[K7]28 §  Ett mål som har inletts efter anmälan av lantmäterimyndigheten enligt 20 § skall skrivas av, om fastighetsregleringsförrättningen ställs in. Handläggningen skall dock fortsätta, om sakägare som har fört talan i målet och som har kunnat ansöka om markavvattningen begär det. Underrättas sakägarna om regleringsförrättningens inställande vid ett sammanträde vid mark- och miljödomstol, skall begäran framställas vid sammanträdet. I annat fall skall begäran framställas inom den tid som mark- och miljödomstolen bestämmer. Lag (2010:937).

[K7]29 §  Den markavvattningssakkunnige skall till mark- och miljödomstolen ge in ett yttrande. Om den markavvattningssakkunnige anser att ansökan skall bifallas, skall yttrandet innehålla

  1. förslag om hur markavvattningen skall utformas, med angivande av de miljökonsekvenser en sådan utformning kommer att medföra,
  2. vilka som skall delta i markavvattningen, och
  3. varje deltagares andelstal i fråga om kostnaderna för verksamheten.

[S2]Den markavvattningssakkunnige bör samtidigt med yttrandet ge in sin kostnadsräkning. Lag (2010:937).

8 kap. Andelskraft

[K8]1 §  Den vars vattenkraft skall tillgodogöras av annan med stöd av 2 kap. 8 § eller på grund av överenskommelse, får delta i tillgodogörandet, om det är av betydelse för hans verksamhet och om hans rätt till kraften är grundad på äganderätt eller annan rättighet som gäller mot alla och som inte är begränsad till tiden. Han är då berättigad till andel i kraftproduktionen (andelskraft) och skyldig att bidra till kostnaderna för kraftanläggningens utförande och drift, allt i förhållande till sin andel i den vattenkraft som skall tillgodogöras vid anläggningen. Motsvarande gäller den vars strömfall tas i anspråk enligt 2 kap. 9 §, om ersättning för ianspråktagandet inte redan har bestämts.

[S2]Skyldigheten att tillhandahålla andelskraft ligger på strömfallsfastigheten.

[S3]Rätten till andelskraft skall vara förenad med den fastighet till vilken vattenkraften har hört eller rättigheten har överflyttats enligt 3 § första stycket.

  • HFD 2011:86:Mottagare av andelskraft har medgetts avdrag för s.k. uttagningskostnader avseende kraftanläggningens drift. Inkomsttaxering 1999-2001.

[K8]2 §  I samband med ett beslut om tillhandahållande av andelskraft skall nödvändiga bestämmelser meddelas om villkoren för tillhandahållandet och om kostnadsbidrag.

[S2]Om förhållandena ändras, har kraftanläggningens ägare eller mottagaren av andelskraft rätt till omprövning av rättsförhållandet mellan dem. Vid omprövningen får endast sådana ändringar beslutas som innebär väsentlig fördel för någon av parterna utan att medföra betydande olägenhet för motparten. Om det beslutas att rätten till andelskraft skall avlösas mot ersättning i pengar, gäller bestämmelserna i 31 kap.miljöbalken om skadereglering vid tillståndsprövning av vattenverksamhet.

[K8]3 §  På ansökan av ägaren till en fastighet som har rätt till andelskraft får beslutas att rätten till andelskraft skall flyttas över till någon annan fastighet som tillhör samma ägare, om detta kan ske utan skada för borgenärer med panträtt eller andra rättsägare.

[S2]Rätten till andelskraft får upplåtas av ägaren till den fastighet som har denna rätt. Avtal om upplåtelse är inte bindande längre än femtio år från det avtalet slöts. Upplåtelser för någons livstid gäller dock utan begränsning till viss tid.

[K8]4 §  Om den kraftmängd som tas ut som andelskraft minskas i sådana fall som avses i 31 kap.22 eller 23 §miljöbalken eller till följd av omprövning för att förbättra en vattenanläggnings säkerhet, är mottagaren av andelskraften skyldig att utan ersättning tåla denna minskning i samma utsträckning som innehavaren av det kraftverk från vilket andelskraften tillhandahålls.

9 kap. Övriga bestämmelser

[K9]1 §  Vid prövningen av frågor om vattenverksamhet och vattenanläggningar skall bestämmelser om fastigheter gälla också gruvor. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 3 kap. 2 § tredje stycket.

[K9]2 §  Vattenverksamhet skall anses beröra en viss fastighet

  1. när ett yrkande framställs om skyldighet för fastighetens ägare att delta i verksamheten,
  2. när fastigheten eller dess vatten tas i anspråk för verksamheten eller för en anläggning i samband med verksamheten, eller
  3. när verksamheten kan medföra skador på mark eller vatten som tillhör fastigheten, på byggnader eller anläggningar som finns på fastigheten eller på fastighetens användningssätt.

[K9]3 §  Om en säkerhet som skall ställas enligt denna lag eller miljöbalken inte har godkänts av den till vars förmån den ställs, skall säkerheten prövas av länsstyrelsen.

[S2]Borgen får godkännas av länsstyrelsen endast om borgensmannen svarar som för egen skuld och, om flera har tecknat borgen, de svarar solidariskt.

[S3]Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

[K9]4 §  På begäran av någon som vill bedriva vattenverksamhet men som ännu inte har ansökt om tillstånd, får mark- och miljödomstolen förordna en sakkunnig som på verksamhetsutövarens bekostnad gör nödvändiga undersökningar. Lag (2011:610).

[K9]5 §  Efter ansökan av ägaren till en vattenanläggning eller av någon vars rätt berörs av anläggningen kan länsstyrelsen förordna en besiktningsman för att utreda om anläggningen har kommit till i laga ordning eller är av laga beskaffenhet.

[S2]Den som har ansökt om besiktning enligt första stycket skall betala kostnaderna för besiktningen med ett belopp som länsstyrelsen bestämmer. Om besiktningsmannen begär det, är den som har gjort ansökan även skyldig att betala förskott på kostnaderna för besiktningen.

[K9]6 §  Är flera fastigheter beroende av samma grundvattentillgång för förbrukning till husbehov, skall vattnet fördelas mellan dem efter vad som är skäligt, om fastigheternas behov inte kan täckas helt. Vid en sådan fördelning får en fastighet inte berövas vatten, som den med hänsyn till läge och naturlig beskaffenhet, äldre bebyggelse eller andra omständigheter bör anses ha företräde till.

[S2]En fördelning får jämkas, om förhållandena har ändrats.

[K9]7 §  Mark- och miljödomstolen skall föra en förteckning över vattenverksamhet inom domsområdet (vattenbok) i den utsträckning som regeringen föreskriver. Lag (2010:937).

Ändringar

Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:278, Prop. 1997/98:45, Bet. 1997/98:JoU20
Ikraftträder
1999-01-01

Ändring, SFS 1998:813

Tryckt format (PDF)

Omfattning
ikrafttr.

Lag (2001:446) om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:248, Prop. 2000/01:111, Bet. 2000/01:MJU18
Omfattning
ändr. 7 kap 13 §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2005:582) om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:312, Prop. 2004/05:129, Bet. 2004/05:MJU15
Omfattning
ändr. 6 kap 5, 8 §§
Ikraftträder
2005-08-01

Lag (2010:937) om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:364, Prop. 2009/10:215, Bet. 2009/10:JuU27
Omfattning
ändr. 2 kap. 9 §, 4 kap. 1, 2, 3, 7 §§, 5 kap. 1, 3, 4 §§, 6 kap. 1, 5, 6, 9 §§, 7 kap. 1, 2, 3, 5, 7, 10, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 26, 28, 29 §§, 9 kap. 4, rubr. närmast före 3, 8 §§
Ikraftträder
2011-05-02

Lag (2010:1273) om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 6 kap. 3, 5, 8 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:1274) om ändring i lagen (2010:937) om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
Omfattning
ändr. 6 kap. 5 § i 2010:937

Lag (2011:610) om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Tryckt format (PDF)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:257, Prop. 2010/11:86, Bet. 2010/11:MJU25
Omfattning
ändr. 6 kap. 10 §, 9 kap. 4 §
Ikraftträder
2011-07-01

Lag (2018:1421) om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Officiell autentisk version

Förarbeten
Rskr. 2017/18:383, Prop. 2017/18:243, Bet. 2017/18:CU31
Omfattning
ändr. 7 kap. 7, 15, 17 §§
Ikraftträder
2019-01-01