P 17088-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Miljö- och byggnadsnämnden i Enköpings kommuns beslut den 15 maj 2025 (dnr BYGG 2025-216, § 91) att ge negativt förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus och garage på fastigheten X i Enköpings kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 17088-25

YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljö- och byggnadsnämnden i Enköpings kommun (nämnden) har yrkat att Markoch miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa nämndens beslut att avslå ansökan om förhandsbesked.

Nämnden har till stöd för överklagandet i huvudsak anfört följande. Mark- och miljödomstolen har inte tagit hänsyn till att det råder ett högt bebyggelsetryck i området. Åtgärden är vidare inte förenlig med vad som uttalas i översiktsplanen om markingrepp och om lokalisering i samklang med befintlig bebyggelsestruktur. Om nämnden skulle begära in omfattande utredningar av fastighetsägaren kring samordningen med befintlig bebyggelse och dess påverkan på omkringliggande fastigheter skulle fastighetsägaren orsakas en stor och onödig kostnad om förhandsbeskedet inte beviljas. Av nämndens utredning framgår att platsen för förhandsbeskedet är belägen i mitten av ett bebyggt område på områdets högsta punkt. Platsen består av berg med relativt brant lutning i alla väderstreck och med en topp med ojämn yta där höjden varierar. Vid exploatering kommer relativt omfattande markarbeten att krävas för anläggande av byggnader, enskilt vatten och avlopp, tomt samt tillfartsväg. Större delen av den växtlighet som i dag finns på platsen och som bidrar till viss absorbering av regn kommer också att behöva tas bort. Befintlig bebyggelse och befintliga enskilda vatten- och avloppsanläggningar riskerar att påverkas av avlägsnande av befintlig växtlighet, anläggandet av nytt enskilt vatten och avlopp, mark- och sprängningsarbeten samt dagvatten från tak och hårdgjorda ytor. Mot bakgrund av att förhållandena på platsen kräver omfattande ingrepp i miljön och att lokaliseringen riskerar att medföra en påverkan på närliggande bebyggelse samt den förhållandevis omfattande bebyggelsen i området, där det råder ett högt bebyggelsetryck, finns det ett behov av samordning av de fysiska förhållandena i området. Åtgärden behöver därmed föregås av detaljplaneläggning.

Boeno Markförädling AB har fått tillfälle att yttra sig men inte hörts av.

SVEA HOVRÄTT DOM P 17088-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Återförvisningsbeslutet kan överklagas

Mark- och miljödomstolen har i sin dom beslutat att återförvisa målet till nämnden för fortsatt handläggning. Ett sådant beslut får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av någon fråga som inverkar på ärendets utgång, se 37 § andra stycket lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Mark- och miljödomstolen har i den överklagade domen bedömt att de skäl som underinstanserna har anfört till stöd för att det krävs detaljplaneläggning för byggnation på en lucktomt, inte varit tillräckliga för att neka det ansökta förhandsbeskedet. Mot bakgrund av dessa uttalanden bedömer Mark- och miljööverdomstolen – oaktat att mark- och miljödomstolen som skäl för återförvisningsbeslutet hänvisat till möjligheten för sökanden att komplettera underlaget – att beslutet om återförvisning binder nämnden vid den förnyade prövningen på ett sådant sätt att beslutet får anses överklagbart.

Har nämnden haft fog för sitt beslut att ge negativt förhandsbesked?

Den 1 december 2025 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i kraft. I enlighet med punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagändringarna tillämpar Mark- och miljööverdomstolen de i målet aktuella paragraferna i den lydelse som de hade före den 1 december 2025.

Enligt 1 kap. 2 § PBL är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Bestämmelsen ger uttryck för det s.k. kommunala planmonopolet. Det innebär att kommunen i princip har ensamrätt när det gäller att anta en detaljplan och även att bestämma om planläggning ska ske eller inte.

Kommunen ska med en detaljplan pröva ett markområdes lämplighet för ett nytt byggnadsverk bl.a. om byggnadsverket eller dess användning får betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande. Det

SVEA HOVRÄTT DOM P 17088-25

krävs dock ingen detaljplan om byggnadsverket kan prövas i ett ärende om förhandsbesked eller bygglov. (Se 4 kap. 2 § första stycket 4 a och tredje stycket.) Det är exempelvis möjligt att undgå detaljplanekravet vid komplettering med byggnader på obebyggda s.k. lucktomter under förutsättning att byggnadens lokalisering med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. PBL, liksom grannelagsrättsliga frågor, kan bedömas direkt vid prövningen av ansökan (se prop. 1985/86:1 s. 552 f.). Vad som i första hand bör prövas i ett förhandsbesked är om en åtgärd över huvud taget kan tillåtas på platsen, dvs. närmast en prövning av markens lämplighet för den avsedda åtgärden. Även andra aspekter kan tas med i bedömningen, t.ex. om den tilltänkta platsen är lämplig med hänsyn till krav som rör anpassningen till omgivningen. Kulturhistoriska och miljömässiga aspekter kan medföra att en byggnad inte är lämplig på platsen. (Se prop. 1985/86:1 s. 285.)

Bestämmelserna i 2 kap. PBL innebär bl.a. att hänsyn ska tas till både allmänna och enskilda intressen och att företräde ska ges åt markanvändning som från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet (se 2 kap. 1, 2 och 4 §§ PBL). De allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden redovisas i kommunens översiktsplan. Översiktsplanen är inte bindande men har betydelse vid bedömningen av vilka allmänna intressen som ska vägas in och vilken tyngd de kan ges i ett enskilt ärende (se 3 kap. 2 § PBL och NJA 2021 s. 321).

Underinstanserna har i nu aktuellt mål prövat åtgärdens lämplighet mot den översiktsplan som kommunen antog 2014. Av nämndens beslut framgår att det i den planen anges att ny bebyggelse så långt som möjligt bör lokaliseras i samklang med den traditionella bebyggelsestrukturen, landskapet och topografin. I juni 2025 antog kommunen en ny översiktsplan, av vilken framgår att fastigheten är belägen inom ett område som betecknas som landsbygd. Vad gäller ny bebyggelse på landsbygden anges bl.a. följande. Lokalisering av tomtplatser ska ske med hänsyn till naturgivna förutsättningar så som kuperad mark. En fastighet ska vara av tillräcklig storlek för att det ska finnas möjlighet att anpassa ny bebyggelse till landskapsbild i placering och höjdsättning. Fastigheten ska även vara av tillräcklig storlek för att klara sin tekniska försörjning utan att inverka negativt på omgivande fastigheters möjligheter att tillgodose sina behov. Både tomtens placering och angöringsvägar anpassas efter

SVEA HOVRÄTT DOM P 17088-25

topografi och naturgivna förutsättningar. Alltför kuperad mark bör undvikas. Med en genomtänkt placering i landskapet kan behovet av markberedning minska. Omfattande schaktning bör undvikas.

I översiktsplanen finns illustrationer över hur ny bebyggelse bör placeras i relation till omgivningen och topografin. Av dessa illustrationer framgår att bebyggelse på höjder bör undvikas. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att den nya översiktsplanen ger uttryck för samma intentioner som den tidigare översiktsplanen och att kommunen genom planen ger konkret vägledning i fråga om lokalisering av ny bebyggelse.

Som underinstanserna konstaterat avses åtgärden utföras på en s.k. lucktomt. Placeringen av ett enbostadshus uppe på berget skulle dock avvika från omgivande bebyggelse och från översiktsplanens riktlinjer för ny bebyggelse på landsbygden. De markarbeten som åtgärden, enligt vad som är känt om förutsättningarna på platsen, kan antas medföra ligger inte heller i linje med vad som kommit till uttryck i översiktsplanen och kan även komma att medföra negativ påverkan på omgivande bebyggelse. Dessa förhållanden innebär att det inte är lämpligt att inom ramen för ett förhandsbesked bedöma om åtgärden kan tillåtas på platsen, utan den prövningen bör i stället ske i ett större sammanhang. Därtill kommer vad nämnden uttalat om att det råder ett högt bebyggelsetryck i området, vilket saknas skäl att ifrågasätta. Mark- och miljööverdomstolen bedömer sammantaget att nämnden har haft fog för beslutet att inte tillåta sökt åtgärd med hänvisning till kravet på detaljplaneläggning. Beslutet, som inte kan anses oproportionerligt, ska därför fastställas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Malin Wik, tekniska rådet Inger Holmqvist, hovrättsrådet Katarina Welin, referent, och tf. hovrättsassessorn Maria Erlandsson.

Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo.

Bilaga A

NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer Meddelad i Nacka P 7167-25 2025-11-14

PARTER

Klagande

Boeno Sverige AB Box 13034 103 01 Stockholm

Motpart

Miljö- och byggnadsnämnden i Enköpings kommun 745 80 Enköping

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Uppsala läns beslut 2025-08-22 i ärende nr 4814-2025, se bilaga 1

SAKEN

Förhandsbesked på fastigheten X i Enköpings kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen återförvisar målet till Miljö- och byggnadsnämnden i Enköpings kommun för fortsatt handläggning.

Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7167-25

BAKGRUND

Miljö- och byggnadsnämnden i Enköpings kommun (nämnden) beslutade den 15 maj 2025 att avslå ansökan från Boeno Sverige AB om förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus och garage på fastigheten X. Boeno Sverige AB överklagade till Länsstyrelsen i Uppsala län, som avslog överklagandet.

YRKANDEN M.M.

Boeno Sverige AB har överklagat länsstyrelsens beslut och yrkat, som det får förstås, att domstolen ska bevilja förhandsbesked enligt ansökan. Det har anfört i huvudsak följande till stöd för sitt överklagande.

Det är fråga om en så kallad lucktomt. Fastigheten omges av bebyggda eller nyligen avstyckade tomter i samtliga riktningar, vilket tydligt visar att det rör sig om en tomt inom befintlig strukturerad bebyggelse. Den ansökta bebyggelsen har inte sådan betydande påverkan på omgivningen som gör att ansökt bebyggelse inte skulle kunna prövas genom ett förhandsbesked. Att det skulle råda ett ”stort bebyggelsetryck” i området utgör inte ensamt skäl för att bebyggelsen skulle förutsätta detaljplaneläggning.

Enligt underinstanserna riskerar topografin att påverka grannfastigheterna. Det finns dock inte någon utredning som stöder detta och sökanden har inte heller fått möjlighet att inkomma med va- eller dagvattenutredning.

Enköpings översiktsplan antogs 2014. Trots att kommunen lyfter planbehov har ingen process för detaljplaneläggning påbörjats för det aktuella området. Samtidigt har ett flertal förhandsbesked beviljats i närområdet.

Miljö- och byggnadsnämnden i Enköpings kommun har yttrat sig över överklagandet och anfört att den vidhåller sitt beslut.

Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7167-25

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.

Frågan är om den ansökta byggnationen kan prövas genom förhandsbesked eller om den förutsätter detaljplaneläggning. Mark- och miljödomstolen gör i likhet med underinstanserna bedömningen att fråga är om en så kallad obebyggd lucktomt, vilket som utgångspunkt innebär att prövning av byggnationen inte behöver ske genom detaljplan, se prop. 1985/86:1, s. 552 f.

Nämnden och länsstyrelsen har kommit fram till att den ansökta byggnationen kommer att medföra sådan påverkan på omkringliggande bebyggelse att lokaliseringen av den anledningen inte kan prövas genom förhandsbesked. Den påverkan som avses är enligt besluten att större delen av områdets bebyggelse är placerad på lägre belägen mark och i svackor i berget, och att den ansökta byggnationen skulle utgöra områdets högsta punkt. Underinstansernas bedömning är att byggnationen riskerar att medföra en påverkan på närliggande bebyggelse och kräva omfattande ingrepp i miljön. Det finns, menar länsstyrelsen, därför ett behov av samordning av de fysiska förhållandena i området.

De skäl som underinstanserna har anfört till stöd för att det krävs detaljplaneläggning för byggnation på en lucktomt är enligt domstolen inte tillräckliga för att neka det ansökta förhandsbeskedet. Den påverkan på närliggande bebyggelse som underinstanserna hänvisar till är enligt vad som framgår i målet inte utredd. Klagandebolaget har i domstolen också uppgett att det inte har fått möjlighet att ge in t.ex. en dagvattenutredning.

Av underinstansernas beslut framgår inte heller på vilket sätt det skulle krävas en ”samordning av de fysiska förhållandena i området”. Den ansökta byggnationen avser ett enbostadshus med garage i ett relativt tätt bebyggt bostadsområde, som får antas ha de anordningar som krävs för att kunna

Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 7167-25

nyttjas för boende. Det finns i vart fall skäl att låta klaganden redogöra för på vilket sätt samordningen med befintlig bebyggelse är tänkt att ske. Med utgångspunkt i kompletterande utredningar bör frågor om bebyggelsemönster, ingrepp i naturmiljön och eventuella olägenheter för boende på grannfastigheter kunna prövas inom ramen för ett förhandsbesked.

Med hänvisning till den nu redovisade bedömningen finner domstolen att det finns skäl att återförvisa målet till nämnden för fortsatt handläggning av ansökan om förhandsbesked på det sätt som domstolen nu har redogjort för.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02)

Överklagande senast den 5 december 2025.

I domstolens avgörande har rådmannen Karin Röckert, ordförande, och tekniska rådet Ylva Kvist Trelje.