P 18581-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver Miljö- och byggnadsnämnden i Mörbylånga kommuns beslut den 24 oktober 2024, dnr 2024-819, att meddela positivt förhandsbesked.

SVEA HOVRÄTT DOM P 18581-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, ska fastställa länsstyrelsens beslut att upphäva nämndens beslut att ge positivt förhandsbesked.

har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, ska fastställa länsstyrelsens beslut att upphäva nämndens beslut att ge positivt förhandsbesked, alternativt att målet återförvisas för ny prövning.

har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

Miljö- och byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom

UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

har till stöd för sitt överklagande anfört i huvudsak följande. Området står under vatten stora delar av året och det handlar inte om dagvatten utan grundvatten. Det är ett problem att platsen ligger för nära hästhagar vilket kan medföra att nya ägare kan rikta klagomål mot hästverksamheten. Det är också ett problem att man tänker avverka gamla vackra träd vid gatan och därmed göra en rejäl skada på allén. Hon har till stöd för sin talan gett in ett flertal fotografier på området.

har till stöd för sitt överklagande anfört i huvudsak följande. Mark- och miljödomstolen har frångått etablerad praxis genom att acceptera markförbättrande åtgärder som ersättning för bristande naturlig lämplighet enligt 2 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Domstolen har förskjutit bevisbördan till enskild granne i ett ärende om förhandsbesked. Avsaknaden av hydrologisk eller hydrogeologisk utredning kan inte vändas till sökandens fördel. En rättsligt relevant prövning av markavvattning enligt 11 kap. miljöbalken har helt utelämnats. Artskyddsförordningen har tillämpats i strid med försiktighetsprincipen. Stenmurar med äldre träd utgör enligt vedertagen plan- och miljörättslig praxis kulturhistoriskt värdefulla landskapselement,

SVEA HOVRÄTT DOM P 18581-25

särskilt i agrara miljöer, och omfattas därmed av de kulturmiljöhänsyn som ska beaktas enligt 2 kap. 6 § PBL samt utgör även biologiskt värdefulla livsmiljöer och spridningsstråk för ett flertal arter. Mark- och miljödomstolen har emellertid inte beaktat dessa värden vid lämplighetsprövningen enligt 2 kap. 5 § PBL, trots att de framgår av utredningen i målet. En sådan underlåtenhet innebär ett ofullständigt beslutsunderlag. Domen riskerar att skapa praxis där våtmarksliknande mark kan göras byggbar genom tekniska ingrepp utan fullgod utredning.

har till stöd för sin inställning anfört i huvudsak följande. Överklag-andena innehåller i huvudsak samma invändningar som redan har prövats och bemötts i markoch miljödomstolens dom och tillför inte några nya omständigheter eller någon ny utredning. De fotografier som getts in av en av klagandena den 5 mars 2026 har tagits under en period med snösmältning, vilket talar för att vattensamlingen som syns utgör ytvatten till följd av snösmältning. Han har till stöd för sin inställning gett in uppgifter om SMHI:s observationer av temperatur och snödjup vid station Norra Möckleby D.

Nämnden har till stöd för sin inställning hänvisat till beslutsunderlaget och stått fast vid tidigare beslut och formuleringar i ärendet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Utgångspunkter för prövningen

Den 1 december 2025 infördes nya bestämmelser i PBL. Enligt övergångsbestämmelserna till lagändringarna ska i detta mål högre rätt tillämpa bestämmelserna i den lydelse som gällde före den 1 december 2025.

Vad som i första hand bör prövas i ett förhandsbesked är om en åtgärd över huvud taget kan tillåtas på platsen, dvs. närmast en prövning av markens lämplighet för den avsedda åtgärden (se prop. 1985/86:1 s. 285). Vid den lämplighetsbedömningen ska prövas om åtgärden uppfyller de allmänna intressena om bl.a. lämplig markanvändning som kommer till uttryck i 2 kap. PBL. Mark får tas i anspråk för att bebyggas endast

SVEA HOVRÄTT DOM P 18581-25

om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet (2 kap. 4 § PBL). Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. jord-, berg- och vattenförhållandena samt risken för översvämning (2 kap. 5 § PBL). Vid lämplighetsbedömningen måste en utgångspunkt vara att marken ska ha naturliga förutsättningar för den avsedda användningen och att det inte ska krävas extraordinära åtgärder för att uppfylla kraven (se prop. 2009/10:170 s. 414 f och prop. 1985/86:1 s. 472).

För att ett positivt förhandsbesked ska kunna ges måste grundläggande förutsättningar för byggnation på platsen vara åtminstone översiktligt klarlagda. Beroende på platsens förutsättningar och vad som framkommit om förhållandena där kan dock omfattningen av den utredning som behövs komma att variera från fall till fall.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Vad gäller frågorna om förekomsten av salamandrar och avstånd till djurhållning gör Mark- och miljööverdomstolen ingen annan bedömning än mark- och miljödomstolen.

Vid bedömningen av frågan om det aktuella området är lämpat för bebyggelse med hänsyn till vattenförhållandena noterar Mark- och miljööverdomstolen följande. I det tidigare ärendet om förhandsbesked för två enbostadshus på den aktuella platsen upphävdes nämndens beslut av länsstyrelsen (se Länsstyrelsen i Kalmar läns beslut den 3 maj 2023 i ärende nr 403-1952-2023). Av beslutet framgår att länsstyrelsen besökt platsen i mars 2023 och bedömt att det aktuella området hade en för högt liggande grundvattenyta för att vara lämpligt att bebygga utan ytterligare markavvattnande åtgärder och att det rådde våtmarksliknande förhållanden. Länsstyrelsen påpekade vidare att eftersom markavvattning är förbjudet i Kalmar län krävs dispens från markavvattningsförbudet och tillstånd till markavvattning för att kunna erhålla en lämplig grundvattennivå på aktuellt markområde. Länsstyrelsen bedömde också, i förhållande till 3 kap. 4 § miljöbalken, att den aktuella marken inte var brukningsvärd jordbruksmark då den varit en del av en större åker en gång i tiden men att eftersatt underhåll av dräneringsdiken och markavvattning inneburit att denna del inte längre var brukbar. Marken ansågs inte heller gå att använda som betesmark eftersom den var

SVEA HOVRÄTT DOM P 18581-25

blöt hela året och inte kunde ge någon lämplig gröda som kunde användas till foder. Mark- och miljödomstolen delade länsstyrelsens bedömning att marken inte var lämplig för bebyggelse och avslog sökandens överklagande (se Växjö tingsrätts, markoch miljödomstolen, dom den 10 november 2023 i mål nr P 3284-23). I fråga om vattenförhållandena på platsen ansåg domstolen då att det utifrån de bilder som fanns i målet kunde konstateras att marken till stora delar var blöt och att det, med anledning av vad som framkommit i målet om markens höga grundvattenyta samt tomternas våtmarksliknande förhållanden, inte var utrett huruvida området var lämpligt för markavvattning. Det var inte heller utrett om marken var lämplig för en sådan höjning som planerats. För att ta ställning till om marken var lämplig för bebyggelse ansåg mark- och miljödomstolen att det krävdes ytterligare utredning.

Efter ny ansökan om förhandsbesked på samma fastighet men med viss justering avseende bostadshusens placering kompletterades underlaget med jordartskartor från SGU. Av nämndens nu överklagade beslut framgår i fråga om vattenförhållandena att nämnden bedömt att sökanden har visat att det finns en godtagbar lösning av dagvattenhanteringen på platsen för den tänkta byggnationen. Nämnden har bedömt att den dokumentation som finns i ärendet över de geotekniska förutsättningarna på platsen visar att det inte finns några geotekniska hinder för den tänkta byggnationen. Länsstyrelsen upphävde beslutet om förhandsbesked och har vid sin prövning gjort bedömningen att det saknas en hydrologisk eller hydrogeologisk utredning som visar att det är möjligt att skapa de markförutsättningar som behövs för att kunna anse att marken, utifrån vattenförhållandena, är lämplig för bebyggelse. Mark- och miljödomstolen, som fastställt nämndens beslut att ge förhandsbesked, har konstaterat att uppgifterna om de geotekniska förutsättningarna på platsen inte har vederlagts på något sätt i ärendet och att domstolen därför inte funnit anledning att ifrågasätta uppgifterna samt bedömt att de ingivna SGU-kartorna får sägas bekräfta innehållet i geoteknikerns yttrande.

För att kunna bedöma om ett område är lämpat för viss bebyggelse krävs att frågan är tillförlitligt utredd. Av utredningen i målet bedömer Mark- och miljööverdomstolen, i likhet med länsstyrelsen, att vattenförhållandena på platsen är sådana att det krävs en mer omfattande utredning för att avgöra markens lämplighet för bebyggelse.

SVEA HOVRÄTT DOM P 18581-25

Domstolen kan konstatera att den utredning av vattenförhållandena på platsen som tillkommit efter det tidigare upphävda förhandsbeskedet är SGU:s jordartskartor samt den syn som mark- och miljödomstolen har hållit. Likt länsstyrelsens bedömning anser domstolen att förhållandena på platsen är sådana att det alltjämt saknas en mer ingående hydrogeologisk eller hydrologisk utredning som visar att det är möjligt att skapa de markförutsättningar som behövs för att kunna anse att marken är lämplig för bebyggelse i det hänseendet. Det är mot den bakgrunden inte möjligt att avgöra om marken är lämplig för den planerade byggnationen. Det saknas således förutsättningar för att ge positivt förhandsbesked för den sökta åtgärden, varför nämndens beslut ska upphävas på den grunden.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar därutöver följande. Vid prövningen av det tidigare beslutet om förhandsbesked på platsen ansåg mark- och miljödomstolen att platsen inte var lämplig för bebyggelse med hänsyn till naturvärdena enligt 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL med anledning av att det inte var möjligt att dels bevara träden utmed vägen, dels genomföra en tillfartsväg utan att träden längs gatan tar skada. Även länsstyrelsen bedömde i det tidigare ärendet att det var nästintill omöjligt att kunna göra en tillfart till tomterna från lokalgatan utan att skada träden och att den sökta åtgärden inte var lämplig för bebyggelse med hänsyn till naturvärdena på platsen i fråga om skydd och bevarande av träd. I nämndens nu överklagade beslut anges att förvaltningen har gjort bedömningen att träd kan tas ner för anslutningsvägen samtidigt som landskapsbilden och naturvärdena i området och längs med lokalgatan behålls.

Mark- och miljööverdomstolen kan konstatera att det i det nu aktuella ärendet varken i länsstyrelsens beslut eller mark- och miljödomstolens dom har redovisats någon prövning av påverkan på träden samtidigt som samma instanser tidigare bedömt att den påverkan ansetts utgöra hinder för förhandsbesked. Det framgår inte heller om det har utretts om träden längs lokalgatan kan utgöra en biotopskyddad allé enligt förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. och vad det skulle ha för betydelse för prövningen av förhandsbeskedet. Detta utgör också brister i underinstansernas prövning.

SVEA HOVRÄTT DOM P 18581-25 Mark- och miljödomstolens dom ska därmed ändras och nämndens beslut om positivt förhandsbesked upphävas. Avgörandet får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg, Margaretha Gistorp, referent, Jonas Högström och tekniska rådet Carina Nordström. Föredragande har varit David Sandberg.

VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Målnummer Meddelad i Växjö P 1281-25 2025-12-17

PARTER Klagande

Motpart

Miljö- och byggnadsnämnden i Mörbylånga kommuna

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Kalmar läns beslut den 4 februari 2025 i ärende nr 9522-2024, se bilaga 1

SAKEN Förhandsbesked för lokalisering av två enbostadshus på fastigheten i Mörbylånga kommun

DOMSLUT

Med bifall till överklagandet upphäver mark- och miljödomstolen Länsstyrelsen i Kalmar läns beslut den 4 februari 2025 i ärende nr 9522-2024 och fastställer miljö- och byggnadsnämnden i Mörbylånga kommuns beslut den 24 oktober 2024, dnr 2024-819, att meddela positivt förhandsbesked på fastigheten i Mörbylånga kommun.

Sida 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 1281-25

BAKGRUND

Miljö- och byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun (nämnden) beslutade den 1 februari 2023 att meddela positivt förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus på del av fastigheten (skifte 2) i Mörbylånga kommun.

Beslutet överklagades av till Länsstyrelsen i Kalmar län (länsstyrelsen), som den 3 maj 2023, dnr 403-1952-2023, beslutade att upphäva nämndens beslut.

Sökanden överklagade länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen, som den 10 november 2023 i dom i mål nr P 3284-23 avslog överklagandet. Mark- och miljödomstolens dom överklagades inte.

Nämnden beslutade på nytt den 24 oktober 2024, Dnr 2024-819, att meddela positivt förhandsbesked för lokalisering av två enbostadshus på fastigheten (skifte 2) i Mörbylånga kommun.

och överklagade nämndens beslut till länsstyrelsen, som den 4 februari 2025, dnr 9522-2024, beslutade att bifalla överklagandena och upphäva nämndens beslut från den 24 oktober 2024.

har nu överklagat länsstyrelsens beslut från den 4 februari 2025, dnr 9522-2024, till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut och fastställa nämndens beslut den 24 oktober 2024, dnr 2024-819, att meddela positivt förhandsbesked för den sökta åtgärden.

Sida 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 1281-25

Till stöd för sin talan har han gett in fotografier samt anfört i huvudsak följande.

Länsstyrelsen anger att förekomsten av vattensalamander inte är utredda och att detta skulle hindra byggnation. Det finns emellertid ingen dokumenterad förekomst av salamander eller andra fridlysta arter på eller i närheten av aktuell plats. Det är inte möjligt att vattenlevande arter kan leva i ett område som är helt torrlagt mer än sex månader om året. Här försvinner all markfukt långt ner i marken på sommarhalvåret. Provgrävning som utförts under juni månad och som ligger till grund för presenterade utredningar visar på helt torr mark. Ingivna fotografier från provgrävningstillfället visar på markförhållanden som är långt ifrån våtmarksliknande. Det är inte rimligt att kräva utredningar om detta utan här måste det finnas tillräcklig kompetens hos länsstyrelsen för att avfärda påståendet om förekomst av salamander. Länsstyrelsens beslut baseras därför på ett antagande utan faktisk grund. Inga bevis eller sakkunnigutredningar har presenterats för att styrka salamanderförekomst.

Vad gäller mark- och vattenförhållandena så visar den geotekniska utredning som bifogats ansökan till kommunen att marken är lämplig för byggnation. Lösningen av dagvatten för de två tomterna är säkerställd genom enskild dagvattenhantering med separata fördröjningsmagasin, vilket är en normal åtgärd vid nybyggnation. Tomterna är helt tydligt belägna utanför området som påstås ha våtmarksliknande förhållande, trots att det är helt uttorkat på sommarhalvåret. Området kommer inte att beröras utan lämnas i befintligt skick för att fungera som det alltid har gjort. Något ytterligare behov av markavvattning p.g.a. de nya tomterna är inte nödvändigt. Naturvårdsverkets r

inte ens lite fukt vid ett djup av 50 cm. Man ser även tydligt att jordarten inte är sådan som förekommer i våtmarker och att den dessutom utgör en bra grund för byggnation. Den planerade mindre utfyllnaden av marken är en standardåtgärd för att utjämna ojämnheter och hitta en bra balans mellan

Sida 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 1281-25

tillfartsväg och huskropp. Detta innebär inte några extraordinära markåtgärder som skulle påverka grannfastigheter negativt.

Den planerade byggnationen är helt i enlighet med kommunens översiktsplan, som uttryckligen pekar ut området som lämpligt för bostadsutveckling. Området ansluter naturligt till befintlig bebyggelse och kommer att förstärka den sammanhållna bebyggelsen i Skogsby.

Kommunens beslut säkerställer bevarandet av befintliga stenmurar samt skyddar trädridån mot jordbruksmarken. Länsstyrelsens tidigare invändningar om träd har adresserats och åtgärder för tillfartsväg kan utföras utan betydande påverkan på naturvärden.

Mark- och miljödomstolen har tidigare genom dom i mål nr P 3284-23 uttryckt behov av ytterligare utredning gällande vattenförhållandena och naturvärdena. Den aktuella ansökan är nu kompletterad med fullständig dokumentation och visar att platsen är lämplig för bostäder, vilket kommunen har bedömt i sitt positiva förhandsbesked.

Sammanfattningsvis handlar det beviljade förhandsbeskedet om två helt normala tomter belägna på ett helt normalt område och som kommer bebyggas på ett helt normalt sätt. Kraven på utredningar är inte rimliga och baseras på närheten till ett påstått våtmarksliknande område och att dagvattenhanteringen från dessa tomter påstås kunna påverka grannfastigheter. Det påstås också att det förekommer salamander, vilket är orimligt. Den avsedda byggnationen är väl utredd och förenlig med gällande planer. Den innebär inte några dokumenterade negativa konsekvenser för naturvärden eller omgivande fastigheter. Länsstyrelsens beslut bygger på antaganden och saknar stöd i den fakta och dokumentation som redovisats.

Nämnden har yrkat att överklagandet ska bifallas och anfört att den står fast vid sitt beslut samt att den inte har något ytterligare att tillägga.

Sida 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 1281-25

och har förelagts att yttra sig över överklagandet men har inte hörts av.

Mark- och miljödomstolen har den 2 december 2025 hållit sammanträde och företagit syn på fastigheten . Vid sammanträdet och synen framkom i allt väsentligt följande förtydliganden och tillägg.

och har yrkat att länsstyrelsens beslut ska fastställas.

har anfört att det inte finns några vattensalamandrar på fastigheten. Han förtydligade att det är han själv som har grävt progroparna på fastigheten och att detta skedde år 2022. Han menar vidare att en höjning av marken i den del av fastigheten som byggnation planeras inte kommer göra någon skillnad i vattenförhållandena. Majoriteten av det vatten som påträffades på fastigheten i dess södra gräns mot menar han kommer från grannfastigheten och inte från hans fastighet.

har till stöd för sin inställning bl.a. anfört följande. Hennes fastighet är högre belägen än den aktuella fastigheten. Vattensamlingen i fastighetens södra gräns utgörs av grundvatten. Det finns vattensalamandrar i hennes dammar på hennes fastighet . Slutligen har hon gjort gällande att det inte är lämpligt att bygga hus 200 meter från en hästgård.

har till stöd för sin inställning bl.a. anfört följande. Det har aldrig funnits något dike i fastighetens södra gräns. Det är vidare oklart om och i så fall när det har provgrävts på fastigheten. Det finns vattenväxter på fastigheten idag som inte hade funnits om marken var torrlagd. När det regnar mycket är det inte bara vatten från hans fastighet som samlas i fastighetens södra gräns. Slutligen ställer han sig frågande till vad som kommer hända när marken för den planerade byggnationen höjs.

Sida 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 1281-25

DOMSKÄL Rättsliga utgångspunkter I detta fall är det fråga om en överprövning av ett beslut om förhandsbesked i ett ärende påbörjat före den 1 december 2025. Enligt övergångsbestämmelserna är därmed de äldre bestämmelserna i PBL alltjämt tillämpliga. Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut med följande tillägg. Enligt 2 kap. 4 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, får i ärenden om förhandsbesked mark endast tas i anspråk för att bebyggas om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. Av 1 kap. 2 § PBL följer att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. I översiktsplan (ÖP 2014) har Mörbylånga kommun beskrivit hur kommunen ser på mark- och vattenanvändningen i kommunen. Den aktuella marken med lokalisering i östra delen av Skogsby har i ÖP 2014 pekats ut som en del av ett område lämpligt för utbyggnad av cirka 5 bostäder. Målets handläggning Mark- och miljödomstolen har den 2 december 2025 hållit sammanträde och företagit syn på fastigheten (skifte 2) i Mörbylånga kommun samt på intilliggande fastigheter. Mark- och miljödomstolens bedömning Mark- och miljödomstolen har i målet att pröva om länsstyrelsen har haft fog för sitt beslut att upphäva nämndens beslut att lämna positivt förhandsbesked

Sida 7 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 1281-25

för nybyggnad av två enbostadshus på fastigheten (skifte 2) i Mörbylånga kommun.

I ärenden om förhandsbesked är det i huvudsak markens lämplighet för bebyggelse som prövas och om byggnadsåtgärden kan tillåtas på platsen (se prop. 1985/86:1 s. 285). Mark- och miljödomstolen har således särskilt att ta ställning till om det är lämpligt och möjligt att bebygga fastigheten (skifte 2) med den lokalisering som anges i den nu aktuella ansökan om förhandsbesked, utifrån förhållandena på platsen, utan att byggnadsåtgärden strider mot något allmänt intresse om lämplig markanvändning som kommer till uttryck i 2 kap. PBL eller kan antas strida mot något annat skyddsvärt intresse i annan relevant lagstiftning (t.ex. bestämmelser om skydd för biologisk mångfald enligt miljöbalken och förbud enligt artskyddsförordningen).

Markens beskaffenhet och lämplighet för bostadsbebyggelse - med hänsyn till vattenförhållanden

Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att kommunen har ett stort bedömningsutrymme vad gäller markanvändningen i kommunen (jfr. 1 kap. 2 § PBL). Platsen för den tilltänkta byggnationen inom fastigheten (skifte 2) omfattas varken av detaljplan eller områdesbestämmelser. Mark- och miljödomstolen konstaterar dock att Mörbylånga kommun i sin översiktsplan (ÖP 2014) har pekat ut det aktuella markområdet på fastigheten (skifte 2) som lämpligt för utbyggnad av bostäder, b8 Skogsby östra. Kommunen har således ur allmän synpunkt bedömt att marken är lämplig för bostadsändamål. Översiktsplanen är visserligen inte bindande för beslut om hur mark ska användas, däremot fungerar den som vägledning vid en lämplighetsprövning enligt 2 kap. PBL i enskilda ärenden (se 3 kap. 2 § PBL). Nämnden har vidare, med tillgång till inkomna handlingar i ärendet, bl.a. SGU-kartor och yttrande av geotekniker/geokonstruktören, bedömt att de

Sida 8 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 1281-25

geotekniska förutsättningarna på platsen inte utgör något hinder för byggnationen med sökt lokalisering på fastigheten.

De aktuella tomterna på fastigheten (skifte 2) är belägna öster om Norregårdsgatan, väster och söder om jordbruksmark, samt norr om bostadsbebyggelse (rågrannen , och därefter , ). Vid mark- och miljödomstolens syn på fastigheten den 2 december 2025 iakttogs förhållandena på platsen samt särskilt bl.a. vattensamling längs med fastighetens södra gräns mot samt ett antal växter på fastigheten i höjd med den planerade infartsvägen till tomterna.

Enligt 2 kap. 5 § PBL ska vid ärenden om förhandsbesked, bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. (2) jord-, berg- och vattenförhållandena och (5) risken för olyckor, översvämning och erosion.

En bedömning av markens lämplighet ska göras med hänsyn till den bebyggelse eller de byggnadsverk som avses komma till stånd. Ett flertal lokaliserings- och lämplighetskrav i 2 kap. 5 § PBL kan uppfyllas genom åtgärder av olika slag. Utgångspunkten för tillämpningen av bestämmelsen är dock att den mark som avses att användas för bebyggelse ska ha naturliga förutsättningar för att de angivna kraven ska kunna uppfyllas. Extraordinära åtgärder ska inte behöva vidtas för att uppfylla kraven i bestämmelsen.

Praxis från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) understryker att prövningen huruvida ett positivt förhandsbesked ska kunna ges ska vara översiktlig i fråga om markens lämplighet för bebyggelse på så sätt att det inte krävs fullständiga utredningar för varje aspekt, så länge grundläggande förutsättningar för byggnation på platsen är klarlagda (se bl.a. MÖD:s avgöranden den 30 april 2015 i mål nr P 10164-14, den 14 oktober 2016 i mål nr P 1302-16 samt den 24 november 2020 i mål nr P 11073-19).

Sida 9 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 1281-25

Vidare följer av 2 kap. 9 § PBL att byggnadsverk ska placeras, lokaliseras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte medför en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Vid bedömningen av vad som i det enskilda fallet är att betrakta som betydande olägenhet för omgivningen måste områdets karaktär och förhållandena på orten beaktas (se bl.a. prop. 1985/86:1 s. 484).

Länsstyrelsen har bedömt att det aktuella området har en för högt liggande grundvattenyta för att vara lämpligt att bebygga utan ytterligare markavvattnande åtgärder. Länsstyrelsen har vidare gjort gällande att de planerade tomterna ligger för nära lågvattenpunkt och att det råder våtmarksliknande förhållanden inom det föreslagna byggområdet. Länsstyrelsen har likaså bedömt att det saknas en hydrologisk eller hydrogeologisk utredning som visar att det är möjligt att skapa de markförutsättningar som behövs för att kunna anse att marken, utifrån vattenförhållandena, är lämplig för bebyggelse.

Mark- och miljödomstolen har gått igenom handlingarna i målet och konstaterar att SGU-kartor finns bifogade i ärendet som visar att marken för de tilltänkta bostadstomterna bl.a. har låg genomsläpplighet och utgör fastmark. Domstolen noterar att markområdet söder om den planerade infartsvägen samt de tilltänkta tomterna, närmare gränsen till grannfastigheten , har samma jordartsförhållanden förutom ett område i anslutning till fastighetens sydvästra hörn som betecknas som kärrtorv. Vidare noterar domstolen att geotekniker/ geokonstruktör har yttrat sig i ärendet och framfört att det inte finns några geotekniska hinder för byggnation på de aktuella tomterna och att området uppfattas som sankt på grund av dess låga läge där ytvatten från samtliga väderstreck rinner till en lågpunkt i fastighetens södra del. I det ingivna yttrandet konstateras att förhållandena förstärks av att jordlagret utgörs av den på Öland vanligt förekommande siltiga lermoränen, som i sin struktur är mycket tät, vilket gör att det tillrinnande vattnet dröjer sig kvar längre. En

Sida 10 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 1281-25

upphöjning av marken så att tillfartsväg och tomtmark hamnar i relation till angränsande väg (Norregårdsgatan) uppges medföra att tillrinningen kommer minska och yt-/dagvatten från området magasineras inom de fyllnadsmassor som tillförs tillsammans med stenkistor. Slutligen anges även att ytvatten från omkringliggande områden på sedvanligt sätt kommer magasineras och tillföras grundvattnet på dessa områden.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att dessa uppgifter om de geotekniska förutsättningarna på platsen inte har vederlagts på något sätt i ärendet och domstolen finner därför ingen anledning att ifrågasätta uppgifterna. Ingivna SGU-kartor får dessutom sägas bekräfta innehållet i geoteknikerns yttrande. Grundläggande geotekniska förutsättningar för byggnation på platsen får därmed anses vara klarlagda på platsen.

Grannar har bl.a. anfört att grundvatten samlas i den södra delen av den aktuella fastigheten och har särskilt uppgett att hon årligen har problem med grundvatten som tar sig in i hennes källare. Mark- och miljödomstolen konstaterar efter vidtagen syn på platsen att lokaliseringen för de planerade bostadstomterna i den norra delen av aktuellt markområde på fastigheten ligger något högre än den södra delen av fastigheten där vattensamling påträffats. Området för de planerade tomterna var inte heller blöt på det sätt den södra delen var.

Vid en sammantagen bedömning och utifrån en inspektion av förhållandena i området bedömer domstolen att det inte finns någon anledning att ifrågasätta att det är möjligt att genomföra åtgärden utan annat än sådan anpassning av höjdläge för tomterna som är normalt förekommande vid liknande exploateringar. Mark- och miljödomstolen bedömer vidare att den planerade tomtmarken, efter avsedd höjning, kan antas bli lämplig för den aktuella åtgärden. De naturliga förutsättningarna och vattenförhållandena på platsen är enligt domstolen översiktligt klarlagda och bedöms inte förutsätta att

Sida 11 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 1281-25

extraordinära åtgärder måste vidtas för att skapa lämpliga markförutsättningar för bebyggelse.

Mark- och miljödomstolen finner likaså att byggnadsåtgärdens förväntade påverkan på grundvattnet eller vattenförhållandena i övrigt för angränsande fastigheter inte innebär sådan betydande olägenhet på annat sätt som avses i 2 kap. 9 § PBL.

Markens beskaffenhet och lämplighet för bostadsbebyggelse med hänsyn till naturvärden och skyddade arter

Länsstyrelsen har som skäl för sitt upphävande även gjort gällande att det inte finns någon utredning i ärendet avseende vattensalamandrar, som är skyddade arter enligt 4 a och 6 §§ artskyddsförordningen (2007:845), och dess förekomst i området och att det därför inte går att bedöma huruvida arterna riskerar att påverkas av den aktuella åtgärden.

Domstolen finner att det utifrån vad som framkommit i målet och av de förhållanden på platsen som kunde iakttas vid synen, inte finns anledning att kräva särskild inventering av förekomst av vattensalamandrar. uppgift om att det finns vattensalamandrar i hennes dammar cirka 90 meter från nu tilltänkt placering av tillkommande bebyggelse på fastigheten ifrågasätts inte men förändrar inte domstolens bedömning. Inte heller har presenterat något underlag eller dokumentation som ger stöd för hans uppgift om att platsen för den tilltänkta byggnationen har sådana naturvärden att åtgärden inte kan tillåtas eller att ytterligare utredning krävs.

Följaktligen finner domstolen att det inte finns någon utredning eller uppgifter som stödjer att det skulle vara olämpligt att bebygga den i målet aktuella marken på den norra delen av fastigheten (skifte 2) i förhållande till förekomst av skyddade arter. Det saknas även mot bakgrund av

Sida 12 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 1281-25

förhållandena på platsen skäl för att anta att den planerade byggnationen kommer i konflikt med artskyddsförordningens bestämmelser eller att andra naturvärden påverkas på ett otillåtet sätt.

Sammanfattningsvis har det enligt domstolen inte framkommit något som ger stöd för att det skulle vara olämpligt att bevilja positivt förhandsbesked utan närmare utredning om förekomst av vattensalamandrar eller andra fridlysta arter. Vad och har anfört föranleder ingen annan bedömning.

Lokalisering i förhållande till befintlig djurhållning

har även anfört att det är olämpligt att bygga bostäder i närhet till djurhållning och på ett närmare avstånd än 200 meter från en hästgård bl.a. på grund av luftburna allergener. Hon menar att avståndet kan minskas om det ligger en kulle eller skyddande vegetation emellan, men det gör det inte i detta fall.

Av Boverkets vägledning från 2011 för planering för och invid djurhållning (rapport 2011:6, maj 2011) följer att det inte finns några bindande eller rekommenderade fasta skyddsavstånd mellan djurhållning och tomtplats för bostäder, utan en prövning av helheten får göras i varje enskilt fall och då särskilt utifrån de lokala förutsättningarna, områdets karaktär samt verksamhetens art och omfattning. Även praxis från MÖD understryker att bebyggelseåtgärder invid djurhållning får bedömas individuellt utifrån det enskilda fallet, med beaktande av faktiska och lokala förhållanden (såsom topografi, förhärskande vindriktning och bebyggelsestruktur) och närområdets karaktär, t.ex. lantlig miljö eller tätort. Vid bedömningen bör även hänsyn tas till om djurhållningen bedrivs inom eller utanför detaljplanelagt område. Omgivningspåverkan från djurhållning har ansetts kunna accepteras på landsbygden (se bl.a. MÖD:s domar den 15 oktober 2018 i mål nr P 1109-18, den 4 juli 2021 i mål nr P 11087-20 samt den 6 november 2025 i mål nr P

Sida 13 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 1281-25

16612-24). I MÖD:s dom i mål P 16612-24 bedömdes ett ridhus och ett stall med planerad placering cirka 40 86 meter från befintligt bostadshus i område av lantlig karaktär inte utgöra någon betydande olägenhet, trots vissa allergirisker. Domen hänvisar särskilt till Boverkets vägledning (rapport 2011:6) vid bedömningen av spridning av lukt, damm och hästallergener, och betonar som ovan nämnts att PBL eller annan lagstiftning inte innehåller specifika bestämmelser om skyddsavstånd mellan bostäder och hästverksamhet.

Mark- och miljödomstolen konstaterar att den aktuella fastigheten ligger utanför detaljplanelagt område i lantlig miljö med befintlig sammanhållen bebyggelse. Fastigheten taxeras idag som lantbruksenhet och har idag vissa naturliga barriärer i form av trädridåer och häckar. Avståndet till djurhållning i närområdet och de eventuella störningar som kan uppstå från djurhållning får enligt domstolen, i lantlig miljö som den aktuella, tålas. Dessutom konstaterar domstolen att ett visst inslag av ljud och lukt får anses som ett naturligt inslag i den lantliga bebyggelsen.

Med hänsyn till det anförda finner domstolen att den sökta byggnadsåtgärdens placering i förhållande till hästverksamhet i området inte strider mot lokaliserings- och lämplighetskraven i 2 kap. PBL (se även 3 kap. 1 § miljöbalken).

Sammantagen bedömning

Sammantaget bedömer domstolen att förutsättningarna för att bevilja positivt förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus på fastigheten (skifte 2) är uppfyllda och överklagandet ska därför bifallas. Länsstyrelsens beslut ska därmed upphävas och nämndens beslut om positivt förhandsbesked för den i målet aktuella åtgärden fastställas.

Sida 14 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 1281-25

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 7 januari 2026.

I domstolens avgörande har rådmannen Karin Fridell, ordförande, och tekniska rådet Erik Almquist deltagit. Föredragande har varit beredningsjuristen Viktor Larsson.