KLAGANDE OCH MOTPARTER

1. K.P

2. S.P

3. K-A.H

4. B.H

Ombud för samtliga

Advokat LA

KLAGANDE OCH MOTPART

Ytterhogdals Elektriska Kraft Aktiebolag, 556017-0259, Box 24,

840 90 YTTERHOGDAL

Ombud

Jur. kand. MW

KLAGANDE

Ytterhogdals Elektriska Kraft Aktiebolag

Ombud

Jur. kand. MW

MOTPART

P.A.S

SAKEN

Ersättning för vattenkraft

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen, som inte finner skäl att företa undersökning enligt 23 kap. 4 § miljöbalken, fastställer miljödomstolens dom, dock skall ersättningsbeloppen uppräknas enligt följande

a) till K.P och S.P med hälften var av 333 411 kr

b) till B.H och K-A.H med hälften var av 168 500 kr

Ersättningsbeloppen skall uppräknas från nuvarande konsumentprisindex (KPI) 278,5 till det vid utbetalningen/nedsättningen senast kända KPI.

2. Miljööverdomstolen avslår K.Ps, S.Ps, B.Hs och K-A.Hs yrkande om ränta.

3. Ytterhogdals Elektriska Kraft Aktiebolag skall ersätta advokat LAs huvudmän med tiotusenfyrahundratolv (10 412) kr och 50 öre, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

4. Miljööverdomstolen avslår Ytterhogdals Elektriska Kraft Aktiebolags yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

K.P och S.P har yrkat att Miljööverdomstolen förpliktar Ytterhogdals Elektriska Kraft Aktiebolag att till dem utge ersättning för annan tillhörig vattenkraft med hälften var av 764 450 kr. Ersättningen skall nedsättas hos Länsstyrelsen i Västernorrlands län.

B.H och K-A.H har yrkat att Miljööverdomstolen förpliktar Ytterhogdals Elektriska Kraft Aktiebolag att till dem utge ersättning för annan tillhörig vattenkraft med hälften var av 386 340 kr.

K.P, S.P, B.H och K-A.H (P m.fl.) har yrkat att ersättningarna skall uppräknas till det vid utbetalningen senast kända indexet. De har yrkat att ränta skall utgå enligt 5 § räntelagen från den 1 januari 1975 till den 21 april 2001 och enligt 6 § räntelagen från och med den 21 april 2001 till dess betalning sker.

P. m.fl. har anfört att yrkandet om ersättning för fallhöjd i anledning av bolagets ansökan avser ansökan i dess helhet, dvs. även ansökan om lagligförklaring. För den händelse att Miljööverdomstolen inte skulle dela denna uppfattning förtydligas att yrkandet avseende ersättning för fallhöjd jämte ränta avser varje beslut varigenom ianspråktagande av fallhöjd skett eller sker.

Ytterhogdals Elektriska Kraft Aktiebolag (bolaget) har yrkat att Miljööverdomstolen fastställer att ersättning för fallhöjd skall utgå med 100 kr/nKw i KPI 261 (1949 års-serie). Bolaget har vidare yrkat att en undersökning enligt 23 kap. 4 § miljöbalken bör ske såvitt avser Lillån.

P m.fl. och bolaget har bestritt varandras yrkanden.

P.A.S har delgivits bolagets överklagande men inte hörts av.

P. mfl. och bolaget har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader.

Miljööverdomstolen har med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken avgjort målet utan huvudförhandling.

UTVECKLANDE AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

P. m.fl.

Utbyggnadsvattenföring/medelvattenföring

Vid beräkning av ersättningen har miljödomstolen använt utbyggnadsvattenföringen 25 m3/s i stället för medelvattenföringen 61 m3/s. Då medelvattenföringen bör användas vid beräkning av natureffekten kan denna beräknas till 299,51 kW. Det medför att ersättningen i använt KPI skall ökas till 257 217 kr per meter enkel strand. Till stöd för det anförda åberopas en promemoria upprättad den 6 april 2001 av civilingenjören David Östensson vid Watercon. I promemorian anges bl.a. att enligt stabil praxis används alltid medelvattenföringen vid beräkning av antalet kW natureffekt.

Fallhöjdsersättning för gången tid samt ränta

Det är ostridigt att strömfall om 4,5 meter tagits i anspråk i Kölsillre kraftverk sedan 1918. Ersättningen avser detta strömfall och ränteyrkandet avser ränta på denna ersättning. Det följer direkt av lagtexten att ränta skall utgå på ersättning som bestämts i samband med lagligförklaring. Miljödomstolens påstående att ersättning inte begärts för skador orsakade av det lagligförklarade kraftverket är dessutom felaktigt. I sin ansökan har bolaget i en och samma mening framställt yrkande om lagligförklaring av Kölsillre kraftverk, tillstånd till utrivning av befintligt kraftverk samt tillstånd att uppföra och bibehålla nytt kraftverk. Fallhöjdsersättningen har bestämts i samband med godkännandet av Kölsillre kraftverk och ränta skall utgå från den dag vattenverksamheten påbörjades, alltså egentligen från år 1918. På grund av att räntebestämmelserna blivit fullt tydliga den 1 januari 1975 yrkas ränta endast från denna tidpunkt. En fordran preskriberas 10 år efter tillkomsten. I förevarande fall avses med tillkomsten förfallodagen, vilken är 30 dagar efter det att ersättningen slutligen bestämts, något som ännu inte skett. Preskriptionstiden har således inte ens börjat löpa. I vart fall har preskriptionsavbrott skett vid ett flertal tillfällen genom att sökanden erkänt fordringen.

Bolaget

Pris per kW natureffekt

Genom lagstiftning får inte vattenkraftverk som innebär icke obetydlig miljöpåverkan uppföras i denna del av Ljungan. Samhället har således genom lagstiftning undandragit fastighetsägarna det värde som fallhöjden tidigare representerade. Bolaget är inte ersättningsskyldigt för den minskning av fastigheternas marknadsvärde som lagstiftningen om förbud mot utbyggnad av vattenkraften på berörda fastigheter medfört. De berörda fastigheternas fallrätt kan inte värderas på samma sätt som fullt exploateringsbara fallrätter i allmänhet, vilket är utgångspunkten för den värdering som miljödomstolen använder sig av i domskälen. Värdet påverkas också av att Kölsillre kraftverk är ett strömkraftverk som endast ianspråktar en begränsad del av flödet. Den faktiska påverkan på angränsande fastigheter blir således liten. Utifrån den skada som drabbar berörda fastigheter, efter att effekten av lagstiftningen frånräknats och sedan förväntningsvärdet av klagandebolagets åtgärder dragits av, bör ersättningen i vart fall inte överstiga 100 kr per kW natureffekt i KPI 261. Den av bolaget erbjuda ersättningen överstiger med god marginal den värdeminskning som uppkommer genom ianspråktagande av fallhöjden. Detta framgår också vid jämförelse med de för fastigheterna gällande taxeringsvärdet.

Ps m.fl. bemötande av bolagets talan

Pris per kW natureffekt

Huruvida restriktionerna som införts genom naturresurslagen medför hinder att utnyttja vattenkraften och i så fall i vilken grad så är fallet är inte utrett i målet. Det är inte heller säkert att restriktionerna kommer att bestå i ett längre perspektiv. De har på grund av dessa accepterat att ersättningen bestäms till 150 kr/knW och vidhåller att en sådan ersättning är skälig.

Bolagets bemötande av P. m fl. talan

Utbyggnadsvattenföring/medelvattenföring

I den undersökning som återfinns i Vattenlagsutredningens betänkande, SOU 1972:14, torde övervägande antal kraftverk ha varit kraftverk med regleringsdamm. Dessa kraftverk har därigenom möjlighet att för olika perioder helt påverka flödet i vattendraget och därigenom disponera hela flödet för kortare eller längre tid. För dessa kraftverk var det rättvisande att låta medelvattenföringen ingå i formeln för naturkilowatt. Nu aktuellt kraftverk är ett strömkraftverk som endast kan nyttja en begränsad del av flödet. Någon möjlighet att magasinera eller på annat sätt disponera vattenflöden utöver kraftverkets utbyggnadsvattenföring finns inte. Ersättningsjämförelsen måste således ske utifrån ianspråktaget flöde.

Fallhöjdsersättning för gången tid samt ränta

Bolaget har yrkat och erhållit lagligförklaring av Kölsillre kraftverk med tillhörande anordningar. Föremålet för lagligförklaringen är anläggningens utformning. Någon skada i anledning av anläggandet av kraftverket torde inte ha uppstått, då anläggningen uppfördes på egen mark. Så som bolaget uppfattat P. m.fl. talan har något yrkande om ersättning och ränta för skada i anledning av anläggandet av kraftverket inte heller framställts. Det av P.m.fl. gjorda förtydligandet är att anse som en otillåten taleändring. Skulle Miljööverdomstolen anse att yrkandet om lagligförklaring även omfattar ianspråktagandet av fallhöjd, bör ersättningsfrågan bedömas utifrån gällande rätt vid uppförandet av kraftverket. Enligt då gällande rätt förelåg inte skyldighet att utge ersättning för fallhöjd när endast vatten på egen mark togs i anspråk. Innan kraftverket uppfördes nyttjades fallhöjden i en bäck, Lillån, till såg och kvarndrift. Bäcken låg helt inom den fastighet som bolaget nu äger.

- Om ersättning skall utgå på det vattenflöde som kom att nyttjas av den lagligförklarade anläggningen bestrids att ränta därpå skall utgå. Någon regel som grundar rätt till ett retroaktivt räntekrav fanns inte vid tiden för uppförandet av kraftverket. Skulle domstolen finna att ränta skall utgå så är räntekravet likväl preskriberat. Preskriptionstiden börjar löpa när den skadegörande handlingen sker, i detta fall skedde uppförandet av kraftverket under åren 1917-1918. Kraftstationen har varit stängd sedan år 1989 varför det kan ifrågasättas om något ianspråktagande av fallhöjd skett under denna tid.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Utbyggnadsvattenföring/medelvattenföring

P. m.fl. är berättigade till ersättning motsvarande den minskning av fastigheternas marknadsvärde som uppkommer till följd av bolagets ianspråktagande av vattenkraft. Kölsillre kraftverk är ett strömkraftverk där utbyggnadsvattenföringen väsentligen understiger medelvattenföringen. Bolaget tar i anspråk endast en del av det flöde som är potentiellt tillgängligt för utbyggnad. Ersättning för förlorad vattenkraft bör inte utgå för mer än vad som faktiskt får tas i anspråk. I likhet med miljödomstolen anser därför Miljööverdomstolen att det är utbyggnadsvattenföringen om 25 m3/s som skall ligga till grund för beräkning av ersättningen.

Fallhöjdsersättning för gången tid samt ränta

P. m.fl. har redan vid miljödomstolen yrkat ersättning samt ränta för den fallhöjd som förloras med anledning av sökandens ansökan i dess helhet och det är den talan som miljödomstolen prövat och som Miljööverdomstolen skall pröva. Det finns inte skäl att företa undersökning enligt 23 kap. 4 § miljöbalken.

Den som fått tillstånd enligt vattenlagen att ta i anspråk annans egendom eller att vidta en åtgärd som skadar annans egendom är enligt 9 kap. 1 § samma lag skyldig att utge ersättning för vad som avstås eller skadas. Med tillstånd jämställs lagligförklaring av vattenföretag enligt 4 kap. 5 § vattenlagen. Med vattenföretag avses inte bara vattenanläggning utan också verksamhet som påbörjats utan tillstånd.

I förevarande fall har miljödomstolen, efter yrkande av bolaget, förklarat att Kölsillre kraftverk med tillhörande anordningar omfattande i huvudsak tilloppskanal, intagskanal, maskinstation och utloppskanal är av laglig beskaffenhet. Bolaget har inte begärt prövning av verksamhetens laglighet och miljödomstolens lagligförklaring omfattar inte heller den verksamhet som tidigare har bedrivits vid kraftverket. Härav följer att bolaget inte är ersättningsskyldigt enligt 9 kap. 1 § vattenlagen för eventuell skada som den tidigare verksamheten medfört. Något yrkande om ersättning för skada i anledning av anläggandet av det lagligförklarade kraftverket med tillhörande anordningar har inte framställts. Då grund saknas att tillerkänna P m.fl. ersättning med anledning av lagligförklaringen, kan inte heller ränta enligt 16 kap. 12 § vattenlagen utgå. Som miljödomstolen anfört kan ränta på fallhöjdsersättningarna på grund av nu meddelat tillstånd inte utgå. P m.fl. yrkande i denna del skall därför avslås.

Pris per kW natureffekt

Det bolaget anfört i Miljööverdomstolen om bl.a. restriktioner i naturresurslagen medför inte att fastighetsägarnas rätt till ersättning skall bedömas annorlunda än vad miljödomstolen gjort. Med hänsyn till de höjda elpriserna under senare år bör värdet inte sättas lägre än 150 kr per kW natureffekt.

De av miljödomstolen framräknade beloppen med KPI för januari 2001 skall därför endast räknas om till senast kända KPI (maj 2003), 278,5. Fallhöjdsersättningen blir därmed 105 417x278,5/261,7=112 184 kr per meter enkel strand. Ersättningen för Ånge Kölsillre 1:20 blir efter uppräkning 333 411 kr och för Ånge Kölsillre 1:22 blir ersättningen 168 500 kr.

Rättegångskostnader

I fråga om rättegångskostnaderna i Miljööverdomstolen skall enligt 20 kap. 1 § tredje stycket vattenlagen sökanden svara för sina egna kostnader i högre rätt och för de kostnader som där har uppkommit för motparterna genom att sökanden klagar. Bestämmelsen innebär också att en sakägare som klagar till högre rätt får stå sina egna kostnader där om han förlorar. P m.fl. har yrkat ersättning för ombudsarvode med 38 750 kr. Bolaget har medgett att utge ersättning för rättegångskostnader med 10 412 kr och 50 öre. Detta belopp motsvarar de kostnader som uppkommit för P m.fl. med anledning av bolagets överklagande. Övriga rättegångskostnader får anses hänförliga till P m.fl. överklagande. Som tappande i den delen får de själva stå för dessa kostnader. P m.fl. skall således tillerkännas ersättning för sina rättegångskostnader med 10 412 kr 50 öre.

Bolaget har yrkat ersättning för rättegångskostnader med stöd av 18 kap. 6 § rättegångsbalken. Båda parter har bidragit till att skriftväxlingen blivit onödigt omfattande. Anledning saknas att tillerkänna bolaget ersättning för sina rättegångskostnader med stöd av nämnda bestämmelse varför yrkandet skall avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2003-07-21

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsrådet Rose Thorsén, referent, miljörådet Sven Bengtsson och kammarrättsassessorn Malin Larsson. Enhälligt.