NJA 1981 s. 1088
Dom på äktenskapsskillnad mellan utländska makar, som meddelats i stat till vilken makarna inte hade någon anknytning, har förklarats skola gälla här i riket, när den ena maken efter skillnadsdomen ingått nytt äktenskap här i riket. 3 kap 7 § 2 st och 8 § lagen (1904 nr 26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.
HD
Distriktsdomstolen i San Cristóbal i Dominikanska republiken dömde d 11 febr 1981 på gemensam ansökan till äktenskapsskillnad mellan maltesiska medborgarna J.C. och D.C..
J.C. hemställde i ansökan till Svea HovR om HovR:ns förklaring att den i Dominikanska republiken meddelade domen skulle gälla här i riket.
D.C. samtyckte till ansökningen.
HovR:n (hovrättslagmannen Blom samt hovrättsråden Gyllenswärd, Linder och Beling, referent) anförde i slutligt beslut d 3 juni 1981:
Skäl. Enligt 3 kap 7 § 1 st lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap skall beslut om äktenskapsskillnad, som meddelats i främmande stat, gälla här i riket, om det med hänsyn till makes medborgarskap eller hemvist eller annan anknytning förelåg skälig anledning att talan prövades i den främmande staten.
Av handlingarna framgår, att J.C. och D.C. vid tiden för äktenskapsskillnadsdomens meddelande var maltesiska medborgare med hemvist i Malta. Någon omständighet har inte framkommit som medför att de likväl skall anses ha haft sådan anknytning till Dominikanska republiken att skälig anledning förelåg att deras talan om äktenskapsskillnad prövades i den staten. Förutsättning för bifall till ansökan föreligger alltså inte.
Slut. HovR:n lämnade ansökningen utan bifall.
J.C. anförde besvär med yrkande att HD måtte bifalla hans ansökan om förklaring att den i Dominikanska republiken meddelade skillnadsdomen skulle gälla här i riket.
Domkapitlet i Göteborgs stift avgav efter förordnande av HD yttrande i målet.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Rexed, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande slutliga beslut: Skäl. Det är upplyst att kyrkoherden i Göteborgs S:t Pauli församling prosten C.J.H. d 20 febr 1981 genomförde en förrättning i Hindås kyrka i närvaro av J.C. och C.J., jämte andra. Enligt skrivelse från H., ingiven till Svea HovR d 6 mars 1981, erhöll J.C. och C.J. vid denna förrättning kyrklig välsignelse för sitt samboende. H. utfärdade i anslutning till förrättningen ett vigselbevis.
Domkapitlet i Göteborgs stift har i yttrande d 17 sept 1981 till HD uttalat följande beträffande innebörden av den angivna förrättningen i Hindås kyrka.
Såvitt gäller frågan om hindersprövningen har domkapitlet anfört: "Förrättningen föregicks inte av vederbörlig hindersprövning. Den utländska domen om äktenskapsskillnad mellan J.C. och D.C. hade inte prövats av Svea HovR. Ansökan om sådan prövning gjordes av J.C. dagen före förrättningen i Hindås kyrka. Beslut i prövningsärendet skulle enligt gällande bestämmelser ha föregått hindersprövningen. Då hindersprövning inte ägde rum utfärdades inte något hinderslöshetsintyg. Prosten H. hade, som präst i den församling där C.J. var kyrkobokförd, rätt att viga utan sådant intyg, under förutsättning att hindersprövning verkligen hade ägt rum utan att hinder mot äktenskapet hade framkommit." "Prosten H. har i yttrande till domkapitlet uppgivit att han före förrättningen hade ett ingående samtal med J.C. och C.. Det framkom att J.C. erhållit skilsmässa i sitt föregående äktenskap. I avvaktan på svensk rättslig myndighets prövning av denna skilsmässas giltighet enligt svensk lag kunde hindersprövning 'i vanlig ordning' inte äga rum. Prosten H. torde vid samtalet och i övrigt under tiden närmast före förrättningen ha övervägt hindersfrågan och därvid för sin del funnit att hinder inte förelåg. Denna prövning kan, särskilt med hänsyn till att Svea HovR ej hade meddelat beslut, inte anses utgöra en av pastorsämbetet i vederbörlig ordning företagen hindersprövning. Prosten H. har vidare uppgivit att han, då hindersprövning inte kunde äga rum under parets korta besök i Sverige, före förrättningen gjorde klart för kontrahenterna 'att den ur kristen synpunkt innebar en verklig vigsel', 'att därför vigselakten skulle följa svenska kyrkohandbokens ordning för vigsel' och att 'konsekvenserna av denna vigsel skulle bliva:
a. Att de ur kristen synpunkt och enligt kyrkans tradition blev äkta makar.
b. Att den juridiska processen ang deras äktenskaps lagliga karaktär nu blev beroende av svenska och ev maltesiska myndigheters handläggande av J.C:s skilsmässofall.'
Beträffande formen för själva förrättningen har domkapitlet anfört: "Prosten H. har intygat att svenska kyrkans ritual för vigsel följdes vid förrättningen i Hindås kyrka. Han utfärdade efter förrättningen ett vigselbevis i enlighet med föreskrifterna i 4 kap 8 § 4 st GB. Föreskrifterna i kyrkohandboken för vigsel inom svenska kyrkan innehåller bl a de anvisningar som enligt 4 kap 8 § 2 st är minimikrav för giltig vigsel (kontrahenternas samtidiga närvaro, deras samtycke och vigselförrättarens stadfästelseförklaring). De grundläggande bestämmelserna för giltig vigsel har således följts vid förrättningen i Hindås kyrka."
Domkapitlet har vidare uttalat, att enligt domkapitlets mening en av efterföljande hindersprövning villkorad vigsel inte är möjlig. Domkapitlet har funnit "att prosten H. vigde J.C. och C.J. och att vigseln är giltig då den skedde enligt bestämmelserna i 4 kap 8 § GB. Enligt 4 kap 9 § GB blir vigsel inte ogiltig av den anledningen att den inte föregåtts av vederbörlig hindersprövning". Domkapitlet har sammanfattningsvis på anförda skäl som sin bedömning uttalat, att J.C. och C.J. ingick äktenskap med vigsel d 20 febr 1981 i Hindås kyrka.
HD finner vad domkapitlet anfört föranleda till den av domkapitlet gjorda bedömningen att förrättningen d 20 febr 1981 i Hindås kyrka utgjort en vigsel. Jämlikt bestämmelsen i 3 kap 7 § 2 st lagen (1904 nr 26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap skall denna vigsel föranleda, att J.C:s tidigare äktenskap anses upplöst genom den dominikanska skillnadsdomen. Därmed skall prövning ej ske enligt 3 kap 8 § nyssnämnda lag. J.C:s ansökan skall därför avvisas.
Slut. Med undanröjande av HovR:ns beslut avvisar HD J.C:s ansökning.
HD (JustR:n Höglund, Mannerfelt, Ehrner, Jermsten och Gregow, referent) fattade följande slutliga beslut:
Domskäl
Skäl. I målet har inte anförts någon omständighet till stöd för att J.C. eller D.C. hade sådan anknytning till Dominikanska republiken, att skälig anledning förelåg att talan om äktenskapsskillnad prövades i den staten. Förutsättningarna enligt 3 kap 7 § 1 st lagen (1904 nr 26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap för att skillnadsdomen skall bli gällande här i riket är alltså inte uppfyllda.
Enligt 2 st i samma § gäller emellertid att, om make har ingått nytt äktenskap sedan beslut om äktenskapsskillnad meddelats i främmande stat, det tidigare äktenskapet skall anses upplöst genom beslutet, även om detta inte blir gällande här i riket enligt 1 st, såvida inte andra maken visar att den omgifte förfarit uppenbart otillbörligt mot honom.
Enligt ett i målet företett vigselbevis, utfärdat d 20 febr 1981 av kyrkoherden i S:t Pauli församling i Göteborg, prosten C.J.H.., har J. ("J.") C och C. H.J. samma dag blivit vigda enligt svenska kyrkans ordning i Hindås kyrka.
I ärendet föreligger emellertid också ett d 5 mars 1981 av H. utfärdat intyg rörande samma kyrkliga förrättning, enligt vilket "J." C och C.J. d 20 febr 1981 erhållit "kyrklig välsignelse för deras samboende".
Angående den egentliga innebörden av förrättningen har domkapitlet efter företagen utredning, därvid H. hörts, i sitt yttrande uttalat bl a, att de grundläggande bestämmelserna för giltig vigsel följts samt att domkapitlet anser att J.C. och C.J. ingick äktenskap med vigsel d 20 febr 1981 i Hindås kyrka.
J.C. har sålunda enligt vad som blivit utrett ingått nytt äktenskap sedan domen på äktenskapsskillnad meddelades i Dominikanska republiken. Anledning saknas till antagande att J.C. har förfarit uppenbart otillbörligt mot D.C.. Av handlingarna framgår att hon biträdde ansökningen om äktenskapsskillnad och att hon i HovR:n samtyckt till skillnadsdomens stadfästelse och förklarat, att hon inte hade något att invända mot att J.C. ingick äktenskap med C.J..
På grund av vad sålunda förekommit skall äktenskapet mellan J.C. och D.C. anses upplöst genom domen på äktenskapsskillnad.
Domen skall därför gälla här i riket.
Slut. Med ändring av HovR:ns beslut förklarar HD att den i Dominikanska republiken d 11 febr 1981 meddelade domen på äktenskapsskillnad mellan J.C. och D.C. skall gälla här i riket.