NJA 1982 s. 412

Genom tomträttsavtal d 30 juni 1978 upplät Stockholms kommun tomträtten till fastigheten Stockholm Gullfoss 1 till AB H. & Söner. Tomträttsavtalet transporterades på oförändrade villkor d 15 sept 1980 på Byggnadsaktiebolaget H. & J.. AB H. & Söner överlät genom avtal d 24 och 25 nov 1980 ifrågavarande tomträtt till byggnadsaktiebolaget utan särskild ersättning.

Byggnadsaktiebolaget ansökte hos inskrivningsmyndigheten i Stockholms domsaga om inskrivning av tomträtten och ingav därvid bl a "Underrättelse om beslut Särskild fastighetstaxering, taxeringsår 1980", utvisande att den på tomträtten belägna byggnaden åsatts ett taxeringsvärde av 3 280 000 kr och att byggnaden ägdes av bolaget.

I beslut d 4 dec 1980 förklarade inskrivningsmyndigheten (tingsnotarien Hermansson) med hänsyn till att förvärvet var beroende av att förköp ej skedde ansökan vilande och bestämde - med angivande av att stämpelskatten skulle beräknas på det taxerade byggnadsvärdet - skatten till 98 400 kr.

Bolaget anförde besvär i Svea HovR och yrkade undanröjande av inskrivningsmyndighetens beslut dels om vilandeförklaring och dels om uttagande av stämpelskatt. Enligt bolagets mening omfattades överförandet av tomträtten inte av bestämmelser i förköpslagen, då det inte var fråga om försäljning utan närmast gåva. Stämpelskatten var felaktig på den grunden att stämpelskatt uttagits på värdet av byggnader bolaget redan ägde. Bolaget anförde vidare: Tomträttsupplåtelsen grundar sig på ett avtal mellan Stockholms kommun och AB H. & Söner daterat d 30 juni 1978, enligt vilket avtal tomträttshavaren har att uppfylla vissa skyldigheter, bl a att till upplåtaren, Stockholms kommun, erlägga tomträttsavgäld med 139 000 kr årligen under avtalets giltighetstid. En förutsättning för upplåtarens godkännande till överförande av tomträtten är att den tillträdande tomträttshavaren övertager den frånträdandes skyldigheter på oförändrade villkor, vilket skett genom en ren transport av det löpande tomträttsavtalet. Tomträttsavgälden är enligt bolagets mening i realiteten en markhyra att erläggas till markägaren av den till vilken dispositionsrätten till marken upplåtits.

Kammarkollegiet anförde i förklaring, att stämpelskatten borde beräknas på 3 % av tomträttsavgälden och nedsättas till 4 170 kr. Till stöd härför anförde kollegiet: Av den utredning, som förebragts vid inskrivningsmyndigheten, framgår att Byggnads AB H. & J. redan ägde på tomten befintliga byggnader. I stämpelskattehänseende skall därmed förvärvet jämställas med förvärv av tomträtt utan byggnad enligt 8 § 2 mom stämpelskattelagen. Enligt avtalet d 24 och 25 nov 1980 har överlåtelsen skett utan särskild ersättning till överlåtaren. Av tillgängligt tomträttsavtal mellan Stockholms kommun och AB H. & Söner framgår emellertid att den årliga tomträttsavgälden bestämts till 139 000 kr. Detta avtal har d 15 sept 1980 transporterats på oförändrade villkor på Byggnads AB H. & J.. Enligt kollegiets mening innebär detta att överlåtelsen mellan AB H. & Söner och Byggnads AB H. & J. skett mot vederlag och således är stämpelskattepliktigt. - Vid överlåtelse av tomträtt utan tillhörande byggnad skall värdet av tomträtten enligt 8 § 2 mom stämpelskattelagen anses motsvara avgälden för ett år. Har större vederlag utfästs för överlåtelsen skall tomträttens värde dock anses motsvara vederlaget. Departementschefen anförde vid införandet av denna bestämmelse följande (prop 1964: 75 s 136): "Innebörden av mitt förslag är, att en blivande egnahemsägare i regel inte behöver betala mer än minimiskatten om 10 kr för den ursprungliga upplåtelsen av tomträtten. Samma regel bör av praktiska skäl i princip gälla även då tomträtt utan byggnad förvärvas genom överlåtelse t ex då byggnad brunnit eller rivits. Om för överlåtelsen av talats vederlag som överstiger beloppet av ett års avgäld, får emellertid anses att tomträtten har ett självständigt värde, som bör läggas till grund för stämpelbeskattningen. I sådant fall bör därför skatten beräknas på vederlaget."

HovR:n (hovrättsråden Edwall, Oldin och E samt hovrättsassessorn Almqvist, referent) yttrade i beslut d 7 juli 1981: Byggnads AB H. & J. har förvärvat ifrågavarande tomträtt av AB H. & Söner utan skyldighet att till detta bolag erlägga något vederlag. De åtaganden i förhållande till tredje man, Stockholms kommun, som överlåtelsen innebär, medför väl skyldighet för förvärvaren att erlägga vederlag till kommunen i form av årlig avgäld för nyttjanderätten men kan inte anses utgöra vederlag till säljaren för förvärvet av tomträtten. Vid sådant förhållande är förköpslagen ej tillämplig och skall någon stämpelskatt enligt 3 § 2 st stämpelskattelagen ej utgå. Besvären skall därför bifallas.

HovR:n undanröjer inskrivningsmyndighetens beslut om vilande lagfart och förklarar att förköpslagens bestämmelser inte skall utgöra hinder att meddela lagfart samt återförvisar målet till inskrivningsmyndigheten för erforderlig handläggning i denna del.

Vidare upphäver HovR:n inskrivningsmyndighetens beslut om uttagande av stämpelskatt. LSt:n återbetalar, utan ansökan, för mycket erlagd stämpelskatt jämte ränta därå enligt lag

Hovrättsrådet Oldin tillade: Avgörandet här vilar - enligt min uppfattning - på ett, måhända, något osäkert antagande att vid tomträttsavhändelsen överlåtarens personliga betalningsansvar i varje fall för framtida avgäld skulle ha bortfallit även om klaganden inte iklätt sig personlig betalningsförpliktelse i sådant hänseende gentemot kommunen. - Annan bedömning - av innebörd att aktuellt tomträttsförvänr har oseriös karaktär - skulle dock föranledas av att situationen vid aktuell tomträttstransport likställdes med den vid en tomträttsöverlåtelse där köparen helt eller delvis presterar likvid till säljaren genom övertagande av det personliga betalningsansvaret för låneskuld som besvärar tomträtten.

Kammarkollegiet anförde besvär och yrkade, att HD med ändring av HovR:ns beslut måtte fastställa stämpelskatten till 4 170 kr. Kollegiet gjorde gällande, att det förvärvande bolagets övertagande av förpliktelserna gentemot kommunen var att anse som ett vederlag, som inte i något avseende skilde sig från sådant vederlag som bestod i att överlåtaren befrias från ansvar för intecknad gäld.

Bolaget bestred ändring.

Betänkande

HD (JustR:n Hult, Holmberg, referent, Mannerfelt, Nordenson och Knutsson) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.